Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: Ekke Boo
« skrivet: 11 februari 2006, 18:57:21 »

Rippe, läs länken Carl hänvisade till. Köp runt runt 20cm mineralull från ByggMax och lägg ovanpå allt skräp du har på vinden. Detta bör leda till besparing på runt 10-12%. Jag tänkte göra samma sak i sommar, tänkte kompensera för min något snåla borra.  Jag har nu nåt "rockwool"-aktigt ca 15cm. Jag har dessutom bra ventilation  studs
Skrivet av: Michael A
« skrivet: 11 februari 2006, 09:07:41 »

Det finns ju även lösull, som man kan blåsa upp på vinden.

Det skall gå att låna/hyra utrustning där man köper lösullen.
Skrivet av: Bobo
« skrivet: 10 februari 2006, 20:54:29 »

Gammal isolering av kutter/sågspån kombineras bäst med annan isolering av cellulosafibrer, tex Warmcel, Ekofiber eller Thermofloc. Fördelen med dessa material är att de inte är så känsliga för fukt, t ex om ångspärren är skadad eller saknas. Glasullens isoleringsförmåga avtar redan vid 4% fuktinnehåll med ovannämnda material tål betydligt mer.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 10 februari 2006, 20:18:36 »


Med ventilera genom takfoten menar du att det finns synliga springor ut under taket ut, dvs så man inte täpper till? Och ventiler på gavlarna har jag. ....Man kanske skulle baxa upp isolering på vinden.......Är det glasull som gäller numera också eller finns det något annat material som också skulle passa ovan sågspånet?

Jag tror att det inte spelar så stor roll om det är glasull eller mineralull. Som du ser i länken handlade jag billig isolering på byggmax, den funkar nog lika bra som dyrare från Isover eller Rockwool.
Skrivet av: Rippe
« skrivet: 10 februari 2006, 20:01:34 »

mmmmmmmmmm, tilläggsisolera...... För närvarande har jag ett par lager glasull/motsvarande oklart material (typ 5cm) och ovanpå det kanske 10 cm sågspån. Är detta mycket eller lite? Hur skulle man ändra detta? Skotta bort sågspånet och lägga på något annat?

Hos mina föräldrar lade vi på 10 cm glasull ovanpå ca 10 cm sågspån/cutterspån för 15 år sen. I somras såldes kåken (byggd 62) och en inspektion av vinden visade att allt var helt OK. Det som gäller är att vinden ventileras genom takfoten och att det finns ventiler på gavlarna.

Med ventilera genom takfoten menar du att det finns synliga springor ut under taket ut, dvs så man inte täpper till? Och ventiler på gavlarna har jag. ....Man kanske skulle baxa upp isolering på vinden.......Är det glasull som gäller numera också eller finns det något annat material som också skulle passa ovan sågspånet?
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 10 februari 2006, 19:21:12 »

mmmmmmmmmm, tilläggsisolera...... För närvarande har jag ett par lager glasull/motsvarande oklart material (typ 5cm) och ovanpå det kanske 10 cm sågspån. Är detta mycket eller lite? Hur skulle man ändra detta? Skotta bort sågspånet och lägga på något annat?

Hos mina föräldrar lade vi på 10 cm glasull ovanpå ca 10 cm sågspån/cutterspån för 15 år sen. I somras såldes kåken (byggd 62) och en inspektion av vinden visade att allt var helt OK. Det som gäller är att vinden ventileras genom takfoten och att det finns ventiler på gavlarna.
Skrivet av: Rippe
« skrivet: 10 februari 2006, 18:55:56 »

Bääääääääääää, jag är skeptisk...(grimas enligt Stefan Sauk). Blir nog till att leva med TS när det kyler på, såvida man inte ska investera i 16 större radiatorer, en större pump och ett nytt djupare borrhål....eh, låter kanske lite dyrt!?

Eller tilläggsisolera vinden, billigt och relativt enkelt, hjälper upp en något underdimensionerad VP bra.

http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2570.0/all.html

 --/

mmmmmmmmmm, tilläggsisolera...... För närvarande har jag ett par lager glasull/motsvarande oklart material (typ 5cm) och ovanpå det kanske 10 cm sågspån. Är detta mycket eller lite? Hur skulle man ändra detta? Skotta bort sågspånet och lägga på något annat?
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 10 februari 2006, 13:05:10 »

Bääääääääääää, jag är skeptisk...(grimas enligt Stefan Sauk). Blir nog till att leva med TS när det kyler på, såvida man inte ska investera i 16 större radiatorer, en större pump och ett nytt djupare borrhål....eh, låter kanske lite dyrt!?

Eller tilläggsisolera vinden, billigt och relativt enkelt, hjälper upp en något underdimensionerad VP bra.

http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2570.0/all.html

 --/
Skrivet av: Rippe
« skrivet: 10 februari 2006, 08:48:29 »

Det finns ett till alternativ att undvika tillskott, köra på nattsänkning. Jag har provat detta och det har skrivits en del trådar runt detta (sök!). Min erfarenhet är att det är svårt med "timing". Kör VP mycket går det inte att tajma utan resultatet är helt enkelt att ett antal gradminuer inte behövs under natten, men man kan inte speca "när". Kör VP:n t.ex. runt 18h och startar runt 10ggr så är timingen lättare. Risken finns dock för tillskott för att hämta hem på morgonen då dessutom VV-laddning ska ske.

Principen är dock att minska bör-värdet på VB-fram under natten då det oftast är som kallast. Jag har testat med -1 gr 00:00 till 04:00, då hinner den värma upp köket till morgonkvisten.  ;) Besparingen kan vara tveksam om man så att säga inte slipper TS. Kallare på natten kan dock vara en komfortfråga också.

Nattsänkning på 1215 är inte ens möjlig eftersom den modellen inte ens har en klocka i sig.

Rent generellt skulle nog jag dessutom vilja ställa mig tveksam till kombinationen nattsänkning och bergvärmepump. Systemet är för trögt. Med oljeeldning var det annat då kunde man dra ner och dra på med väldigt snabba reaktionstider (speciellt uppåt eftersom man hur lätt som helst hystade iväg en 80 grader i framledningstemperatur).

Bääääääääääää, jag är skeptisk...(grimas enligt Stefan Sauk). Blir nog till att leva med TS när det kyler på, såvida man inte ska investera i 16 större radiatorer, en större pump och ett nytt djupare borrhål....eh, låter kanske lite dyrt!?
Skrivet av: Ekke Boo
« skrivet: 09 februari 2006, 21:52:16 »

Det finns ett till alternativ att undvika tillskott, köra på nattsänkning. Jag har provat detta och det har skrivits en del trådar runt detta (sök!). Min erfarenhet är att det är svårt med "timing". Kör VP mycket går det inte att tajma utan resultatet är helt enkelt att ett antal gradminuer inte behövs under natten, men man kan inte speca "när". Kör VP:n t.ex. runt 18h och startar runt 10ggr så är timingen lättare. Risken finns dock för tillskott för att hämta hem på morgonen då dessutom VV-laddning ska ske.

Principen är dock att minska bör-värdet på VB-fram under natten då det oftast är som kallast. Jag har testat med -1 gr 00:00 till 04:00, då hinner den värma upp köket till morgonkvisten.  ;) Besparingen kan vara tveksam om man så att säga inte slipper TS. Kallare på natten kan dock vara en komfortfråga också.
Skrivet av: Rippe
« skrivet: 09 februari 2006, 16:44:05 »

Fast jag anser att det är en fördel att maximera VB-f om man har innegivare. Med ett högre värde på VB-f max så springer gradminutrarna iväg kvickt om innetempen kommer under börvärdet så att den späder på gradminutersunderskottet. Då får VP:n jobba ännu längre med eltillskott för att beta av underskottet.

Men idén med detta är att man kan acceptera lite kyligare inne då det är svinkyla ute.

Och det är väl just detta som jag kan vara lite tveksam till. Med innegivare så blir "återladdningen" onödigt våldsam eftersom denna vill kompensera för tappet som blivit under natten. Så frågan är hur mycket man egentligen tjänar på att dra ner VB-fram max ?Utan inomhusgivare kan det däremot fungera bättre. Då får man lite kyligare på natten och sedan sker återladdningen lugnt och fint under dagen.

Problemet med allt detta är att en åtgärd som fungerar perfekt i vissa situationer inte alls fungerar bra i andra. Det finns ju så många scenarior att ta hänsyn till. Har man en VP som kräver TS vid kallare väderlek så är det svårt att komma undan just TS oavsett vad man gör. Så tycker jag det känns som.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 09 februari 2006, 14:32:33 »

Fast på dagen, då solen kommer fram, så brukar solinstrålningen höja innetempen ett par grader så då jobbar VP:n i kapp för mig. Men om det är -20 och molnigt då kommer inte jag klara mig heller.

Fast jag anser att det är en fördel att maximera VB-f om man har innegivare. Med ett högre värde på VB-f max så springer gradminutrarna iväg kvickt om innetempen kommer under börvärdet så att den späder på gradminutersunderskottet. Då får VP:n jobba ännu längre med eltillskott för att beta av underskottet.

Men idén med detta är att man kan acceptera lite kyligare inne då det är svinkyla ute.
Skrivet av: Ekke Boo
« skrivet: 09 februari 2006, 12:01:16 »


Jag bor ju i ett hus med tegelfasad och sutterängvåning i betong så det kanske funkar bättre hus mig än om man bor i en "trälåda". Jag antar att värmetrögheten i mitt hus gör att huset klarar lite mer -gradminuter innan det märks inne. Jag kör med max 48 grader framledningstemp (VP:n klarar 46 utan tillskott) och har aldrig haft kallare än 19,5 grader inne.


Yes, vi verkar köra på samma sätt. Funkar bra, men min plan runt att installera inne-givare får man väl fundera på.
Skrivet av: Rippe
« skrivet: 09 februari 2006, 10:53:48 »

Hmmmm.... Sc:,h

Jag bor ju i ett hus med tegelfasad och sutterängvåning i betong så det kanske funkar bättre hus mig än om man bor i en "trälåda". Jag antar att värmetrögheten i mitt hus gör att huset klarar lite mer -gradminuter innan det märks inne. Jag kör med max 48 grader framledningstemp (VP:n klarar 46 utan tillskott) och har aldrig haft kallare än 19,5 grader inne.

Fördelen är att när tillskott steg 1 går in ökar framledningen till ca 51 (efter nån timme) och då går aldrig steg 2 in. Underskottet betas av med endast kompressor + 2 kW elpatron vid svinkyla.

Jag har samma fasadstruktur som dig men kan direkt märka hur kylan slår igenom. Som jag skrev tidigare, när jag begränsade VBF till 52 klarade inte systemet att hålla 22 grader inne utan hackade ner till 21 (det var ca -20 ute den natten). Men nu var ju inte det någon katastrof men tillsammans med inomhusgivare blir det ju inte bra. Det som händer är ju att systemet ligger och höjer VBF så länge inomhustempen är under inställt värde. Och skulle jag begränsa VBF ännu mer skulle inomhus tempen kanske sjunka neråt 19-19,5 grader också. Men det är ju typ 3 steg under mitt önskade värde = 4*3 = 12 graders kompensation på VBF för att komma ikapp. Inte bra. VBF max kan ju bara fungera vettigt när man inte har inomhusgivare (precis som Ekke påtalar).
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 09 februari 2006, 09:14:57 »

Hmmmm.... Sc:,h

Jag bor ju i ett hus med tegelfasad och sutterängvåning i betong så det kanske funkar bättre hus mig än om man bor i en "trälåda". Jag antar att värmetrögheten i mitt hus gör att huset klarar lite mer -gradminuter innan det märks inne. Jag kör med max 48 grader framledningstemp (VP:n klarar 46 utan tillskott) och har aldrig haft kallare än 19,5 grader inne.

Fördelen är att när tillskott steg 1 går in ökar framledningen till ca 51 (efter nån timme) och då går aldrig steg 2 in. Underskottet betas av med endast kompressor + 2 kW elpatron vid svinkyla.
Skrivet av: Ekke Boo
« skrivet: 08 februari 2006, 20:57:43 »

Lite kommentarer:

1. 1230 funkar inte på samma sätt som 1215. Tillsatsen går på vid det inställda värdet, inte med ett + med gradminuterinställning. Alltså inte 100+500 i exemplet utan vid 500 exakt. I mitt fall har jag inställningen (-80, -400, -100). VP startar vid -80, TS går in vid -400, TS går av vid -300, alternativt går TS2 in vid -500.

2. Ändra VB-fram/max funkar bra för mig, men jag accepterar en del tillskott men använder detta sätt för att begränsa TS. Jag sätter värdet till 2 gr över vad VP klarar utan tillskott. Klarar man sig utan TS med VB-fram 45, sätter man max=47. Taktiken runt VB-fram/max funkar inte med inomhusgivare, punkt slut. Det blir liksom tårta på tårta. Är det riktigt kallt en längre tid, kan man behöva pilla om man inte accepterar en lägre temperatur, eller trivs med sockor på...  ;D


Skrivet av: Rippe
« skrivet: 08 februari 2006, 13:53:45 »

1. Öka TS-gradmin till max. Detta gör att man kan klara tillfälliga köldknäppar utan att eltillskottet går in. Normalt märker man knappt något på innetempen om gradminutrarna räknar ner till max på grund av att ju kallare det är ute desto flackare är värmekurvan. Exempel; kurva 8 och -20 ute så innebär 5 graders skillnad på utetempen 3 grader på framledningstempen vilket motsvarar ca 1 grad på innetempen.

Nackdelen kan vara att om gradminutrarna väl räknar ner till max så tar det lång tid innan eltillskottet går ut igen.


2. Stänga av eltillskottet. Det går utmärkt att stänga av eltillskottet och behålla legionellahöjningen. Men man bör koppla in eltillskottet om man reser bort. Om kompressorn lägger av utan att styrsystemet märker detta så kan värmesystemet annars frysa sönder.


3. Begränsa VB-fram max. Kolla hur varmt framledningsvatten VP:n klarar av att köra mot ditt värmesystem utan eltillskott och ställ in VB-fram max på detta värde. Börvärdet på VB kommer då aldrig att överstiga detta värde oavsett hur kallt det blir ute. På detta sätt så sticker inte gradminutrarna iväg.

Tips 2 och 3 kan innebära att innetempen blir lite lägre under de kallaste perioderna men vill man snåla på elen så får man ta på yllesockorna och fleecetröjan.  ;)

Jag har ju tyvärr fått bevittna en ganska ordentlig ökning av TS och därigenom elförbrukning hittils detta år jämfört med förra året. Helt enkelt beroende på att det är kallare. Jag har också provat olika varianter för att minska behovet av TS utan att för den skull tumma allt för mycket på komforten. Dock kan jag inte direkt säga att någon av ovan nämnda metoder fungerar speciellt bra och jag kan inte notera någon större skillnad i förbrukning av TS heller. Nu är det i och för sig otroligt svårt att göra tester eftersom inget dygn är det andra exakt likt. Men låt mig presentera vad jag menar:

1. TS på Nibe fungerar ju som bekant så att den vill äta upp lika mycket som han fått i underskott. Har vi exempelvis TS inställt på -500 och VP på -100 kommer start av TS att ske vid -600. Sedan håller han i TS ända till han ätit upp 500 gradminuter och hamnar på -100 igen. Om det som nu varit kallt flera dagar/veckor i sträck och solen knappt värmt något på dagen så spelar det ingen roll hur högt man haft TS på, för eller senare slår det till och då får man åka med TS längre tid. Dessutom får man vissa svängningar i inomhus tempen. Ett riktigt stort värde på TS fungerar bara när det går från kallt till varmt och TS aldrig hinner gå i innan det blir varmare igen.

2. Stänga av tillskottet kan en sådan som jag bara glömma. Då blir det för kallt inne om det är -20 ute. Detta accepterar inte familjen (och faktiskt inte jag heller). Dessutom är det ett högriskprojekt eftersom något i pumpen faktiskt kan pajja och då räddar inte TS om det är avslaget. Att stänga av TS känns däremot utmärkt på vårsidan när man kanske har kalla nätter och varma dagar. Men inte nu.

3. Begränsa VB-fram max. Detta kändes riktigt attraherande innan jag provade det. Det som hände var nämligen inte kul. Jag drog ner VB-fram max från 55 till 52 (försiktigt i början!). Det var runt -20 ute och dagen efter ser jag på pumpen att den inte klarat inställt inomhus temp. Det är 21 grader inne istället för 22. Detta betyder då att inomhusgivaren lyfter upp börvärde VB fram med 4 grader. På morgonen var vi redan på max (52) så det hände ju inte så mycket med det). DÄREMOT så blev det ju tokigt när dagen gick och ute-tempen faktiskt steg. Då låg pumpen back på inomhustempen och fick kompensera VB-fram uppåt med 4 grader onödigt länge. Summan av kardemumman blev att antalet TS inte blev mindre. ODCH dessutom fick man kallare inne under en period.

Summan av kardemumman: Har man en pump som behöver TS vid kallare väderlek så är det SVÅRT att komma undan utan komfortsänkning. Och även om man kommer undan i ena änden så verkar man få igen det i andra änden eftersom systemet är så träigt.

Men hur mycket värre blev det för mig i Januari än förra året. Jo faktiskt ganska surt. På en månad (januari) gjorde jag av med 395 kwh mer el på VP (framräknat) än året innan. 1597 i stället för 1202.

Usch, Usch säger jag! Även om plånboken klarar sig så är det ju INTE bra för statistiken och därmed för sin inre heder.
Skrivet av: Fred
« skrivet: 18 december 2005, 16:53:59 »

Det är nog ingen dum idé om man har mekanisk vent som är kontrollerbar. RF inne på vintern och i synnerhet vid svikyla kommer lätt ned på 10-20%RF vilket inte är särksilt behagligt. Man kan då få upp RF genom att ej ventilera ut all fukt som produceras inne. Dock kanske man kan få problem med imma/kondens på speglar och insidan på fönster. Å' andra sidan tar jag personligen en bunt x-tra Kwh och har en bra vent än att glida tillbaka till 70-tals mentaliteten med obefintlig vent.

/f
 
Skrivet av: Olle61
« skrivet: 17 december 2005, 21:25:08 »

Man kanske kan fundera på att begränsa ventilationen? På dagen, om ingen är hemma och andas och fiser  ;), kanske man kan fundera på att stänga av den för att behålla värmen i huset.
När det är stor skillnad i temp inne och ute blir det väl visst självdrag i ventilationsskorstenen utan fläkt?
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 16 december 2005, 14:00:24 »

Om jag förstår detta rätt,  ökar jag detta värde i 9.1.1  slår eltillsatsen in senare  ::)

Jepp.
Skrivet av: ellen
« skrivet: 16 december 2005, 12:59:18 »

På 1230 (och 1130) hittar man TS-gradmin i menu 9.1.1 (startvärde tillsats). Tyvärr har Nibe minskat inställningsmöjligheterna till mellan -30 och -500.   >:(
I 1215 (och 1115) kan värdet varieras mellan 50 och 2500.

Däremot kopplas eltillsatsen ur vid det inställda värdet +100 (som även kan ändras i menu 9.1.2) på 1230.  :)
På 1215 kopplas eltillsatsen ur först när gradminutrarna räknat ner till VP-gradmin.

Sen antar jag att 1230 räknar på samma sätt som 1215, att eltillsatsen går in först när gradminutrarna passerat VP-gradmin PLUS TS-gradmin.

Om jag förstår detta rätt,  ökar jag detta värde i 9.1.1  slår eltillsatsen in senare  ::)
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 16 december 2005, 11:58:43 »

På 1230 (och 1130) hittar man TS-gradmin i menu 9.1.1 (startvärde tillsats). Tyvärr har Nibe minskat inställningsmöjligheterna till mellan -30 och -500.   >:(
I 1215 (och 1115) kan värdet varieras mellan 50 och 2500.

Däremot kopplas eltillsatsen ur vid det inställda värdet +100 (som även kan ändras i menu 9.1.2) på 1230.  :)
På 1215 kopplas eltillsatsen ur först när gradminutrarna räknat ner till VP-gradmin.

Sen antar jag att 1230 räknar på samma sätt som 1215, att eltillsatsen går in först när gradminutrarna passerat VP-gradmin PLUS TS-gradmin.
Skrivet av: Gla
« skrivet: 16 december 2005, 08:29:28 »

Ursäkta en novis, men när ni pratar om att öka gradminuterna, är det gradminuterna som man hittar i framlednings menyn 2.8 (default - 400 nånting) ?

Ja, det värdet kan man normalt höja till minst 900 utan att det märkbart påverkar inomhuskomforten.
Det gör att man undviker ett antal tillskottkörningar/år, lite beroende på hur ens värmepump är dimensionerad, ju större effekt-täckningsgrad man har desto färre timmar att tjäna, ju mindre effekt-täckningsgrad, desto fler timmar att tjäna.

Nja, jag är inte så säker på detta.
I  :,v( som förklarar meny 2.8 står det:
"Aktuellt värde på antal gradmenuter. För att påskynda start av värmeproduktion kan detta värde ändras. Värdet är ändringsbart mellan 100 och -800."

I meny 5.4 Startvärde kompressor.
"Här väljs hur långt gradminuterna tillåts sjunka innan kompressorstart skall ske. Värdet är inställbart mellan -5 och -250."

Detta tolkar jag som om det är i meny 5.4 som man reglerar när kompressorn skall starta (vad avser gradmenuterna).
Men jag kan ha fel.

/Gla
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 16 december 2005, 04:29:30 »

Ursäkta en novis, men när ni pratar om att öka gradminuterna, är det gradminuterna som man hittar i framlednings menyn 2.8 (default - 400 nånting) ?

Ja, det värdet kan man normalt höja till minst 900 utan att det märkbart påverkar inomhuskomforten.
Det gör att man undviker ett antal tillskottkörningar/år, lite beroende på hur ens värmepump är dimensionerad, ju större effekt-täckningsgrad man har desto färre timmar att tjäna, ju mindre effekt-täckningsgrad, desto fler timmar att tjäna.
Skrivet av: ellen
« skrivet: 15 december 2005, 22:28:15 »

Ursäkta en novis, men när ni pratar om att öka gradminuterna, är det gradminuterna som man hittar i framlednings menyn 2.8 (default - 400 nånting) ?
Skrivet av: wazza
« skrivet: 15 december 2005, 21:30:56 »

Hur är det med att öka vattenmängden, det borde ju jämna ut behovet så att värsta effekttopparna undviks? En, säg 500 lit, acktank har ju en ganska hög energimängd.
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 13 december 2005, 18:43:04 »

4300 gradminuter i underskott/ dygn anses ge ungefär en grads lägre temp inne...

Så men ebhöver inte vara rädd för någre minusminuter!!


Särskilt trean var smart eftersom NIBE´s styr har lite brister när elpatronen körs...
Den kan tom överpendla så den släcker även kompressorn!! det är inte alls bra.

Thermia har varit smartare där stängs elpatronen av om är värdet överstiger börvärdet med tre grader det gör att underskottet aldrig äts upp fullt ut av elpatronen.

Skrivet av: Rickard
« skrivet: 13 december 2005, 15:41:25 »

Om man inte vill ha kallt i huset, men ändå inte köra eltillskottet i pannan (vilket ger högre framledningstemp och sämre verkningsgrad) kan man ställa in en värmefläkt i de utrymmen man vistas mest, t.ex. kök/vardagsrum.

Det blir billigare än att värma så än med den inbyggda elpatronen.

Andra tips kan vara att sänka tempen i garage/källare/förråd vid längre perioder med riktigt kallt väder.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 13 december 2005, 12:29:02 »

1. Öka TS-gradmin till max. Detta gör att man kan klara tillfälliga köldknäppar utan att eltillskottet går in. Normalt märker man knappt något på innetempen om gradminutrarna räknar ner till max på grund av att ju kallare det är ute desto flackare är värmekurvan. Exempel; kurva 8 och -20 ute så innebär 5 graders skillnad på utetempen 3 grader på framledningstempen vilket motsvarar ca 1 grad på innetempen.

Nackdelen kan vara att om gradminutrarna väl räknar ner till max så tar det lång tid innan eltillskottet går ut igen.


2. Stänga av eltillskottet. Det går utmärkt att stänga av eltillskottet och behålla legionellahöjningen. Men man bör koppla in eltillskottet om man reser bort. Om kompressorn lägger av utan att styrsystemet märker detta så kan värmesystemet annars frysa sönder.


3. Begränsa VB-fram max. Kolla hur varmt framledningsvatten VP:n klarar av att köra mot ditt värmesystem utan eltillskott och ställ in VB-fram max på detta värde. Börvärdet på VB kommer då aldrig att överstiga detta värde oavsett hur kallt det blir ute. På detta sätt så sticker inte gradminutrarna iväg.

Tips 2 och 3 kan innebära att innetempen blir lite lägre under de kallaste perioderna men vill man snåla på elen så får man ta på yllesockorna och fleecetröjan.  ;)

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!