Jag har synat mitt borrprotokoll och där står det att borrdjup var 150 meter, vattennivå efter "blåsning" 150 meter och 200 liter/timme i flöde. Är nivån "efter blåsning" samma som aktivt djup?

Jag bor i Danderyd, norr om Stockholm. Vi har mycket berg i dagen. Jag hoppas att det är granit, hårt är det, men jag har ingen aning.

Även om ni har granit i dagen kan det finnas olika mineralarter i skikt under graniten. Jag har själv 30 meter röd gnejs, följt av 20 meter gråberg, följt av 60m röd gnejs osv. Kontakta SGU, dom kan säkert berätta vad som är vanligt i ditt område, men det är först vid själva borrningen som "sanningen" kommer fram. Tittar man på sitt borrintyg skall bergarterna framgå där med sina respektive djup. Dessa uppgifter tillställer borraren även SGU.

Ett delsvar på den ursprungliga frågan i tråden är att även bergarten spelar roll. En skicklig borrare kan bedöma detta under borrningen och kompensera borrdjupet så att man kan komma närmare det effektuttag man räknat med. Man kan t ex borra 150m och "bara" få effekt motsvarande 120m granit. Exempel på olika Detta är viktigt att avtala om med leverantören när man upprättar avtalet.

Jag skrev följande för ett år sedan i SVEP:s forum:

"Det här med borrdjup förefaller vara en "djupare" vetenskap än vad som ofta framkommer i diskussionerna om det "aktiva borrdjupet".
I Sverige består berggrunden huvudsakligen av urberg, såsom granit och gnejs, och värmeledningsförmågan varierar mellan ungefär 3-4 W/m,K.
I södra Sverige förekommer mer sedimentära bergarter, såsom kalksten och skiffer, vilka har en värmeledningsförmåga inom intervallet 1,5-3 W/m,K.

Exempel på värmeledningsfaktorer: Gabbro 1,9 W/m,K Gnejs 2,9 W/m,K Granit 3,4 W/m,K
En leverantör har påtalat vikten av att ta hänsyn till vad som kommer upp till ytan vid borrningen, pga att olika bergarter, t ex Granit, Lava, Kalksten, Diabas, gnejs, m fl., leder värme olika bra. Beroende på vad man stöter på kan man alltså behöva kompensera borrdjupet för att uppnå önskat effektuttag ur berget.
Läser ibland om personer som tror sig ha borrat tillräckligt men får "kyliga" överraskningar. Vilken erfarenhet och vilka synpunkter finns på det här området?"

Anders Nelson svarade följande;

Det är viktigt att installatören kan de geologiska förhållanden på de platser han räknar-dimensionerar sina anläggningar. I annat fall så MÅSTE han samarbeta med sin borrentreprenör annars går det snett.

Jeppe skrev :

4152 tim x 7 kW / 140 meter
 

Om jag inte misstolkar Dig, Jeppe,  så tar Du ut en energimängd av cirka 4152 * (7-2.2) KWh (motsvarar ca 20000 kWh. - 140 m hål - Sandviken)
Jeppe, hur många år kar Du kört hålet med dessa 142 kWh/m,år  och hur kallt blir håler som kallast?
(Bertll i  tar tom ut 155 - Jämtland- 4 år )

När jag skall beställa borrning vet jag beräknat effektbehov. Säg 10 kW. Däremot känner jag inte till sådana parametrar som bergets täthet eller vattenflödet. Det måste således finnas ett riktvärde för effektuttag per meter borra som man kan använda generellt. Hur stort är detta riktvärde?

OK, tack

Är det energiuttaget som styr? Behöver man inte ta hänsyn till effektuttaget?

Jobbar på!?X!@

God ide att inom ramen för forumet ta fram en erfarenhetsbank för borrhål.
Vad bör den innehålla ?Några förslag:
Plats
Energiuttag/år
Borrhålets djup
Antal meter till berg
Bergets beskaffenhet (med tanke på värmeledning)
Om möjligt : Temperatur in, ut under den kalla perioden

Ta inte ut mer än 100kWh/meter borrhål. Du ska inte spara mer än 10 000kWh per 100 meter borrhål.

Gör du det riskerar du att permafrost uppstår, d.v.s. Solen hinner inte värma upp hålet(smälta isen) tillräckligt tills nästa uppvärmningssäsong och då kan du inte ta ut lika mycket energi som förra året.


OBS!
En större kompressor gör inte anläggningen effektivare utan det är storleken på borrhålet som sätter gränsen för hur mycket energi du kan ta ut gratis.

isen som bildas = gratis energi(minus vad cirkulationspumpen drar i energi)

Hur mycket effekt kan man ta ut per meter borrhål? Skiljer effektuttaget mellan sprit, glykol etc?