Nu har jag kunnat jämföra flytande och fast kondensering under 12 + 12 dagar. Detta gäller endast för "sommarbruk" när uppvärmning  inte behövs. Det är VV + komfortvärme på vissa källargolv som är aktuellt. Ungefär 65% (ca 50kWh) av energin gäller VV-produktion. I energivärdena ingår en golvvärme-CP (35W) som går kontinuerligt.

Resultat:

                      12d totalt              kompr.tid     energi/dygn     energi/kompr.timme
Flytande    74.9 kWh   183 starter    18h 3min       6,25kWh            4,15kWh       
Fast          80,5 kWh    37 starter    23h 19min      6,71kWh            3,45kWh

Trots att kompressorn går 29% längre tid ökar energiförbrukningen bara med 7,5% medan antalet starter minskar med 79,8%.

Att gångtiden ökar borde väl vara att föredraga framför den väldiga ökningen av antalet starter?

Alternativet med fast kondensering gäller bara under sommaren då egentligt värmebehov inte föreligger.
Gångtiden ökade med 43%, energiåtgången med bara 13% och antalet starter minskade med över 80%.
Dessa siffror är högst preliminära eftersom de bara representerar ett dygn.
Nu efter två dygn blir motsvarande procenttal +30% (+0,25 kWh), +4% och -84%.
Om det varma vädret fortsätter hoppas jag kunna köra på detta vis minst 1 vecka och tror då att resultatet hamnar mellan dessa värden.

Under 10 år har jag kört fast kondensering mot en 500l akk.tank med 120 l förråd för VV.
Nu har jag bytt VP och naturligtvis gått över till flytande kond. Endast det bästa är ju gott nog. Eller är det inte det i alla lägen???
Jag har ca 35m² golvvärme i källare och badrum där jag även sommartid vill ha ca 25-26° i framledningen för att golven skall vara sköna men ej avge någon nämnvärd värme. I källaren blir det torrare luft dessutom. Detta visade sig inte helt enkelt med den kraftiga VP:n (8 kW). 15,4 starter per dygn vart resultatet (efter viss intrimmning), det började dock med 25 starter på 18h. Två starter för VV (en gångtimme), resten var värme (2,2 min gångtid varje start). Framledningstemp drog iväg upp till 42° varje körning och endast halva antalet gradminuter avverkades innan den stannade då avvikelsen från börvärdet blev för stor. Känt problem, löses med volymtank. Kostar pengar och tar plats. Avvaktar helst en vinter först för att se om de gammaldags raddarna också vill ha en volymtank.
Under dessa 1,5 gångtimmar drog VP inkl CP 6,3 kWh, dvs 4,2 kWh/driftstimme.

Eftersom jag har gjort vissa förberedelser för en framtid med solvärme som komplement var det lätt att gå över till fast kondensering. Gå från höst/vår-läge till sommarläge och starta separat CP samt ta ut litet värme från akk.tanken. Shunten ställd på läge 1 (av 10) ger en höjning av det cirkulerande vattnet med 1,5° till 26°.
Ett dygns provkörning indikerar vad resultatet kan bli.

Antalet starter minskade från 15,4 till 3.
Svängningarna i framledningstemp var 23,5 till 42° och blev nu 25 till 34°. Den högre temp varade några min varje körning.
Gångtiden var 1,5h och blev 2,15h.
Energiförbrukningen ökade från 6,3 till 7,1 kWh.
Förbrukningen per driftstimme var 4,2 resp 3,3 kWh.

När man tar ut så litet energi ur tanken blir strömningarna i tanken små och skiktningen påtaglig. Då VV-laddningen påbörjades var temp i tanktoppen ungefär 50° men i botten bara 27°. Den första halvan av VV-laddningen är således COP-värdet mycket bra. De många starterna och de korta gångtiderna vid flytande kond gör att COP-värdet påverkas negativt.
Detta återspeglar sig också direkt på energiåtgången per driftstimme.

Så för en knapp krona per dag (0,8 kWh) blev alla värden mycket bättre, det blir svårt att tjäna in en volymtank, under dessa förutsättningar, om den inte behövs under vintern.

Bobo