0 medlemmar och 2 gäster tittar på detta ämne.
Ett delsvar på den ursprungliga frågan i tråden är att även bergarten spelar roll. En skicklig borrare kan bedöma detta under borrningen och kompensera borrdjupet så att man kan komma närmare det effektuttag man räknat med. Man kan t ex borra 150m och "bara" få effekt motsvarande 120m granit. Exempel på olika Detta är viktigt att avtala om med leverantören när man upprättar avtalet. Jag skrev följande för ett år sedan i SVEP:s forum: "Det här med borrdjup förefaller vara en "djupare" vetenskap än vad som ofta framkommer i diskussionerna om det "aktiva borrdjupet". I Sverige består berggrunden huvudsakligen av urberg, såsom granit och gnejs, och värmeledningsförmågan varierar mellan ungefär 3-4 W/m,K. I södra Sverige förekommer mer sedimentära bergarter, såsom kalksten och skiffer, vilka har en värmeledningsförmåga inom intervallet 1,5-3 W/m,K. Exempel på värmeledningsfaktorer: Gabbro 1,9 W/m,K Gnejs 2,9 W/m,K Granit 3,4 W/m,K En leverantör har påtalat vikten av att ta hänsyn till vad som kommer upp till ytan vid borrningen, pga att olika bergarter, t ex Granit, Lava, Kalksten, Diabas, gnejs, m fl., leder värme olika bra. Beroende på vad man stöter på kan man alltså behöva kompensera borrdjupet för att uppnå önskat effektuttag ur berget. Läser ibland om personer som tror sig ha borrat tillräckligt men får "kyliga" överraskningar. Vilken erfarenhet och vilka synpunkter finns på det här området?"Anders Nelson svarade följande;Det är viktigt att installatören kan de geologiska förhållanden på de platser han räknar-dimensionerar sina anläggningar. I annat fall så MÅSTE han samarbeta med sin borrentreprenör annars går det snett.
att jordlagret bara skulle kunna stå för 1/3 tror jag är ett extremfall.Finns det ingen geolog som kan ge oss ett svar på denna fräga?
när entreprenören kör sitt data program från IVT får man 125m aktiv borrhål.När jag diskuterar detta med borr firman säger de 30m med foderrör till berg,kompenseras detta med 15m djupare hål.För de 6m till grunvattennivå kompenseras detta med 6m djupare borrhål dvs 125+15+6=146m akivt borrhål.
Problemet med att i efterhand (vid borrningen) konstatera att man har en bergart med dålig värmeledningsförmåga är att det många gånger (alltid) beställts kollektor innan borrningen påbörjats.