Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: karlmb
« skrivet: 26 februari 2015, 09:49:58 »

Visst kan det tänkas att expventilen inte är optimalt ställd, de har väl måndagar på Ivt-fabrikken också. .
Skrivet av: Roland
« skrivet: 25 februari 2015, 19:33:14 »

Jag undrar om expansionsventilen på min pump är försiktigt inställd. När köldbärartemperaturerna in/ut var 1,3/-2,1 pendlade köldmedietemperaturen vid inloppet till förångaren mellan -4,5 och -5,2. Det är inte så många graders skillnad mellan KBut och köldmedietemperaturen. Jag vet inte vad som är rimlig pendling på köldmedietemperaturen. 

Det sitter en kolvkompressor i min pump. Jag tycker att cylinderdiameter och slaglängd bör vara vad tillverkaren har tänkt sig med små marginaler. Sen är det frågan om ventilläckage börjar spela in efter 50 000 drifttimmar. Mot det talar att jag upplever att den inte har blivit sämre. Hetgastemperaturen vid liknande driftförhållanden har såvitt jag kan bedöma varit densamma sedan pumpen var ny. Hetgastemperaturen ska öka om ventilerna börjar läcka. 

Jag har ju tidigare skrivit om att min pump blev lite underdimensionerad därför att den tilläggsisolerade oljepannan den ersatte hade högre verkningsgrad än vad jag hade räknat med. Frågan är om det inte är så att jag gissade oljepannans verkningsgrad rätt bra och att det i stället är värmepumpen som är lite klenare än vad den borde vara. 
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 25 februari 2015, 16:06:34 »

Jag kan inte tänka mig att det är brukligt att ställa expansinsventilen efter installation?
Den ska vara injusterad på fabrik.
Skrivet av: rgx107
« skrivet: 25 februari 2015, 15:15:57 »

Det är märkligt tyst från kylteknikerna i den här tråden, och det kan såklart finnas flera förklaringar till det men de brukar reagera på direkta felaktigheter. Ingen reaktion alls hittills.

Jag kanske ska tillägga att om teorin om väldigt försiktigt ställda expansionsventiler stämmer i mitt fall så klandrar jag inte installatören, de visste att systemet var överdimensionerat och hade t o m försökt förklara detta för kunden, som dock insisterade. Jag har även funderat på om man i något läge kan ha bytt köldmedium men det finns inget som tyder på det, dessutom stämmer inte avvikelsen för lämpliga medier. Propan t.ex. skulle gett lägre effekt ändå.

Det är värre för Roland som har en för liten pump, å andra sidan är avvikelsen liten. Några procent får man nog räkna med att individerna skiljer sig åt, jag kan bara jämföra med bilindustrin och där är avvikelser på motorer (effekt) upp till fem procent normalt. En bilmotor och en kompressor är i grunden ganska lika.

Det hade varit kul med en kommentar från någon i branschen, om vad man anser vara normala avvikelser och om det är möjligt att vissa installatörer ställer expansionsventilen lite mer försiktigt än andra. Eller om man alltid låter den vara som den är från fabrik (vid nyinstallation är ju kylkretsen oftast fylld och inställd redan).
Skrivet av: Roland
« skrivet: 22 februari 2015, 21:40:58 »

Det fungerar inte riktigt så. Vad köldbärarpumpen ger beror på tryckfallet i systemet den arbetar mot. Arbetar den mot ett djupt borrhål blir flödet lägre. Det går inte att säga något generellt utan man får räkna bakvägen eller försöka bestämma tiden för köldbäraren att snurra ett varv.

Det viktiga vid byte till större pump är att fundera över om borrhålet är tillräckligt djup och om vattenvolymen i radiatorsystemet är tillräcklig så att det inte blir för många starter. 
Skrivet av: nyfikna
« skrivet: 22 februari 2015, 21:17:31 »

Jag har data från en lite kyligare period då pumpen hade gått nästan kontinuerligt ett antal dagar. Pumpens effekt var 4,94 kW och den drog 1,4 kW exkl. cirkulationspumpar vilket betyder att värmeuttaget från berget var 3,54 kW. KBin var 0,4 grader och KBut - 2,6 grader. Köldbärarflödet blir 0,28 L/s.

Då deltaT var 3,4 grader (KBin 1,3 och KBut -2,1) gav pumpen 5,16 kW och drog 1,36 kW vilket ger 3,8 kW från berget. Flödet blir 0,27 L/s. Förmodligen samma flöde som ovan med tanke på osäkerheten i ingångsvärdena.

Det kanske verkar konstigt att lägre köldbärartemperatur är kopplad till ett lägre värmeuttag från berget men i fallet deltaT = 3,4 grader hade pumpen stått still delar av dygnet. Pumpen höll alltså när den gick på att tömma närområdet i berget på värme så kombinationen köldbärartemperatur och uttagen effekt säger då inte så mycket om borrhålets förmåga att leverera värme på sikt.

Ursäkta jag frågar dej igen, men du verkar ju ha örnkoll på detaljerna.  :)

Jag har tagit mitt deltaT när min pump gått flera timmar, det stabiliseras efter 3-5 timmar och kb in blir ganska stabilt efter non stopp körning några dagar, då blir ett jämviktstillstånd som bara ändrar sig 0,1-0,2C beroende på ute temperaturen.

Sedan tror jag du räknat ut flödet bakvägen till 0.28, jag ser i ett gammalt datablad för C5 att köldbärarpumpen ger just 0.28, men du hade bytt till en nyare LLowara el ngt liknande namn. Egentligen undrar jag ju då om en Wilo pump som anges ha 0.25 i nominellt flöde har det eller är flödet högre pga av lågt tryckfall, kanske då med 0,5m eller mindre, som jag såg i ett datablad det kanske kunde vara, men jag vet inte. Dvs går det att använda 0,25l/s vilket då skulle ge uttag ett på ca 2,7kW, lägger man sedan på det pumpen drar rakt av blir det t.ex 1,2+2,7=3,9kW. har jag förstått det rätt så?
(Pumpbeteckning Wilo RS25/70R)

Eller är det bättre att försöka mäta temperaturen och få tiden det tar för ett varv?

Vad skall detta leda till kan man fråga sig?  Det är nog för att försöka fatta om min pump mår bra samt att jag vill/skall byta till en 6 eller 8kw pump, jag ju förstått att effekten även beror på vilken framledning man använder, nu kan man säga jag kör med ca 0/35C.
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 22 februari 2015, 12:01:29 »

Suggasen bör rimligen vara några grader kallare än KBin, varför den inte är det vet jag inte. Men överhettningen definieras som temperaturskillnaden mellan gasen och köldmediets kokpunkt vid aktuellt tryck. Köldbäraren finns inte med i den beräkningen. Det jag är osäker på är hur överhettningen definieras när köldmediet har glide, rimligen bör det vara jämfört med daggpunkten vid aktuellt tryck.

Jomen visst.  Tänkte kb-ut. ..
Överhettning är suggastemp -kokpunkten. Eftersom kokpunkten är några grader lägre än kb-ut så kan du minska kb-ut 2-3 grader och på så sätt uppskatta öh.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 22 februari 2015, 11:16:13 »

Jag har data från en lite kyligare period då pumpen hade gått nästan kontinuerligt ett antal dagar. Pumpens effekt var 4,94 kW och den drog 1,4 kW exkl. cirkulationspumpar vilket betyder att värmeuttaget från berget var 3,54 kW. KBin var 0,4 grader och KBut - 2,6 grader. Köldbärarflödet blir 0,28 L/s.

Då deltaT var 3,4 grader (KBin 1,3 och KBut -2,1) gav pumpen 5,16 kW och drog 1,36 kW vilket ger 3,8 kW från berget. Flödet blir 0,27 L/s. Förmodligen samma flöde som ovan med tanke på osäkerheten i ingångsvärdena.

Det kanske verkar konstigt att lägre köldbärartemperatur är kopplad till ett lägre värmeuttag från berget men i fallet deltaT = 3,4 grader hade pumpen stått still delar av dygnet. Pumpen höll alltså när den gick på att tömma närområdet i berget på värme så kombinationen köldbärartemperatur och uttagen effekt säger då inte så mycket om borrhålets förmåga att leverera värme på sikt.   

Skrivet av: nyfikna
« skrivet: 21 februari 2015, 18:13:32 »

Det kanske är som med bilar där det är omöjligt att komma ner till den bränsleförbrukning som anges. Hur man än kör hamnar man 20-25% över angiven förbrukning.

Vad gäller överhettningen så vet jag inte riktigt hur den definieras när köldmediet har glide. De data jag har från senaste försöket är KBin 1,3, KBut -2,1, efter expansionsventil alldeles före inloppet till förångaren -4,6 till -5,1, suggas 0,4 - 1,6. De två sistnämnda temperaturerna pendlar mellan angivna värden. Det som förvånar är att suggastemperaturen kan gå över KBin trots att suggasledningen är isolerad. Jag har inte kalibrerat suggasgivaren men givarna verkar inte avvika mer än några tiondels grader från sant värde.

Har du ngn data på vad du tar ut ur berget, kbin-ut verkar var 3,4C, vad är flödet och går det att räkna ut effektuttaget? (Vill bara jämföra med mina egna data som Lexus räknade ut i en annan tråd och har beräkningen ngt värde?)
Skrivet av: Roland
« skrivet: 21 februari 2015, 15:51:03 »

Suggasen bör rimligen vara några grader kallare än KBin, varför den inte är det vet jag inte. Men överhettningen definieras som temperaturskillnaden mellan gasen och köldmediets kokpunkt vid aktuellt tryck. Köldbäraren finns inte med i den beräkningen. Det jag är osäker på är hur överhettningen definieras när köldmediet har glide, rimligen bör det vara jämfört med daggpunkten vid aktuellt tryck.
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 21 februari 2015, 13:02:42 »

Suggasen måste vara varmare än kb-in,  det är ju det som är överhettningen.
Dvs det kokar och ångan blir lite varmare än just förångningstempen.
Vilken förångningstemp man ska räkna med vid glide har jag glömt. . a:gl
Skrivet av: hebbe_s
« skrivet: 21 februari 2015, 12:40:12 »

Apropå bilar kom att tänka på en Italiensk arbetsmaskin jag köpte fabriksny 2008.
Jag tog ut en man som hade jobbat på SMP (dotterbolag till SP), han mätte upp 89 db(A) istället för de angivna 74 db(A) i förarhytten. Bränsletanken mätte jag själv upp till 125 liter när bottenpluggen lossades, tanken gick att utnyttja till 110-115 l, angiven volym var 160 liter.
Tvisten avgjordes i LRF Reklamationsråd, maskinsäljaren eller maskintillverkaren behövde inte vidta några åtgärder i dessa fall!
Skrivet av: Roland
« skrivet: 18 februari 2015, 18:54:30 »

Det kanske är som med bilar där det är omöjligt att komma ner till den bränsleförbrukning som anges. Hur man än kör hamnar man 20-25% över angiven förbrukning.

Vad gäller överhettningen så vet jag inte riktigt hur den definieras när köldmediet har glide. De data jag har från senaste försöket är KBin 1,3, KBut -2,1, efter expansionsventil alldeles före inloppet till förångaren -4,6 till -5,1, suggas 0,4 - 1,6. De två sistnämnda temperaturerna pendlar mellan angivna värden. Det som förvånar är att suggastemperaturen kan gå över KBin trots att suggasledningen är isolerad. Jag har inte kalibrerat suggasgivaren men givarna verkar inte avvika mer än några tiondels grader från sant värde. 


 

Skrivet av: rgx107
« skrivet: 18 februari 2015, 16:10:31 »

Jag gjorde liknande mätningar för ett år sedan, och fick liknande resultat. Både effekt och COP är lägre än databladet för kompressorerna. Båda låg under spec och det skilde lite mellan dem också, men COP var ungefär samma. Det fattas ungefär 1 kW på 5 kW nominell effekt. Ineffekten är också lägre än nominellt, de går inte för fullt helt enkelt.

Min teori är att tillverkaren medvetet ställt expansionsventilen snålt för att ha större marginaler, och kanske för att få ut mer hetgaser eftersom de värmer varmvattnet i mitt system. Jag tror inte på mätfel varken i mitt eller Rolands fall. Jag har både kortare mätningar och långa körningar (många timmar för att utesluta att effekten sparas i tanken) som bekräftar resultatet.

Hoppas någon kan lösa mysteriet. Jag väntar i fåtöljen.

Angående asynkronmaskiner så har de ofta ett typvarvtal på 2850 rpm, dvs vid nominell effekt. Utan belastning är varvtalet 3000 rpm. Ju högre belastning desto högre eftersläpning, ganska linjärt. Det påverkas inte så mycket av spänningen. Det som istället händer när spänningen sjunker är att strömmen ökar (!), och för hög ström tar kål på en maskin snabbt. Däremot isoleringen brukar ha stora marginaler så för hög spänning är sällan ett problem.
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 18 februari 2015, 13:54:45 »

OK, och hur är det med överhettnignen?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 18 februari 2015, 13:51:02 »

Gliden är 5 grader för R407. Men hänsyn tagen till den blir underkylning 4,5 grader om VBut ligger 2 grader under daggpunkten. Jag tror dock att underkylning är mindre då skillnaden mellan daggpunkt och VBut förmodligen är mindre. 
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 18 februari 2015, 10:05:42 »

Du kan utgå från att kondenseringstempen är 1-3 grader högre än vb-ut om kondensorn inte är igensatt. Sedan är det bara att jämföra med tempen strax innan expansionsventilen.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 17 februari 2015, 19:24:16 »

IVT anger nominella flöden på värmebärare och köldbärare. Utifrån dem kan man räkna ut att värmebärardeltat är 7
grader. Jag har kört med 9 grader men det ska ge samma resultat enligt mina tidigare mätningar. Köldbärardeltat blir 3 grader räknat på nominellt flöde. Min köldbärarpump klarar inte bättre än 3,5 grader. Vet inte hur mycket det gör. Ny köldbärarpump av lite kraftigare modell är beställd.

Underkylningen går väl inte att mäta utan att mäta trycket i kondensorn. Det jag kan mäta är temperaturskillnaden VBin och köldmedium ut men den säger inte så mycket om underkylningen.
Skrivet av: karlmb
« skrivet: 17 februari 2015, 10:31:53 »

Du borde skaffa en värmemätare för vb och mäta underkylningen också.
En logger 2020 som du kan återanvända till nästa vp dessutom vad det lider.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 17 februari 2015, 10:14:57 »

Roland, Nibe anger väl uteffekten vid deltaT 10 grader på varma och 3 grader på kalla sidan, kunde du åstadkomma det vid dina tester, annars kan du ha en delförklaring där.
Skrivet av: Olle61
« skrivet: 17 februari 2015, 09:32:16 »


Jag vet inte hur stor effekt en högre spänning har, men är rätt säker på att en kompressor för 230 V skulle vara rätt slö om den gick på 115 V.


Om man istället dubblar till 460V så blir den nog inte enormt mycket starkare utan den brinner upp... Det kan man tolka som att överspänningen leder till högre värme i motorn i stället för mera effekt. Jag har också letat efter diagram eller liknade men hittar inget.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 17 februari 2015, 09:15:02 »

Nätspänningen kan vara en orsak. Den var just nu 216 V, har tidigare mätt 217. Jag tänkte inte på att mäta den när jag gjorde försöken. Det är primärt frekvensen som bestämmer varvtalet men spänningen påverkar också. Jag har försökt hitta data på hur mycket det kan göra men utan resultat. Lägre spänning ger lägre styrka på det roterande magnetfältet och det medför något större eftersläpning på rotorn i förhållande till synkront varvtal men jag undrar om det kan göra mer än någon procent. Eftersläpningen för en mindre asynkronmotor ska vad jag förstår vara mindre än 5 % vid normala driftförhållanden. Att lägre nätspänning skulle ge 6 % till känns inte rimligt. 

Skit i kondensorn är också en möjlighet. Jag har loggat temperaturen på utgående köldmedium från kondensorn. Den temperaturen ligger ca 1,5 grader högre än VBin. Har ingen känsla för om det är ett rimligt värde. Det verkar i alla fall inte onormalt högt. 

Mätfelen kan gärna inte vara stora. Jag fick värden på omräkningsfaktorn från deltaT för värmebäraren till effekt. Att värdet för 3 kW elpatron vid första försöket avvek från de övriga berodde förmodligen på att elpatronen slog över till 6 kW innan temperaturerna på 3 kW nivån hade stabiliserat sig. I och med att elpatronens effekt ligger så nära värmepumpens effekt spelar det ingen större roll om givarna visar rätt eller inte. Differenserna som jämförs är ju nästan lika stora.

Jag har laborerat lite med Coolpack och stoppat in värden som jag tycker är rimliga. Det lustiga är att då för jag hetgastemperaturer som är högre än de jag har mätt vilket inte tyder på att kompressorn har börjat drabbats av inre läckage. Problemet är att jag vet inte vad som är rimliga värden på en del parametrar. Det finns en "heat loss factor" för kompressorn som ska anges. I min pump sitter kompressorn i en isolerad ljuddämpande burk vilket jag tolkar som att heat loss factor ska sättas till ett lågt värde. Vad jag har förstått är 65 % ett rimligt värde på den isentropiska verkningsgraden. Det tillsammans gör att jag får hetgastemperturer som ligger 5-10 grader högre än de jag har mätt.

Nu är det inte det faktum att kompressorn kanske börjar bli trött som stör mig utan det faktum att jag inte hittar någon rimlig förklaring till skillnaden mellan databladen och mina mätningar. Det är möjligt att det blir fåtöljvarianten enligt Per Lu så småningom men det är inte dags för den än.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 17 februari 2015, 08:54:53 »

Rätt av dig.
De har troligen testat med 230V, men de KAN ha testat med max värdet, 243 V också.
Jag vet inte hur stor effekt en högre spänning har, men är rätt säker på att en kompressor för 230 V skulle vara rätt slö om den gick på 115 V.
Följaktligen borde även en högre spänning påverka uteffekten genom att motorn för ett högre vridmoment med högre spänning.
Allt annat vore mycket märkligt.

Nu vet man ju inte vad nätspänningen var vid testtillfället, men att det skulle kunna påverka uteffekten med några procent ser jag inte som omöjligt, speciellt inte i kombination med lite skitiga värmeväxlare.
Skrivet av: Olle61
« skrivet: 17 februari 2015, 08:32:12 »

Varför 240V? Den är väl specificerad för 230/400V?

Vad har spänningen för betydelse för kompressorn egentligen, det är väl primärt frekvensen som bestämmer varvtalet?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 17 februari 2015, 07:13:28 »

Elpatronernas effekt har ju mätts upp med en elmätare som mäter aktiv effekt, den tar hänsyn till över/underspänning och eventuell reaktiv belastning, så där skall det inte kunna bli fel.
Jag tror mer på en kombination av lite skitiga växlare och en lite låg nätspänning.
Man kan väl anta att Nibe i sina tester har exakt 240 V (Eller kanske t.o.m maximal godkänd nätspänning, d.v.s. 254 V, vilket borde innebära en högre uteffekt från kompressorn (Och elpatronerna)

Så kolla nätspänningen.
Är den lägre än 240 V så tror jag du hittar uteffektens divergens där.
Annars kan det vara växlarna, eller en kombination av de två.
Jag skulle sitta lugnt i båten.
(Fast jag känner på mig att du vill byta till en lite större pump)  ;)
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 16 februari 2015, 23:42:59 »

Jag har också försökt mäta min VPs effekt på detta sätt och fått siffror som ligger "alltför" långt ifrån de jag förväntade mig. Jag tror dock inte att min VP är så mycket sämre som jag fått fram utan att lite felmätning här och lite där kan ge stora skillnader på slutresultatet.

Min slutsats är att man i praktiken inte kan mäta på detta sätt och tro att man kan komma fram till tillräckligt säkra värden. Felkällorna är alltför många och jag har lagt ner vidare försök.

Jag lutar mig i stället tillbaks i fåtöljen och är lika nöjd med min pump nu som för 10 år sedan.

Jag gör i stället en annan kontroll som jag i och för sig inte heller vet om den ger annat än indikationer på hur pumpen mår.
Jag filmar vad som händer i "fönstret" vid en kompressorstart i januari-februari när utetempen är strax under nollan. Då ser jag hur lång tid det tar innan det slutar skumma, bubbla mycket, bubbla litet och inte bubbla alls.
Hittills har jag filmat 3 år i rad och det ser ungefär likadant ut i "fönstret" varje år.

Per L
Skrivet av: ErikB
« skrivet: 16 februari 2015, 22:24:44 »

Kan värmeväxlarna i värmepumpen ha lite sämre värmeöverföring?
Det känns inte orimligt att speciellt vvx vb blir lite skitigare över åren.
/ErikB
Skrivet av: torbjorn_forsman
« skrivet: 16 februari 2015, 17:10:46 »

En fundering när du mätte värmepatronernas effekt: Mätte du nätspänningen samtidigt, och korrigerade för eventuella spänningsavvikelser? Vid en rent resistiv last såsom en värmepatron så ändras ju effekten proportionellt mot kvadraten på spänningen.
3 kW-patronen som gav 2,61 kW lämnade alltså 0,87 x märkeffekt, vilket är vad man kan förvänta sig vid 6,7 % underspänning på elnätet.
Samma beräkning för 6 kW-patronen ger 0,825 x märkeffekt, dvs 9,1 % underspänning.
Värmepatronerna är nog inga under av precisionstillverkning i sig, man ska inte bli förvånad om resistansen kan avvika t ex 5 eller möjligen 10 % från nominellt värde, vilket i så fall slår igenom proportionellt på effekten.

Nätspänningen ska normalt i leveranspunkten ligga inom +6, -10 % av nominellt värde (jag tror man då räknar medelvärde under en timme, momentant kan även större variationer förekomma), och tar man hänsyn till spänningsfallen i den egna anläggningen så kan man mycket väl tappa ytterligare några % vid lasten.
Om man mäter nätspänningen noga så kan man ofta märka att den ändrar sig i steg om 1,5-2 % några gånger per dygn, då lindningskopplarna i nätbolagets mottagningsstation ställer om sig med hänsyn till ändrad belastning mm.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 16 februari 2015, 16:50:06 »

Jag har försökt bestämma vilken effekt min värmepump ger och dess COP vilket så småningom ledde till en väsentlig fråga. Men först en redogörelse för försöken.

Effekten bestämdes på det vanliga sättet. Temperaturdifferensen för värmebäraren när pumpen går jämförs med motsvarande differens vid elpatrondrift. Tillförd effekt till elpatronen mäts med elmätaren med korrektion för vad värmebärarpumpen och reglersystemet drar, ca 10 W.

Vid första försöket jag gjorde visade det sig att 3 kW elpatron gav 2,61 kW. 6 kW elpatron gav inte mer än 4,95 kW.  Från det och temperaturdifferenserna beräknade jag omvandlingsfaktorerna från temperaturdifferens till kW. De blev 0,550 kW/K för 3 kW elpatron och 0,566 kW/K för 6 kW elpatron. Det skiljer ca 3 % mellan värdena. Jag hade väntat mig att få mer närliggande värden med tanke på att jag hade kalibrerat givarna innan försöket. Efter kalibreringen var det en differens mellan givarna på mindre än 0,2 grader vid 40 grader.

Värmepumpens effekt fick jag till 4,94 kW. KBin var 0,4 grader och VBut 44 grader. Sen tittade jag i databladet för pumpen och upptäcker att den vid 0/45 ska ge 5,2 kW. Skulle jag räkna om mitt uppmätta värde till 0/45 skulle det bli lite under 4,9 kW. Under försöket drog pumpen i snitt 1,45 kW, med avdrag för cirkulationspumpar 1,40 kW. COP utan cirkulationspumpar blir 3,53. Databladet anger 3,5. Förmodligen är det utan cirkulationspumpar.

Då jag var störd över att uppmätta effekten var ca 0,3 kW mindre än vad den borde vara tänkte jag att det var något mätfel någonstans. Att det skulle vara fel på tillverkarens uppgifter verkade inte rimligt. Någon vecka senare upprepade jag därför försöket efter att ha kalibrerat om givarna. Det hade inte behövts visade det sig. Jag hade också kompletterat med en temperaturgivare mellan kondensorn och elpatronen då jag tänkte att vattnets passage genom kondensorn kunde påverka temperaturdifferensen vid elpatrondrift. Men så var inte fallet temperaturen före och efter kondensor var lika när elpatronen var inkopplad.

Omräkningsfaktorerna temperaturdifferens till kW blev mer lika den här gången, 0,564 kW/K för 3 kW elpatron resp. 0,563 kW/K för 6 kW. Hastigheten på värmebärarpumpen var densamma som vid det första försöket så faktorn borde inte ändras mellan försöken. 0,563 och 0,566 skiljer 0,5 % och det är inget att säga något om. 

Vädret var den här gången varmare än vid första försöket vilket påverkade köldbärar- och värmebärartemperaturerna. KBin var 1,3 grader och VBut 38 grader. Effekten beräknades till 5,16 kW. Trots gynnsammare medietemperaturer nåddes inte databladets 5,2 kW vid 0/45. Uteffekten vid 0/35 anges till 5,5 kW. Vid 0/38 bör den vara 5,4 kW. Tar man hänsyn till att KBin var 1,3 grader saknas det återigen ca 0,3-0,4 kW jämfört med databladet. COP utan cirkulationspumpar blev 3,82. Databladet anger 4,2 för 0/35 som ligger rätt nära försöksförhållandena vad gäller temperaturskillnad mellan varma och kalla sidan.

Frågan är vad effektskillnaden beror på. Kan ventilerna i kompressorn ha börjat läcka? Den har ju trots allt gått ca 55 000 timmar. Ventilläckage bör avspegla sig i högre hetgastemperatur. Den var 74 grader vid första försöket och 66 grader vid andra försöket. Eftersom jag inte har något att jämföra med vet jag inte om det är rimliga hetgastemperaturer med tanke på köldbärar- och värmebärartemperaturerna. Temperaturen på köldmedieröret vid inloppet till förångaren var ca -5 vid andra för söket och det tycker jag inte är onormalt. KBut var något lägre än -2 grader. Expansionsventilen verkar därför såvitt jag förstår vara rätt inställd. Köldmedietemperaturen vid inloppet till förångaren och suggastemperaturen pendlar bägge inom ett intervall på ca en grad.

Min fråga efter denna något mångordiga inledning blir därför: Är det rimligt att tänka sig att kompressorns prestanda har försämrats något jämfört med ett fräscht exemplar?

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser
Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!