Ämne: Är bergvärme en bra idé för oss? 11840m2 BRF

[Lexus]

Du skriver så att jag har svårt att tolka dig, angående om laminärt flöde är till fördel eller nackdel. Vill du tvinga fram turbulent flöde och dessutom få lägre tryckfall, finns kollektorer även för detta.

Du skriver att energiuttag från ljummen frånluft inte ska överskattas. Mängden energi du återladdar är väl densamma oavsett vilken källa den kommer ifrån. Tvärtom är frånluft en mycket bra energikälla för återladdning och återvinning. Framförallt så finns den oavsett om energin ska återvinnas eller ej. Det gör inte solpaneler eller jordvärmeslingor. Dessutom återladdar de inte lika mycket. Just i den här trådens fastighet, är ju frånluften redan återvunnen.

[Roland]

Om vi antar att beräkningen stämmer, hur hade du gjort för att undvika att berget blir kallt och slutar ge oss värme efter 25 år....?

Det är inte så att berget slutar ge värme efter 25 år, det kommer att ge värme hur länge som helst. Problemet är att den temperaturskillnad mellan köldbäraren och omgivande berg som behövs för att driva fram det värmeflöde som behövs ökar med tiden tills man når ett någorlunda stabilt tillstånd efter par hundra år. Enligt diagrammen har redan efter 5-10 år köldbärartemperaturen vintertid blivit så låg att pumparnas kapacitet sjunker betydligt. Den minskar med 4-5 % per grad lägre köldbärartemperatur. Dessutom minskar effektiviteten vilket påverkar lönsamheten för projektet.

[Gardneri]

Egentligen är det klar det jag skriver, finns stora sprickbildningar i berget är det också stora grundvattenflöden och då kan det vara fördel med turbulenta flöden. Problemet är väl att du inte vet detta före. Men som någon skrev tidigare har det inge betydelse, vilket betyder att du kan sätta dit vad som helst (i princip).

Maskinen försöker upprätthålla kyleffekten så länge det går, enbart då de fysikaliska betingelserna (dessa styr i stor utsträckning av temperaturen på KB) ändras också kyleffekten. Då kan möjligen LP lösa om betingelserna blir så pass negativa. Men allt detta vet nog de flesta om skulle jag tro.

Kommentaren om ljummen luft var en reaktion på att det inte skulle fungera

Återladdning funkar inte. Enda gången man skickar värme ner i borrhålen är att dumpa värme ifrån solpaneler. Allt annat är bara nys och voodoo.

, det fungerar mycket bra. Däremot har jag sett flera mindre lyckade projekt därför att man har bedömt verkningsgraden densamma som för ett värmebatteri (tilluft) och så är inte fallet. Man har alltså räknat att återvinningen skulle bli större än vad det i verkligheten blev. Detta kan bli ett problem i större anläggningar om återladdningen försämras markant.

Just hos denna BRF har de FTX och då är inte återvinning av frånluften ett alternativ, möjligen med hjälp av KMK, om takytorna nyttjas för solpaneler eller en markslinga som jag påtalade tidigare.

Hur de än gör med denna dimensionering måste de återladda, har du något förlag på detta?

[Roland]

En markslinga är nog inte så lyckad i det här fallet. Den kommer att bromsa värmetillförseln ovanifrån till berget och göra att borrhålen fungerar sämre.

[karlmb]

För ett projekt med denna skalan kunde man kanske borra ett hål för att ta reda på om det finns bra med vatten/sprickor i berget.

[Smurfen.]

Återladdning funkar inte. Enda gången man skickar värme ner i borrhålen är att dumpa värme ifrån solpaneler. Allt annat är bara nys och voodoo.

Hos mig funkar återladdning utmärkt kanske inte från sommar till vinter utan framförallt mellan driftcyklerna på kompressorn och även under tiden den går ger det varmare kb. Har kört nått år utan återvinning och kör numera med.

[karlmb]

Det är återladdning från sommar till vinter som inte funkar.

[Smurfen.]

Då bör vent laddning vara en bra ide solen ger lite på vintern vent har man hela året. Men till att tina en kall borra bör allt funka.

[Gardneri]

En markslinga är nog inte så lyckad i det här fallet. Den kommer att bromsa värmetillförseln ovanifrån till berget och göra att borrhålen fungerar sämre.

Återladdning kan faktiskt medföra att BRF:en kan dra ihop borrbilden, därmed öppna yta för markslingan. Men största delen av energi kommer nog från grund vattenflödet. Betyder att de anläggningar där borrhålen ligger under fastigheten (finns flera) inte fungerar eller fungerar sämre. Inget jag känner till eller hört talas om.

Finns anläggningar där man först borrat och därefter gjutit platta över och de fungerar utmärkt.

[Lexus]

Bör du inte också presentera data om de olika påståenden du gör.
Just nu får man uppfattningen att du inte har någon som helst koll på fastighetsinstallationer.

Att använda ett gäng bokstavskombinationer tillsammans med fiktiva driftfall, genererar inget annat än misstankar om troll.

[Gardneri]

Bör du inte också presentera data om de olika påståenden du gör.
Just nu får man uppfattningen att du inte har någon som helst koll på fastighetsinstallationer.

Att grada in under fastigheter i Stockholms innerstad är väldig vanlig, jag själv varit med om detta några gånger. Jag var inte först, inte sist och har inte uppfunnit det. Men det fungerar, i de projekt jag varit iblandad har man i samtliga fall återladdat med fastighetens frånluft (i ett fall med solfångare). Beror helt enkelt att ytorna är så små som gör att återladdning är enda lösningen.

När det gäller borrning under huset är det närmaste jag kommit varit att borra i garaget. Men här har du en länk:
http://www.styrud.se/category/geoenergi-och-vatten/
som beskriver ett projekt och en filmsnutt finns också
från projektet om du "scrollar" ned lite. Då borrar man sig genom ett plan innan man går genom golvet.

Vad var ditt förslag till föreningen? Var lite kreativ nu.

Vad jag försöker säga är att fungerar inte markslinga fungerar det inte att grada in under huset eller borra på det sätt som Wallenstam gör i denna länk och som de filmat. Det är upp till var och en att tro vad som är sant. Men om man nu inte tror på borrning under hus eller gradning under hus bör man påvisa det motsatta kan man tycka.

[isoleramera]

Hej!

Jag sitter i styrelsen för en BRF som förvaltar en fastighet med två byggnader om totalt 11840m2. I dagsläget värmer vi upp fastigheten med fjärrvärme från fortum. 2013 förbrukade vi 1661MWh till en kostnad av ca 1,5 Miljoner. Byggnaderna är uppförda 1981 och har FTX-ventilation vilken vi precis uppgraderat med moderna fläktar.

Min fråga är ifall ni tror att vi skulle kunna göra bra besparingar genom att byta till bergvärme? Hur många borrhål krävs det? Vilka pumpar är bäst? Vilka entreprenörer är prisvärda och kompetenta att ta sig an ett projekt av den här storleken? Borde man komplettera med solfångare eller något annat för bästa effekt?

Tack på förhand!

Eftersom borrutrymmet verkar vara trång sektor. Är 1661MW före förbättring av FTX?
Ser du de två byggnaderna som energisnåla?
Finns det ngt att hämta där?

[jotab]

Vi har en del åtgärder som kommer påverka energiförbrukningen, t.ex. nya fönster och ventilationen. Men hur mycket energi kan vi ta ur berget utan att utarma det, om vi antar att vi kör ren bergvärme med el, fjärr, olja eller vadsomhelst som spets?

[Mr Energi]

Omöjligt att säga utan att veta vilken förening ni är om hur tomten ser ut men det normala är att ersätta 95-99% av fjärrvärmen med värmepumpsdrift.

[karlmb]

Finns det en karta på tomten med husen?