Ämne: Värma två hus med olika värmebehov med en pump?

[stefanD]

Jag har skall värma tvÃ¥ hus (1. Boningshus  2. Verkstad i stall) med en NIBE 1230.

För det mesta kommer boningshuset att behöva högst framledningstemperatur. Men ibland kommer verkstaden att behöva högst framledningstemperatur, tex när den skall användas vid ledighet eller om det inte finns något värmebehov i boningshuset. I övrigt skall det mest vara underhållsvärme i verkstaden. Om det är riktigt kallt ute gör det inget om det inte blir så mycket värme kvar till verkstaden. Det kan jag leva med för att slippa överdimensionera värmepumpen.

Har idéer om att använda antingen poolstyrning eller golvvärmestyrning till verkstaden, men ingen av dem är optimal. Helst skulle jag vilja att pumpen jobbade mot EN stor arbetstank och att temperaturen i arbetstankan är den högsta av de två som behövs till antingen verkstad eller boningshus. Det hus som behöver lägst värmebärartemperatur för tillfället får helt enkelt shunta ner temperaturen på den tillgängliga värmebäraren.

Finns det någon som som har en lösning på detta problem med värme i två hus?

Stefan

[bonn]

Montera en vattenaerotemper i verkstaden som du styr med rumstermostat, har den lösningen själv och har grundvärme 5 grader som ändras med rumstermostaten till önskad temp.
Vid -15 grader har det förbrukat ca:12 kw/dygn vid 5 grader inne,
vid +-0 grader ca:1 kw/dygn.
Verkstaden: 77 m2, 4 meter till tak.
I taket har jag monterat takfläkt som trycker ned värmen mot golvet, den sparar energi!!!

[Carl N]

Annars är en simpel lösning en eller ett par ett par fläktkonvektorer i verkstaden. Dra på fläktarna när du vill få varmt där, övrig tid kan de gå på lågvarv. Hur stor är verkstaden?

[stefanD]

Verkstaden är uppdelad på två:

En mindre finverkstad på 30m2 som helst skall hålla +10 till +15°C året om,
samt en grovverkstad på 100m2 som skall hålla minst +5°C när det är -15° ute men
varmare vid användning. Då kan det bli bra med fläktkonvektor. Kanske får se till att skaffa en stor
fläktkonvektor så att den klarar sig på +40°C värmebärare (det är ju trots allt 35°C i skillnad då).

Verkstaden finns i en byggnad med dubbla stenväggar. Problemet kommer nog vid
tidig vår då boningshuset har minimalt värmebehov (kanske endast+25°C på ingående värmebärare)
men verkstaden är totalt nedkyld efter vintern och skulle behöva mer värme (särskilt finverkstaden).

Skulle man inte kunna sätta en manuell shunt till boningshuset (för att shunta ner temperaturen)
och tvinga upp temperaturen på värmebäraren för att tillfälligt få ut mycket värme till verkstaden?

Helst skall det vara enkelt att tillfälligt få ut mycket värme till verkstaden utan en massa extra utrustning eller inställningar.

[tipo874]

Jag planerar att värma två bostadshus med en pump.

Eftersom jag i en annan installation har en Stiebel, och egentligen bara har erfarenhet av den, har jag planerat att använda en sån även här.

Den kan styra två värmekretsar separat, VK1 med flytande kondensering, och VK2 med shunt.

I normalfallet använder man VK1 till den krets som behöver högst framledning, och shuntar sedan ut VK2 från denna. I mitt fall har jag VK1 till radiatorerna i bostadshuset och VK2 till golvvärmen i garaget.

Jag tror att det kan bli problem om man behöver högre temp i VK2 än vad VK1 vill ha.

Min plan är att koppla motorshunten för VK2 så att den i stället för att fungera som en shunt fungerar som en variabel växelventil. Dvs att den i ena ändläget matar all framledning till VK1 och i andra ändläget matar allt till VK2.

Jag har tänkt använda en innegivare till VK1, och ändlägesbegränsa shunten så att den inte kan stänga någon av kretsarna helt och hållet.

Huset med VK2 är ofta tomt, och tempen nedsatt, medan huset med VK1 är bebott.

I normalfallet kommer det mesta av framledningen att gå till VK1 eftersom framledningsgivaren till VK2 styr shunten att stänga den kretsen. Innegivaren och returtempgivaren kommer då att styra tempen för VK1.

När det behövs mera värme i VK2 "öppnar" shunten, vilket gör att merparten av vattnet går den vägen. Fortfarande kommer innegivaren och returtempgivaren att reglera VK1.

Detta är ännu helt otestat, och flera har försökt överyga mig om att det är en dålig idé, men jag tänker i vilket fall testa. Om man gör en traditionell koppling riskerar man ju övertemp i VK1 om man har stort värmebehov i VK2.

En annan möjlig koppling vore kanske en variant på specialkopplingen jag gjort till garagolvet, där man har tillopp och retur på samma ledning. Om man grenar av framledningen till huset med två T-rör, med kanske en halvmeter mellan rören, och sedan med en shuntkrets och cirkpump suger ut det varma vattnet ur T-röret närmast VP, och returnerar det efter att ha gått via verkstaden till det andra T-röret. Om inget värmebehov finns i verkstaden kommer vattnet bara att passera rakt förbi T-rören och mata huset. Om det behövs värme i verkstaden, och shunten öppnar, kommer den separata cirkpumpen att suga ut varmt vatten och köra det genom verkstaden och sedan reurnera det betydligt svalare till huskretsen.

Jag kör på detta sätt till garagegolvet, fast jag använder returen från huset, vilket gör att jag prioriterar huset, som behöver högre framtemp, och jag matar golvkretsen med en lämpligare temperatur. Detta gör att shunten uppför sig betydligt lugnare än med originalkopplingen, vilken var en traditionell koppling på både fram och retur.

[Carl N]

Verkstaden finns i en byggnad med dubbla stenväggar. Problemet kommer nog vid
tidig vår då boningshuset har minimalt värmebehov (kanske endast+25°C på ingående värmebärare)
men verkstaden är totalt nedkyld efter vintern och skulle behöva mer värme (särskilt finverkstaden).

Är det golvvärme i huset?
Annars så är det nog upppåt +15 ºC ute om framledningen ligger kring +25 ºC (se sid 8 i manualen) och då borde en fläktkonvektor kunna värma upp verkstaden.

[stefanD]

Tack Tipo874! Det var intressanta kopplingar som tål att funderas på. Även Nibes 1230 har styrning av två system, där VK2 förutsätts vara kallare än VK1. Varför kan inte värmepumparna istället känna värmebehovet i båda kretsarna och tillverka värmevatten av högsta önskade temperaturen och shunta ner den andra...

Carl N Vi har ingen golvvärme i huset. Just nu är det +7°C ute och framledningstemperaturen är +28°C, men då värmer bara ca hälften av elementen i boningshuset. När värmepumpen blir installerad och alla termostater skall vara fullt öppna lär framledningstemperaturen vara ännu lägre(, och därmed ännu mindre värme tillgängligt till verkstaden). Fläktkonvektorer kommer visserligen att hjälpa upp det en del.

Tipos variant med dubbla T-rör och tillopp och retur på samma ledning gör ju att man kan få högre temperatur i VK2 än VK1 om tempgivarna sätts på rätt ställe. Men hur blir det med det totala tryckfallet när verkstaden halvt "seriekopplas" med boningshuset?

[tipo874]

Tack Tipo874! Det var intressanta kopplingar som tål att funderas på. Även Nibes 1230 har styrning av två system, där VK2 förutsätts vara kallare än VK1. Varför kan inte värmepumparna istället känna värmebehovet i båda kretsarna och tillverka värmevatten av högsta önskade temperaturen och shunta ner den andra...

Carl N Vi har ingen golvvärme i huset. Just nu är det +7°C ute och framledningstemperaturen är +28°C, men då värmer bara ca hälften av elementen i boningshuset. När värmepumpen blir installerad och alla termostater skall vara fullt öppna lär framledningstemperaturen vara ännu lägre(, och därmed ännu mindre värme tillgängligt till verkstaden). Fläktkonvektorer kommer visserligen att hjälpa upp det en del.

Tipos variant med dubbla T-rör och tillopp och retur på samma ledning gör ju att man kan få högre temperatur i VK2 än VK1 om tempgivarna sätts på rätt ställe. Men hur blir det med det totala tryckfallet när verkstaden halvt "seriekopplas" med boningshuset?

Det blir inget tryckfall eftersom du inte blockerar röret som går rakt fram till huset.

Så länge flödet till/från verkstan är mindre än flödet genom VP kommer skillnaden i flöde att passera rakt fram mellan T-rören. Om flödet till/från verkstan skulle vara större än flödet ut ur VP kommer skillnaden att gå baklänges mellan T-rören, men det spelar ingen roll, eftersom allt flöde som VP producerar i alla fall kommer att gå till huset, utan tryckfall eftersom det inte finns någon strypning mellan T-rören.

En nackdel med denna koppling kan vara att radiatorerna i huset plötsligt matas med svalt vatten om det behövs värme i verkstan. Med den andra kopplingen blir tempen fortfarande samma, men flödet lägre, vilket gör att radiatorerna fortfarande bör vara varma upptill, även om de kanske inte är jämnvarama.