Ämne: Anslutning innerdel - metod

[NiJa]

Har nyligen fått en Toshiba Daiseikai 9,5 installerad i bostaden. Då jag är lekman behöver jag hjälp med att förstå om kopplingen mellan rören och själva innerdelen är korrekt utförda. Det är vänstermontering på rören på insidan.

Installatören gjorde det med så kallad flarekoppling mellan rören och innerdelen. När jag nu läser i installationsmanualen står det att man inte får utföra det med flänsningsmetod. Är det flare och fläns olika metoder? Eller är det fel utfört?

[Rickard]

Otroligt svårt att få fram nåt vettigt om det där, svårt hitta något alls om det utom att vissa tolkar det som ett direktiv, men jag tror att det är totalt okänt bland de flesta installatörer.
Jag vet ingen som svetsar skarvar på luftvärmepumpar, men man vet ju inte allt här i världen.
Oavsett vilket så är risken för att stort läckage från innedelen i sig många gånger större än ett läckage i flarekopplingen.
Så frågan är väl om du frågar om lagar och direktiv, eller om du är orolig över läckage?

[NiJa]

Tack för svar. Det är bara risken för eventuellt läckage jag är orolig för.

Är det alltså den gängse metoden att använda flarekoppling?

[Rickard]

Hittade detta på ett engelskt forum för kyltekniker:

We have just attended an R32 training course and posed the question in regard to indoor units and the use of flares inside the room.

In some install manuals the manufacturers ask for the flares to be made outside of the room and in others, from the same manufacturer there is no such stipulation.

We received a reply that there is no special requirement (legislation?) for the location of the flare connections, so the only reason would be for a product requirement.

We will continue to cut the flares off on wall mounted fan coils and then braze, but on other fan coil types that is not so easy, so until we hear different we will use the flares on those with very short stubs outside the units.

Vi har monterat värmepumpar i mer än 5 år nu, och ännu inte haft en enda konstaterad läcka på en flarekoppling som vi utfört.
Visst är risken lite större med en flare än en bra utförd svetsning, men den stora risken är ju att rören i själva innedelen börjar läcka, det är inte så ovanligt.

[NiJa]

Ã…terigen tack!

Det du hittade på det engelska forumet sa alltså lite både och om jag förstod det rätt…

Borde kanske tillägga att i mitt fall kommer luft-luftpumpen primärt användas för att kyla de (få) riktigt varma sommardagarna. Kanske lite stödvärme vissa vinterdagar.



En följdfråga: om rören i innerdelen börjar läcka - kan en firma göra en sådan reparation av en innerdel?

[electroluxaren]

tillverkarna är nojiga över R32´s brandfara därför friskriver sig alla om det blir en läcka i ett slutet utrymme.

en flare-koppling rätt utförd är mycket säker och läcker inte under en livstid

om läcka ändå skulle uppstå så gör man en ny flare och fyller på mer köldmedel

[NiJa]

Tack. Tror säkert flare-kopplingen är rätt utförd i mitt fall men blev nojig när jag sen läste i manualen. Låter också bra om det är den vanliga metoden som fler använder sig av. Om läckage ändå uppstår - märker men det på annat sätt än att värme/kyleffekten minskar?

[Rickard]

Jo, när det blir tillräckligt lite gas så minskar effekten/verkningsgraden och till sist får man larm.

[torbjorn_forsman]

Vintertid brukar man också kunna märka en läcka på att utedelens förångare frostar på mer ojämnt än den brukar göra då samma värmepump går med rätt fyllning, man brukar säga att förångaren blir randig. Det kan också bli svårt för den att klara avfrostningarna om det är dåligt med kylmedium.

Mängden kylmedium i en modern luftvärmepump motsvarar ungefär mängden drivgas i ett par tre större sprayburkar. Riskerna med att värmepumpen råkar släppa ut brännbar gas i huset är inte större, snarare många gånger mindre, än risken det innebär att ha några sprayburkar stående, även de kan ju småläcka ibland så drivgasen är slut utan att man har använt sprayen.

Den enda läcka jag har varit med om i samband med brännbart kylmedium var ett ca 5 år gammalt kyl/frysskåp (Miele) med R600a. Det blev av med allt kylmediet genom en otät lödskarv från fabrik. Så jag vågar nog påstå att en flare-koppling som en gång har befunnits tillräckligt tät, är mer pålitlig än alla fabriksgjorda lödskarvar som finns i inomhus- och utomhusdel, och än mer pålitlig än en lödskarv som har gjorts av installatör under fältmässiga förhållanden.

[NiJa]

Så jag vågar nog påstå att en flare-koppling som en gång har befunnits tillräckligt tät, är mer pålitlig än alla fabriksgjorda lödskarvar som finns i inomhus- och utomhusdel, och än mer pålitlig än en lödskarv som har gjorts av installatör under fältmässiga förhållanden.

Verkar onekligen lovande  . Tack!

[electroluxaren]

Tack. Tror säkert flare-kopplingen är rätt utförd i mitt fall men blev nojig när jag sen läste i manualen. Låter också bra om det är den vanliga metoden som fler använder sig av. Om läckage ändå uppstår - märker men det på annat sätt än att värme/kyleffekten minskar?

är det på insidan kan det komma olja på tapeten under

[electroluxaren]

Vintertid brukar man också kunna märka en läcka på att utedelens förångare frostar på mer ojämnt än den brukar göra då samma värmepump går med rätt fyllning, man brukar säga att förångaren blir randig. Det kan också bli svårt för den att klara avfrostningarna om det är dåligt med kylmedium.

Mängden kylmedium i en modern luftvärmepump motsvarar ungefär mängden drivgas i ett par tre större sprayburkar. Riskerna med att värmepumpen råkar släppa ut brännbar gas i huset är inte större, snarare många gånger mindre, än risken det innebär att ha några sprayburkar stående, även de kan ju småläcka ibland så drivgasen är slut utan att man har använt sprayen.

Den enda läcka jag har varit med om i samband med brännbart kylmedium var ett ca 5 år gammalt kyl/frysskåp (Miele) med R600a. Det blev av med allt kylmediet genom en otät lödskarv från fabrik. Så jag vågar nog påstå att en flare-koppling som en gång har befunnits tillräckligt tät, är mer pålitlig än alla fabriksgjorda lödskarvar som finns i inomhus- och utomhusdel, och än mer pålitlig än en lödskarv som har gjorts av installatör under fältmässiga förhållanden.

inte så många sprayburkar som innehåller 800-1000g kölmedia!
En riktigt gjord flare är lika bra som en lödd skarv, men det är/finns fler felgjorda flarekopplingar än dåliga lödningar, om man bortser från PRC tillverkade då. En lödning vilket är det enda godkända skarvsättet i sverige enligt svensk kylnorm är när man följer föreskrifterna snabbare enklare och säkrare än att göra en flare. electrolux tog in gree-maskiner som konan där flaren möter var så sned att det inte gick att få det tätt, lödning löser det lätt.

[NiJa]

är det på insidan kan det komma olja på tapeten under

Tack. Får hålla utkik om det skulle uppstå.

[torbjorn_forsman]

Ska man hårdlöda inomhus i bostadsmiljö blir det ju också omständligt om man ska följa reglerna för heta arbeten och för den delen är det inte säkert att man ens bortsett från dessa regler vågar ge sig på jobbet pga brandrisk om det är trångt, risk att värme leds långa vägar via kopparrör mm.

[electroluxaren]

Ska man hårdlöda inomhus i bostadsmiljö blir det ju också omständligt om man ska följa reglerna för heta arbeten och för den delen är det inte säkert att man ens bortsett från dessa regler vågar ge sig på jobbet pga brandrisk om det är trångt, risk att värme leds långa vägar via kopparrör mm.

det är därför det finns de som vet hur man gör , amatörer gör sig icke besvär.
du som är specialist vad är det för något i reglerna i heta arbeten som är försvårande i detta fallet? brandsläckare, brandvakt???

[Rickard]

Man kan väl i princip löda ute i de flesta fallen, men OM man nu inte vill det så visst är brandrisken större än om man använt flarekopplingen.