Köpa värmepump?
Spara pengar
Polarpumpen har stort sortiment och låga priser, besök oss!
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
SMS-styrning för din luftvärmepump.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?

Författare Ämne: Frågor inför bergvärmebeslut  (läst 5157 gånger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Utloggad gbse

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 38
  • Lär mig om bergvärme
Frågor inför bergvärmebeslut
« skrivet: 27 juli 2014, 18:31:25 »
Hej alla värmepumpsvänner! Nu har jag studerat detta fantastiska forum under snart ett års tid för att lära mig om bergvärme, som jag blivit sugen på att skaffa.

Jag bor i ett s.k. Eurohus (byggt 1980) i stockholmsområdet. Vi köpte huset för 10 år sedan. Det är ett tegelklätt ett och ett halvt plans hus utan källare med 3-glasfönster och en golvyta på 263 kvm inklusive det inbyggda garaget (enligt skatteverket är boytan 154 kvm). En över 30 år gammal (tror jag) FTX-anläggning sköter ventilationen. Vattenburen värme via en c:a 15 år gammal elpanna (Elomin 3 + Focus värme). Golvvärme i hela nedervåningen (ingjutet i betongplattan) och radiatorer i övervåningen. Framledningstemp. ungefär 42 grader vid 0 grader ute och 48 grader vid -6 grader ute. Vid -11 ute har jag observerat att pannans temperatur var 50 och att den arbetade med 7,4 kw. Vi bor 2 personer i huset och snålar på vintern med värmen (garaget inte uppvärmt, i 2 rum på övervåningen har tidvis radiatorerna varit avstängda). Elförbrukningen har de senaste 7 åren snittat på 23,328 kwh, lägst 20763 kwh år 2011 och högst 25,555 kwh år 2010. Förbrukningen den kallaste månaden var 4,763 kwh (jan 2010). Vårt önskemål är att få billigare uppvärmning och samtidigt inte behöva snåla på värmen. Samtidigt ger en inte allt för gammal elpanna en helt problemfri drift. Kommunens energirådgivare anser att jag har så låg förbrukning att det inte är värt besväret att sätta in bergvärme. Vad tycker ni? (Tror jag vet vad ni kommer svara och jag är böjd att hålla med er). Till saken hör att jag efter den kalla vintern 2010 band mig för ett 10-årsavtal fast pris hos Skellefteå Kraft vilket ger mig idag ett totalpris på c:a 1.60 kr/kwh inkl. nätavgift (som troligen kommer höjas successivt).

Nu har jag några frågor mer på detaljnivå:

1) Hur stor värmepump skulle ni rekommendera? Jag  funderar på IVT Greenline HA på 7 eller 9 kw. Om 9:an väljs funderar jag på om man bör sätta in en volymtank också? IVT X11 är också tänkbar beroende på pris. Ett annat alternativ är IVT Premiumline HQ C8. IVT eftersom två av mina tre offerter handlar om detta fabrikat, men är även öppen för andra förslag.

2) Jag har tänkt att jag skulle ha maskinen i det inbyggda garaget då vi idag använder pannrummet som kontor. Borrhålet är tänkt att placeras 4 m utanför garagets hörn (garaget ligger nära tomtgräns och väg). Sedan är det 10 m längs med garageväggen från hålet till intag vid maskinen i garaget. Nu undrar jag om man skulle separera brineslangarna och leda den varma in i garaget (som är tänkt att hålla 10-15 grader) och bara gräva ner den kalla returen utanför garageväggen, alternativt att gräva ner båda slangarna ute men separera dem en meter eller så? Leverantören vill gräva ner båda tillsammans ute som en standardinstallation och anser att det inte finns något att vinna på speciallösningar. Vad tycker ni?

3) Skulle man kunna använda den gamla elpannan som volymtank?

4) Jag vill borra så djupt som maskinens cirkulationspump klarar, typ 200 m för en 9 kw maskin. Klarar en IVT 7 kw detta djup? Om inte så är det ytterligare en motivation för att välja 9:an.

5) Jag betalar idag för 25 A avsäkring men skulle gärna säkra ner till 16 A om det går (med hjälp av effektvakt och begränsning av elspets till 6 kW). Det skulle i så fall spara mig c:a 3,000 kr per år. Synpunkter?

Ser fram mot alla era kloka kommentarer!

Jag bor i ett s.k. Eurohus (byggt 1980) i stockholmsområdet. Det är ett tegelklätt ett och ett halvt plans hus utan källare med 3-glasfönster och en golvyta på 263 kvm inklusive det inbyggda garaget. En över 30 år gammal (tror jag) FTX-anläggning sköter ventilationen. Vattenburen värme med en IVT Greenline HA C9 installerad 2014-11-27 med 200m borrhål. Tidigare en elpanna (Elomin 3 + Focus värme). Wirsbo golvvärme i hela nedervåningen (ingjutet i betongplattan) och radiatorer i övervåningen. Elförbrukning per år i genomsnitt 23,328 kwh. Installerat en IVT Greenline HA C9 141128.

Utloggad Smurfen.

  • Har på nått sätt blivit
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 15208
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #1 skrivet: 27 juli 2014, 22:16:35 »
7 kw vp låter klent till ett så stort hus även om förbrukningen inte är så hög men det kan ju till stor del bero på att ni snålat så 9kw lär du nog behöva tror jag och en volymtank är inte fel. Det går säkert att använda elpannan som volymtank om du har plats för den men en riktig tank är inte så dyr heller. Det skiljer normalt ca 3 grader mellan inkommande från borran och utgående så att dra dom på olika ställen lär inte göra nån skillnad men dom bör ju isoleras om dom ligger riktigt nära varandra och helst dra isär dom lite. 200 meter klarar i stort sett alla vp så det bör inte vara några är inga problem. 16 ampere går det att köra med om hushålets el är jämnt fördelat på faserna och har vp effektvakt så behöver inte elpatron begränsas det sköter sig själv i så fall. Har du kollat på Daikin eller Nibes inverters kan vara ett bra alternativ framförallt eftersom du inte vet effektbehovet.
Nibe 1245 8kw kopplad mot Hpd acktankar/arbetstankar med förvärmnings slinga för vv tillsammans med vedpanna. Stibel eltron återvinnings aggregat typ Flm som värmer 180 meters borra.

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 20143
  • Alien snowman.
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #2 skrivet: 28 juli 2014, 07:00:08 »
Jag håller med om att man bör ta in offerter på Nibe 1255 och Daikins bergvärmeinverter.

Om pannan drog 7,4 kW vid -11 °C ute och framledningen var 50 °C så kan man gissa att huset kräver runt 10 kW och 58 °C vid -20 °C ute, men sen kanske man måste lägga till lite för att du inte vill snåla så 11-12 kW är antagligen husets effektbehov.
En 7 kW värmepump blir då för klen, en 9 kW blir OK.

Brineledningarna isoleras från brunnen och in så det finns inget att vinna på att separera dom.

Vad har du för elpanna?

200 m borra är som sagt OK.

Det borde inte vara några problem att säkra ner till 16A.
NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
---------------------------------------------------------------------
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.

Utloggad Roland

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 7107
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #3 skrivet: 28 juli 2014, 08:29:59 »
7,4 kW går inte riktigt ihop med den uppgivna elförbrukningen men det kan vara det faktum att ni snålar på värmen som gör att relationen effekt och årligt värmebehov inte riktigt stämmer. Det verkar säkrast att utgå från 7,4 kW vid -11 grader och ta hänsyn till att det är med snål uppvärmning. 9 kW verkar därför ett rimligt val. Det kommer inte att behövas mycket tillsatsel, med rätt inställningar ska aldrig mer än 3 kW elpatron kopplas in. 16 A huvudsäkring bör inte vara något problem men jag har märkt att nya typer av ugnar ofta drar 10 A på en fas. Å andra sidan kan säkringar överbelastas 50 % under väldigt lång tid.

En 7 kW pump klarar också borrhål på 200 meter, den behöver inte lika stort köldbärarflöde så en klenare köldbärarpump klarar det.

Köldbärarslangar ska isoleras i närheten av hus för att undvika tjälskador, alltså inga speciallösningar där. Med 200 meter borrhål och ett förhållandevis lågt värmeuttag från borrhålet är det meningslöst att komplettera med en markslinga. Köldbärartemperaturen vintertid kommer att bli så hög att borrhålet kommer att värma marken. Poängen med en markslinga är att den ska värma köldbäraren ytterligare, inte kyla av den. Ta en standardlösning, krångla in till det.

En värmepump av on/off-typ bör ha 20 L vattenvolym per kW värmepumpeffekt. Med tanke på husets ålder är det förmodligen panelradiatorer som inte innehåller så mycket vatten. Det blir inte många liter i golvvärmeslingorna heller. En volymtank rekommenderas.

Huset är ett praktexempel på hur ett värmesystem som ska arbeta ihop med en värmepump inte ska vara utformat. Det är golvvärme på undervåningen. Den levererar säkert 60 % eller mer av husets värmebehov. Jag antar att det finns en separat shuntkrets för golvvärmen, man matar inte ett golvvärmesystem med vatten som är 50 grader.   Det betyder att värmepumpen måste producera all värme vid en hög temperatur med åtföljande onödigt hög elförbrukning. Det ideala är att radiatorerna på övervåningen är så dimensionerade att de inte behöver högre framledningstemperatur än golvvärmesystemet. Jag gissar att det skulle gå minska värmepumpens elförbrukning för värmning av huset (varmvattenberedningen påverkas ju inte) med 25 % om radiatorerna att på övervåningen var dimensionerade för samma framledningstemperatur som golvvärmen. Nu är det möjligt att de uppgivna framledningstemperaturerna påverkas av att en del radiatorer på övervåningen har varit avstängda, det kan betyda att de som är på behöver högre framledningstemperatur för att hålla värmen i de rum som ska värmas på en behaglig nivå.

 
5 kW IVT C5 med 118 m aktivt hål (+0,5 grader på KBin på senvintern) i Danderyd som värmer 118 dåligt isolerade m2 i ett plan. Genomsnitt/år maj 2002 till maj 2013: 4095 driftimmar/år, 790 kWh/år tillsatsel. Pumpen klarar ca -3 utan tillsatsel.

Utloggad Smurfen.

  • Har på nått sätt blivit
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 15208
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #4 skrivet: 28 juli 2014, 10:10:39 »
Brydde mig inte i framledningen för dels är den rimlig för vp drift som den är i dag och dels har det varit en elpanna där mot golvvärme och då har troligtvis ingen brytt sig om att optimera låg framledning. Jag tror att framledningen går att sänka om man justerar in systemet.
Nibe 1245 8kw kopplad mot Hpd acktankar/arbetstankar med förvärmnings slinga för vv tillsammans med vedpanna. Stibel eltron återvinnings aggregat typ Flm som värmer 180 meters borra.

Utloggad gbse

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 38
  • Lär mig om bergvärme
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #5 skrivet: 29 juli 2014, 15:19:01 »
Tack alla för era lärorika kommentarer!

Smurfen: Ja, jag tycker också 7 kW verkar klent. Jag har fått offerter på 7 kW IVT, 9 kw IVT samt 8 kW Thermia. Bra att jag nu slipper fundera på brineledningen! Jag antar att effektvakt är något man lägger till vid installationen? Jag tycker att Nibes lilla inverter verkar för liten och den stora för stor? Jag ska höra mig för om Daikin! Visst är det så att om man använder en inverter behövs ingen volymtank?

Carl N: Ja du har nog rätt i dina beräkningar - tycker mig komma ihåg mellan 55 och 60 grader framledning vid -20. Daikin verkar ligga i bästa effektspannet för mig men den större Niben kanske skulle funka också? Min elpanna är en Elomin 3 med vvb Focus Värme.

Roland: 7,4 kW är en siffra som jag läst av och skrivit ner men jag har inte bevakat någon längre tid om det håller i längden, skulle tro att verkligheten kanske är något lägre. Vi verkar alla vara överens om 9 kW on-off eller inverter. Bra info om faser, ska kolla det där med elektrikern! Bra info om kb-slangar. Det får bli volymtank om det blir 9 kW on-off. Det var ju tråkigt att vårt hus inte är optimerat för bergvärme. Vi har lite kallt i övervåningen på vintern så det kanske skulle hjälpa att öka på radiatorstorleken, i varje fall på en av radiatorerna skulle vi nog gärna göra det. Ja, jag har förstått att med bergvärme gäller det att ha alla raddar öppna. Problemet är att sovrummen då kan bli för varma…

Är det vanligt att folk kastar ut sin fullt fungerande elpanna och monterar in bergvärme? Hur skulle ni göra?
Jag bor i ett s.k. Eurohus (byggt 1980) i stockholmsområdet. Det är ett tegelklätt ett och ett halvt plans hus utan källare med 3-glasfönster och en golvyta på 263 kvm inklusive det inbyggda garaget. En över 30 år gammal (tror jag) FTX-anläggning sköter ventilationen. Vattenburen värme med en IVT Greenline HA C9 installerad 2014-11-27 med 200m borrhål. Tidigare en elpanna (Elomin 3 + Focus värme). Wirsbo golvvärme i hela nedervåningen (ingjutet i betongplattan) och radiatorer i övervåningen. Elförbrukning per år i genomsnitt 23,328 kwh. Installerat en IVT Greenline HA C9 141128.

Utloggad purjo__

  • Jag har i princip doktorerat på Bosch/IVT Rego800 och CanBus.
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Gävleborg
  • Antal inlägg: 11016
  • Utbildad elektroingenjör. Arbetar inom IT
    • Min värmepumps-blog
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #6 skrivet: 29 juli 2014, 15:26:01 »
jag har förstått att med bergvärme gäller det att ha alla raddar öppna. Problemet är att sovrummen då kan bli för varma…

Det löser man genom att strypa radiatorerna i sovrummet med den fasta instrypning som finns i kopplet. Värmepump (utan arbetstank) tycker inte om termostater som stryper och det är en vanlig missuppfattning att man bara för det måste ha fullt flöde i alla radiatorer.
Man justerar in grundflödet i alla radiatorer med termostaterna fullt öppna så att man får jämn och lagom temperatur i alla rum. Sen kan man om man vill låta termostaterna strypa bort tillfällig övervärme i några enstaka rum, tex om man har mycket fönster mot söder.
Nyinflyttad i pastorsvillan tillhörande ett gammalt missionshus
Villan: Timmerhus byggt 1878. 1.5  plan, Byggyta 100kvm, 2-glasfönster, självdragsventilation. Vattenburen värme med elpanna + braskamin. Tidigare förbrukning 22MWh + okänd mängd ved.
Kyrkan: Plankstomme, ca 10 cm spån i väggarna, 1-glasfönster med innerbågar. Byggt 1876. 490 kvadrat... Direktverkande el på 45kW. Tidigare förbrukning ca 2MWh för att hålla frostfritt på toaletten och köket.
Gävleborg.


Ju mer man vet desto mindre förstår man.

Utloggad gbse

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 38
  • Lär mig om bergvärme
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #7 skrivet: 29 juli 2014, 17:01:33 »
Tack för info Purjo, man behöver kanske inte ta bort termostaterna då? Jag hade nog tänkt ha en volymtank om jag väljer on-off (är det samma som arbetstank?). Har skickat ut en förfrågan till Daikin nu också.
Jag bor i ett s.k. Eurohus (byggt 1980) i stockholmsområdet. Det är ett tegelklätt ett och ett halvt plans hus utan källare med 3-glasfönster och en golvyta på 263 kvm inklusive det inbyggda garaget. En över 30 år gammal (tror jag) FTX-anläggning sköter ventilationen. Vattenburen värme med en IVT Greenline HA C9 installerad 2014-11-27 med 200m borrhål. Tidigare en elpanna (Elomin 3 + Focus värme). Wirsbo golvvärme i hela nedervåningen (ingjutet i betongplattan) och radiatorer i övervåningen. Elförbrukning per år i genomsnitt 23,328 kwh. Installerat en IVT Greenline HA C9 141128.

Utloggad Smurfen.

  • Har på nått sätt blivit
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 15208
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #8 skrivet: 29 juli 2014, 17:05:09 »
Tack alla för era lärorika kommentarer!

Smurfen: Ja, jag tycker också 7 kW verkar klent. Jag har fått offerter på 7 kW IVT, 9 kw IVT samt 8 kW Thermia. Bra att jag nu slipper fundera på brineledningen! Jag antar att effektvakt är något man lägger till vid installationen? Jag tycker att Nibes lilla inverter verkar för liten och den stora för stor? Jag ska höra mig för om Daikin! Visst är det så att om man använder en inverter behövs ingen volymtank?

Carl N: Ja du har nog rätt i dina beräkningar - tycker mig komma ihåg mellan 55 och 60 grader framledning vid -20. Daikin verkar ligga i bästa effektspannet för mig men den större Niben kanske skulle funka också? Min elpanna är en Elomin 3 med vvb Focus Värme.

Roland: 7,4 kW är en siffra som jag läst av och skrivit ner men jag har inte bevakat någon längre tid om det håller i längden, skulle tro att verkligheten kanske är något lägre. Vi verkar alla vara överens om 9 kW on-off eller inverter. Bra info om faser, ska kolla det där med elektrikern! Bra info om kb-slangar. Det får bli volymtank om det blir 9 kW on-off. Det var ju tråkigt att vårt hus inte är optimerat för bergvärme. Vi har lite kallt i övervåningen på vintern så det kanske skulle hjälpa att öka på radiatorstorleken, i varje fall på en av radiatorerna skulle vi nog gärna göra det. Ja, jag har förstått att med bergvärme gäller det att ha alla raddar öppna. Problemet är att sovrummen då kan bli för varma…

Är det vanligt att folk kastar ut sin fullt fungerande elpanna och monterar in bergvärme? Hur skulle ni göra?
Till nibe 1245 följer det med efflet valt som standard och det antar jag jag att det gör till 1255 också vet inte hur andra märken gör. Att 1255 skulle bli för stor lär inte bli nått problem hos dig för du har ganska stort effekt behov och den lämnar inte 16 kw vid så hög framledning som du behöver men kanske 14 kw.
Nibe 1245 8kw kopplad mot Hpd acktankar/arbetstankar med förvärmnings slinga för vv tillsammans med vedpanna. Stibel eltron återvinnings aggregat typ Flm som värmer 180 meters borra.

Utloggad bopakoster

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 3252
  • Navigare necesse est.. och värmepumpning!
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #9 skrivet: 29 juli 2014, 19:25:34 »
Är det vanligt att folk kastar ut sin fullt fungerande elpanna och monterar in bergvärme? Hur skulle ni göra?
Jag vet inte hur vanligt det är, jag gjorde det i alla fall, tänkte ett tag ha kvar den som backup men rörmokarn fick mig efter 3 sek betänketid att gå med på att koppla loss den.  tummenupp
Min VP har inbyggd elpatron så jag är garderad om det händer pumpen nåt, vilket det inte har på snart 6 år.
Skulle jag behöva skaffa en ny nu så blir det inverter, tycker även om det funkar OK att on/off reglering var nåt man gjorde på 50-talet, t.ex för att styra modellflygplan. Gick ju inte så lysande vid sändaravbrott.....
2 vuxna, bor på västkusten i villa från 1939 på 2vån, ÖV 80kvm, BV 90kvm med kallkällare. BV tillbyggd med 30kvm med krypgrund 2015,.
Bytte från kombipanna CTC till värmepump Nibe 1225-8 och 140m borrhål julen 2008. Isolerade om vind och väggar 2008-2010. Alla fönster kompletterade med energiglas 2012-2013. Golvvärme i 14kvm badrum + 30kvm tillbygge, resten radiatorer.

2008 39,0 MWh   2009 17,7 MWh    2010 19,1 MWh   2011 12,9 MWh
2012 11,1 MWh   2013 10,8 MWh   2014 9,05 MWh   2015 9,15 MWh
2016 prognos 10,5MWh pga tillbyggnaden

Utloggad Roland

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 7107
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #10 skrivet: 29 juli 2014, 19:34:32 »
Förmodligen är radiatorerna på övervåningen ett dimensionerade som ett 55/45 system, dvs vid dimensionerande utetemperatur, -18 i Stockholm om jag minns rätt, klarar de att hålla 20 grader i rummen med en framledningstemperatur på 55 grader och en returtemperatur på 45 grader. Med tanke på att man lägger på lite säkerhetsmarginal bör räcker det förmodligen med några grader lägre temperatur än 55 när det är riktigt kallt. 

När man har värmepump är det viktigt att trimma in rätt flöde till radiatorerna. Temperaturdifferensen över en radiator ska vara minst 5 grader när det är kallt ute. Är differensen mindre ger den inte speciellt mer värme men den bidrar till att ge onödigt hög temperatur på vattnet in i värmepumpen. I hus som har värmts med olja eller el är radiatorerna ofta helt fel inställda. Värmer man med olja eller el spelar det ingen roll vad det för flöden genom radiatorer eller golvvärmeslingor. Har man en värmepump får man betala några procent mer för varje grad högre temperatur på värmen som pumpen producerar. Det kan löna sig att byta några radiatorer på övervåningen om man därigenom kan sänka framledningstemperaturen. Det lönar sig att lägga ner arbete på att trimma in rätt flöden. Jag märkte en klar skillnad i elförbrukning när jag hade gjort det.

5 kW IVT C5 med 118 m aktivt hål (+0,5 grader på KBin på senvintern) i Danderyd som värmer 118 dåligt isolerade m2 i ett plan. Genomsnitt/år maj 2002 till maj 2013: 4095 driftimmar/år, 790 kWh/år tillsatsel. Pumpen klarar ca -3 utan tillsatsel.

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 20143
  • Alien snowman.
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #11 skrivet: 29 juli 2014, 21:02:55 »
Carl N: Ja du har nog rätt i dina beräkningar - tycker mig komma ihåg mellan 55 och 60 grader framledning vid -20. Daikin verkar ligga i bästa effektspannet för mig men den större Niben kanske skulle funka också? Min elpanna är en Elomin 3 med vvb Focus Värme.

Den där elpannan bör kunna funka som volym/arbetstank om man vill, men väljer du en inverter så är volymtank i princip överflödig. En arbetstank kan behövas om du har golvvärme som du vill ha lite ljummen även på sommaren?

En arbetstank kopplas in på både framledning och retur med en extra cirkpump, med en sån kan man styra värmen med termostater utan problem.

En volymtank kopplas bara in på antingen framledning eller retur och är som en extra "bubbla" med vatten som pumpas runt. Den gör att en on/off värmepump inte startar lika ofta.
NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
---------------------------------------------------------------------
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.

Utloggad gbse

  • Lär mig om värmepumpar
  • **
  • Antal inlägg: 38
  • Lär mig om bergvärme
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #12 skrivet: 30 juli 2014, 20:21:46 »
Tack Smurfen för info om effektvakt!
Bopakoster, tänkvärt om inverter, det kanske är det man ska satsa på, har kontaktat Daikin som säger att en normal installation går på 125 - 130 tusen efter rot, de vill komma och titta först. (Har också hållit på med modellflyg...)
Roland, bra info om framledningstemp!
Carl N, tack för info om arbetstank kontra volymtank (det hade jag ingen aning om, men nu fattar jag...)

När man talar om borrans djup utan vidare spec., är det då aktivt djup eller djup från markytan?
Jag bor i ett s.k. Eurohus (byggt 1980) i stockholmsområdet. Det är ett tegelklätt ett och ett halvt plans hus utan källare med 3-glasfönster och en golvyta på 263 kvm inklusive det inbyggda garaget. En över 30 år gammal (tror jag) FTX-anläggning sköter ventilationen. Vattenburen värme med en IVT Greenline HA C9 installerad 2014-11-27 med 200m borrhål. Tidigare en elpanna (Elomin 3 + Focus värme). Wirsbo golvvärme i hela nedervåningen (ingjutet i betongplattan) och radiatorer i övervåningen. Elförbrukning per år i genomsnitt 23,328 kwh. Installerat en IVT Greenline HA C9 141128.

Utloggad Smurfen.

  • Har på nått sätt blivit
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 15208
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #13 skrivet: 30 juli 2014, 22:04:11 »
Det är egentligen aktivt djup som är intressant men ofta pratas det nog om total borra. Förhoppningsvis har borraren lite kolla så dom vet vad grundvattnet ligger på för djup så man hamnar rätt ändå och ofta borras det med lite säkerhetsmarginal.
Nibe 1245 8kw kopplad mot Hpd acktankar/arbetstankar med förvärmnings slinga för vv tillsammans med vedpanna. Stibel eltron återvinnings aggregat typ Flm som värmer 180 meters borra.

Utloggad Roland

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 7107
SV: Frågor inför bergvärmebeslut
« Svar #14 skrivet: 31 juli 2014, 07:16:44 »
Det slår mig vid lite eftertanke att eftersom det är kombinerad golv/radiatorvärme i huset är det inte så noga med att temperaturfallet över radiatorerna är minst 5 grader. Golvvärmeslingorna kommer att ge returvatten med så låg temperatur att det kommer inte att bli något problem att få lämplig temperaturdifferens över värmepumpen vid drift. Det är en annan sak när man har enbart radiatorer i huset.
5 kW IVT C5 med 118 m aktivt hål (+0,5 grader på KBin på senvintern) i Danderyd som värmer 118 dåligt isolerade m2 i ett plan. Genomsnitt/år maj 2002 till maj 2013: 4095 driftimmar/år, 790 kWh/år tillsatsel. Pumpen klarar ca -3 utan tillsatsel.

nibe, ctc, baxi, golvvärme, solenergi luft luft, luft vatten, toshiba polar, värmepump luft luft
 

AirPatrol
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Lär dig allt om värmepumpar!

Online just nu!

SimplePortal 2.3.3 © 2008-2010, SimplePortal