Köpa värmepump?
Spara pengar
Polarpumpen har stort sortiment och låga priser, besök oss!
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
SMS-styrning för din luftvärmepump.
Varför betala dyrt för nåt enkelt?
 

Författare Ämne: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare  (läst 2958 gånger)

0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.

Utloggad Gamblern

  • Expert på värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 338
Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« skrivet: 17 juni 2007, 11:21:52 »
Hej på er!

Kan det verkligen vara ekonomiskt försvarbart att köpa L/V vp om man
jämför med att köpa en L/L om man har befintlig varmvattenberedare??
Hur mkt brukar man räkna med att det går åt till varmvattnet??
Spetsvärme på 1500-2000 kr per år och mellanskillnad på 60-70 tkr
kontra L/L pump.
 Sc:,h Gamblern
Hus i Gbg, byggt 1974. Boyta 133 kvm+Biyta 133 kvm, tot uppvärmd yta=266 kvm till 22gr. Enplans med källare. 2 st Daikin Ururu Sarara á 9,4kW. Vadå bergvärme?? Vattenburna radiatorer kopplade till NIBE EWC13 elkassett som ev backup samt separat Metro 300l VVB. Gasolkamin 4kW som ev backup
Scanspis 9 kW - används som mysbrasa och ev backup .

Utloggad Gäst407

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 3104
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #1 skrivet: 17 juni 2007, 12:02:01 »
hej
en svensk pump är lite för dyr men  ,,,det kommer kineser som e billiga, den jag kollat på kostar ca 20 000 ut till kund å ger ca 12 kw
så det kommer vettiga alternativ

fördelen e att pumpen går billigt på sommaren så du kan göra varm vatten till bra pris...
dessutom så e det ganska smidigt att ha en maskin som gör allt ....vatten å värme på samma gång
+ att du får ett system som är lätt att köra stöd el i


det skulle inte förvåna mig om nån svensk lånar/köper en pump konstruerad i sverge ,,, av nån stor drake
å skickar den till kina för att  copa av maskinen ...
maskinen i sverge kostar ca 70-80 000 kr å det är en billig kostnad för att produkt utveckla en maskin


jag va inne på att konstruera en egen svensk  maskin å lägga tillverkningen i kina,men det gick inte
gud vet hur många telefonsamtal till olika expert företag jag ringt,det finns ingen som vill konstruera en maskin eller göra en ritning år mig
till slut  bestämde jag mig för att skulle jag göra en svensk/kina  maskin så köper jag en färdig maskin å dumpar i väg den till kina 100 000 har en firma råd att lägga ut på produkt utveckling ...

« Senast ändrad: 17 juni 2007, 12:07:12 av Dr Chun-Lan »

Inloggad nic2

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 1537
  • Jag saknar min kamin...ibland
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #2 skrivet: 17 juni 2007, 14:09:35 »
Hej på er!


Hur mkt brukar man räkna med att det går åt till varmvattnet??

 Sc:,h Gamblern

Varmvattenförbrukningen i en familj skulle jag tippa på ligger mellan 4500-6000kWh/år.
Varmvattenberedaren i vår gamla kombipanna ville ha mer än 6000kWh/år för varmvattnet, 2vuxna, 2barn.
1,5 plans villa (-82)140m2 i Östergötland.
Bergvärme, Nibe 1230-6, 150m energibrunn, installerat 2007

Förbr. 2012: Totalt 12000kWh, varav 4800kWh till VP för värme & varmvatten.

Utloggad Raffen

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Skaraborg
  • Antal inlägg: 8673
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #3 skrivet: 17 juni 2007, 15:46:36 »
Hej på er!
Hur mkt brukar man räkna med att det går åt till varmvattnet??
 Sc:,h Gamblern

Varmvattenförbrukningen i en familj skulle jag tippa på ligger mellan 4500-6000kWh/år.
Varmvattenberedaren i vår gamla kombipanna ville ha mer än 6000kWh/år för varmvattnet, 2vuxna, 2barn.

Detta intervall stämmer nog ganska väl Nic 2. Hos oss själva räknade jag tidigare med ca 4000-4300 kw nu på senare år nu när ungarna har flyttat ut och det bara är jag och mor kvar i huset, varav mor väl gör av med ca 75-80% av varmvattnet för egen del.
Men efter att ha monterat in en timer kombinerad med en kontactor som drar 3-fasströmmen till elpatronen, så låter jag nu min 300 liters Nibeberedare vara tillslagen i 4 tim/dygn på 1500 wattsläget, och då hinner den upp till ivf 60 ºC innan den stänger av igen, och med den uppvärmningstiden klarar vi vårt varmvattenbehov på ett alldeles utmärkt sätt.
Detta blir också en rätt hygglig besparing på varmvattenkosten eftersom beredaren är igång 4 tim*1500 watt = 6 kw*365 dagar = 2190 kwt/år.
Sett över helår så är det nog klart lönsammare än att investera i solvärme.

Mvh Raffen.
Bor med min hustru (barnen utflugna) i en 1-plansvilla med källare 95 m2 + 95 m2 i Skaraborg byggt 75 - 78 och relativt välisolerat. Uppvärmningsyta 95 m2 + ca 65-70 m2 i källaren. Direktverkande el i hela huset, 1 st luftvärmepump samt braskamin finns i gillestugan i källaren (braskaminen har jag haft möjlighet att elda med vid riktigt kall väderlek tidigare men numera med 2 st pumpar så används den endast till myseldning), samt en 300 liters 3-fas Nibe Compact varmv.beredare som jag kör max 5 tim/dygn á mellan ca 1500-2000 watt med timer och jag mäter elförbrukningen på beredaren med en Siemens Landis/Gyr 3-fasmätare från Rickards webshop.
Installerade min första pump Panasonic E9 DKE i sept 2005 i källaren (som jag f.ö bytte ut mot en Toshiba RAS 10 ND i sept 2009) och installerade min 2:a pump en Toshiba RAS 10 GKVP-E i april 2008 uppe i bostadsvåningen, och båda pumparna mäter jag elförbrukningen med varsina resp stickproppsmätare av typen Voltcraft Energy Check 3000 + varsina Enermet 1-fasmätare från Rickards webshop. 
Låg innan pumpinstallation på en total elförbrukning på mellan 16500 - 19000 kwh/år beroende på vinter inkl hushållsel och varmvatten + ca 1,5 - 2 m3 ved. Total elförbrukning dvs helår inkl VP, hh-el och vv med avstämningstid 1 aug - 31 juli för år 1, 2005-2006 = 10340 kwh + 1,5 m3 ved. År 2, 2006 - 2007 = 8177 kwh + 3/4 m3 ved. År 3, 2007 - 2008 = 8976 kwh + 3/4 m3 ved. År 4, 2008 - 2009 = 8275 kwh + 1/2 m3 ved. År 5, 2009 - 2010 = 8375 kwh + 3/4 m3 ved. År 6, 2010 - 2011 = 8407 kwh + 1/2 m3 ved. År 7, 2011-2012 = 7459 kwh - 0 m3 ved. År 8, 2012-2013 = 8281 kwh – 0 m3 ved. År 9, 2013-2014 = 7299 kwh - 0 m3 ved. År 10, 2014-2015 = 7472 kwh - 0 m3 ved. År 11 2015-2016 = 8247 kwh - 0 m3 ved. Vår rullande totala årsförbrukning ligger fn på 8509 kwh.

Utloggad Gäst407

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 3104
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #4 skrivet: 17 juni 2007, 16:04:09 »
hej ...
är tvungen att skriva mer ...

håller med raffen mfl

satsa på en luft vatten pump för värmen...kör flytande kondensering dvs att pumpen värmer utg radiator vatten å inte vattnet i tanken....
sätt in retur från radiator kretsen i acctanken å förvärm varmvattnet till tex 30grader,med värme systemets retur vatten

köp en vanlig 100-150 liters beredare som går på 220 volt...å sätt den i serie med tankens varmvatten beredning ....gärna dubbel slingor eller tappvatten automat

inhandla sen ett tidur från tex jula a pris 20 kr så kan du enkelt tidsstyra elberedaren,tror det blir billigast

men se till att acctanken har solfångar slinga i sig då kan du enkelt kompletera upp med solfångare sen
om du vill

Utloggad Raffen

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Skaraborg
  • Antal inlägg: 8673
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #5 skrivet: 17 juni 2007, 16:40:43 »
Hej Dr Chun-Lan!  Jag kommenterade iof inte huruvida Gamblern skulle investera i en luft/vatten-värmepump eller inte, utan jag kommenterade endast kostnad för varmvattnet.
Det är ju ganska dyrt att värma upp vatten det vet vi ju alla, och för att illustrera detta så var ju min tidigare förbrukning för vv-beredaren ca 4000-4300 kwh/år innan åtgärd, och som jämförelse så förbrukade min luft/luftvärmepump totalt 2790 kwh enl Etechmätare för att värma upp huset för denna säsongen, d.v.s från hösten -06 till våren/försommaren -07.
Nu var det ju iof en mild vinter men ändå, sett i proportion till att värma upp huset kontra att hålla varmvatten till 2 personer så är det ju en rätt stor skillnad från tidigare. Men efter min åtgärd så är det iaf billigare i kwt att värma vattnet igen.
F.ö är det ju helt riktigt att med en 1-fas beredare med stickpropp så räcker det med en vanlig jordad timer från t.ex Jula, det blir ju liksom lite enklare med en 1-fasberedare, men det finns ju då inte heller så mkt kräm i en sådan beredare.


Mvh Raffen.
« Senast ändrad: 17 juni 2007, 16:47:05 av Raffen »
Bor med min hustru (barnen utflugna) i en 1-plansvilla med källare 95 m2 + 95 m2 i Skaraborg byggt 75 - 78 och relativt välisolerat. Uppvärmningsyta 95 m2 + ca 65-70 m2 i källaren. Direktverkande el i hela huset, 1 st luftvärmepump samt braskamin finns i gillestugan i källaren (braskaminen har jag haft möjlighet att elda med vid riktigt kall väderlek tidigare men numera med 2 st pumpar så används den endast till myseldning), samt en 300 liters 3-fas Nibe Compact varmv.beredare som jag kör max 5 tim/dygn á mellan ca 1500-2000 watt med timer och jag mäter elförbrukningen på beredaren med en Siemens Landis/Gyr 3-fasmätare från Rickards webshop.
Installerade min första pump Panasonic E9 DKE i sept 2005 i källaren (som jag f.ö bytte ut mot en Toshiba RAS 10 ND i sept 2009) och installerade min 2:a pump en Toshiba RAS 10 GKVP-E i april 2008 uppe i bostadsvåningen, och båda pumparna mäter jag elförbrukningen med varsina resp stickproppsmätare av typen Voltcraft Energy Check 3000 + varsina Enermet 1-fasmätare från Rickards webshop. 
Låg innan pumpinstallation på en total elförbrukning på mellan 16500 - 19000 kwh/år beroende på vinter inkl hushållsel och varmvatten + ca 1,5 - 2 m3 ved. Total elförbrukning dvs helår inkl VP, hh-el och vv med avstämningstid 1 aug - 31 juli för år 1, 2005-2006 = 10340 kwh + 1,5 m3 ved. År 2, 2006 - 2007 = 8177 kwh + 3/4 m3 ved. År 3, 2007 - 2008 = 8976 kwh + 3/4 m3 ved. År 4, 2008 - 2009 = 8275 kwh + 1/2 m3 ved. År 5, 2009 - 2010 = 8375 kwh + 3/4 m3 ved. År 6, 2010 - 2011 = 8407 kwh + 1/2 m3 ved. År 7, 2011-2012 = 7459 kwh - 0 m3 ved. År 8, 2012-2013 = 8281 kwh – 0 m3 ved. År 9, 2013-2014 = 7299 kwh - 0 m3 ved. År 10, 2014-2015 = 7472 kwh - 0 m3 ved. År 11 2015-2016 = 8247 kwh - 0 m3 ved. Vår rullande totala årsförbrukning ligger fn på 8509 kwh.

Utloggad Gäst407

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Antal inlägg: 3104
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #6 skrivet: 17 juni 2007, 17:00:23 »
hej ..

joo det e väldigt enkelt/billigt  att styra en liten beredare som går på 220v....
felet e ju att den får gå lite mer än en 380 beredare


« Senast ändrad: 17 juni 2007, 17:07:07 av Dr Chun-Lan »

Utloggad Gamblern

  • Expert på värmepump
  • ****
  • Antal inlägg: 338
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #7 skrivet: 20 juni 2007, 15:26:49 »
Hej!

Jag menar att L/V pumpen hinner troligen kollapsa innan man räknat hem ngn förtjänst
då det skiljer åt 60-70 tkr i pris.

Mvh,
Gamblern *vinkar*
Hus i Gbg, byggt 1974. Boyta 133 kvm+Biyta 133 kvm, tot uppvärmd yta=266 kvm till 22gr. Enplans med källare. 2 st Daikin Ururu Sarara á 9,4kW. Vadå bergvärme?? Vattenburna radiatorer kopplade till NIBE EWC13 elkassett som ev backup samt separat Metro 300l VVB. Gasolkamin 4kW som ev backup
Scanspis 9 kW - används som mysbrasa och ev backup .

Utloggad Raffen

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Skaraborg
  • Antal inlägg: 8673
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #8 skrivet: 20 juni 2007, 21:21:58 »
Hej!

Jag menar att L/V pumpen hinner troligen kollapsa innan man räknat hem ngn förtjänst
då det skiljer åt 60-70 tkr i pris.

Mvh,
Gamblern *vinkar*

Med all säkerhet så är det nog så ja Gamblern.  *vinkar*

Mvh Raffen.
Bor med min hustru (barnen utflugna) i en 1-plansvilla med källare 95 m2 + 95 m2 i Skaraborg byggt 75 - 78 och relativt välisolerat. Uppvärmningsyta 95 m2 + ca 65-70 m2 i källaren. Direktverkande el i hela huset, 1 st luftvärmepump samt braskamin finns i gillestugan i källaren (braskaminen har jag haft möjlighet att elda med vid riktigt kall väderlek tidigare men numera med 2 st pumpar så används den endast till myseldning), samt en 300 liters 3-fas Nibe Compact varmv.beredare som jag kör max 5 tim/dygn á mellan ca 1500-2000 watt med timer och jag mäter elförbrukningen på beredaren med en Siemens Landis/Gyr 3-fasmätare från Rickards webshop.
Installerade min första pump Panasonic E9 DKE i sept 2005 i källaren (som jag f.ö bytte ut mot en Toshiba RAS 10 ND i sept 2009) och installerade min 2:a pump en Toshiba RAS 10 GKVP-E i april 2008 uppe i bostadsvåningen, och båda pumparna mäter jag elförbrukningen med varsina resp stickproppsmätare av typen Voltcraft Energy Check 3000 + varsina Enermet 1-fasmätare från Rickards webshop. 
Låg innan pumpinstallation på en total elförbrukning på mellan 16500 - 19000 kwh/år beroende på vinter inkl hushållsel och varmvatten + ca 1,5 - 2 m3 ved. Total elförbrukning dvs helår inkl VP, hh-el och vv med avstämningstid 1 aug - 31 juli för år 1, 2005-2006 = 10340 kwh + 1,5 m3 ved. År 2, 2006 - 2007 = 8177 kwh + 3/4 m3 ved. År 3, 2007 - 2008 = 8976 kwh + 3/4 m3 ved. År 4, 2008 - 2009 = 8275 kwh + 1/2 m3 ved. År 5, 2009 - 2010 = 8375 kwh + 3/4 m3 ved. År 6, 2010 - 2011 = 8407 kwh + 1/2 m3 ved. År 7, 2011-2012 = 7459 kwh - 0 m3 ved. År 8, 2012-2013 = 8281 kwh – 0 m3 ved. År 9, 2013-2014 = 7299 kwh - 0 m3 ved. År 10, 2014-2015 = 7472 kwh - 0 m3 ved. År 11 2015-2016 = 8247 kwh - 0 m3 ved. Vår rullande totala årsförbrukning ligger fn på 8509 kwh.

Utloggad jompaa

  • Lär av andra så slipper man göra misstagen själv.
  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Näsum
  • Antal inlägg: 739
  • Ja se transistorer!
    • index.htlm
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #9 skrivet: 20 juni 2007, 22:05:38 »
Jag satte in en L/L pump i nov 2004 och i april i år monterade jag upp solfångare som ger ca 4500 kwt/år och jag ångrar inget utan kommer undan detta med runt 55.000:-
Håller min pump 10 år har jag gjort mig en bra investering på den och solfångaren rätt installerad ska hålla minst 50 år, byte av köldmedia vid behov och kanske en cirkulationspump för under 1000:- lappen. Den är svagaste länken och kanske elektroniken som kostar likvärdigt. Solfångaren drar vid drift ca 96 watt när solen lyser.
Men de tre vintrar L/L pumpen gått har den fåt stå i snitt 3 veckor/vinter p.g.a stark kyla.  Thumbsup
Jag är nöjd och jag ligger idag under 9000 Kw i årsförbrukning inkl hushållsel  ;D

/Bosse
3 st Panasonic CS/CU-NE9PKE, installerad av kylmontör 07-02-2014. Villa -68 1 plan 122 m², källare med garage 125m² pellets Baxi Millenium 20Kw+CTC 1100 family. Växtzon 1, 17 m.ö.h tomt på ca 1790 m² som samt robotgräsklippare Selekta som ombesörjer klippning av gräsmattan.

Utloggad mrfrenzy

  • Kan värmepumpar
  • ***
  • Antal inlägg: 164
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #10 skrivet: 20 juni 2007, 22:47:11 »
Raffen: jag hänger inte med riktigt hur du sparar ström genom att köra din vv-beredare på timer "så den håller ungefär 60 grader" är det inte enklare att ställa termostaten på 60 grader? Eller har du vedeldning eller nåt annat som jag inte hänger med på.

Utloggad Raffen

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Skaraborg
  • Antal inlägg: 8673
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #11 skrivet: 21 juni 2007, 00:13:39 »
Tjenare Mrfrenzy!  Jaså, hänger du inte med kompis. Jo när värmepatronen i beredaren får vara tillslagen i en viss begränsad tid som det här är frågan om, och som jag har utvärderat utefter vårt vv-behov så sparar man naturligtvis en hel del energi i förhållande till att patronen i beredaren skulle vara tillslagen kontinuerligt.
Som jag nämnde i tidigare inlägg så uppskattade jag att att vårt vv-behov nu på senare år när barnen flyttat ut till ca 4000-4300 kwh/år, d.v.s ca 11-12 kwh/dygn. När barnen bodde hemma så var säkert vår dygnsförbrukning ivf ca 15 kwh/dygn helt säkert, d.v.s ca 5500 kwh/år.
Nu när patronen i beredaren är tillslagen exakt 4 tim/dygn på 1500 wattsläget så blir det ju 6 kwh/dygn, och 6*365 dygn = 2190 kwh/år, d.v.s jag sparar ca 50% av förutvarande kostnad för varmvattnet.
När jag nämnde att den kommer upp till ca 60ºC, så är det på den undre termostaten där kallvatteninsläppet sker, och att den hinner ungefär upp till ca 60 ºC innan timern slår ifrån.
Den nedre termostaten i beredaren har jag f.ö inställd på 55 ºC, d.v.s att den slår till på ca 55 ºC, och slår ifrån på ca 60 ºC, så hinner den upp till 60 ºC innan 4 tim gångtid på timern så slår den av före isf.

Mvh Raffen.
« Senast ändrad: 21 juni 2007, 00:22:40 av Raffen »
Bor med min hustru (barnen utflugna) i en 1-plansvilla med källare 95 m2 + 95 m2 i Skaraborg byggt 75 - 78 och relativt välisolerat. Uppvärmningsyta 95 m2 + ca 65-70 m2 i källaren. Direktverkande el i hela huset, 1 st luftvärmepump samt braskamin finns i gillestugan i källaren (braskaminen har jag haft möjlighet att elda med vid riktigt kall väderlek tidigare men numera med 2 st pumpar så används den endast till myseldning), samt en 300 liters 3-fas Nibe Compact varmv.beredare som jag kör max 5 tim/dygn á mellan ca 1500-2000 watt med timer och jag mäter elförbrukningen på beredaren med en Siemens Landis/Gyr 3-fasmätare från Rickards webshop.
Installerade min första pump Panasonic E9 DKE i sept 2005 i källaren (som jag f.ö bytte ut mot en Toshiba RAS 10 ND i sept 2009) och installerade min 2:a pump en Toshiba RAS 10 GKVP-E i april 2008 uppe i bostadsvåningen, och båda pumparna mäter jag elförbrukningen med varsina resp stickproppsmätare av typen Voltcraft Energy Check 3000 + varsina Enermet 1-fasmätare från Rickards webshop. 
Låg innan pumpinstallation på en total elförbrukning på mellan 16500 - 19000 kwh/år beroende på vinter inkl hushållsel och varmvatten + ca 1,5 - 2 m3 ved. Total elförbrukning dvs helår inkl VP, hh-el och vv med avstämningstid 1 aug - 31 juli för år 1, 2005-2006 = 10340 kwh + 1,5 m3 ved. År 2, 2006 - 2007 = 8177 kwh + 3/4 m3 ved. År 3, 2007 - 2008 = 8976 kwh + 3/4 m3 ved. År 4, 2008 - 2009 = 8275 kwh + 1/2 m3 ved. År 5, 2009 - 2010 = 8375 kwh + 3/4 m3 ved. År 6, 2010 - 2011 = 8407 kwh + 1/2 m3 ved. År 7, 2011-2012 = 7459 kwh - 0 m3 ved. År 8, 2012-2013 = 8281 kwh – 0 m3 ved. År 9, 2013-2014 = 7299 kwh - 0 m3 ved. År 10, 2014-2015 = 7472 kwh - 0 m3 ved. År 11 2015-2016 = 8247 kwh - 0 m3 ved. Vår rullande totala årsförbrukning ligger fn på 8509 kwh.

Utloggad mrfrenzy

  • Kan värmepumpar
  • ***
  • Antal inlägg: 164
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #12 skrivet: 21 juni 2007, 00:44:26 »
Du låter alltså vattnet i beredaren svalna mellan tillslagen till säg 40-50 grader, sedan får du använda energi för att värma upp det till 60 grader igen. Besparingen består alltså i att värmeläckaget är lite mindre för att beredaren håller en lägre temp, och att när man använder vatten vid en tidpunkt då beredaren varit avstängd en tid får man kallare vatten (det hjälper dock inte på termostatblandare eftersom dom kompenserar genom att blanda in mindre kallvatten).

Har du timern ställd att starta några timmar innan ni brukar duscha då så ni har vatten klart i tid? Jag trodde inte att läckförlusterna var så stora att det kunde löna sig.

Utloggad Raffen

  • Dignitär inom värmepump
  • *****
  • Stad/land: Skaraborg
  • Antal inlägg: 8673
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #13 skrivet: 21 juni 2007, 10:46:17 »
Hej Mrfrenzy!
För att föklara lite närmare så har jag en äldre vv-beredare av typ Nibe Compact 300 liters från 1975. Den har 1 st elpatron på 3 kw, har strömställare med läge 0-1-2, där läge 1 = 1500 watt och läge 2 =3000 watt. Den är ganska hyfsat isolerad med gullfiber och har dessutom 2 st termostater, 1 st i övre delen av beredaren som är inställd sedan begynnelsen på 60 ºC, och 1 st i nedre delen av beredaren som sitter bara lite högre än elpatronen. Varför den övre termostaten finns till vet jag ej eftersom temperaturen alltid är högre i den övre delen av beredaren än i den nedre delen, men någon koppling till funktionen finns det säkert. Den nedre termostaten har jag inställd på ca 55 ºC, vilket gör att den slår till patronen på ca 55-56 ºC och slår av patronen på ca 60 ºC.
Det är ju så att inkommande kallvatten kommer ju in i den nedre delen av beredaren och utgående varmvatten kommer ju ut ifrån den övre delen av beredaren, så temperaturen ändrar ju sig snabbt nedåt i den nedre delen av beredaren även vid en viss mindre förbrukning av vv, då påfyllning av kallvatten sker omg och patronen slår givetsvis till direkt.
När jag har testat och gjort utvärdering på vår vv-förbrukning kontra temperaturer via till och frånslag på termostaten så har jag gjort det på den nedre termostaten, eftersom jag har ca 60 ºC på den nedre så har det varit mellan 65-70 ºC på den övre termostaten, vilket ju är normalt att beredaren blir varmare upptill än nedtill och patronen dessutom sitter nedtill.
Detta innebär att när beredaren slår till på sitt 4 timmmarspass så kan temperaturen mkt väl vara nere på mellan ca 20-30 ºC på den nedre termostaten eftersom kallvatten succesivt trycks in även vid mindre föbrukning av vv, men för den skull så har jag ingen brist på vv i den övre delen av beredaren som fortsatt håller en relativt hög temperatur eftersom jag har 300 liter i behållaren, och jag tror aldrig att den understiger 50 ºC på utgående vv iaf ens strax innan det är dags för en ny 4 timmars dygnskörning med timern.
Sedan återigen efter 4 tim körning med patronen så hinner tempen upp till ca 60 ºC i den nedre delen av beredaren, medan den övre då ligger på ca 65-70 ºC igen.
Det spelar egentligen inte någon större roll när på dygnet man kör patronen, men visst kan man planera in tiden som du säger att den får gå några timmar innan ni har den största förbrukningen (duschar) och samtidigt hinner köra upp temperaturen några timmar efteråt, men det viktigaste är att man följer upp och utvärderar så att man kan lägga in så lång tid som man behöver på timern utefter det vv-behov som man har i resp familj, eftersom det ju kan variera en hel del. Man kan ju också kanske tänka sig att vid ett ev större vv-behov lägga in att patronen via timern startar vid t.ex 2 tillfällen/dygn istället för 1 tillfälle som jag ju har, fast med lite färre antal timmar, kanske 3 tim/gång. 

Mvh Raffen.
« Senast ändrad: 21 juni 2007, 19:51:39 av Raffen »
Bor med min hustru (barnen utflugna) i en 1-plansvilla med källare 95 m2 + 95 m2 i Skaraborg byggt 75 - 78 och relativt välisolerat. Uppvärmningsyta 95 m2 + ca 65-70 m2 i källaren. Direktverkande el i hela huset, 1 st luftvärmepump samt braskamin finns i gillestugan i källaren (braskaminen har jag haft möjlighet att elda med vid riktigt kall väderlek tidigare men numera med 2 st pumpar så används den endast till myseldning), samt en 300 liters 3-fas Nibe Compact varmv.beredare som jag kör max 5 tim/dygn á mellan ca 1500-2000 watt med timer och jag mäter elförbrukningen på beredaren med en Siemens Landis/Gyr 3-fasmätare från Rickards webshop.
Installerade min första pump Panasonic E9 DKE i sept 2005 i källaren (som jag f.ö bytte ut mot en Toshiba RAS 10 ND i sept 2009) och installerade min 2:a pump en Toshiba RAS 10 GKVP-E i april 2008 uppe i bostadsvåningen, och båda pumparna mäter jag elförbrukningen med varsina resp stickproppsmätare av typen Voltcraft Energy Check 3000 + varsina Enermet 1-fasmätare från Rickards webshop. 
Låg innan pumpinstallation på en total elförbrukning på mellan 16500 - 19000 kwh/år beroende på vinter inkl hushållsel och varmvatten + ca 1,5 - 2 m3 ved. Total elförbrukning dvs helår inkl VP, hh-el och vv med avstämningstid 1 aug - 31 juli för år 1, 2005-2006 = 10340 kwh + 1,5 m3 ved. År 2, 2006 - 2007 = 8177 kwh + 3/4 m3 ved. År 3, 2007 - 2008 = 8976 kwh + 3/4 m3 ved. År 4, 2008 - 2009 = 8275 kwh + 1/2 m3 ved. År 5, 2009 - 2010 = 8375 kwh + 3/4 m3 ved. År 6, 2010 - 2011 = 8407 kwh + 1/2 m3 ved. År 7, 2011-2012 = 7459 kwh - 0 m3 ved. År 8, 2012-2013 = 8281 kwh – 0 m3 ved. År 9, 2013-2014 = 7299 kwh - 0 m3 ved. År 10, 2014-2015 = 7472 kwh - 0 m3 ved. År 11 2015-2016 = 8247 kwh - 0 m3 ved. Vår rullande totala årsförbrukning ligger fn på 8509 kwh.

Utloggad Gano

  • Guldmedlem
  • Dignitär inom värmepump
  • ******
  • Stad/land: Hammarö
  • Antal inlägg: 2035
SV: Förtjänst L/V vp kontra L/L + varmvattenberedare
« Svar #14 skrivet: 21 juni 2007, 11:44:49 »
Hej på er!

Kan det verkligen vara ekonomiskt försvarbart att köpa L/V vp om man
jämför med att köpa en L/L om man har befintlig varmvattenberedare??
Hur mkt brukar man räkna med att det går åt till varmvattnet??
Spetsvärme på 1500-2000 kr per år och mellanskillnad på 60-70 tkr
kontra L/L pump.
 Sc:,h Gamblern
Hej.

Det hänger på husets storlek och var i landet man bor tycker jag. Om huset är litet och ligger i en mild klimatzon kan man få ganska långa återbetalningstider på en luft/vatten. Då kan en LLVP vara ett alternativ under de förutsättningar du nämner.

En normal familj förbrukar nog 5000 kWh varmvatten. En LVP sparar kanske 2500-3000 kWh på varmvattnet.

MVH/Gano




 

2 luft/luftvärmepumpar, Mitsu GA25 (-07) och Hitachi RAK25 (-04). Kör aldrig elvärme, har monterat ner 7 radiatorer. 8 kvm Lesol 3 AR Lazerplate solfångare värmer varmvatten (-05). 125 kvm direktelshus från 1979, tilläggsisolerat och fönster med argon/lågenergiglas. F-ventilation. 4 i familjen, 2 tonåringar. Småförbrukare, ca 9500 kWh/år. Braskamin installerad 2010. Körde ett stenhårt sparrace för några år sedan, är mer laidback nuförtiden.

nibe, ctc, baxi, golvvärme, solenergi luft luft, luft vatten, toshiba polar, värmepump luft luft
 

AirPatrol
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Lär dig allt om värmepumpar!

Online just nu!

SimplePortal 2.3.3 © 2008-2010, SimplePortal