Fråga den som borrar, h*n har nog rätt klar bild av bergets beskaffenhet. I alla fall om det inte är en ren nybörjare.

Tror inte fjärrvärmen är beredd att endast leverera spetslasten i långa loppet, varför ni bör se till att ni kan tillgodose hela energibehovet med fjärrvärmen bortkopplad.

Jag har också gjort den reflektionen. Tittar man på fjärrvärmetaxan för Göteborg är värmen nästan 6 gånger dyrare vintertid än sommartid.

Har ni frånluft som inte redan är återvunnen, är det en utmärkt energikälla för ändamålet. 

Tror inte fjärrvärmen är beredd att endast leverera spetslasten i långa loppet, varför ni bör se till att ni kan tillgodose hela energibehovet med fjärrvärmen bortkopplad.

Föreslår att ni enbart kör frånluft till en bergvärmepump och behåller fjärrvärmen, eller kombinerar värmepumpen med frånluft, borrhål och el-panna.

Borrhålen kommer att placeras 20m mellan varandra och borras helt vertikalt. Har även pratat med IVT och fått deras vy. Det menade på om det är ett bra berg så är det ok att ha ett energiuttag på 170-180KWh/m och att man inte bör överskriva effektuttaget på 40W/m. Om det är ett normalberg så bör man ligga runt 150KWh/m. Medans Nibe ville ligga runt 150KWh/m oavsett bergtyp, men istället reglade djupet på det aktiva borrhålsdjupet. Är det rimligt att anta att man kan ha ett effektuttag på 180KWh/m och ha en säkerhetsmarginal att hålet inte isar igen?

Mvh,
Andreas

Hur är det tänkt att borrhålen ska placeras? Det är det som avgör hur hårt man kan belasta dem. Rör det sig om ett  borrhål med närmaste borrhål 20 meter bort går det bra med 40 W/m. Ligger borrhålen bara några meter från varandra måste man gå ner i effektuttag. Sen är det vanligt vid flera borrhål att man borrar dem snett i förhållande till varandra så att de på djupet kommer långt från varandra. Där är begränsningen att man måste hålla sig inom den egna tomten. Förklaringen till skillnad i uppfattning om hur borrhålen kan belastas kan bero på att man har tänkt olika där. Dock tycker jag att leverantörernas dimensioneringsprogram bör ha samma uppfattning om hur hårt borrhålen kan belastas. Matematiken bakom beräkningarna lämnar inte plats för godtycke.

Får inte riktigt ihop Nibes siffror. 157 kWh/m värmeuttag vid en belastning på 28 W/m blir 5600 drifttimmar/år. Ger pumpen 30 kW och producerar 191000 kWh/år blir det över 6300 timmar/år. Räknar man på 5600 timmar skulle pumpen ge 34 kW. Det känns inte rimligt att den låga belastningen av borrhålen skulle ge så mycket högre temperatur på ingående köldbärare att effekten skulle öka så mycket från de 30-31 kW som noll grader in ger.

Först undrar jag om återbetalningstiden är vettigaste kriteriet för val av pump. En pump på 30 kW kommer enligt kalkylen att gå ca 6300 tim/år. Den på 55 kW 4800. Räknar man med 75000 timmars livslängd på kompressorerna kommer den kraftigare pumpen att hålla några år längre. Det är snarare kostnaden under en t.ex. period på 15 år som är den intressanta, inte återbetalningstiden. Men det kanske är lite knepigt i en bostadsrättsförening. Medlemmarna kan ha så olika tidsperspektiv.

1000 meter borrhål räcker till en pump på 50 kW och förmodligen även till en 60 kW men i det senare fallet kanske lite mer borrhål skulle vara lönsamt. Det beror på berget och hur borrhålen ligger i förhållande till varandra. I vilket fall som helst är det inte vettigt att borra 1000 meter för en pump på 30 kW. Har man bestämt sig för att borra så mycket bör lönsamheten för extrakostnaden för en pump på 55 kW vara bra. Den producerar ju ungefär 75 000 kWh/år mer värme och större delen av den extra produktionen måste komma under de månader fjärrvärmetaxan är som högst.

De ska bli ungefär samma resultat i de flesta fall. Tar vi fallet med enbart uppvärmning av ett hus finns det ett samband mellan årsbehovet värme i kWh och maximalt effektbehov värme i kW när det är som kallast ute. Det finns omräkningsfaktorer som beror på klimatet på orten. Sen kommer det till varmvatten som kan vara en större eller mindre del av totala värmebehovet. Varmvattenförbrukningen är jämnt fördelad över året medan värmebehovet är som störst i vintertid. Är det inte alltför stor varmvattenförbrukning i förhållande till uppvärmningsbehovet ger bägge metoderna ungefär samma resultat om man startar med rätt ingångsvärden.

I det här fallet är det lite konstigt. 40 kW värmeuttag och 560 meter borrhål ger ett effektuttag på 71 W/m. Det är alldeles för högt. I mellersta och södra Sverge är 35 W/m rimligare. Frågan är om det inte är pumpen som är på 40 kW med ca 30 kW värmeuttag från borrhålet, men det blir ett högt värde i alla fall.

Ett energiuttag på 150 kWh/m och år verkar klart rimligt. Men jag får inte ihop siffrorna. En pump på 30 kW tar ungefär 23 kW från borrhålet. Pumpen bör gå ca 3500 timmar/år vilket ger ett årligt värmeuttag på ca 80000 kWh vilket med 150 kWh/m blir 530 meter borrhål. Värmeuttaget kan vara högre än 150 kWh/m utan problem om värmeuttaget är fördelat jämnt över året vilket det blir i ett välisolerat flerfamiljshus där varmvattenförbrukningen blir en stor del av totalt värmebehov.

Kan vi få lite mer kött på benen? Var i landet ligger huset? Vad har man räknat med för andel varmvatten av totalt värmebehov? Är det 40 kW effektuttag eller 40 kW pump i första fallet? 40 kW värmeuttag betyder en pump på ca 55 kW. Det är inte rimligt att man hamnar på så olika pumpstorlek för samma hus.