Ämne: Återladdning av ytjordvärme

[Erratik]

Jag har sökt i detta forum men ännu inte hittat någon tråd om återladdning av ytjordvärme.

Min tanke och mitt geografiska läge är följande.

Bor i södra skåne.
Endast ytjordvärme är aktuellt.
Varför inte gräva ned två kollektorslangar när man ändå håller på, den ena för att ta värme ur jorden och den andra för att återladda värme ner i jorden med hjälp av en enkel solpanel.
Jag är medveten om att det kan gå långa perioder under vintern utan speciellt mycket sol, men från mitten av februari fram till november anser jag att man borde kunna ta till vara solvärmen mycket bättre.
Är jag helt ute och cyklar , eller finns det någon substans i mitt tänkande ?

Så gott som alla trådar om återladdning handlar om borrhål.

Tacksam för synpunkter.

[Alexander Pettersson]

Jag tror inte på solvärme i detta fall.
En solfångare genererar höga temperaturer >60. Det är man inte ute efter om man ska återladda.
Mer än +7 och mycket effekt är nog det man ska leta efter!

Jag tror mer på att utnyttja uteluften när det är över ett par grader varmare än marken.
Iom att det är hög luftfuktighet på vintern ligger daggpunten så att många dagar skulle man få god hjälp av kondenserigen.

Varför två slangar? Går det inte att köra samma soppa i solfångaren?

I Skåne har ni plusgrader lite nu och då på vintern.(eller är det bara en vanföreställning?)

Är inte en solfångare dyr? Ett fläktbatteri är nog billigare och ger mer effekt när det är vinter.
Återladda ytjord på sommaren behövs inte IMHO.

Detta skulle gälla borrhål också så som jag ser det men då även på sommaren.
OBS: detta är bara en fundering/reflektion jag kan ha hur fel som.... 

[PerF]

"Återladdning" av jordvärme är meningsfullt enbart om man har en kraftigt underdimensionerad kollektor då man får en snabbare upptining av marken som då har blivit kraftigt nerfryst (flera minus in). Har man en korrekt dimensionerad anläggning är vinsten mindre än kostnaden för att driva återladdningen. Det finns nån tråd med en länk till ett företag som säljer utrustning för återladdning. Minns inte vad ämmnet var.

[akma]

Varför återladda jorden? Det bästa vore väl att koppla solfångarna till en s.k solslinga i en acktank.

[PerF]

Varför återladda jorden? Det bästa vore väl att koppla solfångarna till en s.k solslinga i en acktank.

Därför att man för det mesta har överkapacitet på energi under sommarhalvåret. Tanken är då att lagra denna energi i jorden. Men jord är inget bra energilager då det mesta av energin kommer att avges till luften. Även om man har en marktemperatur upp emot +15-18 grader under sensommaren så sjunker temperaturen snabbt ner till 4-5 grader i takt med att utetemperaturen sjunker. Sedan håller sig temperaturen runt en eller ett par plusgrader ner till kanske nån minusgrad beroende på energiuttaget. Det går åt mycket energi (pga fasomvandling) att frysa marken så det är därför som temeraturfallet stannar av runt nollan.

[SILVER]

Jag skulle nog satsa på en frånlufts-modul som värmer upp köldbäraren lite extra. Där kan man tjäna pengar.

[Martin X]

En solfångare genererar höga temperaturer >60.

Helt fel. Temperaturhöjningen med avseende på omgivningen skall vara så låg som möjligt för att få ut högsta effekten ur solfångaren.

Med en tillräckligt bra flöde hÃ¥lls temperaturhöjningen nere =>max effekt. 

Om solfångaren jobbar mot kall jord kommer den att kunna jobba vid lägre solintensitet än om den jobbar mot en pissljum tank.

Störst nytta gör solfÃ¥ngaren pÃ¥ vÃ¥ren och hösten genom att hÃ¥lla uppe temperaturen i marken.  SolfÃ¥ngaren till tanken pÃ¥ sommaren och till Ã¥terladdning frÃ¥n sen höst till tidig vÃ¥r när solfÃ¥ngaren ändÃ¥ inte förmÃ¥r att jobba ordentligt mot tankens temperaturer.

[Alexander Pettersson]

Det är klart att en kall solfångare ger mer effekt än en varm.

Nu är det ju så att en solfångare är gjord för att skapa temperaturen som ligger över lufttemperaturen.

Om solfångaren jobbar mot kall jord kommer den att kunna jobba vid lägre solintensitet än om den jobbar mot en pissljum tank.

Det har nog inget med solinstålningen att göra därimot temperaturskillnaden mellan solfångaren och yteluften.
Se diagram(Källa ISBN 91-514-0929-0)

[Erratik]

Martin X är inne lite på mina funderingar,
alltså att tillföra lite extra värme till jorden de kalla månaderna och att när temp i solfångaren är tillräcklig, värma vatten direkt i en acktank.

Solvärmen är ju gratis, den enda el fångaren drar blir väl till dess cirkulationspump.

Solfångaren har jag tänkt att bygga själv, så det blir ingen större kostnad.

Om man nu skall lägga ner en slang för att tillföra värme till jorden, var skall den placeras ?
Min egen tanke är att den i så fall skall placeras djupare än kollektorslangen, värme stiger eller

[Martin X]

Min egen tanke är att den i så fall skall placeras djupare än kollektorslangen, värme stiger eller

I gas och vätska stiger värme uppåt men i mark tror jag värmen vandrar enligt enligt markens ledningsförmåga.

Men gissning är att bästa placeringen är så nära kollektorn som möjligt för att ligga så nära kollektorns värmeupptagningsområde som möjligt.

Eller tillför marken solvärme med hjälp av kollektorn...

[Alexander Pettersson]

Ahaa du menar..
När jag ändå har en solfångare varför inte använda den till att ladda ytjorden på vintern. När den ändå inte duger till något annat.

Titta på diagramet under.
Det är ett väldimensionerat solvärmesystem som täcker in VV behovet från Mars till Oktober.(dvs ingen 'enkel solpanel')
Jag tycker att det vore dumt att under Mars till Oktober INTE avända solfångaren till just det.(Dom är ju byggda för just det.)
De kvarstående månaderna skulle i exemplet ge knappt 500Kwh totalt(då 60 gradigt. 0 gradigt ca:2ggr så mycket).

Att på förhand veta hurvida temperaturen kommer att stiga till 60 i solfångaren så att det går att nyttja till VV lär bli knepigt.

Mitt råd är...
Skit i att bygga en enkel solfångare. Bygg en bra och nyttja den i första hand till vad den är bra på.
och...
Vill du ladda ytjordvärmen av nÃ¥gon anledning bygg en enkel luft-vatten växlare.  Typ 'bilkylare'. Jag TROR att du kan fÃ¥ ut mycket mer energi av en sÃ¥dan. Du bor ju dessutom i SKÃ¥ne.

Hugg gärna på det sista. Jag är nämligen själv inne på den idén då jag har på tok för lite slang/yta i min ytjordvärme.

BTW: Värme går uppåt även i marken. Förhållandet värme som går upp/ner är tämligen lika som andra material.

[Bertil]

Om solfångaren jobbar mot kall jord kommer den att kunna jobba vid lägre solintensitet än om den jobbar mot en pissljum tank.

Men dom flesta är av lågflödestyp.
Jag känner en fd rörkrökare, han har Thermia vp men ytjord, extra slinga för återladdning från ventbatteri!!
Dessutom solfångare av vacumtyp.

Men hans vp kräver eltillskott, så jag är rätt säker att min förbrukning är lägre...

Jag skulle iofs gärna ha hans anläggning, men med en lite större VP 

jag tror så här ang solenergi, driveffekten för cirkpumpen är faktiskt inte helt försumbar!!

Sommartid är vp mycket effektiv för vv produktion pga av högre brine temp då.

Jag har ca 6000 kwh/år i total elförbrukning för värme och vv.
säg att vv är 25% då är det 1500 kwh, om hälften av dcet ersätts med solenergi då "tjänar" jag ca 750 kwh brutto. Sen har vi driveffeten för cirkpumpen, hur svårt som helst för mig att veta, men vadå jag gissar på 75 watt. Antalet timmar har jag ingen aning om, men nån annan kanske vet bättre.
jag gissar så här 750 Kwh/år brutto - (75 watt *2160 timmar) = nettobesparing ca 600 kwh/år För enkelhetens skull säger vi att jag tjänar 600:-/år.
Kostnaden dÃ¥ nja minst 40.000:- om man gör allt själv, men staten sponsrar med 7.500:-  dÃ¥ blir kostnaden ca 32.000:-

Sen ska det va en vettig styrning mellan VP och solvärme också, det kostar en hel del antar jag.

man hoppas ju att det är grovt felräknat, men nån kanonaffär är det inte tillsammns med en VP.

Men jag är ändÃ¥ liiite sugen 

[Martin X]

November till februari ger 2000kWh/m2 (oops här blev det lite fel, kolla senare inlägg) enligt grafen ovan. Cirkulationspumpen (50W) går kanske i medeltal 6h per dag. 6h*30d*4m*50W=36kWh. Vid körning mot tank är förlusterna i medeltal ca 80% dessa månader. Men om man kör ner det i marken kan man nästan helt bortse från förlusterna, åtminstone i skåne.

De dagar när marken är kallare än luften kommer vi ju att få ett energitillskott från luften istället för en förlust.

Erratiks idé med en gammal svartmålad radiator är ju en riktig lowcost version och borde betala sig rätt snabbt.

Som styrutrustning borde det räcka med en differanstermostat.

Hmm, men borde det inte gå att köra ut brinen via hans svartmålade radiator innan det går in i markslingan? Och vid behov dra en "mössa" över om det blir svinkallt ute.

[Bertil]

Jag tittade på Uponors system för laddning av borror eller värmning av pool
Deras är mera lowtech därmed billigare..
Har även funderat att lägga slingor under takplåten på garaget, men det kommar bera till funderinger..

Ska du köra mot brine blir det mera timmar på pumpen mycket mera6-7 månader minst och upp till 12-15 timmar på sommaren... man måste ju även kyla solpanelerna!!
Kör du ned det i marken räcker inte 50w, frågan är omd et inte blir 2 cirkpumpar då. solpanelerna är ju trycksatta för att inte koka hur löser du det?

[Martin X]

Har även funderat att lägga slingor under takplåten på garaget, men det kommar bera till funderinger..

Jag har haft samma funderingar, men är rädd för att det kan bli kondensproblem

Ska du köra mot brine blir det mera timmar på pumpen mycket mera6-7 månader minst och upp till 12-15 timmar på sommaren... man måste ju även kyla solpanelerna!!
Kör du ned det i marken räcker inte 50w, frågan är omd et inte blir 2 cirkpumpar då. solpanelerna är ju trycksatta för att inte koka hur löser du det?

Ingen extra pump behövs om man kör mot brine (VPn har ju CP) men däremot behövs en termostat som övervakar att maxtemp i solfångaren (svarta radiatorn) inte överskrids. Termostaten startar då givetvis VPns CP.