0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Äntligen! Lite för sent för min del, men rätt nöjd ändå.Intressant ovservering är att 3 av de 4 bästa pumparna kör på R410A... Bortsett från Nibe som lyckas bra med R407... Veissman känns som en vinnare men det är ganska jämnt i toppen ändå. Synd att de inte kunde testa lite mer installationsalternativ, undrar vad en volym eller arbetstank skulle göra med siffrorna?...
Förmodligen skulle inte en arbetstank eller volymtank göra någon skillnad. Jag tror man har kört lite olika standardiserade driftfall (de som är presenterade i sammanställningen) och sedan vägt hur många timmar man kör varje driftfall under ett år. Frågan är hur de har gjort med CTC maskinen. Övriga maskiner lär man nog ha stängt av varmvattenproduktion på under värmetestet. Undra om man har satt varmvattnets börvärde till samma värde som man ville ha i de olika värmetestfallen. I sådana fall missar man ju stora delar av CTCs verkliga svaghet med varmvattenladdningar som blir till värme och därigenom drar upp medelkondenseringen under värmecykeln.
Imponerande siffror i vilket fall och stora framsteg på några år. Flera ligger på 75-80% vid golvvärme, det trodde jag inte var inom räckhåll (annat än i teorin). Och då har de ändå räknat med ganska kall KB, med ett varmt borrhål kan man få ytterligare nån procent. Är det verkligen inklusive varmvatten eller räknar de uppvärmningen för sig?Som jämförelse, mina pumpar har ett COP under 4 vid 0/35. Skulle inte haft en chans i det här testet.
Mmm, jag skulle också vilja veta exakt hur de ställt in CTC:n vid drift mot radiatorer/golvvärme, om den har varit i normala driftlägen med tanke på varmvattenproduktionen så är det överaskande bra.Det som imponerar en del på mig är det låga bullret från Wiesmann, de, Thermia och Nibe verkar ju kamma hem testet.Niben tappar ju en del i uteffekt vid höga temperaturer, men har å andra sidan bäst COP just då.Sammantaget verkar det ju vara mer eller mindre hugget som stucket vilken man väljer, men skall man köra mot ett högtempsystem kanske man måste välja en storlek större maskin om man väljer Nibe, och då är nog inte heller prisskillnaden upp till Thermia eller Wiesmann speciellt stor, å andra sidan skulle ju besparingssiffrorna vara bättre på Nibe om man gått upp ett snäpp i storlek för att kompensera för den lite lägre uteffekten vid hög vbf.Kul att Tyskarna (Wiesmann) äntligen har fått till COP på sina maskiner, de har ju haft bra teknik redan tidigare, men legat ett snäpp under de bästa vad gäller COP.
Sad_ant, under värmetesterna så har nog varmvattnet varit bortkopplat. Man vill ju ha stabila körningar och inte en varmvattenladdning mitt i värmetestet. Värmebehovet påverkar effektiviteten genom att ett högre värmebehov ger en högre nödvändig effekt kallaste dagen. Räcker inte den effekt kompressorn avger i de olika driftfallen så får man komplettera upp med tillsats.I varmvattentestet sedan så står maskinerna säkert på fabriksinställningen. Men då lär man också bara köra varmvatten.
Display där det är delvis svårt att hitta informationen
Display med menyer som är enkla att navigera i
Gissningsvis ett högre flöde på golvvärmen, det skulle i alla fall förklara skillnaden.
Enligt ditt resonemang skulle det ju vara en fördel i testet med en för stor pump, men läser man texten och tittar på siffrorna så är det ju helt klart så att en liten maskin gynnas i "25mwh exemplet" de skriver:"Varför är årsvärmefaktorn lägre i hus med lågt energibehov?Generellt i detta test är årsvärmefaktorn något lägre för värmepumparna i hus med lågt energibehov jämfört med i hus med högre energibehov. Det beror på att effekten på värmepumparna är den samma för båda husen och att värmepumparna är onödigt stora (överdimensionerade) för ett hus med lågt energibehov, dessutom blir investeringskostnaden onödigt hög. Skillnaden mellan de olika husen är mindre för värmepumpen EviHeat GeoSun 1 10 som har något lägre effekt än övriga testade modeller. Detta visar att det är viktigt att ta hjälp av installatören för att anpassa effekten på värmepumpen efter husets effektbehov så att systemet blir så effektivt som möjligt och så att du sparar så mycket som möjligt.Värmepumpen ska varken ha för hög eller för låg effekt i förhållande till behovet. De testade bergvärmepumparna har en effektstorlek på 9 till 10 kilowatt."Jag håller med i slutsatsen, men jag förstår inte hur detta avspeglas i deras test. Man kanske kan resonera att det beror på större cirkulationspumpar osv, men de går ju bara när pumpen går...T.ex. IVT med radiatorer och 24 200kWh/år ger 70% besparing, vid 34 300 kWh/år ger den 72% besparing?!
Synd bara att man skall behöva gissa.
Dom har räknat med 4200 kwh vv i båda alternativen.
Innebär dessa testresultat att de av tillverkaren uppgivna värden för COP inte stämmer?Jämför jag med min anläggning så känner jag inte igen de värden man kommit fram till i testet, men det finns troligen någon förklaring till det.........
känns som många konstiga siffror i denna test Att kolv är så mycket bättre med låg brine in & hög temp ut känns tvärtom mot alla tester förut....r410 vet jag för lite om
Jo precis, och då är det ju inte så konstigt att det mindre energikrävande huset får ett lägre SCOP.
kanske är jag bara överdrivet konspiratorisk
Imponerande siffror på Wiessmann och Thermias varmvattenförluster. De tappar 30 Wh/h som i sin tur ger en start var fjärde dygn då hysteresen är 10°, om det inte finns någon varmvattenförbrukning. Imponerande om det är så i de maskiner som lämnar löpande bandet. Har de proppat hela chassiet full med isolering under tiden för testning? Misstänker det!Vad finns det för anledning att presentera årsmedelvärmefaktor, när de inte tar med den tillskottsvärme som krävs? Hur är det med legionellakörningen på 410-maskinerna? Med de höga COP som presenteras, så undrar jag om, det körs någon höjning med el-patron. R410 har ju egenskapen att inte klara det med kompressorn.Tydligen kan huset tillgodoräkna sig värmeförlusterna från beredaren året runt. Årsvärmefaktor tillsammans med energibesparingen avslöjar detta. Men då är det ju inte längre "försluster" från beredaren.Energimyndigheten påstår att "årsvärmefaktorn är lägre i hus med lågt energibehov" vilket är mycket märkligt. Hur tänker Energimyndigheten när de presenter material som är så missvisande?Helt otroligt att samma fabrikat/produkter får så olika resultat. Tänker på reglering och beredare i Bosch/IVT som är densamma i båda maskinerna.Grymt dålig rapport! Gör om gör rätt!
Lexus, har IVT och Bosch samma kärl och isolering?
För att dock svara på dina frågor så vad det gäller årsCOP:n är denna beräknad enligt EN14825. Denna standard går ut på att man testar COP:n vid några olika dellaster och utifrån dessa dellastresultat görs en årsCOP-beräkning där även hänsyn tas till eltillskott. Utan att gå in djupare i standarden så är min uppfattning att detta är en bra standard och efterliknar verklig drift.
Om det är Nibe kalkylen avser är jag inte riktigt med på siffrorna. Min kalkyl ser ut så här: 34700 kWh värme produceras inkl. beredarens förluster. SCOP = 4,6 ger 7540 kWh el. 4200 kWh varmvatten med COP 2,4 för varmvattenberedning enligt tabellen ger 1750 kWh. Jag har inte räknat med förlusterna här då jag tror att de ingår i COP 2,4. Kvar blir 7540 - 1750 = 5790 kWh som producerar 30 100 kWh husuppvärmning vilket ger COP = 5,2. Den siffran skall inkludera tillsatselen.
Jag lade till förlusterna för varmvattenberedaren som är strax under 400 kWh. Jag tror inte de ingår i totala värmebehovet. Jag tror att man har räknat på en schablonfamiljs 5000 kWh för varmvatten, antagit att en normal beredare läcker 800 kWh/år vilket blir 4200 kWh för själva varmvattnet. Sedan när man har beräknat COP för varmvattenberedning har man till de 4200 kWh adderat den testade beredarens förluster och räknat ut COP på det. Jag tycker mig se ett samband mellan höga beredarförluster och lågt COP för varmvattenberedning.
Huset bör rimligen dra lika mycket värme oavsett vad det är för varmvattenberedare så därför tror (återigen detta ord) jag att beredarförlusterna skall läggas till 34300 för att få totalt producerad värme.
Köldbärarpumpen bör ingå i värdena som presenteras. Det står "Energibesparingen är beräknad jämfört med om du skulle värma huset och varmvattnet med el,.." och då bör köldbärarpumpen ingå i värmepumpens elförbrukning men inte värmebärarpumpen annat än när pumpen gör varmvatten.
Oavsett hur det är håller jag med om att det är en rätt bristfällig rapport.
Visst, som jämförelse fungerar det.
I de respektive produktbladen (IVT EQ 10 kW samt Bosch Compress 11 kW) kan man läsa gemensam data för de bägge modellerna.Varmvattenberedare 185/40, ansl. 22 mm, rostfri.Yttermått på chassiet 600x645x1800
Lexus, jag hänger kanske inte riktigt med, men var står det att man får tillgodoräkna sig förlusterna från varmvattenberedaren till fullo?
Sen vet jag inte hur mycket av pumpenergin på den varma sidan som är med. Det står i texten att man jämför med att värma huset med en elpanna.
Golvvärmefallet som du tittar på kräver nog en väldigt liten andel tillsats samtidigt som 0/25=6,1 COP och 0/35=4,8 COP. Det blir en väldigt stor energimängd vid COP kring 6. Jag antar att detta nog kan väga upp tillsatsen och ge en hög årsCOP för värme. Jag antar att framledning kallaste dagen är kring 35.
Hur som helst så är jag mest intresserad av 0/35, 0/45, 0/55, VV COP, och VV mängd. Det är de talen jag tycker visar vilken pump som är bäst. Ett SCOP med en fast förutbestämt årligt energibehov tycker jag blir lite snett. Då gynnas den värmepump som testar fram den mest, för kalkylen, optimala effektavgivelsen. Jag menar att respektive pump skulle dimensioneras så att man når en ex. 80% effekttäckning kallaste dagen. Då skulle man bara kunna jämföra SCOP och inte sparade kWh.
Det skulle ju vara skrämmande om IVT och Bosch har samma varmvattenberedare och isolering. I sådana fall har antingen Bosch skickat ett riktigt måndagsex där man glömde en bit isolering eller så har IVT "dopat" sin maskin lite. Skulle vara kul om någon här som har IVT och Bosch modellerna som testades kollade under skalet hur isoleringen runt beredaren ser ut.
Men som jämförelse mellan olika modeller måste ju testet visa relativt rätt ändå för man får väl anta att dom är testade enligt samma norm och alla vp utom Ctc arbetar ju enligt samma princip.
Tror de flesta villaägare är intresserad av en värmepump som har en låg kostnad sett över typ 20 år. Att äga en pump som havererar efter 8 år, ger knappast någon bra ekonomi trots att den hade bra COP. Värmepumpar gillar stora vattenvolymer.
Studien hade varit avsevärt mer värdefull om man hade presenterat beräkningsgrunderna: hur man hade vägt ihop COP för de olika temperaturerna till SCOP, hur mycket tillsatsel man räknade med i de olika fallen, hur beredarförlusterna hanterades osv.
Nu har jag inte lusläst alla text runt testen, men så vitt jag sett så framgår inte var värmepumparna kommer ifrån.Om de köpts in slumpmässigt via grossiter eller återförsäljare, eller om tillverkarna vetat om att en specifik maskin skulle skickas till testet.Med vetskap om att en specifik maskin skall testas kan man tilläggsisolera, men kan optimera fyllnadsgrad av köldmedium för de specifika temperaturer som råder vid testförhållanden enligt EN-normen, och man kan finjustera expansionsventiler för optimal prestanda inom de temperaturintervall som gäller vid testerna.Man skulle t.o.m kunna tänka sig att det sätts in efektivare värmeväxlare, snålare cirkpumpar, exaktare tempgivare, och grövre ledningar i maskinerna för att få dem att prestera maximalt.Ingenstans ser jag att testpatrullen verifierat att de testade maskinerna är typiska i förhållande till vad som levereras ut till kund.Nu skall man väl inte vara överdrivet konspiratorisk, men man skall inte heller vara för blåögd.Det som gör att jag bli aningen konspiratorisk är den himmelsvida skillnad som presenteras mellan IVT och Bosch som i grunden är mer eller mindre samma maskiner, även om de inte är exakt likadana.
SCOP bortser jag lite från. Det jag tycker är intressant är de olika driftfallen. Det ger en rak jämförelse mellan de olika värmepumparna. Dessa siffror är testade enhetligt av myndigheterna.
Så blir det normalt inte om man har 2 graders övertemp och rumsgivarpåverkan på 4 grader så räknar styren ut att framledningen ska vara 8 grader lägre då ska det mycket till innan den startar men visst kan det inträffa men troligtvis så sällan att det inte märks på copet och det borde väl bli lika på en Ivt/Bosch eller ?
Hur är det när det är 1° övertemp, och hur ofta händer det att kompressorn startar då?Hur ofta startar din värmepump, då solen ensam värmer huset och det är typ +8° utomhus?Med 2000 liter arbetstank, så känns det som att du bränner mycket energi med COP -1. Livslängden blir dessutom kortare.
Hur kan dom ha kommit fram till att CTC EcoHeat har 1 050 kilowattimmar per år som går till spill? Så här skriver de: "Högst förluster har CTC EcoHeat 310 där 1 050 kilowattimmar per år går till spillo för att hålla temperaturen på varmvattnet."Kan ju inte vara rimligt... , eller har jag missat något?
Har inte så bra koll så jag vet inte hur ofta den startar med 1 grads övertemp. Vad gör att livslängden blir kortare.
För mig känns det bra med 2000 liters arbetstank ligger hyffsat nära börvärde och jämn värme.
Du svarade inte på min fråga varför Ivt/Bosch inte startar vid övertemp.
De Ivt/Bosch vp som var med i testet har väl den nyare typen av styr som reglerar efter framledning tycker du den funkar lika uselt som jag får intrycket att du tycker att Nibe och Thermias styr gör ?
På Nibe kan man montera en termostat som blockerar värme vid ev övertemp men det är inget som jag anser behövs eller rekomenderar men det går om man upplever det som ett problem men det kan leda till obehagligt kallras från tex fönster. Termostaten är inget som följer med i leveransen av vp så den får man köpa löst.
Om radiatorerna tillåts att svalna för mycket så kan man känna av kallras från fönster inte allt för ovanligt på anläggningar som styrs enbart efter innegivare.
mjo bilden är så liten att det inte går att tyda texten som förklarar vad kurvorna är.
Nog är det bra kvalitet på loggbilderna när jag börjar ladda upp, men något händer på vägen hit.
Forumet skalar ner för stora bilder automatiskt när dom laddas upp.
I exemplet som lexus tar upp skulle då ett förhållande råda som gör att jag inte går under 25 grader och/eller i det fall det tar väldigt lång tid att komma ner till 25 så kommer inte gradminuterna forcera en start i detta läget, vilket vore fallet med GM.
Vad anser du lexus vara nackdelarna med hysteresstyr på retur och varför har så många gått till framledningsstyr med gradminuter?
En nackdel kan ses i större system där man har långa omloppstider, det finns anläggningar där man fått eltillskott för att tillskottstimern inte kan ställas upp tillräckligt mycket.
Det kan dessutom bli lite kyligt när värmebehovet är litet, om börvärdet ligger på 22 grader så kommer värmepumpen aldrig att starta innan det blir kallt inne.Det kan man naturligtvis kompensera för med en rumsgivare, eller genom att öka paralellförskjutningen en aning under sommarhalvåret, men det visar ändå på att regleringen kanske inte var perfekt.
Du får lägga till halva hysteres också d.v.s. om din pump startar vid 30°, så startar en hysterespump på 22,5°....som i ditt fall med 5° värmebärardelta.
Ja precis. När jag har 30 i bör så startar jag i dag, med framledning+GM, i normalfallet på ca 26.
En nackdel kan ses i större system där man har långa omloppstider, det finns anläggningar där man fått eltillskott för att tillskottstimern inte kan ställas upp tillräckligt mycket.Citat från: LexusTycker du att erfarenheter från Bertils 25 kW:s fastighetspump, platsar i den här tråden?
Tycker du att erfarenheter från Bertils 25 kW:s fastighetspump, platsar i den här tråden?
Rickard, du missade att svara på min fråga. (Såg att var inloggad och skrev inlägg om BBR19)Bertils 25 kW:are hade som du vet en vattenburen fläktvärmare, som intermittent belastade värmesystemet med 20 kW. Det i sin tur gjorde det omöjligt för regleringen att tillfredställa Bertils krav på el-patronstyrning.Tillskottstimern kan ställas till max 5 timmar. Efter att timern räknat fullt startar ramptiden, som efter ytterligare max 60 minuter aktiverar tillskott. Det innebära att tillskott kan förhindras i upp till 6 timmar, vilket i sin tur känns tillräckligt länge för att undvika undertemp.I stora tröga system, så ställs hysteres till ett lägre värde. I Rego600 kan hysteres sänkas till lägst 2°. Det innebär att kompressorn endast behöver värma returen 1° under 6 timmar, för att undvika tillskott. Att då påstå att reglering orsakar onödigt tillskott, är för mig obegripligt. Speciellt då det i regleringen (meny 8.2) går att förhindra tillskott beroende på utetemp och då som lägs -10°.
nu kanske vi missar syftet med tråden här men jag finner diskussionen intressant och undrar då i fall någon har synpunkter på returreglering med hysteres eller GM för den delen, för det finns väl också, i kombination med exempelvis en arbetstank.Jag antar att givaren då måste sitta på returen från värmesystemet TILL tanken och inte mellan tanken och VP. Nackdelar, fördelar? Elpanna?
OK, det där kan du mycket bättre än mig, så jag böjer mig utan tvekan för din redogörelse.Bertils erfarenheter bygger på en mycket speciell anläggning, och hans problem hade antagligen kunnat ordnas på annat sätt än att flytta givaren till framledningen.Om du är uppdaterad på vilka av IVT:s värmepumpar som reglerar på framledningen får du gärna redogöra för det - sånt har en förmåga att inte nämnas i broschyrmaterialet eller reklamen som man läser.Har du Lexus provat bygga om en Nibe eller Thermia till styrande på returen, och i så fall, fungerar det utan problem?Jag skulle faktiskt vara lite intresserad av att prova om det inte finns något som hindrar.
Snarare moddad för fast hysteres istället för variabel. Varför skulle man inte kunna ha variabel tillsammans med mätning på returen?
Ja, jag ifrågasatte inte funktionen eller din kunskap inom området. Det jag egentligen försöker säga är hur mycket nytta tillför den variabla hysteresen när man reglerar på returen?
Nja, nu blir det riktigt off topic.Inläggen som berört skillnaden mellan gradminuter och hysteres, har kommit till då jag ville belysa bristerna i Energimyndighetens testrapport om de olika värmepumparna. Deras rapport berör inte värmepumparnas effektivitet, utan endast kompressorernas verkningsgrad....och inget annat. Föga ointressant och ger en falsk bild om lönsamhet till villaägarna. Men som svar på din fråga, till dess du öppnar en ny tråd. Ja, givaren ska sitta på radiator retur d.v.s. mellan tank och radiatorer, alternativt i dykrör på tankens nedre halva. Värmebärarpumpen konfigureras så att den endast går när kompressorn är igång.Elpanna?
Nej jag vet inte. Elpanna tänkte jag att värmepumpen som med hysteres reglerar på returen inte vet om att returen är för hög för värmepumpen förrän kanske 5-8 minuter efter att framledningen vet det, så att säga. Och då är det ju för sent. jag vet inte och famlar i källarmörkret i den frågan
En fördel som jag ser det är att styr man på framledning är det enklare att docka vp mot tex en acktank som ibland värms med ved eller solpaneler går säkert att fixa med styrning på returen men har inte sett nån lösning på det men antar att det går på nått sätt. Ska man endast ha en vp då tror jag att skillnaderna är så små så att man nog vara lite vp nördig för att märka skillnaden och vem är inte det .
Det kanske vore bra om man kunde justera rumsgivarpåverkan olika för över och undertemp har min påverkan på 4 numera men provade 6 tidigare och kan egenligen inte påstå att jag märker nån skillnad förutom att börvärdet ligger stabilare nu men det spelar ju ingen roll om börvärdet hoppar lite grann heller. Men inbillade mig att det inte var så bra att vp styrde för mycket efter innetempen men vp håller jämn temp hur den än står så det spelar nog egentligen ingen roll.
Det hela behöver bara kompletteras med en gammal klassisk shunt styrning som styr på fram ledning/ute temp.
Men jag som har vp och ved mot samma tank vill ju inte att vp ska gå bara för att det är 30 grader i botten på tanken när jag har 1500 liter 80 gradigt vatten i toppen eller går det att ha nån extra tankgivare på Ivt/Bosch. Jag kör inte med shuntstyrningen till Nibe utan med min gamla styrning dels pga kostnaden men mest pga att den funkar att köra mot omformare 12/240 eller elverk .
Men tester körda i olika hus skulle ju inte säga nått det skiljer så lite mellan de olika vp så den bästa vp i det sämsta huset blir sämst och det säger inte så mycket om vp. Tycker testerna vid olika framledningstemperaturer samt vid vv beredning räcker bra. Tror ingen av de testade vp i dag med växelventil har så dålig styr så styren spelar nån större roll.
David, jämför du nibe med ivt så ser du att det skiljer ca 10% till nibes fördel. Det är inte helt försumbart tycker jag. Sen håller jag med om att det uträknade SCOP:et är ett "best case senario". Förmodligen kommer värmepumparna prestera en lägre siffra i verkligheten. Jag läste att dagens bilar drar typiskt 20% mer än deklarerad förbrukning. Det är helt enkelt så att när man som vanlig människa kör så gör man inte det lika bra som den intränade föraren som kör testcykeln. Dock så bedömmer jag att samtliga värmepumpar lider lika mycket av detta (samtliga får gasa lite mer än de egentligen behöver ibland). Alltså är vi tillbaks där vi började igen. Visar testet att en värmepump har bättre 0/35 0/45 osv COP siffror än en annan så kommer samma skillnad synas i den verkliga besparingen. För att tala klarspråk. Säg att jag installerar niben i mitt hus. Det ger mig, med mina unika förutsättningar ett årsCOP på 4,3. Hade jag satt ivtn istället hade jag fått ett årssnittCOP på 3,9. Självklart ska man se med kritiska ögon på allt, men åter igen, vi får nog förutsätta att samtliga värmepumpar är körda på exempelvis SP. Alla har haft samma förutsättningar osv osv. Att logga en massa anläggningar i verkliga livet skulle förvisso vara intressant, men det blir helt omöjligt att jämföra. Det finns inte 2 hus/hushåll som är lika. Nogranheten skulle dessutom bli väldigt stor. Värmepumparna i testet är testade i en väl kalibrerad testmiljö. Detta är ömöjligt att uppnå i någons hem.
David, jämför du nibe med ivt så ser du att det skiljer ca 10% till nibes fördel. Det är inte helt försumbart tycker jag.
Att logga en massa anläggningar i verkliga livet skulle förvisso vara intressant, men det blir helt omöjligt att jämföra. Det finns inte 2 hus/hushåll som är lika. Nogranheten skulle dessutom bli väldigt stor. Värmepumparna i testet är testade i en väl kalibrerad testmiljö. Detta är ömöjligt att uppnå i någons hem.
Husen måste inte vara lika. Värmepumpen vet inte om vilket hus den står i, den ger ett årscop ändå.Verkligt COP över tid är det centrala och mäts ju enkelt i vilket hus som helst, vad jag förstår, och skulle man göra en enkel statistiksida med genomsnitt från ett antal anläggningar, så tror jag de blivande konsumenterna skulle tycka det var mer intressant än värden från en testbänk.
Vad ni sägar är att i princip är värmepumparna lika, CTC=Nibe=Thermia etc. Varför diskuterar vi då energimyndighetens test?
Vad ni sägar är att i princip är värmepumparna lika, CTC=Nibe=Thermia etc.
Mina inlägg i tråden har belyst skillnaden mellan värmepumparnas reglering, som i sin tur är betydande för komfort, ekonomi och värmepumpens livslängdEnergimyndigheten har endast redovisat testresultat av kompressorns effektdata. Det verkar vilja övertyga oss om att de även har redovisat årsvärmefaktor, men de siffrorna är felaktiga och har inget i rapporten att göra.
Tror det enbart är Ctc och Nibe som levereras med innegivare men det bör inte göra så stor skillnad på årvärmefaktorn i ett väl injusterat system eller .
Jo det tror jag i de flesta hus men det är endast 2 st vp i testet som levereras med inne givare. Dom andra kan man säkert utrusta med innegivare men då blir det som tillbehör.
Nej bra mycket kallare brukar ligga på ca 10-15 grader.
gäster: 828
dolda: 0
användare: 12
