Köpa värmepump?
Spara pengar
Polarpumpen har stort sortiment och låga priser, besök oss!
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
SMS-styrning för din luftvärmepump.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?

Författare Ämne: Hjälp att välja storlek på värmepump och längd på kollektor till jordvärme  (läst 4236 gånger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Laholmare

  • Gäst
Jag skulle vilja ha råd från er kunniga på området: Vi har just köpt en villa på landet. Villan värms idag upp av en uråldrig oljepanna, uppgifterna om tidigare uppvärmningskostnad är vaga eftersom ägaren är avliden. Eller, rättare sagt det finns uppgift om en förbrukning av 1,5 kubik olja per år, men också att hela huset inte varit uppvärmt och att innetemperaturen varit låg. Varmvattnet kommer dessutom från en elektrisk varmvattenberedare. Vi vill byta värmepannan redan i år för att slippa köpa hem olja och därför vet vi inte hur vår förbrukning skulle ha sett ut. Huset är byggt -43, putsad tegelvilla med byggarea på 65 m2, 1,5-plan med inredd ovanvåning och idag kall källare. Vi planerar dessutom att inom några år bygga ut huset med ca 35 m2, plus ovanvåning och källare. Källaren ska kompletteras med element så att den kan användas som tvättstuga och förråd mm. Med anledning av tillbyggnaden vill vi ha en extra volymtank för att kunna dimensionera för den större ytan.

Jag har begärt in offerter för jordvärme (vi har tillgång till mark, det är dessutom långt till berg här så vi har valt jordvärme) men fått väldigt olika förslag på både storlek på värmepump och längd på kollektor. Jag skulle vilja veta hur jag ska resonera i valet av pump och slang. Tilläggas kan att vi har torr sandjord men gott om yta. Vilken kostnad kan man räkna att varje hundratal meter slang extra bör kosta? Vi har tänkt ta in en totalentreprenad och plöja ner slangen.

Mycket tacksam för råd!

/Laholmare

Utloggad Sanntos

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 950
Jag skulle börjat med att göra en enkel husritning och skissa upp radiatorerna och sedan försöka beräkna effekten på dem. Sedan skulle jag i ditt fall pga av att du skriver "torr sandjord" grävt en eller ett par gropar ner till en meters djup

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 20177
  • Alien snowman.
Ska källaren värmas?
I så fall skulle jag ta minst en 7-8 kW värmepump och sätta in rejäla element i källaren.
Kostnaden för slang kan variera mycket, men mellan tumme och pekfinger ca 20-30 kr/m fylld och nerplöjd.
NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
---------------------------------------------------------------------
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.

Laholmare

  • Gäst
Ursäkta en nybörjares dumma frågor men:

Sanntos, hur menar du? Menar du att precis den effekt som de kan avge ska vara den pumpen ska ha? Kan jag bara utgå ifrån att dimensioneringen av värmesystemet som sattes in på fyrtiotalet var tillräckliga för mitt behov idag? Vad ska provgropen utvisa, hur torr jorden är menar du? Hur ska jag överföra resultatet till behövd slanglängd?

Carl N: Om jag har fått prisuppgift på att 2x300 kostar 12 000 kr mer än 1x400 så är det alltså orimligt mycket? Och ja, planen är att komplettera med två element på källarplan.

Utloggad Ewald

  • Civilingenjörsexamen i väg och vattenbyggnad
  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 2751
  • Jag klarar mig utan värmepump
Skulle att först räkna ut värmelasten som huset har. Den behövs för att kunna dimensionera värmesystemet respektive värmepumpen.

Om man sen har en markkollektor skulle jag räkna med att man kan få ut 20 W/m².

Med dessa siffror kan man ju ta reda på hur mycket m² markkollektor att det behövs och om det finnt tillräckligt plats osv.

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 20177
  • Alien snowman.
Carl N: Om jag har fått prisuppgift på att 2x300 kostar 12 000 kr mer än 1x400 så är det alltså orimligt mycket? Och ja, planen är att komplettera med två element på källarplan.

Nja, det tillkommer väl lite extra kopplingar mm, men jag tycker väl prisskillnaden är i största laget.
NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
---------------------------------------------------------------------
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.

Laholmare

  • Gäst
Skulle att först räkna ut värmelasten som huset har. Den behövs för att kunna dimensionera värmesystemet respektive värmepumpen.

Förlåt en lekman, men där hänger jag inte riktigt med. Jag behöver någon typ av formel att räkna utifrån. Jag trodde att värmelast är den värme som lampor, människor, apparatur mm producerar? Jag vet inte riktigt varken hur jag ska räkna ut den eller vad jag ska dra för slutsatser från det svaret om jag nu kunde räkna ut det. Själva kontentan är att jag önskar råd om jag ska satsa på 8 KW eller 10 KW värmepump. Eller 9, eller 11...

Ingenstans hittar jag faktiska siffror på eneriuttaget från kollektorn i olika jordmån, jag har läst 10-15 w/m och upp till 20, men det måste finnas konkret fakta? Undersökningar? Någon som vet? Sedan trodde jag att man bara multiplicerade längden på kollektorn med energiuttaget per meter och målet då var att få ett svar som motsvarar värmepumpens effekt?

Utloggad Ewald

  • Civilingenjörsexamen i väg och vattenbyggnad
  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 2751
  • Jag klarar mig utan värmepump
Jag menar att du ska räkna ut värmebehovet. Det beräknas enl. SS EN 12831

http://www.sis.se/byggnadsmaterial-och-byggnader/bygginstallationer/centralv%c3%a4rme/ss-en-12831

Oftas använder man dataprogram för att beräkna värmebehovet. Annars kan man ju bara gissa hur stor värmepump att du behöver ...


10 - 15 W/m² kan stämma bra i Laholm.

Undersökningar ... du menar t.ex. en thermal response test. Ja, det kan man göra, men det kostar ...

Hur mycket att man kan fa ut beror ju på jordmaterialet

sand, lera, .... torr ... fuktig ...

10 - 15 W/m² skulle jag välja när jag vill ha lite säkerhet .... gäller alltså mer för sand ....



« Senast ändrad: 12 september 2013, 22:01:54 av Ewald »

Utloggad Roland

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 7115
Ingenstans hittar jag faktiska siffror på eneriuttaget från kollektorn i olika jordmån, jag har läst 10-15 w/m och upp till 20, men det måste finnas konkret fakta? Undersökningar? Någon som vet? Sedan trodde jag att man bara multiplicerade längden på kollektorn med energiuttaget per meter och målet då var att få ett svar som motsvarar värmepumpens effekt?

Värmeuttaget från marken är 70-75 % av pumpens effekt. Sista biten upp till 100 % är el till kompressorn som blir värme i kondensorn. Är marken torr vintertid, det är ju då värmen tas från marken?  Är det är torrt sommartid när växtligheten suger vatten och avdunstningen är hög är inte så relevant. Det finns ingen fix siffra på värmeuttaget per meter för olika marktyper. Man bör också tänka på att det till stor del är medeleffektuttaget under den kallaste tiden som bestämmer slingans längd. Står valet mellan en pump på 8 eller 10 kW behöver inte slanglängden göras så mycket längre för den större pumpen för huset drar ju inte mer värme bara för att pumpen är kraftigare. 
5 kW IVT C5 med 118 m aktivt hål (+0,5 grader på KBin på senvintern) i Danderyd som värmer 118 dåligt isolerade m2 i ett plan. Genomsnitt/år maj 2002 till maj 2013: 4095 driftimmar/år, 790 kWh/år tillsatsel. Pumpen klarar ca -3 utan tillsatsel.

Utloggad Sanntos

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 950
Sanntos, hur menar du? Menar du att precis den effekt som de kan avge ska vara den pumpen ska ha? Kan jag bara utgå ifrån att dimensioneringen av värmesystemet som sattes in på fyrtiotalet var tillräckliga för mitt behov idag? Vad ska provgropen utvisa, hur torr jorden är menar du? Hur ska jag överföra resultatet till behövd slanglängd?

Inte precis den effekten, men man behöver helst ha ett hum om hur stor effekt radiatorerna kan avge vid en någorlunda låg temperatur. Radiatorernas antal och storlek begränsar vilken vpeffekt man kan ha, annars får man montera fler.
Vad gäller att gräva ett par provgropar så tycker jag att det är befogat om man vet att det är mycket torr sandig jord. Det är ju faktiskt så att är det helt genomsläpplig dränerande grus så funkar inte jordvärme, eller åtminstone så funkar det dåligt. Då kanske det är bättre med luftvärmepump. Fuktig lera är mycket bättre.

Utloggad Carl N

  • Manual-nörd
  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Antal inlägg: 20177
  • Alien snowman.
Att räkna sig fram till värmelasten på ett hus byggt 43 är nog inte så enkelt.  ::)
Oftast har man inga ritningar eller nått annat underlag att gå på.
Men det finns tumregler, en tumregel är att max effektbehov ligger kring 70 W/m2 för gamla hus, kanske lite lägre för källaren, 60 W/m2.
Då blir det ca 10-11 kW i max effektbehov, sen brukar man dimensonera så att kompressorn täcker ca 70% av detta vilket då blir en 7-8 kW värmepump.

Men det är en bra idé att kolla upp radiatorerna så de kan göra sig av med hela effekten vid en hyfsat låg temp.
Man kan t ex kika på Rinkaby:s hemsida och se om liknande radiatorer finns med där, då läser man av effekten vid DT30 och dividerar med rumsyta så ser man hur mycket W/m2 radiatorerna kan ge.
« Senast ändrad: 13 september 2013, 07:09:52 av Carl N »
NIBE 1215-5, 120 m aktivt borrdjup, 127 m2 boyta 53 m2 biyta, suterräng byggt 1970. Tidigare 2,5 kbm olja/år, huset tilläggsisolerat i samband med VP-installationen. FST34+1 som frikyla.
---------------------------------------------------------------------
Ca 5500 kWh i drivenergi för VP-drift, ca 5500 kWh HH-el + komfortgolvvärme i snitt/år.

Utloggad Ewald

  • Civilingenjörsexamen i väg och vattenbyggnad
  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 2751
  • Jag klarar mig utan värmepump
Att räkna sig fram till värmelasten på ett hus byggt 43 är nog inte så enkelt.  ::)
Oftast har man inga ritningar eller nått annat underlag att gå på.
Men det finns tumregler, en tumregel är att max effektbehov ligger kring 70 W/m2 för gamla hus, kanske lite lägre för källaren, 60 W/m2.
Då blir det ca 10-11 kW i max effektbehov, sen brukar man dimensonera så att kompressorn täcker ca 70% av detta vilket då blir en 7-8 kW värmepump.

Men det är en bra idé att kolla upp radiatorerna så de kan göra sig av med hela effekten vid en hyfsat låg temp.
Man kan t ex kika på Rinkaby:s hemsida och se om liknande radiatorer finns med där, då läser man av effekten vid DT30 och dividerar med rumsyta så ser man hur mycket W/m2 radiatorerna kan ge.

Nja, oftas används schablonvärden när man bestämmer U-värdet på de olika byggnadsdelarna. I Österrike finns det OIB 6. Där finns det riktvärden för vad man kan anta för U-värden och hur byggkonstruktioner kan vara utförda på olika tidsperioder.

Jag använder OIB 6 när jag gör energideklarationer.

Om man vet att t.ex. ytterväggen består av tegel och är 60 cm tjock kan man försöka räkna ut ett U-värde för konstruktionen.

Mätningar av U-värdet (med en "värmeflödesplatta") är nog inte vanliga och det krävs ofta speciella klimatiska förhållanden/ förutsättningar för att genomföra mätningen.

Utloggad Sanntos

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 950

..
Om man vet att t.ex. ytterväggen består av tegel och är 60 cm tjock kan man försöka räkna ut ett U-värde för konstruktionen.


Min yttervägg från 1896 är 60 cm, ytterst 1-stens tegel 24cm, sedan luftspalt 12cm i stort sett stillastående luft, sedan 1/2 stens tegel och innerst puts. Vad blir u-värdet?

Utloggad Ewald

  • Civilingenjörsexamen i väg och vattenbyggnad
  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 2751
  • Jag klarar mig utan värmepump
Min yttervägg från 1896 är 60 cm, ytterst 1-stens tegel 24cm, sedan luftspalt 12cm i stort sett stillastående luft, sedan 1/2 stens tegel och innerst puts. Vad blir u-värdet?

Vad menar du med 1/2 stens tegel? 50 cm tegel?

Vilka tegel är det? röda "murtegel"? ...

U-värdesberäkningar utförs enl. SS EN 6946

Om du har en ventilerad luftspalt i konstruktionen tas i beräkningen inte hänsyn till skikt som ligger efter luftspalten (mot utsidan). och det "yttre" värmeövergångsmotståndet sätts till 0,13 m²K/W

Om luftspalten inte är ventilerad räknas hela konstruktionen. I luftspalten har man i princip värmeöverföring via Konvektion, värmeledning och värmestrålning beroende på hur tjock spalten är.

Det påverkar värmeöverförningen via konduktion/konvektion.

Lambda för tegel skulle jag sätta till 0,6 W/mK om det är vanligt röd tegel/ murtegel.
Natursten (vanligt grå sten) skulle ha ett lambda på 3,5 W/mK

Värdet för lambda beror också på om hela muren är fuktig/uppfuktad eller inte osv ....
« Senast ändrad: 13 september 2013, 15:12:03 av Ewald »

Utloggad Sanntos

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 950
Jag menar att ytterst är det lagt tegel i förband så att säga på tvären, så den delen är lika tjock som normaltegel, ca 24-25 cm, sedan en luftspalt, oventilerad, sedan innerst tegel ca 12 cm samt grovt puts ca 3 cm, det blir kanske närmare 55 än 60 cm. Allt är snustorrt.

nibe, ctc, baxi, golvvärme, solenergi luft luft, luft vatten, toshiba polar, värmepump luft luft
 

AirPatrol
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Lär dig allt om värmepumpar!

Online just nu!

SimplePortal 2.3.3 © 2008-2010, SimplePortal