Nitrogen +kvalitet använder man för att!
1. den är torr 2.den är död och påverkas inte särskilt mycket av temperaturförändringar. 3 den används av kylmontörer även vid lödning för att förhindra sotbildning i rören. 4. den är billig då stora maskiner skall provtryckas.
5. Den förväxlas inte särskilt lätt med syrgas heller, som är extremt farlig vid kontakt med oljor.
6. den kan användas även vid renblåsning av tex kondensor utan miljöpåverkan.

2 - fel, nitrogen/ren kväve lyder under samma gaslagar som alla andra gaser och trycket ökar/minskar lika mycket med temperaturen som luft, syre, koldioxid etc.

Samma sak med sk. 'vatten-absorbtionsförmågan' som kvävet av någon anledning ryktas om i vissa kretsar - kväve i sig bryr sig inte om vatten - att gasvolymen kan uppta vatten beror på att det som kommer ut ur tuben har väldigt låg partialtryck av vattenånga (dvs. väldigt torr)  och det spelar ingen roll vad det är för gas som var i tuben - hårt torkad gasol med med vatten-partialtryck under 1% Rh torkar lika bra/dåligt som kväve om man vill.

Läcksökning med vakum är mycket känsligare för läckor än trycksättning (men också problematisk om man inte håller sin utrustning i toppklass i avseende läckor i anslutning och att slangväggarna inte absorberat en massa gaser som dunstar ut under vakum och ger falskindikering) - dock under förutsättning att man har en riktig mBar-meter och inte försöker göra det med manometerstället med en nål som rör sig typ 5 mm mellan atmosfärstryck och full vakum - ej heller manometer med visare som rör sig över 180 grader mellan vakum och trycklöst (tex biltemas 151366 ) - i princip kan man inte se vakum mycket under 50 mBar absoluttryck med någon säkerhet med mekanisk manometer (det fins speciella mekaniska  referensmanometrar till delar av mBar men till en prislapp som ingen normal har råd med) och en manometer utan evakuerad vakumkammare som omsluter mätslingan blir också känslig för rådande barometerståndet av väderleken - vilket kan få visaren att flytta sig klart märkbart om man gör läcktest över några timmar och det är väderomslag under tiden (en nålförflyttning av ca 5 mm av vädrets skiftning kan man lätt få på nämnda biltemamanometer utan att vakumet i sig har förändrats (då pratar vi om vakum i rör och kopplingar som höll sig stabilt i veckor i sträck - vilket i stort sett bara kan lösas med hårdlödning hela vägen inklusive manometerns anslutning... slang är bara att glömma... likaså teflontejp i gängor medans gängtätning med locktite fungerade förvånansvärt bra (men ändå inte riktigt på samma nivå som hårdlödning) om det hunnit härda sig innan vakumsugning).

När man kollar vakum med mBar-meter så ligger man på helst delar av mBar - stänger av kran till vakumpumpen (som fortsätter och gå) - trycket höjs en del ganska omgående men stannar av på en platå motsvarande systemets vattenpartialtryck som i en bil-AC skall hålla sig under 2.66 mBar (för frysar/värmepumpar mm. så bör det hålla sig under 0.5 mBar) och där skall det stanna och inte sakta öka i tryck även om man väntar bra länge (halvtimme eller mer) - då en sakta tryckökning med tiden indikerar en läcka (tex. 5 mBar i timmen). läcktakten på en läcka (tex 5 mBar/timmen) är konstant när man har systemet lägre än 0.5 Bar absoluttryck (-0.5 Bar atmosfärstryck) då det är ljudhastighet på strömningen i smalaste delen i läckan som begränsar även om läckan är aldrig så liten (vi pratar inte om diffusionsläckor som beror på genomträngning i materialet i sig utan läckor av hål och sprick-typ).

Trycksättning och jaga med såpvatten gäller för de riktigt stora läckorna - finna finare läckors existens (men ej plats) med vakum och skall man jaga 3 gr/år-läckor (faktiskt ett krav!)  så måste man använda spårgas och sensor då det är så lite att det inte ger bubblor i såpvatten (3 gram/år ~ ca 0.02 ml/timmen och det diffunderar rakt igenom såpvattnet utan synliga bubblor vid dom flödena) och man får _ej_ använda köldmedie som spårgas, om man inte jagar läcka på en maskin med köldmedie kvar i sig innan tömning. Man får alltså inte tillsätta köldmedie för att tex. pressa upp trycket på en trycklös  läckande bil-AC för felsökning med köldmediedetektor.

Med andra ord att kolla med köldmediedetektor att det inte läcker köldmedie efteråt efter man släppt på köldmedie i en L/L-VP är inte tillåtet som läcksökningsmetod  som sådan (bara som sista slutkoll typ när man packar ihop och skall iväg, tex. serviceanslutningarna som är svåra att kontrollera på annat sätt) - man skall redan innan _VETA_ att det är tätt med spårgas etc. på rörsystemet innan gasen släpps på.

Det som blir allt vanligare som spårgas är kvävgas/nitrogen med 5% vätgas som spårgas (kan inte brinna i någon utblandningsförhållande med luft) och en vätgasdetektor går idag ned till 0.5 ppm halt vilket är i samma nivå som vätgashalten i luften (betydlig mindre än tex. helium i atmosfären, dessutom är helium numera jättedyrt då det är skralt med tillgången efter att USA mer eller mindre slutat att utvinna helium från naturgasen, vilket är ett problem idag när det gäller tillgång till helium även i forskarkretsar, med andra ord är helium som spårgas, är inte framtidssäker läcksökningmetod och dessutom är heliumhalten i atmosfären typ 5 ppm som drar ned sensorns känslighet vilket gör att heliumgasen inte går att späda ut med tex. kväve utan måste användas i ren form för samma detekteringskänslighetsnivå som med 5% vätgas i kväve)

---

Behållare för egna experiment.

Vanlig syltglas/äppelmosburk med plåtlock man köper i handel tål vakum bra - eftersom det är i stort sett full vakum i dessa när du köper varan i handeln och gör locket svåröppnad och ofta bända för att släppa in lite luft innan locket släpper första gången.

Dock skall man hantera burken med risk för stötar - att det fryser sönder etc. under hanteringen med starkt sugen vakum - så är det bra att tejpa burkens utsida med klar tejp etc. så att om den imploderar av någon orsak att glassplittret inte far om kring för mycket.

Jag hårdlödde kopparrör mitt på locket med silverlod (vattendränkt hushållspapper där packningen finns under hårlödningen så klarar sig packningen) då det kan vara svårt att få det att fästa med mjuklödning. - tror inte jag funnit någon annan metod som håller mer än enstaka gång om man epoxylimmar, smältlim, slikon  etc. hittepå... det är jättesvårt att få det tätt att det till slut blev en MAPP-brännare från jula (den gula, och dyrare  - inte den blåa... som är ganska värdelös (har båda...))  och lite silverlodsstänger...

Skall man torka kristallsand (genomskinlig vit kattsand) som är silikagel i ca 250 C under vakum i ugn så är hårdlödning av rör till locket enda alternativet och är man över 180 grader C så förstörs den befintliga plast/gummipackningen (dock håller det bra upp till ca 180 grader C)  - har provat med högtemperatur-silikon och kladda in ny 'packning' som förvisso blir tätt, men silikonet - även väl genomhärdad, gillar glas alldeles för bra och i värmen i stort sett limmar locket med glasbehållaren och det är nästan omöjligt att få bort locket igen utan mer eller mindre skador på locket efteråt och mycket av silikonet sitter kvar på glaskanten efteråt - permanent....

har ingen bra lösning på det ännu...

Vet inte om ett glas skulle hålla för vakuumet, men det kanske någon annan kan svara på.

Lite olja, symaskinsolja funkar.
För att kopplingarna inte skall kärva utan gå lätt på gängorna skall man egentligen både smörja gängor och "glidytorna på konan" och dra med moment enligt manualen.

Med förstånd betyder att man inte skall dra för hårt, då kan man dra så hårt att kopparen plattas ut för mycket i konan, vilket försvagar röret och/eller orsakar sprickor som gör att det kan läcka.
jag har dragit ett antal kopplingar med moment, och speciellt på det tunnare röret förvånas man över hur lite kraft som behövs för att uppnå rätt moment.
Utan momentnyckel hade jag nog dragit dubbelt så hårt.

Enl. svenskkylnorm så behöver man inte provtrycka luft luft pumpar. Det står att man inte behöver provtrycka enstaka skarv. När jag kollade med swedacs besiktningsman så klassas dom 4 skarverna som enstaka skarv. Men för er egen del så ska man provtrycka. En pump med R410a bör provtryckas med ca: 45 bar. vilket kräver provtryckningstillstånd hos AV vilket en privatperson knappast får. Det krävs en provtryckningsutrustning med dubbla säkerhetsventiler och en regulator för detta ändamål.

Själv provtrycker jag med kvävgas och 5 bar. Om det finns en läcka så märker man det vid 5 bar(såpvatten). Ingen anledning att slösa med kvävgas och öka trycket till 30 bar.
Koldioxid, Argon eller mig-svetsgas går lika bra som kväve.
Gasol-Propan inte bra att använda då den löser sig i oljan i vaccumpumpen vid vaccumsugningen. Detta gör det omöjligt att få ett bra vaccum.

För att provtrycka över 10 bar måste du ha avskärmat och ett säkerhetsavstånd.
Såg att det nämndes alt. syrgas, syrgas kan självantända vid kontakt med olja vid högt tryck, och då förstår alla vad som kan hända vid 51 bar.
Bäst följa anvisningen, vacumsug och kolla tätheten, kom ihåg att för att det visar tätt vid vacum innebär det inte automatiskt att det är tätt vid tryck. Så trycksätt sedan, som angivet, genom att släppa in lite gas och kolla med såpa. Kör, som tidigare nämnts, igång och kolla med såpa under drift både när du kör som ac och som vp, och fortsätt kolla någon vecka.
http://www.av.se/dokument/afs/afs1985_14.pdf
Kan det vara för att Nitrogen är en ren gas som håller konstant tryck man använder den?
http://www.aga.se/international/web/lg/se/likelgagase.nsf/docbyalias/nav_products_nitrogenintyres
Svetsgaser är ju sammansatta för att ge gott resultat vid svetsning, således inte ren.
http://www.aga.com/Web/Web2000/se/WPP.nsf/pages/MISON_skyddsgaser_skyddar

Hur stor är risken att man får en falsk positiv läckindikering vid test med vakuum och en billig vakuumpump/manometerställ av "engångstyp"?

Om man enbart vacumsuger och kollar med en manometer så är tryckskillnaden bara 1bar = om du har en rejäl läcka så märker du det.
Om du använder en vacumeter så ökar nogrannheten markant då du plötsligt kan se förändringar i mbar.


Provtrycker man först med kväve/nitrogen så höjer man trycknivån enligt tidigare inlägg för att både kolla om det läcker och att detaljerna håller!
Detta fodrar utrustning kunnande och tillstånd och det vanliga är att lite köldmedium först fylls som spårgas för elektronisk läcksökare.

Täthetsprov på amatörnivå så tycker jag lämpligen att man suger vacum och låter det hela stå någon timme och se om något läckt in så att säga.
sedan bör man för säkerhets skull köra vacumpumpen igen och snabbt stänga på manometerslangen och släppa på köldmediet genom att först öppna lilla kranen på maskinen och sen lossa manometerslangen för att därefter öppna den stora kranen, detta för att slippa frostskador på fingrarna.

Sedan kan man använda såpvatten för att kolla kopplingarna.

Inte ens provtryckningsmetoden är helt säker då stora temperaturskillnader på kopplingarna senare kommer att påverka dessa. det är därför lagsdadgat årlig läcksökning för i företag installerade maskiner.

Men det viktigaste är att kopplingar är smorda före åtdragning och att varken vettlös åtdragning eller för lös sådan har gjorts.
Så kommer inga läckor att uppstå. Täthetsprov med såpvatten under fullkomligt realistiskt förhållande alltså maskinen i drift borde utesluta 99% av ev läckor.

Jag gissar att 90% av alla installatörer jobbar enligt amatörmetoden men med vacumeter med de maskiner vi talar om här då tryck och täthetsprov enbart för fyra muttrar är tidsödande och man litar på kopplingarna som man gjort, det fodras i lagen i egentlig mening inte provtryckning för dessa fyra däremot täthetsprov. 
Rören är tryckprovade och maskinerna med, men genom att man konar röret så påverkar man hållfastheten.



 

 

Hur stor är risken att man får en falsk positiv läckindikering vid test med vakuum och en billig vakuumpump/manometerställ av "engångstyp"?

Var själv inne & kollade specen på ATAL-svetsgas = vad jag tror att fredde-b har ( Air-liquid's variant)

Vad jag fattade fanns den med både med Argon alt nitrogen som grund+koldioxid men med samma 16 pkt´s lista - borde ju då ha liknande egenskaper

Personligen tror jag att man använder nitrogen p.g.a. att den är billigare j.fr

nitrogen = cirka 15 kr/m3 ( på flaska)
syre = 25 kr/m3 ( kommer ej ihåg priser på t.ex argon,svetsgas)

Vi använder dessa när vi laserskär på jobbet

Ska banne mig ringa air-liquid på måndag & höra om vi inte får svar här på forumet under helgen.

mvh kgust

Hej

Mina tankar om detta.
Om man använder vakuum för att se om det är tätt så får man bara svaret att det är tätt eller inte tätt man får alltså inte veta var läckan finns om det läcker.
Vid test med nitrogen så kan man leta fram ev läcka med hjälp av såpvatten.
Med hjälp av det större skillnadstrycket mellan insidan och utsidan borde läckor hittas lättare med nitrogen.
Vid läcksökning med såpvatten skulle man inte ha för högt tryck för då blev det inte bubblor i såpvattnet var det någon som berättade.
När han testade min anläggning gick han upp till 27 kilos övertryck genom att sakta öka trycket med hjälp av ratten på tryck-klockan på tuben, det är ju inte fråga om provtryckning för att se om den tål högt tryck utan för att se om det är tätt.

MVH
Messer

Detta känns ju helrätt att göra  Thumbsup ( gjorde själv mer likt paxman's modell på min egna lilla installation)

Men varför nitrogen

Borde ju inte vara någon fukt i fredde b's svetsgas heller -  då blir ju inte svetsar något vidare bra

mvh Kgust

Ingen fukt

Läcktest med hjälp av vaccumtrycket är det vanligaste på en l/l pump även av oss montörer o det funkar bra,allt annat är nog olagligt för en privatperson,om det inte är det så borde det vara så.Med sånna tryck o dålig utrustning kan vad som helst hända

Hej!
Går också i samma tankar ang provtryckning av egeninstallation...
Enda gasen jag har att tillgå skulle vara från migsvetsen (Ar + 25%CO2 + 0,03%NO)....

Någon som har någon uppfattning om hur det skulle påverka rören med fukt, olja, skit ifrån gasflaskan mm ?
Gasen bör ju rimligtvis vara renare än tryckluft?
Finns ju reduceringsventil att smygpysa med tills man har ett tryck man önskar...
Trycka upp till 50 bar verkar ju helt åt H för mycket....

/Fredrik

Kan man provtrycka med kompressor, eller är risken att få in fasta föroreningar och dessutom kanske fuktutfällning när trycket släpps för stor?

Hur effektiv är läckkontrollen med vakuum? Nålen rör sig ju bara några millimeter på ett manometerställ för R410a, så risken att en liten läcka inte upptäcks är väl betydande?

...är ju hur proffsen gör det riktigt rätt Thumbsup

Vi hempulare hoppas på att det fungerar ändå vi får iaf en liten indikation vart man är påväg.

Och jag ville inte plocka bort förstasteget (som begränsar maxtrycket till ca 10bar) och försöka fisa in direkt ur flaskan upp till 50+ bar... riktigt så knäpp är jag inte.

Har hört att man skall låta proffs göra det med kväve.

Man kan ju iofs göra provtrycking själv... om man sysslar med rätt saker på fritiden.
Hempularvarning! Att fisa luft DIREKT ur dykartuber direkt in i kylslingan kan resultera att hela rörsystemet exploderar, man måste tillse att man har något imellan som begränsar maxtrycket, annars "pang". Du är varnad! Och nej, jag tänker inte ta på mig något som helst ansvar för det om du misslyckas/olyckas pga otillräckliga kunskaper/säkerhetsvidtagande.

Fattigmanstestet:

Själv så tog jag absolut torr luft(för teknisk dykning) ur dykartuber och blåste rent rören med den torra luften för att evakuera fukt.

OBS OBS!
Lagom flöde är bäst, för högt flöde ger högt tryck och med fuktig luft i rören = du tvingar fukt att utfällas som droppar som kletar fast i rören.
För kall luft = vatten/fukt fryser fast i rören

Efter torrblåsning pumpade jag upp systemet till 7.5bar, lät det stå 2 timmar och kollade manometerstället (som följde med vakuumpumpen).

Jag noterade faktiskt en liten tryckökning, det beror på att luften ur flaskan dekomprimerades från 300 bar till 7.5 bar, då blir det ordentligt kallt. Efter en stund så värmdes rören upp av omgivande temperatur och därav åkte trycket upp ett litet snäpp.

Vill inte direkt rekommendera metoden p.g.a. nämnda risker om man tar för många genvägar, men det fungerar riktigt bra under rätt omständigheter.

Sen efter provtryckningen var det bara att pysa ur övertrycket och dra igång vakuumpumpen som då fick ett lätt jobb eftersom 99% av fukten var redan borta.