Tyvärr så fungerar det inte i kylsystem som har en oljesmord kompressor = i det närmaste alla . Bre på smör på en räfflad yta och försök sedan med att övertyga Svenska energimyndigheten att tro att ytan under smöret påverkar kokförloppet.
Att som forskare med värmeöverföring och kylteknik som sin specialitet framställa detta utan att ens rodna är häpnadsväckande.
Hur ser testresultaten ut som nu plötsligt påstås att ge en förbättring för alla våra kylsystem,  fram med dom eller betala tillbaka alla företags-stödpengarna med ränta. 

Om ingående kölmedievätskan är kyld till samma temperatur som evaporatorn mha suggasvärmeväxlare så kokar det inte vid passaget av expansionsventil. dock är den situationen extremt sällsynt och i verkligheten en aerosol av gas och vätskedroppar precis efter exp.ventilen.

det som dock kan påverka är vad som händer efteråt - aerosolen omvandlas snart till vätskefilm och i rör med samtidig blåsande gas så brukar det gärna bli en vätskefilm efter väggarna och gasen rusar i mitten av röret.

här kan olika ytbehandling vara viktig för att starta kokprocessen i vätskefilmen vid något lägre övertemperatur än annars då all kokning utgår från skrovlighet, porer där botten i dessa startar bubblan.

tänk på detta när ni studerar en annan typ av övermättad vätska - en glas öl där man ser ofta en liten bubbelström komma konstant från en repa i ölglaset.

Även vatten kan överhettas ganska ordentligt utan att koka vilket får otrevliga effekter som tex vid kokning av vattenlöst kemikalie i provrör och man får plötsligt en stötkokning som trycker ut alltihop i röret - därför lägger man ofta in kokstenar eller liknande i botten eller en keramikstav dels för att det skall bli en liten lokal överhettning just där stenen/keramik och glasen går ihop mot varandra och att stenens/keramiken porösa yta startar bubblor redan vid mycket liten övertemperatur så att bubblorna blir måttlig och många istället för en enda stor explosiv sådan som hämtar förgasningsvärmen  från hela överhettade vätskevolymen allt på en gång.

Köldmedievätskan från kondensorn blir inte kallare än ingående värmebärare. Suggasväxlingen gör att den kan bli lite kallare men inte mycket. Det är bara att känna efter. När pumpen går är röret vid inloppet till expansionsventilen varmt. Efter expansionsventilen är det kallt. Nedkylningen kommer sig av att en del av köldmediet förångas i expansionsventilen på grund av trycksänkningen där. Skulle inget köldmedium förångas skulle det vara samma temperatur före och efter expansionsventilen. Röret från expansionsventilen är nerkylt just av den anledningen att det har förångats en del köldmedium. Det är enda sättet att generera kyla.

I och med att en del av köldmediet förångas i expansionsventilen blir det en blandning av gas och vätska i röret till förångaren.

Har funderat lite över vad som händer i förångaren. Efter expansionsventilen har man en blandning av gas och vätska, det börjar ju koka direkt efter expansionsventilen. Är köldmedietemperarturen 40 grader före ventilen och -10 grader efter kommer ca 25 vikts-% av köldmediet att förångas. Eftersom densiteten för gasen är ca 1/10 av vätskans densitet (gäller R407C) är förhållandet volymsmässigt ca 75 % gas och 25 % vätska vid inloppet till förångaren. Det går inte att jämföra det som händer i förångaren med att t.ex. koka vatten i en kastrull. I förångaren finns det gott om gasbubblor redan vid inloppet till förångaren, det handlar nog inte ens om bubblor utan om vätska som förs med en rätt våldsam gasström. Då kan man fråga sig vad vinsten blir med en yta som underlättar bubbelbildning.

Mindre temperaturdifferens i förångaren gör att trycket i förångaren blir lite högre än det annars skulle vara. Det gör att kompressorns elförbrukning minskar, COP ökar. Det leder i sin tur till att något mer värme måste tas från köldbäraren för att det av värmepumpen levererade antalet kWh skall bli oförändrat. Det kommer att krävas mer värme till förångaren.

En mikroporös yta  Det påminner lite om Mentos och C-C 

Du tror inte att det är gliden som förändras, och som gör att vvx fungerar effektivare i en större del av förångaren?

Gliden bestäms av de ingående komponenternas egenskaper och är oberoende av hur förångningen eller kondenseringen sker.

Hej

Det har väl med effektiv yta, kärnbildning och turbulens att göra ? Rör i dagens värmeväxlare är väl ofta räfflade som en gevärspipa inuti för att öka ytan och därmed värmeöverföringen ?

MVH/Gano

Du tror inte att det är gliden som förändras, och som gör att vvx fungerar effektivare i en större del av förångaren?

Låter vettigt.
Frågan är bara hur mycket de kan begära för sitt patent, och vem som köper det, eller om de vill erövra världen - och säljer det billigt till tusentals tillverkare?
Kanske dags att fundera på aktieköp?

Ja jag fattade egentligen inte vad de menade med "innehållet"  ena stunden var det värmepumpar, andra stunden värmeväxlare... Ena stunden 5% och andra 15%.

Det dom framlyfte mest var att dagens är släta inuti men att ojämna skulle funka bättre, haha.

Fast de har väl en webbsida, kanske finns publicerat där. Får kika

De nämnde på radion att forskarna kommit på att de drar mindre el om "insidan" är av ojämn yta än slät.

Tror ni det kommer några revolutionerande maskiner snart?
Skulle inte förvåna mig om Nibe släpper nåt nu när jag väl köpt en maskin...