Det är inte frågan om hur mycket värme som hinner LAGRAS.  Det är frågan om hur mycket värme som hinner AVGES (från vattnet).

Den värme som lagras måste ju först ha avgetts från vattnet, det är rätt självklart. Är värmeavgivningen dålig blir det mindre värme lagrad i golvet under en den tid värmepumpen går. Ekvivalenta vattenvolymen blir mindre än vad den skulle ha blivit med bra värmeledning vatten-golv.

Dessutom är det inte så att du har kall betong att utgå ifrån, utan du har betong som är ett fåtal grader svalare än vattnet som det skall kyla av.

Det spelar ingen roll, det är differenserna som är det handlar om. Om betongen är 30 grader och pumpen börjar leverera vatten med 35 grader eller om betongen är 25 grader och pumpen börjar leverera vatten med 30 grader ger samma resultat. Det jag diskuterar är hur trögt systemet blir jämfört med fallet att ekvivalenta vattenvolymen är lika med vattnets volym. Även PEX-slang med isolering runt om kommer att ha en ekvivalent vattenvolym som är ca 35 % (om jag har räknat rätt i hastigheten) större än mängden vatten i slangen pga slangens bidrag. Är det kopparrör i stället för i stället för PEX blir ekvivalenta vattenvolymen ännu större. Hur mycket värme betongen kan ta upp har jag inte funderat närmare över men det kan gärna inte vara försumbart.

Citat från: Roland skrivet 25 oktober 2010, 22:13:55

Det som är det viktiga i det här fallet, när frågan gäller ekvivalent vattenvolym, är hur mycket värme som hinner lagras under en viss tid och där är betongen ett par gånger bättre än trä. Det är skillnad på temperatur och värmeenergi.

Men Roland, för det första är det inte lagringen som är det viktiga, utan AVGIVNINGEN från vattnet.  DÄR spelar värmeledningsförmågan i Pex och betong en viss roll.  Dessutom är det inte den absoluta mängden energi som kan lagras i betong som spelar någon roll ens på det sätt du ser det, utan det är delta-mängden som är intressant, dvs hur mycket EXTRA energi kan betongen lagra från den mängd energi den redan har när värmepumpen går igång.  Då gäller det alltså att betonggolvet har hunnit svalna tillräckligt så att det kan uppta all den där energin som du talar om som kan lagras, och ni säger ju själva att betonggolvet är så trögt.... så hur får ni ihop det?

Instämmer, men det är en missuppfattning i sista meningen. Vad jag har diskuterat är hur mycket värme som lagras totalt jämfört med värmemängden som lagras i vattnet för en viss temperaturhöjning på vattnet. Då spelar det ingen roll vad golvet har för temperatur. Det är differenserna som är intressanta.

Det är klart att betongolvet har hunnit svalna tillräckligt, annars skulle inte pumpen starta. Golvets temperatur bestämmer ju returtemperaturen till pumpen som den räknar gradminuter efter eller styr direkt efter. Även om golvet inte hade svalnat tillräckligt skulle det bara betyda att pumpen får arbeta med en högre returtemperatur som i sin tur ger högre framledning vilket betyder samma deltaT. Så småningom får golvet den temperatur som krävs för att täcka husets värmebehov. Vid den temperaturen hinner betongen svalna tillräckligt. 

TS=TrådStartaren

Golvvärme i betong kräver inte någon extratank. Inte ens med en överdimensionerad vp. Är huset dessutom som i värmeslukarens fall oisolerat torde en extratank te sig lite onödigt. Såvida inte typ badrum skall värmas sommartid.

Bra det var så jag trodde också.

Det är inte frågan om hur mycket värme som hinner LAGRAS.  Det är frågan om hur mycket värme som hinner AVGES (från vattnet).

Dessutom är det inte så att du har kall betong att utgå ifrån, utan du har betong som är ett fåtal grader svalare än vattnet som det skall kyla av.

Sedan är det inte så att man i radiatorfallet räknar med att radiatorerna skall hinna med att kyla av vattnet innan det går tillbaka i returen, utan anledningen till att man vill ha stor vattenvolym är ju just för att man räknar med att systemet INTE hinner kyla av vattnet i någon större omfattning, så det från början (under off-perioden) avsvalnade vattnet skall matas in i pumpen som den kan arbeta med.

I ett golvvärmesystem med liten vattenvolym så tror jag att det är av ytterst marginell effekt den avkylning som själva betongen lyckas åstadkomma på vattnet.  Istället kommer vattnet snabbt att återgå till VPn utan att ha hunnit svalna av.

Jag ser inte heller att värmeslösaren har presenterat några praktiska experiment som är trovärdiga för att visa att så inte blir fallet, då han inte har någon uppgift på vilken cirkulation han har eller vilken effekt värmekällan har som åstadkommer temperaturstigningen.

Med låg cirkulation så kan man ju ha jättehög Vb som aldrig kommer tillbaka i returen.  Det bevisar ingenting.

Det som är det viktiga i det här fallet, när frågan gäller ekvivalent vattenvolym, är hur mycket värme som hinner lagras under en viss tid och där är betongen ett par gånger bättre än trä. Det är skillnad på temperatur och värmeenergi.

Men Roland, för det första är det inte lagringen som är det viktiga, utan AVGIVNINGEN från vattnet.  DÄR spelar värmeledningsförmågan i Pex och betong en viss roll.  Dessutom är det inte den absoluta mängden energi som kan lagras i betong som spelar någon roll ens på det sätt du ser det, utan det är delta-mängden som är intressant, dvs hur mycket EXTRA energi kan betongen lagra från den mängd energi den redan har när värmepumpen går igång.  Då gäller det alltså att betonggolvet har hunnit svalna tillräckligt så att det kan uppta all den där energin som du talar om som kan lagras, och ni säger ju själva att betonggolvet är så trögt.... så hur får ni ihop det?

Ja, det är väl TS som har problem...  han är övertygad om hur det är, men vågar ändå inte lita på det?  Om man är säker på hur det är, så är det väl bara att köra på det?

Har just installerat ny inombordare i båten förresten...  håller just på och krånglar med sötvattenskylningen.  F-n att jag inte talade med värmeslösaren först så hade jag kunnat skippa allt det och bara gjutit in motorn i betong, så hade den hållit sig sval och skön... 

hokanp...... vem har problem?

 ....  Här går det hett till. Jag har skrivit,lagat mat, pratat i tel, samt gett katten mat. När jag ska posta mina rader är det någe nytt spännande som dyker upp.  

Du verkar ju övertygad och vill inte förstå några argument, så kör hårt.  Installera vad du vill.

Jag gissar att det har med behovet av ack/arbetstank att göra. Experter kan lätt dilla i folk en massa trams som TYP. -en anläggning som shuntar ut framledningen naturligtvis är snällare mot värmesystemet med mindre fluktuationer/gradienter.

Riktigt fina ord, och påståendet är visserligen sant. Men har inte med en mansålder att göra IRL! Det finns fortfarande många gamla hus med kökspanna och självcirk där tempen pendlar mellan kok och väldigt kallt,Där första ägaren för länge sedan avlidigt.

Själv blev jag inte erbjuden (övertalad) att köpa någon tank 2002 då det begav sig. Däremot termostater och styrdon som jag har i en kartong någonstans. (mycket onödig investering) Då nibes utegivare funkar utmärkt och bara behöver en rattjustering då kylan kommer och sedan släpper. Detta moment (rattande) kan jag köpa mig fri från med en arbets/ack tank och då kunna nyttja mina redan betalda  termostater. Men frågan är om det är kostnad och utrymmessmässigt värt besväret just för mig?

Att klämma till med -gör som du vill, är väl lite väl tidigt komma med? Eller? Ridax, vet du mer om elslösarns hus än vad som framgått i denna tråd? Ska han ha ett mindre kärnkraftsverk så förstår jag resonemanget. Men så vitt jag vet är detta inte upptaget ännu i denna tråd.

Andra expertråd från 2002 var att köpa en 4kw's pump och toppa riktigt kalla dagar med patron. Jag tyckte det lät onödigt och då blev en 6'a gränsfall, och extremt kalla dagar kunna vara för liten. Så jag köpte en 7'a. I efterhand har det nog visat sig lönsamt då varken elpatron behövs och att starterna är färre än liknande hus med radiatorer. Dessutom har jag 5 grader på brinet året runt och den kalkylen var inte med från början.

Då jag skulle köpa brunnspumpen frågade jag efter en bra pump som skulle kunna pumpa 45 minutliter till vp'n och även kunna hålla lite tryck i övriga systemet, på en rätt stor vvsfirma. Men jag skulle kunna acceptera ett tryckfall då vp'n jobbade. Pumpen kom och sjösattes. Nu var det någe fel på brunnspumpen så då servicekillen kom och bytte ut den,(garanti) så fick jag höra att en något större pump med 3fas skulle kunna leverera mer vatten billigare och mina 45 minutliter riktigt billigt!!! Och nu efter dryga 14000 driftstimmar på vp'n så blir det en hel del pengar. Nuvarande brunnspump drar drygt 800w  (17500 starter sedan 2002)

Nibe sålde mig (i Piteå) en grundvattenutrustning som var beräknad på dryga 7 grader i grundvattnet. Med deras beräknade förluster hamnade det på +2 på kb ut. Vi har 5 här uppe så vid uppstart isade plattväxlaren igen och det blev stopp. Jag fick en större plattväxlare. Men i stället för att skicka tillbaka den gamla, så satte jag dom i serie.

Man överdriver nog om man påstår att experter alltid har fel. Men att ifrågasätta saker och ting kan förhindra många besvikelser och utgifter.

Dessutom ger min 7'a runt 10kw då kb in är 5 grader och vb ut ligger på 35. Det hade nog inte fungerat med radiatorer utan tank.Jag har aldrig sett mer än 36 på vb ut,och då 30 på returen. Och då ligger kvicksilvret och trängs i pumlorna i botten på termometrarna.

Betonggolv är tröga att få fart på. Men suger musten ur vb om man har det i hela huset i ett plan och utan radiatorer. Att installera en tank från start tycker jag låter som överkurs. En processor i en dator har inget med golvvärme att göra. Såvida den inte kyls av returen från golven.


Ha ha!! ytterliga nya inlägg kom emellan. Ridax! Varför ställer du inte motfrågor innan du skruvar upp tempen?
2002 års rek av golvslingor funkar med rejält överdimensionerad vp utan extravatten...cc30 och mina slingor är prick 20mm i yttermått, som nytt trots flukgradiännser (Eller va'de de nu fina orden hette i början på tråden) plattan 100mm och slingorna ligger på armeringen. Har hjälpt till med en platta på senare år och då lades slingorna under armeringen,vilket var väldigt bekvämt! Plattan är 171,5 m2 i yttermått minus 70mmbetongbalk och 70mm frigolit. Har betalat för 18m3 betong. En sänkning för armering gjordes i ytterkant. och sedan tar kattfötter slang och armering lite plats med. 

Vad har du att värma upp elslukarn?

Det är just din attityd och ditt sätt att skriva som jag inte gillar. Hur vore det om du försökte lyssna på någon annan någon gång eftersom det är DU som har frågat?  Vad är meningen att fråga något om man är så helt övertygad om hur det är och inte tar in någon argumentation?  Tycker då det är bättre att du gör precis som du vill och njuter av ditt system sedan.

Bara för att försöka få dig att förstå att kapacitiviteten inte bestämmer det hör så låt oss sägs att du sätter 2cm rörisolering på dina pexrör och sedan lägger in det i betongen. Tror du fortfarande att du kommer att åtnjuta stora fördelar av värmekapacitiviteten?

Det optimala för värmepumpen hade väl istället varit ett långt aluminiumrör med en massa flänsar på rakt ut i luften. Där har du jättelite kapacitivitet men tror nog du skulle få svalare retur än med ditt betonggolv (med motsvarande rörlängd).

Förstår du inte att ditt test med att höja framledningen är helt intetsägande då vi inte vet något om flödet?  Jag kan garantera dig att ett ökat flöde skulle ge ett annat resultat. Och eftersom du inte nämner något om flödet så vet man inte alls vilken effekt du avger från värmekällan och om det är jämförbart med fin tänkta vp.

Värmekapacitivitet och värmekonduktivitet är två olika saker.  För att ta hand om all den effekt som en on/off VP ger då den går så skall värmekonduktiviteten från värmebäraren till annan massa vara så stor som möjligt.  Det spelar ingen större roll vad det är för värmekapacitivitet i det sammanhanget.

För att ta ett exempel, varför tror du kylflänsarna i din dator är gjorda av aluminium?  Tror du det beror på att de har hög värmekonduktivitet eller för dess värmekapacitivitet?

Du säger att ditt betonggolv inte släpper igen ökad värmebärare speciellt snabbt.  Men hur vet du det?  Har du PROVAT att sätta in en 8 kW värmekälla (eller vilken VP som nu är aktuell) och se hur fort returen ökar?  Du kan ju inte ta "slumpmässig" värmekälla med slumpmässig effekt och bara säga att det inte blev någon speciellt snabb ökning...  Hur snabbt returen ökar beror ju inte bara på vilka radiatorer du har utan minst lika mycket vilken värmekälla och cirkulation du har.

Ridax, snälla snälla lyssna på mig!    Jag har ju precis skrivit att det är olika saker. Försök vara klar och koncis: lugn och behärskad. Vänligen korrigera mitt inlägg ovan om det är något som helst fel i det. Ställ gärna frågor. Men det viktiga är att du börjar lyssna och läsa innan du skriver av dig.

Jag har arbetat dagligen med termodynamik i 12 år. Jag räknar på kylflänsar i zink, koppar och aluminium mer eller mindre varje vecka. Kylflänsarna i datorn är av aluminium för att koppar är för dyrt, för övrigt. Men jag köper bara flänsar med heatpipes.

Värmekapacitiviteten multiplicerat med massan det som gör betonggolvet trögt. Massan multiplicerat med kapacitiviteten avgör hur mycket termisk energi golvet tar upp. Värmekapacitiviteten är därför otroligt viktigt. Att påstå någonting annat är helt fel. Se punkt 2 här om du inte vågar lyssna på mina kunskaper: http://www.betongvaruindustrin.se/sv/Bygga-med-prefab/?Chapter=148. Betongen håller värmen med en lägre tempdiff JUST eftersom massan*värmekapacitiviteten är högre. Och det är också EXAKT därför som det tar längre tid att värma upp.

Om jag höjer framledningen med fyra grader så händer ingenting på returen på 25 minuter. Golvet är för trögt precis om jag försöker förklara för dig. Om jag med samma flöde ändrar dT från 5 till 9 grader så blir också den avgivna effekten 80% högre. Det behövs inte mer än så för att räkna ut detta, det handlar bara om termisk balans.

Ridax, det är jättekul att argumentera med dig men det hade varit jättretrevligt om du läser mina inlägg riktigt och inte minst tänker igenom grundläggande termodynamik innan du hoppar på mig. Jag försöker inte lära dig termodynamik utan komma fram till hur en installatör kan rekommendera att jag helt klart ska ha flytande kondensering (VVM300+Fighter 2025) när nästa säger att det går absolut inte. Är det så illa ställt i VP-branchen att åsikterna kan skilja så mycket? Det är otroligt sorgligt i så fall.

/Marcus

Du verkar ju övertygad och vill inte förstå några argument, så kör hårt.  Installera vad du vill.  Varför frågar du egentligen?  Men trögt är inte samma sak som att det tar upp värme bra.  Att det tar lång tid att få värme i plattan kan ju precis lika gärna vara ett tecken på DÅLIG värmeöverföring.

Jag tror du missförstår eller så så är det jag som tolkar din attityd fel. Men det finns ingen anledning för dig att komma med kommentarer som "vill inte förstå några argument". Mycket tråkig attityd; känns inte som om att detta hör hemma på detta annars så trevliga forum.

"Att det tar lång tid att få värme i plattan kan ju precis lika gärna vara ett tecken på DÅLIG värmeöverföring". Nej detta argument är fel i detta sammanhang, för då skulle returen öka snabbt i temperatur. Jag ska försöka förklara det med konkreta exempel för att tydliggöra skillnaden mellan värmeinnehåll och värmeledningsförmåga, det är nämligen här som jag misstänker att dina argument fallerar:

1. Golv med hög värmekapacitivitet (=trögt) och låg värmeledning. Returen svarar lagom snabbt på ökad framledning eftersom värmen inte leds bra i golvet så temperaturen runt slangarna ökar ganska fort. Golvet överlag blir varmt långsamt och dessutom ojämnt.

2. Golv med hög värmekapacitivitet och hög värmeledning. Returen svarar långsamt på ökad framledning eftersom värmen leds bra i golvet. Pga den höga kapacitiviteten blir golvet långsamt varmare men med jämn värmespridning.

3. Golv med låg värmekapacitivitet och hög värmeledning. Returen svarar långsamt (men snabbare än 2) på ökad framledning eftersom värmen leds in i golvet. Pga den låga kapacitiviteten blir dock golvet snabbare varmare än i 2 och med jämn värmespridning.

4. Golv med låg värmekapacitivitet (otrögt) och låg värmeledning. Returen svarar väldigt snabbt (snabbare än 1) på ökad framledning eftersom värmen leds dåligt i golvet. Pga den låga kapacitiviteten blir golvet ändå ganska snabbt varmare kring slangarna men med ojämn värmespridning i golvet.

I dessa svarar returen långsammast i exempel 2 och snabbast i exempel 4. Jag hoppas att ovanstående blev rätt nu, hjärnan är lite trött efter en lång arbetsdag med termodynamik... 

Hos oss svarar returen långsamt och det är det som är pudelens kärna. Bör inte golvets tröghet räknas in som en del i vattenmängden eftersom som detta är den verkliga fysiken, inte 20 liter/kW såsom det står i en tumregeln? Installatören vill inte sätta flytande kondensering eftersom han går på 20 liter/kW. En annan installatör säger att jag ska ha en VVM300 med Fighter 2025...

/Marcus

Citat från: Värmeslösaren skrivet 25 oktober 2010, 12:19:59

Det är mycket enkelt: betongens tröghet, om värmeöverföringen till denna är tillräckligt bra, medför att returen inte stiger snabbt när framledningen gör det. Det är det jag försöker framföra.

Jo, men jag tror inte ett ögonblick att betongens tröghet hjälper dig.  Värmeöverföringen till betongen är väl tämligen medioker och dessutom vet jag inte riktigt hur trögheten hjälper dig?  Då stjälper den dig i precis lika stor grad, eftersom betongen kan tänkas vara ganska varm jämfört med omgivande luft, vilket gör att deltaT mellan Vb och omgivande massa som skall värmas är lägre i betongens fall.

Du får ursäkta min dumhet men jag förstår inte resonemanget. 

Vi håller just nu lagom varmt (fåtal plusgrader, blåsigt) med en framledning på 30ºC och retur på 25 vilket är ganska normalt i ett golvvärmesystem  (vi har ett hus utan isolering; 120 år gammalt). Samtidigt så höjs inte returen 3 grader på 20 minuter bara för att jag ökar framledningen med 3 grader; betongen tar upp skillnaden under en anselig tid eftersom det är så trögt.

Det är också just denna trögheten som gör att vattenmängden för VP framstår som större än vad den egentligen är.

/Marcus

Om du nu istället har lite vatten i systemet så måste du ha en bättre VÄRMEÖVERFÖRING från vattnet till omgivningen för att kompensera för detta, så att vattnet som kommer i retur har hunnit svalna av bättre.  Då vet jag inte om några hundra meter PEX-ledning är idealiskt för att stimulera detta?

Golvvärme i betong är ju ett lågtemperatursystem, därför blir temperaturskillnaden mellan betongen och framledningen stor och det borde betyda bra värmeöverföring.

Om man går på fast kondensering så förlorar man väl finessen med bra COP som uppnås med lågemperatursystem?

Är det bara golvvärme i betong, eller finns det radiatorer också?

Jag har stengolv i hela huset. Och känsliga fötter för kyla (enligt bekanta). Men jag har vänt på vb ut och in, och provkör just nu detta med tillfälliga lösningar. (grov vattenslang och slangklammer) . Jag upplever det varmare nu på mitten av golven och något kallare mot ytterväggar. Men samma innetemp och alla inst på vp'n är orörda i dagsläget. Det är nu 3,5 dygn sedan rotationsändringen. Jag kör med helt ostrypta slingor och utegivare. Men ett fenomen som uppstår av betongens tröghet är att jag nyss ströp EN slinga av 7 i ett rum som används som förråd med en massa kartonger och annat isolerande på golvet. Det gjorde att totala returen sjönk omedelbart.

På niben ser man inte decimaler men jag låg förmodligen på låga 26 som blev 25 inom några minuter efter jag stryp lite på slingan i slutfasen för vp'n. Att jag kunde utläsa detta på vp'n var bara slumpen. TYP att vb retur ändrade från prick 26,0 till 25.9 VB ut låg på stadiga 31.

Jag klarar mig utan tillskottsel så jag har vp så det räcker i Piteå.

Såg att inlägg hann emellan, men jag testade att sänka vbpumpen ett steg. Returen låg på 24 grader och normalt får jag 6 grader i diff (30) som efter en kort tid blir 25 31 tämligen samtidigt.  På läge 2 på vbpumpen blev vbut fort 32 men sen blev det segt för returen att komma ikapp. Då returen äntligen blev 25 hade vb ut stått en rejäl stund på 33

Så nog bryter betongen bort grader så det räcker. skillnaden i pumpkapacitet på 2'an och 3'an är inte så stor. Men jag skulle vilja ha ett 4'e läge så man sänker vb ut ytterligare och får då "längre antal meter varma slingor."

Marcus...du skrev-Mitt flöde kanske är för lågt? Jag ska testa att dra ner CP till läge 1..............

På mina pumpar så är 1 lägsta fart och 3 max. Höjer du vbpumpen så minskar vb ut tempen men returen blir varmare. = mera uppvärmt golv.

Jag förstår inte riktigt vad betongens tröghet har med detta att göra.  Det intallatören oroar sig för är väl att VPn inte skall kunna göra sig av med den energi den producerar utan att den kommer tillbaka i returen tämligen snabbt.  Det är därför som en stor vattenvolym är bra, då det tar längre tid innan det vatten VPn redan har värmt upp kommer tillbaka i returen.

Om du nu istället har lite vatten i systemet så måste du ha en bättre VÄRMEÖVERFÖRING från vattnet till omgivningen för att kompensera för detta, så att vattnet som kommer i retur har hunnit svalna av bättre.  Då vet jag inte om några hundra meter PEX-ledning är idealiskt för att stimulera detta?

Det är mycket enkelt: betongens tröghet, om värmeöverföringen till denna är tillräckligt bra, medför att returen inte stiger snabbt när framledningen gör det. Det är det jag försöker framföra.

/Marcus

Kom ihåg att flödet över kondensorn i pumpen måste vara säkrat. Den måste hela tiden ha ett, helst konstant högt flöde över sig för att fungera bra och kunna avge den effekt som skapas.
Det är lätt att ha höga delta med FÖR låga flöden så försök att ta reda på önskat flöde över vald VP samt vilket flöde du har i ditt eget system.

/Raptor

Varje kg vatten per sekund avger 20.9 kW med ett dT på 5ºC baserat på 4,18 kJ/(kg·K). Om vårt hus då snittar 3 kW i dagens driftläge (jag har ungefär 85 kWh/dag just nu inkl allt) så kommer jag fram till att systemet kör ut 8.6 liter vatten per minut.

Nu har jag förvisso ingen aning om detta är högt eller lågt. Men ska man ha dT=5ºC vid 3 kW så är det det man "ska ha". Om jag inte har räknat fel då alltså...

Om detta är en lågt flöde så förstår jag också varför en höjning av framledningen inte ger en omedelbar höjning av returen hos oss.

/Marcus

Hade besök av en potentiell installatör, vi diskuterade olika varianter men han avrådde från flytande kondensering eftersom vårt system är ganska litet. Såvitt jag förstår är farhågan att det blir varmt för fort.

Detta köper jag helt och fullt. OM systemet hade varit radiatorbaserat. Ett sådant har väldigt liten tröghet så när VP börjar arbeta får returen upp temperaturen ganska snabbt och pumpen stannar. Men nu har ju vi golvvärme i betongplatta. Systemet är riktigt trögt.

Jag får intrycket att denna installatören bara tittar på vattenvolym och inte tar hänsyn till den riktiga fysiken; alltså den verkliga trögheten. Har han rätt eller fel...?

Det är egentligen inte liter vatten som är det viktiga utan vad man skulle kunna kalla ekvivalent vattenvolym som inkluderar värmekapaciteten hos järnet i radiatorer och rörledningar, betong i golvet om det är golvvärme osv. Jag bestämde vattenvolymen i mitt hus genom att mäta hur snabbt temperaturen steg när pumpen gick. Det blev, om jag minns rätt, 23 L/kW men den siffran inkluderar järnet i rörledningar och radiatorer. Antalet liter vattenvolym som är vatten är mindre.

Det är sant att det är trögt med betong. Men då pratar man uppstart eller justeringar av flöden. Temperatursvängningar ute märker i alla fall inte jag av. Stryper jag en slinga så märker man omedelbart av en sänkning i returen. Men innan det påverkar i rummet,tar några dygn att få stabilt. 

Det blir skillnader i temp i plattan där värmen åker iväg. Men varför oroar du dig för detta?

Kräva c:a 20 liter/kW effekt som pumpen ger. Enkelt att åtgärda med en tank på 1-200 liter. Denna sätts på framledningen till systemet.

Ja, detta är ju siffror man känner igen!

Men jag är fortfarande . Tumregeln 20 liter/kW är till för att ge en nödvändig tröghet i radiatorsystemet. Men trögheten i golvvärmen som utöver vattnet också innehåller några ton betong kan inte jämföras med ett vanligt radiatorsystem. Det måste vara en helt annan tumregel för golvvärmesystem i betongplattor; det är grundläggande fysik.

Först om flödet skulle vara så extremt högt att vattnet inte hinner avge energin till golvet skulle det bli ett problem. Men då skulle samtidigt också dT vara väldigt låg. Vi ligger på 5-7ºC nu och som mest 10ºC när det är svinkallt.

Det är naturligtvis också möjligt att man håller fast vid samma tumregel eftersom man vill undvika att utsätta betongen för temperaturväxlingar. Samma regel men av en helt annan anledning?

/Marcus

Vad kostar det ungefär att få en sådan tank monterad?

Hade besök av en potentiell installatör, vi diskuterade olika varianter men han avrådde från flytande kondensering eftersom vårt system är ganska litet. Såvitt jag förstår är farhågan att det blir varmt för fort.

Detta köper jag helt och fullt. OM systemet hade varit radiatorbaserat. Ett sådant har väldigt liten tröghet så när VP börjar arbeta får returen upp temperaturen ganska snabbt och pumpen stannar. Men nu har ju vi golvvärme i betongplatta. Systemet är riktigt trögt.

Jag får intrycket att denna installatören bara tittar på vattenvolym och inte tar hänsyn till den riktiga fysiken; alltså den verkliga trögheten. Har han rätt eller fel...?

Sedan har han ju helt rätt i att en anläggning som shuntar ut framledningen naturligtvis är snällare mot värmesystemet med mindre fluktuationer/gradienter.

Nu kan det ju också vara så att vårt system helt enkelt har ett lågt flöde. Då blir den upplevda trögheten större.

/Marcus