Ämne: Kombinera bergvärme med frånluftåtervinning ?

[toppz]

Hej.

Är det någon som har erfarenhet av att kombinera en bergvärmepump med frånluftåtervinning?

Vi har idag en ES480 frånluftvärmepump och tänker installera bergvärme istället t.ex. IVT X11.
Eftersom vi idag har frånluftåtervinning funderar vi på att koppla in IVTs frånluftmodul också.

Funkar det bra ihop, eller blir det bara strul?

/Elisabet

[Lexus]

 Funkar det bra ihop, eller blir det bara strul?

Det fungerar bra, och inget som strular. Filter måste rengöras, men det är du van vid nu också.

Bergkyla är enkelt att ansluta tillsammans med återvinningsaggregatet VBX.

[mexitegel]

Tekniskt fungerar det säkert bra, men det ekonomiska i att göra så är vi flera som är mycket tveksamma till. Effektiviteten på VP höjs inte tillräckligt mycket för att motivera kostnaden utan att det istället är bättre att vädra ut det med F-system.

[ace]

Tekniskt fungerar det säkert bra, men det ekonomiska i att göra så är vi flera som är mycket tveksamma till. Effektiviteten på VP höjs inte tillräckligt mycket för att motivera kostnaden utan att det istället är bättre att vädra ut det med F-system.

Kostnaden är inte svårmotiverad...
frånluftsmodulen ger mycket energi till pumpen och sparar borrhålet, energi som ändå måste vädras ut.
idag har toppz en frånluftsvärmepump...dvs fläkten i pumpen som ska kastas ut.
menar du då att han ska köpa bergvärmepump OCH komplettera kanalsystemet med en sep fläkt för ventilationens skull...istället för en frånluftsmodul 
Den rekomendationen har jag då svårt att bifalla.

[ORAKLET]

Samma här.

[Lexus]

Jag har skapat ett exempelhus i Sundsvall (mitt i Sverige), som jag sedan har kört i IVT/Bosch beräkningsprogram.

Byggår 1980.
200 m²
Ventilationsflöde 70 l/s
Förbrukning värme/varmvatten 25 000 kWh/år
Ändring av beräknad brine +1°
Brinetemperatur medel -0,4°
Aktiv borra med VBX 95 meter
Aktiv borra utan VBX 154 meter.
Bosch EHP 7
Köpt energi till värmepump 8 190 kWh/år varav 60 kWh tillskott.

Med VBX minskar borrkostnaden med 14 750 kr. (200kr +moms /meter)

Energi från VBX:
Har lagt in följande i Mollierdiagrammet
Frånluft 21° RF 30% 70 l/s
Avluft +1° RF 100%
5000 timmar x 1,8 kW = 9 000 kWh
3760 timmar x 1 kW = 4 512 kWh (rum 22 50% RF, 10° avluft)
Totalt återvunnen energi: 13 512 kWh/år

[Roland]

............
Totalt återvunnen energi: 13 512 kWh/år

Återvunnen energi står det. Egentligen är det inte återvunnen energi, det är värme tillförd till köldbäraren. Om den är återvunnen eller ej kan diskuteras. Ta som ett exempel perioden då huset inte behöver värmas utan det bara är varmvattenberedning. Det bör vara ¼ av året. Under den tiden tillförs köldbäraren 1 kW kontinuerligt, totalt 2190 kWh. För varmvattenberedning behövs ¼ av 5000 = 1250 kWh. Det betyder att el till värmepumpen är ca 400 kWh.

Mitt borrhål har ett värmeöverföringsmotstånd som är ungefär 0,5 K/kW. Motsvarande värde för 95 meter bör vara 0,6 K/kW. 1 kW tillförd effekt kommer att höja köldbärartemperaturen med ca 1,7 grader. Större höjning av köldbärartemperaturen sommartid går inte att få. Den temperaturhöjningen ger en förbättring av COP med ca 4 %. Minskningen av pumpens elförbrukning sommmartid med VBX-enheten blir alltså runt 16 kWh. VBX-enheten ”återvinner” alltså 1250 kWh vilket resulterar i att värmepumpen drar 16 kWh mindre el. Resten av den återvunna värmen, 1234 kWh, försvinner ut i berget.Att då tala om återvinning är att lägga en helt ny dimension i ordet återvinning. Det är inte återvinning för mig när man dumpar värmen i frånluften ner i berget. Det är rätt meningslöst att återvinna något som kan ersättas med något som är gratis och finns i nästan obegränsad mängd.
 

frånluftsmodulen ger mycket energi till pumpen och sparar borrhålet, energi som ändå måste vädras ut.

"Ger mycket energi till pumpen" förstår jag inte. Mitt exempel ovan citatet tycker jag visar att frånluftmodulen inte ger någon energi att tala om till pumpen. Spara borrhålet behöver man inte bry sig om. Det är inte som ett bankkonto där det finns ett begränsat kapital som man måste hushålla med. Borrhålet är mer som ett sedeltryckeri med en viss kapacitet och obegränsad tillgång till papper. Om man använder borrhålet enbart under uppvärmingssäsongen eller året runt spelar inte så stor roll.

Lexus kalkyl visar i det här fallet att borrkostnaden skulle kunna minskas med nästan 15000 kr. Då en värmeåtervinningsenhet kostar ca 11 000 kr kan det verka som en vettig affär. Men jag tycker det fattas en del. Återvinningsenheten installerar inte sig själv. Ett nybyggt hus i grannskapet kan tjäna som exempel. Huset har 3 våningplan med källaren. Det har en 10 kW värmepump med 200 meter borrhål och en återvinningsenhet (Värmeåtervinning stod det i annonsen när huset såldes. Jag utgick från att det var en FTX-enhet och blev rätt förvånad när jag såg enheten som skulle installeras ovanpå värmepumpen). Pumpen står i källaren. Från övervåningen leds frånluften nedåt till värmepumpen sedan 8 meter uppåt till utloppet på taket. Ventilationssystemet hade blivit billigare med en frånluftfläkt uppe på taket utan återvinningsenhet.

Om ”Ändring av beräknad brine +1°” är den högre medeltemperatur på ingående köldbärare som återvinningsenheten ger kommer återvinningsenheten att medföra att värmepumpens elförbrukning att minska ca 400 kWh/år. Från det måste man dra frånluftfläktens ökade elförbrukning pga längre kanaler och tryckfall i återvinningsenheten och den extra köldbärarpumpens elförbrukning. Jag har svårt att föreställa mig att köldbärarpumpen drar mindre än 300 kWh/år. Lägg till frånluftfläktens ökade elförbrukning och kalkylen går back.

Huset i exemplet är egentligen ett rätt bra exempel på ett hus som är lämpat för en frånluftvärmepump kombinerad med kompaktkollektor. Drar man från husets värmebehov bort kompressorns elförbrukning och värmeinnehållet i frånluften blir resultatet 25000 – 8190 – 13512 =  ca 3300 kWh. Det är vad som netto behöver tas från marken. Utan att ha funderat närmare på det undrar jag om det inte kan vara så att om en kalkyl visar att en återvinningsenhet som kompletterar bergvärme inte är helt hopplös ur ekonomisk synvinkel, då skall man inte välja bergvärme.   

1,8 kW återvunnen värme ur 70 L/s (250 m3/h) frånluft tror jag kan bli svårt att få till under 5000 timmar/år. Nibes datablad anger 1,6 kW vid noll grader på köldbäraren. Nu spelar det inte så stor roll, det som bestämmer borrhålsdjupet är vad återvinningsenheten kan tillföra köldbäraren januari-februari.

[Lexus]

Om den är återvunnen eller ej kan diskuteras.

Genom att huset har förluster om 25 000 kWh/år, så tillför geoenergi med ~17 500 kWh/år. Genom att VBX stoppar tillbaka 13 512 kWh/år d.v.s. 77%, så vill jag kalla det för återvunnen energi d.v.s. återvunnet till energilagret. (direkt eller indirekt)

Märk att min kalkyl ger samma förbrukning med 94 meter borra och VBX, som utan VBX och 154 meter borra. Men som du säger, så borde förbrukningen minska genom varmare borra på sommaren.  

”Ändring av beräknad brine +1°” är ett aktivt val jag gör i programmet, oavsett VBX eller ej. Anser man att programmet ger för grunda borrhål (låg temp) så finns möjligheten att öka borrdjupet. Istället för -1,4° medel så har vi nu -0,4° att jobba med. Det medför att VBX "hämtar hem" mindre energi. Likaså angav jag avluft till 10° på sommaren, vilket du anser är för högt, och därigenom också ökar värdet för återvunnen energi under sommarhalvåret. Den energi du återför till berget, lämnar inte den egna borrans närområde. (<10m)

Du tittar på Nibes FLM när tråden gäller en IVT X11, som då bör få en VBX eller VBX400. Gissar att den sistnämnde klarar det högre flödet bättre d.v.s. att växlaren ger högre verkningsgrad. Jag gjorde ett avdrag i kalkylen med 1,4° för förluster i de bägge värmeväxlarna d.v.s. VBX och bergkollektor.

Roland, jag tycker du glömmer ett antal parametrar, som hänger ihop med borran. De första fem åren sjunker tempen snabbt i borran, för att sedan fasa ut mot typ ett tapp om ytterligare 0,5° för nästkommande 20 år. Det finns en beräkning på SVEP samt en långtidsmätning utförd i Schweiz, som styrker påståendet. Det sker på grund av att borran inte återladdas helt av sol och geotermisk energi, varför borran hämtar energi från omkringliggande berg med längre avstånd för varje år. Det måste finnas en temperaturdifferans för att energin ska transporteras.

1° varmare inkommande köldbärare kräver 20 meter djupare borra, som i sin tur ger 250 kWh/år i lägre förbrukning för exempelhuset.

Kan vi behålla första årets temperatur i borran under en längre tid, så har vi ett positivt kassaflöde gällande förtjänst/kostnad för VBX. Speciellt om villaägaren blir drabbad av en bergborrande granne. Det finns även en psykologisk vinst med VBX, genom att återvinna frånluften istället för att skicka den direkt ut genom väggen. Om även bergkyla installeras i huset, blir installationskostnaden ~3 000 kr lägre. Även nettouttaget av geoenergi minskar.

[mexitegel]

Tekniskt fungerar det säkert bra, men det ekonomiska i att göra så är vi flera som är mycket tveksamma till. Effektiviteten på VP höjs inte tillräckligt mycket för att motivera kostnaden utan att det istället är bättre att vädra ut det med F-system.

Kostnaden är inte svårmotiverad...
frånluftsmodulen ger mycket energi till pumpen och sparar borrhålet, energi som ändå måste vädras ut.
idag har toppz en frånluftsvärmepump...dvs fläkten i pumpen som ska kastas ut.
menar du då att han ska köpa bergvärmepump OCH komplettera kanalsystemet med en sep fläkt för ventilationens skull...istället för en frånluftsmodul 
Den rekomendationen har jag då svårt att bifalla.

Ja, och Roland har på ett mycket utförligt sätt förklarat varför. Kunde inte gjort det bättre själv. 

Lexus skriver att det också finns en psykologisk vinst vilken jag inte riktigt förstår.  Det spelar ju ingen roll om man skickar ut ventilationsenergin ut i luften eller ner i berget. Den försvinner oavsett - föörutom de marginella effekter som beskrivs i ett längre prespektiv. Skall man ta tillvara sin ventilationsluft så är det FTX som gäller.

Jag är också av den åsikten att när borrhålsdjupet beräknas så skall det göras utifrån ett långsiktigt perspektiv. Dv.s ta hänsyn till den erfarnheter som finns från nämnda testhål i Schweiz och alltså borra 10 meter till för att kompensera. Med andra ord får de första årens förhöjda brinetemperatur ses som en uppstartsbonus.

[Fixaren]

När man tittar på VBX så ser det lite olika ut beroende på hur långt norrut i landet man bor.
I Lexus exempel blir skillnaden ca: 60 meter i borrhålsdjup med eller utan VBX
Tar jag samma förbrukning i Stockholm hamnar skillnaden på 30 meter borrhål.
Så glömm inte bort att med ett väl tilltaget borrhål blir nyttan mindre med VBX
Fläktmotorn i VBX är idag ingen EC-motor vilket går att få i dagens kanal/FTX.
Bara fläktmotorn kan förbruka 700-800 kW/h/år mer än vad en EC-fläkt drar, dessutom finns
en cirkpump extra som kanske drar 400-500 kW/h/år.

Så själv är jag väldigt tveksam till VBX i Stockholmsområdet där jag är i farten.

Men vid gammla grunda borrhål och t.ex jordvärme kan det se helt annorlunda ut. Så tänk i genom noga förutsättningarna för VBX

[Lexus]

Lexus skriver att det också finns en psykologisk vinst vilken jag inte riktigt förstår.  Det spelar ju ingen roll om man skickar ut ventilationsenergin ut i luften eller ner i berget. Den försvinner oavsett - föörutom de marginella effekter som beskrivs i ett längre prespektiv.

Det jag avser som psykologisk effekt, är vetskapen att energin i frånluften återförs till berget. Den energin kan återanvändas i senare skede, vilket inte är möjligt med den energi som dumpas i uteluften.

[Roland]

Tre T:n* gör att det för tillfället tar lite tid att producera inlägg av längre slag.

Vi uppfattar tydligen ordet återvinning lite olika. För mig är det mera direkt nyttiggörande. Ett FTX-aggregat återvinner värmen i frånluften. En frånluftvärmepump skulle jag vilja säga utnyttjar värmen i frånluften, inte återvinner den. Men det är en fråga om semantik. 

”Ändring av beräknad brine +1°” är ett aktivt val jag gör i programmet, oavsett VBX eller ej. Anser man att programmet ger för grunda borrhål (låg temp) så finns möjligheten att öka borrdjupet.

Då missuppfattade jag ”Ändring av beräknad brine” så vad jag skrev där är inte relevant.

Likaså angav jag avluft till 10° på sommaren, vilket du anser är för högt, och därigenom också ökar värdet för återvunnen energi under sommarhalvåret. Den energi du återför till berget, lämnar inte den egna borrans närområde. (<10m)

Eftersom verkningsgraden, räknat som minskad elförbrukning till kompressorn dividerat med till berget tillförd värme under sommaren är i storleksordningen 1 % spelar det inte så stor roll hur mycket värme som tillförs borrhålet. Sen kan det diskuteras om värmen lämnar närområdet eller inte. Uttag av värme vintertid kan betraktas som tillförsel av kyla, negativ värme. Värme leds lika bra utåt som in mot borrhålet så ur värmeledningssynpunkt är det samma sak om man tillför värme eller kyla. Lämnar kylan närområdet? Om inte tillförd värme sommartid lämnar närområdet kommer inte heller tillförd kyla vintertid att lämna närområdet varför oron för att grannarnas borrhål skulle påverka det egna borrhålet är obefogad.

Roland, jag tycker du glömmer ett antal parametrar, som hänger ihop med borran. De första fem åren sjunker tempen snabbt i borran, för att sedan fasa ut mot typ ett tapp om ytterligare 0,5° för nästkommande 20 år. Det finns en beräkning på SVEP samt en långtidsmätning utförd i Schweiz, som styrker påståendet. Det sker på grund av att borran inte återladdas helt av sol och geotermisk energi, varför borran hämtar energi från omkringliggande berg med längre avstånd för varje år. Det måste finnas en temperaturdifferans för att energin ska transporteras.

Detta med temperatursänkningen i borrhål är intressant. Beräkningar visar att temperatursänkningen blir 0,8 grader de första 5 åren, sen händer inte så mycket mer. Mitt borrhål verkar efter 7 år ha blivit 0,3 grader kallare. Nu är mitt borrhål  inte lika hårt belastat i W/m som det i räkneexemplet men skillnaden mellan teori och praktik är ändå avsevärd. Varför det inte har blivit större temperatursänkning i borrhålet vet jag inte. Borrhålet var helt torrt så strömmande grundvatten borde inte finnas även om jag bor på en dalsida. Möjligen kan givarna ha åldrats så att de inte visar samma temperatur som vid start, har inte kontrollerat det, men i så fall har bägge köldbärargivarna åldrats likadant för differensen är densamma. Skulle vara intressant om några har erfarenheter att bidra med.

Men om det nu vore så att temperatursänkningen i borrhålet under pumpens livslängd är i storleksordningen en grad, vad är värdet av det idag? Hur mycket kan man investera för att undvika den sänkningen. Jag kan inte få det till mer än några få tusen kronor. Som nybliven pumpägare funderade jag en hel del över olika möjligheter att med sommarvärmen föra tillbaka de 15000 kWh som varje vinter togs från borrhålet. Den enda vettiga varianten visade sig vara att gräva ner en markslinga. Alla andra varianter gick minus energimässigt. Markslingan  gick energimässigt plus men ekonomiskt minus så det blev ingen.   

Att en VBX skulle ge positivt kassaflöde köper jag inte utan vidare. Det jag skulle vilja se är en kalkyl på totala investeringskostnaden för två installationer i samma hus, i ena fallet med djupare borrhål och i andra fallet med en installerad VBX plus den dragning av ventilationsrör det skulle kräva och en jämförelse mellan driftskostnaderna i de bägge fallen som tar hänsyn till sådant som extra elförbrukning till frånluftfläkten i VBX-fallet, alltså total elförbrukning för att värma huset.

Det är möjligt att det går att hitta något fall, förmodligen nybygge med bra isolering i väggarna, där en VBX-enhet skulle kunna vara motiverad i en bergvärmeanläggning. Men i ett sådant fall tror jag att en frånluftvärmepump ev. kombinerad med en kompaktkollektor skulle vara bästa lösningen. Bergvärmejämförelsen är då inte relevant. Jag tror att exempelhuset i Sundsvall är lite som fondförvaltarnas reklam, man tar ett med omsorg valt exempel. 

I annonser och produktblad för värmepumpar ser man ofta kalkyler som visar på lönsamheten för värmepumpar. Jag har aldrig sett en lönsamhetskalkyl på en återvinningsenhet. Det tycker jag är rätt talande.

På nätet finns en rapport om en återvinningsenhet som installerades på ett hus i Katrineholm. Den visar att återvinningsenheten inte var värd speciellt många meter borrhål.

Vad gäller små tomter så finns en artikel av Arne Lögdberg med titeln ”Minimal nerkylning av berget i ett tättbebyggt villakvarter” som jag tidigare har refererat. Verkar inte finnas längre på nätet. Göran Hellström hade räknat på två rader hus (16 hus totalt) längs en gata. Alla tomter var 450 m2. Husens värmebehov var 22000 kWh/år. Slutsatsen var att 10-15 meter extra borrhålsdjup räckte för att kompensera för grannarnas värmeuttag när alla hade installerat bergvärme. Så lite extra borrhål är billigaste sättet att kompensera för grannarnas värmeuttag.

Det finns även en psykologisk vinst med VBX, genom att återvinna frånluften istället för att skicka den direkt ut genom väggen.

Visst finns det en psykologisk vinst. En f.d. kollega köpte värmepump med frånluftmodul och talade sig varm om miljön när jag antydde att det kanske inte var det mest lönsamma sättet att investera pengarna på (obs antydde, man vill ju inte stöta sig med sina kollegor). Samme person bodde på mycket bekvämt cykelavstånd från arbetet men åkte bil dit. Jag skulle rubricera den typen av psykologisk vinst som tillhörande samma typ av psykologisk vinst som de som köpte avlatsbrev från katolska kyrkan under medeltiden upplevde.

* Takomläggning, Tandläkare och Trädgård om någon undrar.

[ace]

Alla sätt att ventilera ut energi-rik luft ur ett hus är en ren förlust ekonomiskt.
Det handlar bara om att minimera förlusterna.
även ett modernt FTX-aggregat drar en hel del energi.
Men som sagts ovan..är en frånluftsmodul för höjning av brinetempen inte försvarbar på ett perfekt borrhål.
vilket inte alla har 
sen finns det de med indirekta L/V

[Lexus]

Eftersom verkningsgraden, räknat som minskad elförbrukning till kompressorn dividerat med till berget tillförd värme under sommaren är i storleksordningen 1 % spelar det inte så stor roll hur mycket värme som tillförs borrhålet. Sen kan det diskuteras om värmen lämnar närområdet eller inte. Uttag av värme vintertid kan betraktas som tillförsel av kyla, negativ värme. Värme leds lika bra utåt som in mot borrhålet så ur värmeledningssynpunkt är det samma sak om man tillför värme eller kyla. Lämnar kylan närområdet? Om inte tillförd värme sommartid lämnar närområdet kommer inte heller tillförd kyla vintertid att lämna närområdet varför oron för att grannarnas borrhål skulle påverka det egna borrhålet är obefogad.

Från Wikipedia:
"Värmeöverföring innebär transport av termisk energi inom ett medium eller mellan medier till följd av skillnad i temperatur. Värme kan spontant överföras endast från ett varmare till ett kallare medium, till följd av termodynamikens andra huvudsats.

Värme kan överföras på tre sätt, genom värmeledning (konduktion), konvektion eller värmestrålning. Värmeledning sker främst i fasta material och beror på att en temperaturgradient jämnas ut. Konvektion sker på grund av rörelsen hos en fluid, som också omfördelar värme. Vid konvektion är alltid åtminstone en fas en fluid. Strålning förekommer oavsett om mediernas fas är gas, vätska eller fast och behöver inget transporterande medium, utan kan överföra värme genom vakuum."

Detta med temperatursänkningen i borrhål är intressant. Beräkningar visar att temperatursänkningen blir 0,8 grader de första 5 åren, sen händer inte så mycket mer.

Naturligtvis så tappar borran temp även fortsättningsvis, så länge den inte mekaniskt blir återladdad. Svep har redovisat ett diagram som visar temperatursänkning om 0,2° under 15-20 år, förutsatt att det inte finns grannar med bergvärme. Detta oavsett om du borrar djupare, med hänsyn för grannens energiuttag.

Men om det nu vore så att temperatursänkningen i borrhålet under pumpens livslängd är i storleksordningen en grad, vad är värdet av det idag?

Det är väl mer intressant om vi håller oss till VBX, och räknar på det värde som den ökar inkommande brine. Min beräkning visar att nettouttaget är lågt typ 4 000 kWh/år för Sundsvallskåken. Troligtvis ännu lägre, genom att deltaT mellan frånluft och brinetemp är högre än min beräkning under sommartid.

Är det så att VBX under sommaren lyckas höja tempen i borrcentrum 1° från grundvattentemp, istället för en 10 år gammal borra lämnar 1° lägre temp än grundvattentemp.....så är vinsten under sommaren 2°.

Belastningen (uttag per meter borra/år) på en borra utan VBX, blir 3 ggr högre än en kortare borran med VBX.

Att en VBX skulle ge positivt kassaflöde köper jag inte utan vidare. Det jag skulle vilja se är en kalkyl på totala investeringskostnaden för två installationer i samma hus, i ena fallet med djupare borrhål och i andra fallet med en installerad VBX plus den dragning av ventilationsrör det skulle kräva och en jämförelse mellan driftskostnaderna i de bägge fallen som tar hänsyn till sådant som extra elförbrukning till frånluftfläkten i VBX-fallet, alltså total elförbrukning för att värma huset.

Vi diskuterar väl fortfarande Elisabets byte mellan frånluftspump till IVT X11+VBX?

Då finns kanalerna redan där. Vill Elisabet ha kyla i samband med installationen, så blir installationen minst 3 000 kr billigare genom gemensam backventil, avstick och cirkulationspump.

Om inte VBX väljs, så måste en separat frånluftsfläkt installeras. Den fläkten förbrukar energi, likväl som VBX-fläkten förbrukar energi. Den kostar att installera också.

Men i ett sådant fall tror jag att en frånluftvärmepump ev. kombinerad med en kompaktkollektor skulle vara bästa lösningen.

Nja, då blir jag intresserad att se en kalkyl. Det är ju så att frånluftarna har svårt att tillföra den energi den själv förbrukar. Ska man också gräva ner en kompaktkollektor, så behöver den återladdas mekaniskt....med frånluft och cirkpump.

Jag tror att exempelhuset i Sundsvall är lite som fondförvaltarnas reklam, man tar ett med omsorg valt exempel.

Nämen....tror du jag vinklar problemet till fördel för VBX.

Jag visste att frånluftare, luft/luft, luft/vatten, har bättre förutsättning i söder samt VBX och FTX i norr. För att vara rättvis så placerade jag exempelvillan i Sveriges mitt d.v.s. Sundsvall. Villan är på 200 m², som jag inte känner är en speciellt ovanlig storlek på en kåk. Att den förbrukar 25 000 kWh/år, känner jag är ett okey värde.

Visst finns det en psykologisk vinst. En f.d. kollega köpte värmepump med frånluftmodul och talade sig varm om miljön när jag antydde att det kanske inte var det mest lönsamma sättet att investera pengarna på (obs antydde, man vill ju inte stöta sig med sina kollegor). Samme person bodde på mycket bekvämt cykelavstånd från arbetet men åkte bil dit. Jag skulle rubricera den typen av psykologisk vinst som tillhörande samma typ av psykologisk vinst som de som köpte avlatsbrev från katolska kyrkan under medeltiden upplevde.   

? 

Min tanke med psykologisk effekt, är då jag känner till att besparingen med VBX kan vara densamma med frånluftsfläkt och djupare borra........men att jag vet att energi ur frånluften kommer brine till nytta istället för att den dumpas i uteluften. Jag slipper vara orolig för eventuella grannar som borrar i framtiden. 

[Roland]

Från Wikipedia:
"Värmeöverföring innebär transport av termisk energi inom ett medium eller mellan medier till följd av skillnad i temperatur. Värme kan spontant överföras endast från ett varmare till ett kallare medium, till följd av termodynamikens andra huvudsats.

Värme kan överföras på tre sätt, genom värmeledning (konduktion), konvektion eller värmestrålning. Värmeledning sker främst i fasta material och beror på att en temperaturgradient jämnas ut. Konvektion sker på grund av rörelsen hos en fluid, som också omfördelar värme. Vid konvektion är alltid åtminstone en fas en fluid. Strålning förekommer oavsett om mediernas fas är gas, vätska eller fast och behöver inget transporterande medium, utan kan överföra värme genom vakuum."

Först blev jag lite förbryllad av den här utläggningen, det är ju självklart att värme leds från högre till lägre temperatur. Det behöver inte påtalas. Sen insåg jag av vi använder oss av helt olika sätt att se på detta med återladdning.

Min syn är att värmeuttaget under vintern och värmetillförseln under sommaren är två helt separata förlopp som sker oberoende av varandra. Nettoresultatet av temperaturförändringarna erhåller man sedan som summan av delprocesserna. Så länge som sommarladdningen i kWh räknat är mindre än uttaget vintertid blir det kommer summan av delprocesserna att på tillräckligt stort avstånd från borrhålet att ge ett temperaturfall in mot borrhålet under hela året. Det är ett nettoflöde av värme in mot borrhålet. På några meters avstånd från borrhålet kommer summan av delprocesserna att en temperaturgradient som växlar riktning beroende på årstid. Sommartid leds värme ut från borrhålet och vintertid in mot det. På något avstånd från borrhålet finns alltså en zon där det aldrig under året blir något nettoflöde av värme ut från borrhålet. Det är så jag ser det.

Alternativt kan man naturligtvis betrakta summan av processerna direkt. Då kan man se det som att den tillförda sommarvärmen stannar kvar i en zon kring borrhålet som begränsas av det avstånd från borrhålet där det alltid finns ett nettoflöde av värme in mot borrhålet. Har man det synsättet är det rätt naturligt att mitt sätt att se på saken kan ge intryck av att jag räknar med att värme leds åt fel håll.

Jag föredrar mitt sätt att se på saken av två anledningar. Vill man räkna på förloppet blir det enklast att beräkna temperatur förändringarna för varje process för sig och sedan summera. Det är nog enda möjligheten att lösa problemet matematiskt. Dessutom ger det en bra förklaring till varför det är rätt meningslöst att försöka ladda borrhålet med sommarvärme. Arbetar man med den modell av verkligheten där sommarvärmen stannar kvar i en zon kring borrhålet inser man inte varför sommarladdningen ger så dåligt resultat. För att man skall förstå det krävs att man inser att inflödet av värme till borrhålet utifrån blir mindre med sommarladdning av berget. Det blir ju, med mitt sätt att se det, inflödet av värme utan sommarladdning minus den utåtgående pulsen från sommarladdningen. 5000 kWh tillförd sommarvärme innebär alltså inte att närzonens värmeförråd blir 5000 kWh högre än vad det skulle ha blivit utan sommarladdning. Man måsta ta hänsyn till minskningen av inflödet av värme.

Det är väl mer intressant om vi håller oss till VBX, och räknar på det värde som den ökar inkommande brine. Min beräkning visar att nettouttaget är lågt typ 4 000 kWh/år för Sundsvallskåken. Troligtvis ännu lägre, genom att deltaT mellan frånluft och brinetemp är högre än min beräkning under sommartid.

Är det så att VBX under sommaren lyckas höja tempen i borrcentrum 1° från grundvattentemp, istället för en 10 år gammal borra lämnar 1° lägre temp än grundvattentemp.....så är vinsten under sommaren 2°.

Belastningen (uttag per meter borra/år) på en borra utan VBX, blir 3 ggr högre än en kortare borran med VBX.

Det är inte antalet kWh/år som bestämmer köldbärartemperaturen utan effektuttaget under den senaste tiden. Mitt borrhål levererar ca 15000 kWh/år. Det blir helt olika köldbärartemperaturer om det antalet kWh tas ut jämnt fördelat under året, under 2 kW, eller under några vintermånader med 3,5 kW.

Jag har fortfarande inte sett en lönsamhetskalkyl för en värmeåtervinningsenhet som tar hänsyn till de faktorer som jag tycker borde ingå: kostnader för utrustning och installation, uppmätt el till fläktar, köldbärarpumpar och kompressor. Uppmätt el därför att märkeffekten kan vara betydligt högre än vad pumpen eller fläkten drar i verkligheten.

Alla sätt att ventilera ut energi-rik luft ur ett hus är en ren förlust ekonomiskt.

Jo, men om den energin kan ersättas med samma mängd energi på ett billigare sätt blir det ändå en ekonomisk förlust jämfört med bästa alternativet. Skulle värmeåtervinningsenheten kosta en bråkdel av vad den kostar idag och ha fläkt och köldbärarpump med betydligt högre verkningsgrad skulle den bli bästa alternativet i många fall.