Ämne: F1215-7 till F1245-8 plus Arbetstank

[25fOCUS]

Förvärmning av VV är att föredra, då VP är den billigaste delen.då kommer det varmt av en temp in i VVB och den behöver då bara värma några grader med el. Det är en balansfråga med delarna och inställning av VVB-tempen. 60 C på VVB och fullt på VP gör att ett litet uttag av VV, kanske inte startar patronen, Blir det stort uttag VV så laddar VP på och ev VVB spetsar.

[HBerggren]

På vilket sätt stör en slinga för förvärmning av varmvattnet värmesystemet? Har svårt att förstå varför. Vattnet i volymtanken blir kallare vilket betyder att returvattnet till pumpen också blir kallare. Det leder i sin tur till att värmebäraren ut från värmepumpen har lägre temperatur. Reglersystemet bör som jag ser det automatisk se till att pumpen går så pass mycket längre tid att det kompenserar för den värmemängd som tas från radiatorvattnet för förvärmning.

Det är just det som är problemet, att den får plötsligt kall retur. Det kan tvinga fram knäppningar och att den slutar beta av gradminuter en stund. Sen om hela arbetstanken, gärna när den är extra stor, så förstör man hela skiktningen pga man leder in kallt i toppen på tanken. Lite surt om man arbetat in 50 grader i arbetstanken, nästan färdiga gradminuter och plötsligt blir framledningen 27 grader in i toppen som faller ner i tanken. Då är all "låg-COP-körning" som är slutfasen, förstörd. Det händer varje gång någon spolar i kranen.
Desto sämre förvärmningsslinga desto mindre blir problemet.

Det stör även flödesregleringen av cirkulationspumpen som pumpar via kondensorn, när värmepumpens effekt ökar med omkring 25% (bieffekt av låg framledningstemperatur jämfört med hög) så behöver även styrsystemet hänga med i svängen och hitta nya flödet. Även expansionsventilen som hade en trygg och stabil position får ett rejält omtag i regleringen.

En fördel med förvärmning av vattnet till varmvattenberedaren är att man inte förstör skiktningen i varmvattenberedaren på samma sätt efter ett större varmvattenuttag. Då finns en stor volym vatten med en temperatur på ca 10 grader i botten på beredaren. Vattnet i toppen är 45-50 grader vilket ger ett deltaT på 35-40 grader. DeltaT över värmepumpen är runt 10 grader. Det som troligen händer är att ingående värmebärare till har så låg temperatur att utgående värmebärare har lägre temperatur än vattnet i toppen på beredaren. Man kommer alltså att förstöra skiktningen i beredaren plus att temperaturen på tappvarmvattnet kommer att sjunka. Kan man förvärma vattnet in till beredaren till 30 grader bör det problemet bli betydligt mindre.

Det funkar inte riktigt så, eftersom inkommande ledning inte ska sitta i toppen på en varmvattenberedare av den anledningen som du beskriver.
Förrådsberedaren "kokar" underifrån och får snabbt kontakt med det kalla vattnet och går in i förvärmningsarbete helt utan skada något av det varmare vattnet.
Laddslingberedarna har inte slingan hela vägen upp i de flesta fall. Det är bra att ha de mest i botten, så som solslingorna alltid är. För att inte kyla det dyrbara i toppen.
Tankarna med tappslinga tar emot värmen relativt långt ner, av samma skäl.

2, Varmvattnet räcker mycket längre med förvärmning. "Det tycker jag är det viktigaste"

Absolut största fördelen!

3, Mindre svajighet i inomhustemperaturen när pumpen tillverkar varmvatten.

Ja, lite bättre, men inget direkt problem med eller utan arbetstank och full koll på lämplig driftprioritering.

4, Sommartid är egentligen största ekonomiska vinsten då vattnet förvärms utan kostnad, kanske det minst viktiga.

Denna är jag inte säker på var du hittar det fria vattnet, radiatorfrikyla som förvärmning om man kör radiatorpumpen året om?

Man klarar sig absolut utan förvärmning men jag valde att bygga det bästa som det bara gick inom en rimlig kostnad, eftersom förbättringarna ändå kostade så pass lite. Tror jag betalade strax över 2000kr för förvärmningsslingan i min 300L specialbyggda tank. Att spara in den kostnaden och aldrig fått dom förbättringarna hade i mitt fall varit rätt dumt, ja korkat.

Kostnaden ser jag som ett bekymmer, skiljer det inte mer alltså? Jag tänker lagom stor UKV, V.S. övergången till Borö + slingtillägget.
UKV 200 bör kosta lite över 10000 kr.

Största vinsten är nog att tappvarmvatten förvärms vid låg temperatur.
Värmepumpen har en mycket hög verkningsgrad om de arbetar i intervallet 30-40 grader på framledningen, vilket de ofta gör när man värmer radiatorer eller golvvärme, t.o.m lägre än så under skapligt stora delar av värmesäsongen, säg att COP ligger på 4.5 när den värmer huset (och förvärmer tappvarmvattnet) så är vi nog inte så långt från sanningen.
När den värmer tappvarmvatten så startar värmningen med kanske 45 grader i toppen av beredaren och värms till 55 grader eller nåt sånt, i slutet av driftcykeln är COP i bästa fall 3.0.
Ju färre driftscykler med tappvarmvattenvärmning, desto högre årsmedel-COP kommer man att få.
Förvärmning gör att värmepumpen inte lika ofta behöver arbeta dedikerat med att värma tappvarmvattnet, och när den gör det kommer den inte värma lika länge med dålig COP.

Jag vet inte om jag håller om vad du säger, just intervallet mellan 45-55 kommer vara lika länga oavsett förvärmning eller inte, för mig. 
Bra siffror i resonemanget!

Nibe ska faktiskt få sig en känga nästa mening. Kikade lite driftdata på en nystartad 1256-13 och såg hur den körde upp varmvattentemperaturen. Stod på typ 53 grader framledning när vattentemperaturen var runt 20. Det är pinsamt. Med andra ord nyttjade den ingen intern förvärmningsteknink, sannolikt därför konkurrenterna är bättre på varmvattenverkningsgrad än Nibe.
Sånna pumpar med den programmeringen och beredarkonstruktion tar stor fördel av förvärmning.

Detta är lite varför min favorit av varmvattenberedare är där värmepumpen har full kontakt med lagringsvattnet, så slipper man detta interna delta mellan arbete (COP) och vad man faktiskt försöker åstadkomma.

Förvärmning av VV är att föredra, då VP är den billigaste delen.då kommer det varmt av en temp in i VVB och den behöver då bara värma några grader med el. Det är en balansfråga med delarna och inställning av VVB-tempen. 60 C på VVB och fullt på VP gör att ett litet uttag av VV, kanske inte startar patronen, Blir det stort uttag VV så laddar VP på och ev VVB spetsar.

Du menar nu seriekopplade beredare med el-VVB bredvid som man sätter för de som har badkar eller stora duschvanor? Inte det som diskuteras i tråden.

[Börje__]

Om man ser saken lite från ovan så menar jag att
Prio ett är hur mycket varmvatten man behöver producera
Prio två är att producera det effektivt

Typiskt är 75% transmissionförluster, resterande 25% duschas bort, såvida man inte är en mormonfamilj med 10 tonårsbarn.

Med detta sagt skall man lägga sina pengar först på pkt 1, först därefter kan man räkna på pkt 2.

Eller med andra ord, COP snacket är ointressant till att börja med.

[Smurfen.]

Det är just det som är problemet, att den får plötsligt kall retur. Det kan tvinga fram knäppningar och att den slutar beta av gradminuter en stund. Sen om hela arbetstanken, gärna när den är extra stor, så förstör man hela skiktningen pga man leder in kallt i toppen på tanken. Lite surt om man arbetat in 50 grader i arbetstanken, nästan färdiga gradminuter och plötsligt blir framledningen 27 grader in i toppen som faller ner i tanken. Då är all "låg-COP-körning" som är slutfasen, förstörd. Det händer varje gång någon spolar i kranen.
Desto sämre förvärmningsslinga desto mindre blir problemet.

Det stör även flödesregleringen av cirkulationspumpen som pumpar via kondensorn, när värmepumpens effekt ökar med omkring 25% (bieffekt av låg framledningstemperatur jämfört med hög) så behöver även styrsystemet hänga med i svängen och hitta nya flödet. Även expansionsventilen som hade en trygg och stabil position får ett rejält omtag i regleringen.

Det funkar inte riktigt så, eftersom inkommande ledning inte ska sitta i toppen på en varmvattenberedare av den anledningen som du beskriver.
Förrådsberedaren "kokar" underifrån och får snabbt kontakt med det kalla vattnet och går in i förvärmningsarbete helt utan skada något av det varmare vattnet.
Laddslingberedarna har inte slingan hela vägen upp i de flesta fall. Det är bra att ha de mest i botten, så som solslingorna alltid är. För att inte kyla det dyrbara i toppen.
Tankarna med tappslinga tar emot värmen relativt långt ner, av samma skäl.

Absolut största fördelen!
Ja, lite bättre, men inget direkt problem med eller utan arbetstank och full koll på lämplig driftprioritering.
Denna är jag inte säker på var du hittar det fria vattnet, radiatorfrikyla som förvärmning om man kör radiatorpumpen året om?
Kostnaden ser jag som ett bekymmer, skiljer det inte mer alltså? Jag tänker lagom stor UKV, V.S. övergången till Borö + slingtillägget.
UKV 200 bör kosta lite över 10000 kr.
Jag vet inte om jag håller om vad du säger, just intervallet mellan 45-55 kommer vara lika länga oavsett förvärmning eller inte, för mig. 
Bra siffror i resonemanget!

Nibe ska faktiskt få sig en känga nästa mening. Kikade lite driftdata på en nystartad 1256-13 och såg hur den körde upp varmvattentemperaturen. Stod på typ 53 grader framledning när vattentemperaturen var runt 20. Det är pinsamt. Med andra ord nyttjade den ingen intern förvärmningsteknink, sannolikt därför konkurrenterna är bättre på varmvattenverkningsgrad än Nibe.
Sånna pumpar med den programmeringen och beredarkonstruktion tar stor fördel av förvärmning.

Detta är lite varför min favorit av varmvattenberedare är där värmepumpen har full kontakt med lagringsvattnet, så slipper man detta interna delta mellan arbete (COP) och vad man faktiskt försöker åstadkomma.
Du menar nu seriekopplade beredare med el-VVB bredvid som man sätter för de som har badkar eller stora duschvanor? Inte det som diskuteras i tråden.

Vet du nån som fått knäppningar med förvärmning i tank inte hört talas om det så fort kallnar inte tanken. Normalt så leder man in det kalla vattnet i botten på tanken och tar ut det lite varmare på toppen men på en liten tank spelar det nog mindre roll är ju ganska stora flöden så blir nog lite skicktning då. Hur kunde framledning vara 53 grader när vv tempen var 20 grader så blir det inte på min gamla F1245 visserligen bara 8 kw och inte sett det i nån logg heller den orkar inte värma så högt över vv tempen för slingan kyler så pass mycket så gissar på dålig luftning på din 1256.

[HBerggren]

Vet du nån som fått knäppningar med förvärmning i tank inte hört talas om det så fort kallnar inte tanken. Normalt så leder man in det kalla vattnet i botten på tanken och tar ut det lite varmare på toppen men på en liten tank spelar det nog mindre roll är ju ganska stora flöden så blir nog lite skicktning då. Hur kunde framledning vara 53 grader när vv tempen var 20 grader så blir det inte på min gamla F1245 visserligen bara 8 kw och inte sett det i nån logg heller den orkar inte värma så högt över vv tempen för slingan kyler så pass mycket så gissar på dålig luftning på din 1256.

Bra poäng med 1256! Jag var bara där för att koppla in utegivaren, så den var helfärskt installerad, hur han hade avluftat vet jag inget om. Jag personligen hade ställt växelventilen på tvären och avluftat några omgångar med jämna mellanrum. Även igen efter cirkulation. Låter sannolikt ändå så som du tänker.

Det som störde mig var att den höll inte ner kompressorns varvtal, utan fläskade på rätt bra ändå, med dålig driftdata.
Får se när man ser någon mer sån och kan kika driftdatan på nytt.

Förvärmning är så ovanligt, och jag arbetat aktivt för att folk inte ska förvärma.  Så nej, inte hört några upplevelser.
Tågråttan känns närmast, men hans handbyggda system utan stress borde vara mindre benäget att knäppa.

Mitt egna tillfälliga system som skulle stå i 1,5 år, (som stått mer än det dubbla..) matchar problematiken en aning. Men där är det avfrostningarna som kyler i toppen på arbetstanken istället för en kyld kondensorretur. Det syns tydligt hur det förstör varje gång. Det matas in runt 25-30 grader, beroende på årstid. Knäpper störande mycket.
Men i ett riktigt system blir det förstås lite mer utjämnat i en tanklösning.
Men tankfritt knäpper hos många, där cirka 7 grader kommer och går.
Det bör vara större temperaturskillnad med förvärmning i förhållande till tid.
Sen finns det vissa system som inte knäpper av andra skäl, tex välbyggda.

Om man ser saken lite från ovan så menar jag att
Prio ett är hur mycket varmvatten man behöver producera
Prio två är att producera det effektivt

Typiskt är 75% transmissionförluster, resterande 25% duschas bort, såvida man inte är en mormonfamilj med 10 tonårsbarn.

Med detta sagt skall man lägga sina pengar först på pkt 1, först därefter kan man räkna på pkt 2.

Eller med andra ord, COP snacket är ointressant till att börja med.

1,25 kWh per dygn drar kompressorn i min gamla frånluftsvärmepump när ingen är hemma. 456 kWh per år med andra ord i tomgångsförluster. Lite mer 50/50 tycker jag känns närmare sanningen om man räknar på 2 pers?

Oavsett andel så är det viktigt att den görs mer bra verkningsdrad. Ena delen ger möjlighet till bra verkningsgrad, andra delen obligatoriskt "dålig" verkningsgrad.

[Börje__]

Jag tittade lite på Nibe.se
Alla deras fristående varmvattenbehållare för vps har energiklass C, samma som Thermias.
Inbyggda behållarna ser man inte deklareras på samma sätt, men betvivlar att de är bättre, så klass C där också.
Med XL tappprofil väntas årliga elförbrukningen typisk vara 1688kWh på vanliga vps typ 1245, dvs ca 5kWh/dygn
Studerar man IVT i real life så är typiska totala varmvatten körningarna summa 1-2tim /dygn = ca 2,5 - 5 kWh/dygn

Jag försöker fråga efter exempel på låg total förbrukning, ser ett och annat exempel som jag jämför mot mina tre vps.
50/50 kan väl också vara rätt vid en större förbrukning.
Förstår personligen inte vitsen med förvärmning, tror nästan det blir omvänt, men finns det goda exempel så vill jag vara först att se datan 😉
Kollade igen 10 dagar bakåt, hemma här har vi förbrukat i snitt 1,5kWh per dag inkl förluster, blir nog än bättre när värmesäsongen startat då vv körs direkt efter värmen.
Vet inte vad som ger bäst verkningsgrad om man värmer från 10 till 55/60°C? Är nog inte med där med "full kontakt" om det är dubbelmantlad eller slingberedare eller vad du menar?
(slinga tycker jag är bäst pga liten volym i båda, och egentligen är direktvärmare bäst, måste det vara😉)
Finns det data?

Bara några reflektioner, har inte svaren

[Smurfen.]

Bra poäng med 1256! Jag var bara där för att koppla in utegivaren, så den var helfärskt installerad, hur han hade avluftat vet jag inget om. Jag personligen hade ställt växelventilen på tvären och avluftat några omgångar med jämna mellanrum. Även igen efter cirkulation. Låter sannolikt ändå så som du tänker.

Det som störde mig var att den höll inte ner kompressorns varvtal, utan fläskade på rätt bra ändå, med dålig driftdata.
Får se när man ser någon mer sån och kan kika driftdatan på nytt.

Förvärmning är så ovanligt, och jag arbetat aktivt för att folk inte ska förvärma.  Så nej, inte hört några upplevelser.
Tågråttan känns närmast, men hans handbyggda system utan stress borde vara mindre benäget att knäppa.

Mitt egna tillfälliga system som skulle stå i 1,5 år, (som stått mer än det dubbla..) matchar problematiken en aning. Men där är det avfrostningarna som kyler i toppen på arbetstanken istället för en kyld kondensorretur. Det syns tydligt hur det förstör varje gång. Det matas in runt 25-30 grader, beroende på årstid. Knäpper störande mycket.
Men i ett riktigt system blir det förstås lite mer utjämnat i en tanklösning.
Men tankfritt knäpper hos många, där cirka 7 grader kommer och går.
Det bör vara större temperaturskillnad med förvärmning i förhållande till tid.
Sen finns det vissa system som inte knäpper av andra skäl, tex välbyggda.
1,25 kWh per dygn drar kompressorn i min gamla frånluftsvärmepump när ingen är hemma. 456 kWh per år med andra ord i tomgångsförluster. Lite mer 50/50 tycker jag känns närmare sanningen om man räknar på 2 pers?

Oavsett andel så är det viktigt att den görs mer bra verkningsdrad. Ena delen ger möjlighet till bra verkningsgrad, andra delen obligatoriskt "dålig" verkningsgrad.

Tror det är ganska ovanligt med knäppningar vid vanlig värme körning av kompressorn dvs ca 7 graders skillnad som dessutom tar lite tid att uppnå vanligaste knäppningarna brukar komma efter vv körningar när framledningen är kanske 55 grader och ventilen ställer om och skickar ut det direkt till radiatorerna. En slinga i en 300 liters tank bör nog vara utdragen över hela tankens höjd eller i alla fall inte sitta enbart i toppen och det gör dom nog inte heller för det finns troligtvis inte plats.

[allroad]

Då så. då är beställningen lagd och det är bara att invänta installation.
Det blev utan slinga i tanken, så pumpen F1245-8 kommer att arbeta mot en Borö TIDA-200L. Värmesystemet matas sedan med en extern cirkulationspump.
I samband med installationen kommer jag också att förbereda för frikyla, och två extra värmebärarslingor. En som är tänkt att mata en golvvärmeshunt och en som är avsedd för en slinga med komfortvärme i källaren under sommaren.

Än en gång, tack för era synpunkter med olika infallsvinklar på fysik/teknik/allmänt tyckande 

Återkommer efter driftsättning...

[Tågråttan]

Jag tittade lite på Nibe.se
Alla deras fristående varmvattenbehållare för vps har energiklass C, samma som Thermias.
Inbyggda behållarna ser man inte deklareras på samma sätt, men betvivlar att de är bättre, så klass C där också.
Med XL tappprofil väntas årliga elförbrukningen typisk vara 1688kWh på vanliga vps typ 1245, dvs ca 5kWh/dygn
Studerar man IVT i real life så är typiska totala varmvatten körningarna summa 1-2tim /dygn = ca 2,5 - 5 kWh/dygn

Jag försöker fråga efter exempel på låg total förbrukning, ser ett och annat exempel som jag jämför mot mina tre vps.
50/50 kan väl också vara rätt vid en större förbrukning.
Förstår personligen inte vitsen med förvärmning, tror nästan det blir omvänt, men finns det goda exempel så vill jag vara först att se datan 😉
Kollade igen 10 dagar bakåt, hemma här har vi förbrukat i snitt 1,5kWh per dag inkl förluster, blir nog än bättre när värmesäsongen startat då vv körs direkt efter värmen.
Vet inte vad som ger bäst verkningsgrad om man värmer från 10 till 55/60°C? Är nog inte med där med "full kontakt" om det är dubbelmantlad eller slingberedare eller vad du menar?
(slinga tycker jag är bäst pga liten volym i båda, och egentligen är direktvärmare bäst, måste det vara😉)
Finns det data?

Bara några reflektioner, har inte svaren

Dom senaste 7 dagarna har vi förbrukat 8kWh för allt vårt varmvatten inkl förluster eller 14kWh dom senaste 14 dagarna och då är det på 4 vuxna.
Tillkommer ju givetvis stölden som förvärmningsslingan stjäl men då lider vi heller aldrig av varmvattenbrist.
Ungefär samma siffror sommartid om vi är 4 vuxna fast då betalar vi minimalt för förvärmningsstölden.


Visst man kan ha supeliten beredare och planera att man får duscha olika tider, en får duscha på morgonen och den andre på kvällen. Eller så stänger man av VV så får man lägst varmvattenförbrukning.


Och ska jag bara räkna in 2 personer så minska VV förbrukningen med ca 30%.

[Börje__]

Dom senaste 7 dagarna har vi förbrukat 8kWh för allt vårt varmvatten inkl förluster eller 14kWh dom senaste 14 dagarna och då är det på 4 vuxna.
Tillkommer ju givetvis stölden som förvärmningsslingan stjäl men då lider vi heller aldrig av varmvattenbrist.
Ungefär samma siffror sommartid om vi är 4 vuxna fast då betalar vi minimalt för förvärmningsstölden.


Visst man kan ha supeliten beredare och planera att man får duscha olika tider, en får duscha på morgonen och den andre på kvällen. Eller så stänger man av VV så får man lägst varmvattenförbrukning.


Och ska jag bara räkna in 2 personer så minska VV förbrukningen med ca 30%.

Låter ju ju väldigt bra med den stora kapaciteten, har inte sett bättre någonstans!
✌️👍👌💪
Min erfarenhet är att det fina med en liten beredare är att alla kan duscha efter varandra eftersom det går fort att producera nytt varmvatten om nu någon/några vill spa duscha.
Men fortfande, dina siffror är bra!!

[Börje__]

Dom senaste 7 dagarna har vi förbrukat 8kWh för allt vårt varmvatten inkl förluster eller 14kWh dom senaste 14 dagarna och då är det på 4 vuxna.
Tillkommer ju givetvis stölden som förvärmningsslingan stjäl men då lider vi heller aldrig av varmvattenbrist.
Ungefär samma siffror sommartid om vi är 4 vuxna fast då betalar vi minimalt för förvärmningsstölden.


Visst man kan ha supeliten beredare och planera att man får duscha olika tider, en får duscha på morgonen och den andre på kvällen. Eller så stänger man av VV så får man lägst varmvattenförbrukning.


Och ska jag bara räkna in 2 personer så minska VV förbrukningen med ca 30%.

Jag tänker nu att jag vill också ha "sommarförvärmning". 
Kan man tex bara ansluta en mindre oisolerad varmvattenberedarbehållare på kallvattenledningen, fungerar det?
Kan matningen även vara till blandningsventilen, om förvärmningen inte är högre än till 20°C?

[Tågråttan]

Jag tänker nu att jag vill också ha "sommarförvärmning". 
Kan man tex bara ansluta en mindre oisolerad varmvattenberedarbehållare på kallvattenledningen, fungerar det?
Kan matningen även vara till blandningsventilen, om förvärmningen inte är högre än till 20°C?

Det går ju trixa med olika lösningar men en avskalad liten extra varmvattenberedare skulle jag tro är en mindre bra idé, med en förvärmningssslinga sker överföringen hela tiden då man spolar VV, det sker ju inte med en extra vattenberedare. En blandningsventil som bara släpper igenom 20 grader från extrabredaren kommer nog väldigt sällan släppa igenom någonting

Förvärmningsslingan i arbetstanken ser förenklat ut som en flexslang elektrikerna använder för FQ och på varje enhet i slingan är det en tunn kopparfläns för bättre överföring. "Fast det är mycket tätare med flänsar" Hade jag installerat min anläggning idag hade jag övervägt dubbla slingor i tanken med det jag vet idag.

Och tidigare i tråden nämndes knäppningar och det har vi aldrig fått, tror att dom som får knäppningar trots att dom har tank har nog kopplat den fel.

[Börje__]

Det går ju trixa med olika lösningar men en avskalad liten extra varmvattenberedare skulle jag tro är en mindre bra idé, med en förvärmningssslinga sker överföringen hela tiden då man spolar VV, det sker ju inte med en extra vattenberedare. En blandningsventil som bara släpper igenom 20 grader från extrabredaren kommer nog väldigt sällan släppa igenom någonting

Förvärmningsslingan i arbetstanken ser förenklat ut som en flexslang elektrikerna använder för FQ och på varje enhet i slingan är det en tunn kopparfläns för bättre överföring. "Fast det är mycket tätare med flänsar"

Jag var nog otydlig, tror du kanske missförstår mej?
Här försök till en beskrivning:
En 80 liters kallvatten buffert tank fylls på under eftermiddag/kvällen och värms sakta upp under natten i 12 timmar till 17°C då inget uttag sker .
På morgonen duschas det i 10 minuter med 8 liter/min, då förbrukas det 45 liter 55°C  vatten och 35 liter 17°C kallt vatten från buffert tanken. Varmvattenberedaren fylls då även på med 45 liter 17°C vatten från buffert tanken.
Under dagen är det liten förbrukning men på kvällen sker lite disk etc och då har vattnet i tanken värmts något igen, efter 8-12 timmar.
Vattnet i tanken blir aldrig över 20°C, så ingen legionella risk.
Man skulle spara ungefär 20% i lägre uppvärmningskostnader och 5% i lägre förbrukning, dvs totalt 25%.
Skulle det kunna fungera, åtminstone delvis?

Antar du pratar om typ kamflänsslingor som jag vet satt i tex CTCs oljepannor?

Har inte sökt om detta redan finns i en tidigare tråd, kanske skulle flyttas dit då, borde jag gjort.....

[Tågråttan]

Jag var nog otydlig, tror du kanske missförstår mej?
Här försök till en beskrivning:
En 80 liters kallvatten buffert tank fylls på under eftermiddag/kvällen och värms sakta upp under natten i 12 timmar till 17°C då inget uttag sker .
På morgonen duschas det i 10 minuter med 8 liter/min, då förbrukas det 45 liter 55°C  vatten och 35 liter 17°C kallt vatten från buffert tanken. Varmvattenberedaren fylls då även på med 45 liter 17°C vatten från buffert tanken.
Under dagen är det liten förbrukning men på kvällen sker lite disk etc och då har vattnet i tanken värmts något igen, efter 8-12 timmar.
Vattnet i tanken blir aldrig över 20°C, så ingen legionella risk.
Man skulle spara ungefär 20% i lägre uppvärmningskostnader och 5% i lägre förbrukning, dvs totalt 25%.
Skulle det kunna fungera, åtminstone delvis?

Antar du pratar om typ kamflänsslingor som jag vet satt i tex CTCs oljepannor?

Det borde fungera bra.

[HBerggren]

En 80 liters kallvatten buffert tank fylls på under eftermiddag/kvällen och värms sakta upp under natten i 12 timmar till 17°C då inget uttag sker .
På morgonen duschas det i 10 minuter med 8 liter/min, då förbrukas det 45 liter 55°C  vatten och 35 liter 17°C kallt vatten från buffert tanken. Varmvattenberedaren fylls då även på med 45 liter 17°C vatten från buffert tanken.
Under dagen är det liten förbrukning men på kvällen sker lite disk etc och då har vattnet i tanken värmts något igen, efter 8-12 timmar.
Vattnet i tanken blir aldrig över 20°C, så ingen legionella risk.
Man skulle spara ungefär 20% i lägre uppvärmningskostnader och 5% i lägre förbrukning, dvs totalt 25%.
Skulle det kunna fungera, åtminstone delvis?

Energin kommer från värmesystemet för att värma upp kallvattentanken, dvs utrymmer kommer bli kylt och du kommer vrida upp värmen lite till. Så besparingen hamnar i COP-diskussionen. 5% max vinst i varmvattenkostnad på förbrukningsdelen, inte tomgångsdelen är vad jag kan se före inköp och installation är avdragen. Om kallvattentanken står bredvid varmvattenberedaren så kommer varmvattenberedaren få ökade tomgångsförluster.

Hur uppvärmningskostnaden skulle minska får du förtydliga, jag ser ingen sån möjlighet?