|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 02 mars 2008, 14:14:48 »
Årsmedel-COP på 3.0 med fast kondensering tror jag är en utopi, räkna med max 2.5, i alla fall om du kör 50-55 grader som start/stopptemperaturer.
Varför det? Om jag tittar på COP-siffrorna för en Nibe 12xx-7 på 55-graderskurvan så kräver COP 3.0 enbart KbIn +1 graderC. Min pump har ännu inte kommit under +5 grader KbIn och skulle ligga på COP 3,25 vid VbUt 55 grader. Så inte tycker jag att Årsmedel-COP på 3.0 skulle vara speciellt svårt att uppnå med fast kondensering, i alla fall inte här hos mig. Naturligtvis är det ännu bättre med flytande kondensering då COP vid 40 grader ut och KbIn+5 grader ligger på 4,25 istället för 3,25.
teknisk data 1235Tekniska data enligt datablad
Typ........................................................... 6.................... 8 ................10
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/35 °C ** (kW) 6,43/1,30 ......8,22/1,66........ 9,98/1,98
Avgiven/Tillförd effekt* vid 0/50 °C ** (kW) 5,22/1,49 ......6,97/1,93......... 8,66/2,37 Ni som har bergVP läs av er elförbrukning på VP. Är tveksam om ni har ovan VP (8KW ) förbrukn 1,93kW får ut 6,97kW värme vid 50 gr framl förbrukn 1,66kW får ut 8,22kW värme vid 35 gr framl Har någon kontrollerat sin förbrukning och lästa av vilken diff VB ni har och med det kan beräkna utgiven värme.Vem vill kontrollera detta Ridax exvis som har en 12xxxx kan bekräfta sina värde... --/ Är inte data bladen teoretiska värde vilket ej stämmer med verkligheten inkl pumpar etc.Jag har som en jämförelse stigande VP förbrukningen med ökad uteffektex vis 6kW ut tar den 1,9kW exkl cirk pump (MED DESSA CA 2,1Kw) med sen 3,5kW värme förbrukar min 1,4-1,5kW . Dessa värde är emellertid under kort period men under ett dygn ligger det på COP 2,3. Direkt efter VV period växling till rad värme ger VP min lilla VP upp till 8kW mot det normala 6 vid noll gr ute och 35 gr framledn. Då har jag hela COP 4 kort tid.
Skrivet av: Harken
« skrivet: 02 mars 2008, 13:48:58 »
Jag har i princip citerat vad andra skrivit när det gäller årsCOP. Själv har jag fått en lyckosam dynamisk effekt. OM (jag måste inte) sätter min ecoair på max, dvs 48° så ger den det när det är varmare än ca +5°C. Sedan går den dygnet runt med en jämviktspunkt som sjunker. Vid ca -3°C når jag DUT och då har jag ca 38° i panna och stigare. Då sätter jag på en eller två a/c som L/L och spetsar med dessa. Hur det blir om det blir kallat på riktigt vet jag ej, det blir väl oljeskvätten som är kvar eller patron.
Med en flytande skulle jag nog inte fått så annorlunda årsCOP..
Jag kan också välja att köra mot ca 35-38° hela året för det behövs inte mer förrän DUT och då orkar pumpen inte mer. Men jag inbillar mig att 48° kan ge litet billigare tappvatten när uppvärmningsbehovet är litet. Också minimerar jag antalet starter. Jag kan köra veckor utan att den stannar.
Skrivet av: Rdx
« skrivet: 02 mars 2008, 13:16:07 »
Årsmedel-COP på 3.0 med fast kondensering tror jag är en utopi, räkna med max 2.5, i alla fall om du kör 50-55 grader som start/stopptemperaturer.
Varför det? Om jag tittar på COP-siffrorna för en Nibe 12xx-7 på 55-graderskurvan så kräver COP 3.0 enbart KbIn +1 graderC. Min pump har ännu inte kommit under +5 grader KbIn och skulle ligga på COP 3,25 vid VbUt 55 grader. Så inte tycker jag att Årsmedel-COP på 3.0 skulle vara speciellt svårt att uppnå med fast kondensering, i alla fall inte här hos mig. Naturligtvis är det ännu bättre med flytande kondensering då COP vid 40 grader ut och KbIn+5 grader ligger på 4,25 istället för 3,25.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 02 mars 2008, 12:55:15 »
Årsmedel-COP på 3.0 med fast kondensering tror jag är en utopi, räkna med max 2.5, i alla fall om du kör 50-55 grader som start/stopptemperaturer.
Skrivet av: Harken
« skrivet: 01 mars 2008, 22:52:20 »
Fast är sämre men inte mkt sämre. Om årsCOP är 3,3 flytande och 3,0 fast och energibehov är 25000 kWh och elen kostar 1 kr blir skillnaden i årskost 757 kr! På det kan man inte betala kostnaden för en reglerutrustning. Jag kör CTC ecoir fast mot el/olje-panna med befintlig shuntautomatik. Att köpa till ecologic skulle aldrig betala sig. Och med L/V tror jag att det rör sig om 2,7 istf 2.9 med en kostnadskillnad på 638 kr/år
Skrivet av: Marcus T Cicero
« skrivet: 01 mars 2008, 21:58:37 »
Hej Mats
"Så egentligen borde ditt argument nu vara att även om toppen är brantare, så börjar berget med en svag lutning innan det blir berg, och därför blir det enklare att springa den sträckan än att alltid springa i den övre halvan av berget (fast kondensering)."
Där har vi liknelsen som jag inte ordagrant kunde återge, strålande. Den bilden liknelsen målar upp visar exakt varför flytande kondensering är bättre än fast.
Cicero
Skrivet av: eureka
« skrivet: 01 mars 2008, 19:04:00 »
Hei
Hva med fast kondensering 35 grader og kun gulvarme dette pga klinker på baderum. Det kan ikke være stor besparelse. Har selv utekompensert fra 30-35 grader 10-0 grader ute.
MVH
Skrivet av: Mats Bengtsson
« skrivet: 01 mars 2008, 16:05:39 »
Och är det inte så att berget blir lite brantare ju högre upp du kommer 
Den här diskussionen känner jag igen från två tidigare topics (fast inte argumenten :-). Den ena topicen kunde jag hitta, den andra kunde jag inte hitta, men jag vet att du var aktiv där, och fick mig att lämna min plan på fast kondensering i ackumulatortank med dina argument, som gick ut på att man faktiskt vann på flytande kondensering. (Topicen jag hittade var http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=18117.0). Så egentligen borde ditt argument nu vara att även om toppen är brantare, så börjar berget med en svag lutning innan det blir berg, och därför blir det enklare att springa den sträckan än att alltid springa i den övre halvan av berget (fast kondensering). För den som giter finns det mindre filosofi och mer matematik i den topic jag hittade. --- Mats ---
Skrivet av: zx12r
« skrivet: 01 mars 2008, 16:04:43 »
Känns som fler än jag blev lite förvirrade av detta resonemang..   Liknelsen är svår att relatera till eftersom den verkar mer filosofisk än matematisk. Kul forum! Mvh Thomas
Skrivet av: svenske kocken
« skrivet: 01 mars 2008, 13:45:57 »
Och är det inte så att berget blir lite brantare ju högre upp du kommer
Skrivet av: Roland
« skrivet: 01 mars 2008, 10:43:38 »
Tänk dig själv att du står vid foten på ett berg och har fått i uppgift att springa uppför berget. Du får nu två val:
1 Du springer halvvägs upp för berget.
2 Du springer hela vägen upp för berget.
Skulle vilja formulera det så här: Du har fått i uppgift att springa halvvägs uppför berget. Du har två val: 1. Du springer halvvägs uppför berget. 2. Du springer hela vägen upp till toppen och åker kana ner till halvvägspunkten.
Skrivet av: Marcus T Cicero
« skrivet: 01 mars 2008, 10:14:49 »
Hej Ridax
Ja du har nog rätt men jag kommer som sagt jag inte ihåg liknelsen ordagrant. Poängen är i alla fall att de sista metrarna är bra mycket jobbigare än de första.
Cicero.
Skrivet av: Rdx
« skrivet: 01 mars 2008, 08:40:52 »
1 Du springer halvvägs upp för berget.
2 Du springer hela vägen upp för berget.
Du kommer ganska snabbt fram till beslutet att bara springa halvvägs uppför berget.
Jag skulle i så fall valt att inte springa alls...  För att göra jämförelsen någotsånär rättvis så måste du nog modifiera dina val till: 1. Du springer halvvägs upp för berget två gånger. 2. Du springer hela vägen upp för berget.
Skrivet av: Marcus T Cicero
« skrivet: 01 mars 2008, 07:52:12 »
Hej  Jag kanske inte ska lägga mig i den här debatten men jag läste en gång en liknelse jag tyckte var bra när det gäller att intuitivt förstå varför flytande kondensering är bättre. Nu kommer jag inte ihåg liknelsen ordagrant men jag ska försöka återge den så gott det går. Tänk dig själv att du står vid foten på ett berg och har fått i uppgift att springa uppför berget. Du får nu två val: 1 Du springer halvvägs upp för berget. 2 Du springer hela vägen upp för berget. Du kommer ganska snabbt fram till beslutet att bara springa halvvägs uppför berget. Teoretiskt går det åt dubbelt så mycket energi att springa upp hela vägen jämfört med halva vägen men alla som gjort dessa övningar vet att första halvan är mycket lättare än andra halvan och det är här liknelsen med flytande kontra fast kondensering in. Det är lättare för värmepumpen att lyfta temperaturen från säg 25 - 35 grader än vad det är att lyfta den från 35 - 45 grader. Hälsningar Cicero
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 01 mars 2008, 07:01:32 »
Mmm, helt galet.
Skrivet av: zx12r
« skrivet: 01 mars 2008, 01:39:52 »
Låt mig förklara hur jag tänker.
I min anläggning arbetar värmepumpen normalt med en starttemp på ca 23-25 grader, den värmer sedan upp vattnet i radiatorkretsen till ca 40 grader under ca 30 minuter, snittempen hamnar på så sätt på ca 32 grader (COP är över 5.0 när den startar och ca 3.8 när den stoppar) "medel"-COP på en sådan normalkörning för min pump blir således ca 5.0 då COP vid 0/35 är 4.8.
Om jag istället kört fast kondensering mot en acktank med starttemp 45 grader och stopptemp 55 grader hade jag fått en genomsnittlig temp på 50 grader och ett medel-COP på ca 3.25.
Detta gäller oavsett energiuttag, men min medel-COP sjunker något i takt med att energiuttaget ökar, när det är riktigt kallt ute så blir starttempen högre, ca 30 grader och stopptempen högre, ca 43 grader, dessutom blir driftstiderna längre vilket gör att den ligger nära stopptempen under en längre tid. Jag räknar med att medel-COP på min anläggning när det är kallt ute ligger på ca 4.3.
Alla ovanstående COP-siffror är exklusive tappvarmvattentillverkning och cirkulationspumpar.
Min årsmedel-COP ligger enligt mina bedömningar (baserat på tidigare/nuvarande förbrukning) på ca 3.0 - 3.3 trots att jag har ett så pass optimerat system med tanke på radiatorsystemet. Det som påverkar COP över året negativt är driften av cirkulationspumparna och den dåliga COP:n vid tappvarmvattenvärmning.
Hej Rickard. Med risk att jag är ute och cyklar måste jag ändå drista mig att ifrågasätta detta med att fast kondensering skall vara så mycket sämre än flytande. I diskussionerna i ämnet uppfattar jag det som en vedertagen sanning att flytande är mycket bättre än fast kondensering. Den faktor som jag inte ser att man tar med vid dessa beräkningar är den faktiska volymen som skall/behöver värmas vid dessa olika temperaturer. Den blir helt klart olika om man håller ett system(läs tank) i 32 eller 50 grader. Rent logiskt enligt mig handlar det om vilken energi man får ut av det värmda vattnet relativt volymen. Det vill säga att om jag har en tank med 200 liter 50 gradigt vatten och shuntar det till 32 grader radiatorvatten får jag ut ca 312 liter 32 gradigt vatten. Vilket rimligen borde innebära att om jag skall tillverka den volymen med flytande kondensering 32 grader måste jag köra pumpen för 312/200=1,56 större volym vatten till förbrukning än om jag värmer vattnet till 50 grader via fast kondensering. (Kondenseringstypen har väl iof ingen betydelse) Detta borde i citerat räkneexempel innebära att COP 3,25 egentligen blir COP 5,07 om man tar hänsyn till den volym värmebärare som man faktiskt får ut av 50 gradigt vatten som shuntas ut till 32 gradigt radiatorvatten? Helt galet eller... Mvh Thomas
Skrivet av: Digital
« skrivet: 11 juni 2006, 19:33:53 »
I min anläggning arbetar värmepumpen normalt med en starttemp på ca 23-25 grader, den värmer sedan upp vattnet i radiatorkretsen till ca 40 grader under ca 30 minuter, snittempen hamnar på så sätt på ca 32 grader (COP är över 5.0 när den startar och ca 3.8 när den stoppar) "medel"-COP på en sådan normalkörning för min pump blir således ca 5.0 då COP vid 0/35 är 4.8.
Snittemperaturen ur COP-synpunkt blir högre än 32 grader. I början av en cykel avger radiatorerna lite värme och temperaturen stiger snabbt. I slutet av cykeln stiger radiatorvattnets temperatur sakta då en stor del av pumpeffekten avges via radiatorerna och mindre blir kvar till att värma vattnet. Det är de tidsvägda värdena på tillförd och avgiven effekt som man skall räkna med. Gav pumpen samma effekt oberonde av framledningstemperatur kunde man räkna med tidsvägt COP men effekten är ju inte konstant. Det är en av förklaringarna till att medel-COP skiljer sig mot års-COP.
OK, eftersom min framledningstemp ALDRIG blir högre än 44 grader (utom när den gör tappvarmvatten) så vidhåller jag att medeltempen över året vid radiatorvärmning håller sig på ca 32-35 grader. Större delen av året hinner värmepumpen aldrig upp i mer än 40 graders framledningstemp innan den stoppar när den värmer radiatorsystemet. Driftstiderna är som regel så korta att den aldrig hinner plana ut speciellt mycket på hög temp innan den stannar. (Men i princip har du rätt, dock inte när det gäller mitt system)
Under vintern är det dessutom mycket lätt att se hur min värmepump arbetar genom att titta på mina trender - nu har den gått i tio dygn utan uppehåll för att värma upp poolen , så att titta på mina trender nu ger inte mycket fog för mina påståenden.
De som är mest nöjda med sin vp (läs förbrukning) är de som har stora radiatorer eller golvvärme... det stödjer Rickard i hans teorier om att flytande kondensering är bäst. För med små radiatorer är driftsituationen ganska lika med fast kondensering.. Samt att kompressorn i en vp som går med låga tryck håller längre än dito maskin med höga tryck.. detta faktum är oxå ekonomi i långa loppet.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 23 maj 2006, 14:09:35 »
I min anläggning arbetar värmepumpen normalt med en starttemp på ca 23-25 grader, den värmer sedan upp vattnet i radiatorkretsen till ca 40 grader under ca 30 minuter, snittempen hamnar på så sätt på ca 32 grader (COP är över 5.0 när den startar och ca 3.8 när den stoppar) "medel"-COP på en sådan normalkörning för min pump blir således ca 5.0 då COP vid 0/35 är 4.8.
Snittemperaturen ur COP-synpunkt blir högre än 32 grader. I början av en cykel avger radiatorerna lite värme och temperaturen stiger snabbt. I slutet av cykeln stiger radiatorvattnets temperatur sakta då en stor del av pumpeffekten avges via radiatorerna och mindre blir kvar till att värma vattnet. Det är de tidsvägda värdena på tillförd och avgiven effekt som man skall räkna med. Gav pumpen samma effekt oberonde av framledningstemperatur kunde man räkna med tidsvägt COP men effekten är ju inte konstant. Det är en av förklaringarna till att medel-COP skiljer sig mot års-COP.
OK, eftersom min framledningstemp ALDRIG blir högre än 44 grader (utom när den gör tappvarmvatten) så vidhåller jag att medeltempen över året vid radiatorvärmning håller sig på ca 32-35 grader. Större delen av året hinner värmepumpen aldrig upp i mer än 40 graders framledningstemp innan den stoppar när den värmer radiatorsystemet. Driftstiderna är som regel så korta att den aldrig hinner plana ut speciellt mycket på hög temp innan den stannar. (Men i princip har du rätt, dock inte när det gäller mitt system) Under vintern är det dessutom mycket lätt att se hur min värmepump arbetar genom att titta på mina trender - nu har den gått i tio dygn utan uppehåll för att värma upp poolen , så att titta på mina trender nu ger inte mycket fog för mina påståenden.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 23 maj 2006, 13:21:55 »
I min anläggning arbetar värmepumpen normalt med en starttemp på ca 23-25 grader, den värmer sedan upp vattnet i radiatorkretsen till ca 40 grader under ca 30 minuter, snittempen hamnar på så sätt på ca 32 grader (COP är över 5.0 när den startar och ca 3.8 när den stoppar) "medel"-COP på en sådan normalkörning för min pump blir således ca 5.0 då COP vid 0/35 är 4.8.
Snittemperaturen ur COP-synpunkt blir högre än 32 grader. I början av en cykel avger radiatorerna lite värme och temperaturen stiger snabbt. I slutet av cykeln stiger radiatorvattnets temperatur sakta då en stor del av pumpeffekten avges via radiatorerna och mindre blir kvar till att värma vattnet. Det är de tidsvägda värdena på tillförd och avgiven effekt som man skall räkna med. Gav pumpen samma effekt oberonde av framledningstemperatur kunde man räkna med tidsvägt COP men effekten är ju inte konstant. Det är en av förklaringarna till att medel-COP skiljer sig mot års-COP.
Skrivet av: Synpunkter
« skrivet: 23 maj 2006, 11:09:46 »
Ok, jag är med.
Skrivet av: hplp
« skrivet: 22 maj 2006, 17:52:07 »
hplp: förklara gärna det sista en gång till. Menar du att fast kondensering är "mindre dåligt" på L/V än vätska/vätska? Varför?
Nej, vad jag menar är att finns det tidvis, mycket enegi vid förångaren kan det vara lönsamt att hämta denna när det är som mest. Det är ju vanligast med luftpumpar då temp kan variera ganska mycket mellan dag och natt. Med vätske-pumparna har man som regel inte denna tempdiff mellan dag o natt, så då kan det vara fördel att inte ta ut så mycket enegi på en gång att temp i ex borran sjunker, då ökar tryckskilnaden i kylsystemet och samtidigt försvåras tem.övergången mellan medierna . Som sagt, det hela handlar om delta T , så stor tempdiff som möjligt överalt, det är bäst.
Skrivet av: Synpunkter
« skrivet: 22 maj 2006, 16:56:50 »
hplp: förklara gärna det sista en gång till. Menar du att fast kondensering är "mindre dåligt" på L/V än vätska/vätska? Varför?
Skrivet av: hplp
« skrivet: 20 maj 2006, 23:17:18 »
Nu vet jag inte om jag skriver detta i onödan, men för att klargöra min åsikt, det är stor skillnad på ett ytjord, berg, grundv eller sjöslinge system gentemot en eller L-V pump. I en annläggning som ligger ganska konstant i temp på förångarsidan, sett på kortare tidsintervall, är det säkert bättre att annpassa tillgång och efterfrågan på enegin, finns ingen anledning att bunkra upp. Men är temp på förångarsidan ex 30 ºC är tryckskillnaden mellan hög och låg i kylsytemet mindre, samtidigt underlättas värmeövergången till förångaren och verkningsgraden ökar. Givetvis krävs det att en ac.tank skiktar väl, annars är det ingen mening. Det är ju som sagt delta T det handlar om på båda ställen.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 20 maj 2006, 12:08:18 »
Låt mig förklara hur jag tänker.
I min anläggning arbetar värmepumpen normalt med en starttemp på ca 23-25 grader, den värmer sedan upp vattnet i radiatorkretsen till ca 40 grader under ca 30 minuter, snittempen hamnar på så sätt på ca 32 grader (COP är över 5.0 när den startar och ca 3.8 när den stoppar) "medel"-COP på en sådan normalkörning för min pump blir således ca 5.0 då COP vid 0/35 är 4.8.
Om jag istället kört fast kondensering mot en acktank med starttemp 45 grader och stopptemp 55 grader hade jag fått en genomsnittlig temp på 50 grader och ett medel-COP på ca 3.25.
Detta gäller oavsett energiuttag, men min medel-COP sjunker något i takt med att energiuttaget ökar, när det är riktigt kallt ute så blir starttempen högre, ca 30 grader och stopptempen högre, ca 43 grader, dessutom blir driftstiderna längre vilket gör att den ligger nära stopptempen under en längre tid. Jag räknar med att medel-COP på min anläggning när det är kallt ute ligger på ca 4.3.
Alla ovanstående COP-siffror är exklusive tappvarmvattentillverkning och cirkulationspumpar.
Min årsmedel-COP ligger enligt mina bedömningar (baserat på tidigare/nuvarande förbrukning) på ca 3.0 - 3.3 trots att jag har ett så pass optimerat system med tanke på radiatorsystemet. Det som påverkar COP över året negativt är driften av cirkulationspumparna och den dåliga COP:n vid tappvarmvattenvärmning.
Skrivet av: messer
« skrivet: 20 maj 2006, 11:43:19 »
Hej igen.
Om vi tittar lite på de siffror Rickard anger så vet jag inte riktigt vad dom säger, för mig verkar det som om man talar om vilket COP man får för att i en cykel värma upp vatten till en viss nivå.
Om det är så så har man inte tagit hänsyn till att det varmare vattnet räcker längre tid så att nästa cykel kan startas senare vid varmare vatten.
Man måste för att kunna jämföra dessa två driftsförhållanden räkna med hur mycket energi man förbrukar genomsnittligt per tidsenhet och sen jämföra dessa två och på så sätt kunna säga hur stor skillnaden blir.
Om någon vet vad som ingår i Rickards siffror så berätta gärna för mig, fast det kanske ska vara i en annan tråd.
MVH
Messer
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 20 maj 2006, 08:34:44 »
COP på min Nibe är:
3.25 vid 0/50 grader
4.81 vid 0/35 grader
Man kan jämföra dessa två temperaturer/COP med fast/flytande kondensering, en skillnad på hela 33% (om jag räknat rätt).
Om man dessutom lägger till de större energiförlusterna man får med acktank och fast kondensering så skulle jag tro att det kan röra sig om 40% sämre effektivitet under vissa delar av året, sommarhalvåret jobbar alla värmepumpar med fast kondensering, då det enda som normalt tillverkas är tappvarmvatten.
Skrivet av: hplp
« skrivet: 19 maj 2006, 18:07:09 »
Jo jag tror jag förstår. Jag har förstått att en fördel (den största?) med flytande kondensering är att verkningsgraden / COP blir högre om man kör med lägre temperaturer än höga temperaturer. Samtidigt funderar jag på tex CTC:s lösning som kan sägas vara en form av fast kondensering och allt snack om fördelen med långa gångtider och att ha en rejäl vattenvolum att jobba emot. Jag har också sett att vissa av de nya 410-pumparna kör medfast kondensering. Jag har inga problem att förstå att flytande är bättre än fast men frågan är hur mycket bättre det egentligen är. Om man tittar på andra faktorer än att COP blir bättre med låga temperaturer så är det väl så att många andra pannor (el, olja, pellets) jobbar med fast kondensering.
Med eldberörda pannor har du en mycket dålig verkningsgrad, med elpanna liger du på 99% men en VP på 300-500% . sen har de ju självklart mycket att göra med växlingsannordningen, en modern plattväxlare är ju mycket effektivare än en gammal koaxialväxlare pga en större växlaryta. Även flödet av enegibärarna har betydelse. 
Skrivet av: hplp
« skrivet: 19 maj 2006, 17:53:13 »
Ja, det handlar hela tiden om hur lätt värmen har för att flytta sig, och ju större dif. dess lättare flyttar den sig. Som så mycket annat i naturen strävar enegin att nå en jämnvikt om man har två olikt enegirika massor. Du märker det lätt när du lagar mat. Jag är dock inte riktigt med på att det alltid är bäst med flytande kondensering. Ex. om du har LV pump dockad till en ac tank, så kan det vara mer ekonomiskt att värma denna när du har 30 ºC ute, och låta pumpen vila den kalla delen av dygnet.
Skrivet av: Synpunkter
« skrivet: 19 maj 2006, 17:36:39 »
Jo jag tror jag förstår. Jag har förstått att en fördel (den största?) med flytande kondensering är att verkningsgraden / COP blir högre om man kör med lägre temperaturer än höga temperaturer. Samtidigt funderar jag på tex CTC:s lösning som kan sägas vara en form av fast kondensering och allt snack om fördelen med långa gångtider och att ha en rejäl vattenvolum att jobba emot. Jag har också sett att vissa av de nya 410-pumparna kör medfast kondensering. Jag har inga problem att förstå att flytande är bättre än fast men frågan är hur mycket bättre det egentligen är. Om man tittar på andra faktorer än att COP blir bättre med låga temperaturer så är det väl så att många andra pannor (el, olja, pellets) jobbar med fast kondensering.
Skrivet av: messer
« skrivet: 19 maj 2006, 17:18:12 »
Hej, ska försöka. Om vi först ser skillnaden mellan fast och flytande så är det att man inte värmer till högre temperatur än behövligt vid flytande men vid fawst värmer man upp till en höre temp som är fast. Då säger dom att det är svårare att värma vatten från 60 till 61 grader än det är att värma från 50 till 51 grader, ja det är nog på sätt och vis sant men då antar jag man kanske inte räknar mängde energi som går åt. Vad menar jag då, jo när man använder 65 gradigt media för att värma 60 gradigt vatten till 61 grader tar det längre tid än för 50 gradigt vatten till 51 grader, men öveförd energi är väl samma eller har jag lärt mig fel? Samtidigt så kommer det media man värmer med att kylas av och sen skall det avkylda mediat värmas upp av värmepumpen, om nu värmepumpens COP blir bättre ju kallare media man försöker värma upp så har du förlusten där. Undrar om jag har rätt och blev det enklare  MVH Messer
Skrivet av: Synpunkter
« skrivet: 19 maj 2006, 16:45:33 »
Kan nån vänlig förklara i enkla termer varför fast kondenseringg är så mkt sämre än flytande. Förutsättningar: a) Man bortser från att det (initialt) "kostar" att värma upp en viss vattenmängd i panna/ack, och b) man bortser från värmeläckage från pannan/acken. Den energi som värmepumpen producerar hamnar väl i panna/acken och den enda vägen ut är till radiatorerna/huset? Om inte radiatorerna/huset kräver värme så stannar energin kvar i pannan/acken och värmepumpen behöver inte gå. Cyklar jag?
|
|
|
gäster: 369
dolda: 0
användare: 10
