Ny på forumet men värmepumpsägare sedan drygt 3 år.
Hösten 2004 köpte jag två billiga Argo-värmepumpar från Citcop. Under vintern 2004-2005 monterades båda upp, den ena hemma hos mig och den andra i en gammal släktgård som numera fungerar som fritidshus.
Monteringen innebar inga större besvär, förutom en massa pillgöra med att få loss isoleringen runt kompressorn oskadad för att montera värmekabel innanför. Värmekabel och termostat för den var inte fabriksmonterat utan levererades med lös. Rörsatsen levererades i en kartong som det stod Mitsubishi på, elkabeln som fanns med där kunde inte användas eftersom den hade för få ledare. Men det informerade faktiskt Citcop om på beställningssidan. I samband med vakuumpumpning och öppning av kylmediekranar så visade det sig att en av kranarna på den ena värmepumpen läckte rätt kraftigt runt spindeln, det blev ganska kallt att skruva och sen var det bara att sätta dit skyddshuven ögonblickligen och dra fast den ordentligt.
Idrifttagningen gick utan större överraskningar. Efter några dagar började det skramla om den ena inomhusdelen, det visade sig bero på att fläkthjulet satt löst på axeln och hade krupit iväg i längsled tills det skrapade emot någonting. Lätt fixat.
Det första året skötte sig båda värmepumparna bra bortsett från att det ibland hände att kompressorn inte kom igång förrän motorskyddet hade slagit från och till några gånger. Orsaken är uppenbarligen att stilleståndstiden ibland är så kort att det inte har hunnit bli tillräcklig tryckutjämning i systemet, och då räcker ju inte den stackars enfasmotorns startmoment till för att komma igång.
Under vintern 2006-2007 gick motorskydden sönder på båda värmepumparna, problemet löstes provisoriskt genom att motorskyddet vid kompressorn kopplades förbi och så matades hela värmepumpen via ett fristående motorskydd med manuell återställning. I och med detta blev det naturligtvis mer kritiskt att försöka hindra startproblemen på något sätt. Värmepumparna fungerar ju helt klart bättre när man utnyttjar inomhustempgivaren i fjärrkontrollen (I Feel -läge) och placerar fjärren på lämpligt ställe relativt långt bort från värmepumpen.
Problemet med detta är bara att fjärren drar en hel del ström när den ska skicka temperaturdata var trettionde sekund, batterierna måste bytas med en dryg månads intervall. Och trots att allt övrigt fungerar som det ska händer det ändå någon enstaka gång att motorskyddet löser ut.
En mer permanent lösning på detta problem, som jag har funderat på länge, är att bygga ihop någon form av tillslagsfördröjning för kompressorn. Men den fördröjningen måste så klart inaktiveras i samband med avfrostning. En annan möjlighet skulle vara att känna av kompressorns strömförbrukning och slå ifrån kompressorrelät i några minuter till om det verkar som om kompressorn inte kommer igång. En sådan strömavkänning får naturligtvis inte reagera på "normal" startström, men den måste ändå vara snabbare än det termiska motorskyddet.
Man kan naturligtvis också tänka sig att ha en tryckgivare permanent inkopplad vid serviceventilen på trycksidan, och inhibera kompressorstart om kvarliggande tryck är för högt.
Bortsett från de här startproblemen så måste jag säga att värmepumparna har skött sig över förväntan. Visst känns allt ganska billigt, men det fungerar ändå. Någon enstaka igång har utomhusdelarna frusit igen vid riktigt besvärligt väder (blött, nollgradigt, blåsigt), men i övrigt sköter sig avfrostningsautomatiken förvånansvärt bra. Inomhusdelarna är rätt skramliga och "plast-smäckiga", det knäpper och låter en hel del pga värmeutvidgning just efter start.