|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: i
« skrivet: 29 augusti 2010, 19:15:38 »
En sak jag kanske inte nämnde tidigare: idag har jag dels en rapsoljepanna, dels ett "reservvärmeaggregat" som består av separat kasset med 6KW elpatroner. Det senare aggregatet sätter igång beroende på dess termostater, skilda för varmvatten och värme. Dessutom är det kopplat till en energivakt så det inte orsakar att huvudproppen går - dvs den känner av den aktuella totala elförbrukningen och minskar sin effekt vid behov. Är det något särskilt att tänka på vad gäller ovanstående när man kopplar in en värmepump i stället ? 
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 23 augusti 2010, 00:02:38 »
Hei
Vil teste frikyling med med vertikale Helix probes fra Rehau 12 stk . Disse har en maksdypde på 5 meter (jeg klare muligens bare å få dem 4 meter dypt). Jordboret er klart venter bare på probene nå. Helix probene tar jo også mye mindre plass.
Visst kommer det att fungera med frikyla, men naturligtvis beroende på den effekt som tas ut för kyla samt hur många Helix som ansluts. För bästa effekt så bör marken frysas d.v.s. det vatten som finns i marken övergår till is.
Hur många kommer du att montera, och vilken effekt har du på värmepumpen. Hur stort är huset, när är det byggt och var finns huset.
12 stk helix 6 kW varmepump 225 m2 hus bygd 1993 sørvestlandet Norge
Nu kommer du att koppla in kyla, men om du inte återladdar via kyldrift......måste du då återladda på annat sätt eller är det tänkt att solen fixar det?
Skrivet av: eureka
« skrivet: 22 augusti 2010, 23:55:41 »
Hei
Vil teste frikyling med med vertikale Helix probes fra Rehau 12 stk . Disse har en maksdypde på 5 meter (jeg klare muligens bare å få dem 4 meter dypt). Jordboret er klart venter bare på probene nå. Helix probene tar jo også mye mindre plass.
Visst kommer det att fungera med frikyla, men naturligtvis beroende på den effekt som tas ut för kyla samt hur många Helix som ansluts. För bästa effekt så bör marken frysas d.v.s. det vatten som finns i marken övergår till is.
Hur många kommer du att montera, och vilken effekt har du på värmepumpen. Hur stort är huset, när är det byggt och var finns huset.
12 stk helix 6 kW varmepump 225 m2 hus bygd 1993 sørvestlandet Norge
Skrivet av: i
« skrivet: 22 augusti 2010, 14:30:03 »
Skrivet av: Roland
« skrivet: 22 augusti 2010, 10:08:41 »
Kom förresten på en annan kylningside, som kanske är orealistisk. (Hade egentligen tänkt på den till skafferiet.)
Man kunde ju gräva ner rör med dimension 100mm eller grövre i jorden och ta in luft den vägen på sommaren. Effektiviteten blir antagligen sämre och nedkylningen mindre men å andra sidan kan man ta in mycket luft! (Och man kan ha flera rör parallellt.)
Är jag väldigt mycket ute och cyklar ?  
Vill man kyla luften sommartid på det sättet är det risk för kondens i rören och tillväxt av mögel och annat otrevligt. När man förvärmer kall luft vintertid finns inte det problemet.
Skrivet av: i
« skrivet: 22 augusti 2010, 03:28:31 »
Hm. Det här tål att funderas över eftersom det kommer att krävas en ganska stor kyleffekt när den verkligen behövs.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 21 augusti 2010, 11:17:15 »
När man har det på kontor så upptar bafflarna åtskilliga kvadratmeter av takytan. Skall du ha en rilmlig storlek på kylelementet så måste du ha fläkt för att komma upp i den kyleffekt som behövs.
Håller med dig, att effekten ökar naturligtvis och en fläkt ansluts, men "i" ville inte ha någon fläkt varför jag flaggade om låg effekt. Om man jämför bafflarna i ett kontor, så måste de daggpunktsstyras då de sakar tråg och pump. En vanlig värmeradiator ger liten värmeavgivning om det inte startar en självcirkulation på luften bakom, i och framför densamma d.v.s. värmeavgivningen från radiatorn startar upp en självcirkulation. När jag såg att batteriet skulle monteras högst upp i ett trapphus, såg jag också att det skulle uppstå en naturlig självcirkulation över batteriet. Den kan matas med kallare vätska än en kylbaffel, och därigenom även kondensera fukt som i sig ger högre komfort. Men återigen flaggar även jag för att effekten av installation kan upplevas som låg.
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 21 augusti 2010, 10:34:55 »
Eftersom vi har ett centralt "trapphus" (dvs 3 * trapphallar med dörröppningar till nästan alla rum) funderar jag på en fläktlös lösning där kylarn är högst upp i t ex trappvägg och då naturligt sjunker ner i hela huset. Är det någon verklighetsförankring i den iden ?
Absolut! Visst fungerar det, men risken är stor att effekten blir låg.
På vintern kan du stänga av en radiator under ett fönster, samt lägga dig på golvet inunder. Du kommer då att uppleva den effekt som batteriet skapar.
Vissa kontor har den typen av kyla d.v.s. de monterar kylbafflar i taket, som endast "strålar" kylan. Kylbafflar använder vanligtvis tilluften i ventilation för att sprida kylan. Det finns även kylslingor inbyggda i innertaket, som utan fläkt levererar kyla.
När man har det på kontor så upptar bafflarna åtskilliga kvadratmeter av takytan. Skall du ha en rilmlig storlek på kylelementet så måste du ha fläkt för att komma upp i den kyleffekt som behövs.
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 20 augusti 2010, 21:51:44 »
Nej det tror jag inte. Thermia har en kylmodul som man kan köpa till
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 20 augusti 2010, 21:48:29 »
Däremot går det givetvis utmärkt att utnyttja jordkylan för att kyla primärsidan i en värmepump som arbetar omvänt, alltså som värmer upp inkommande brine och kyler av vattnet i värmeledningssystemet.
Finns det bergvärmepumpar med fyrvägsventil på köldmediesystemet?
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 20 augusti 2010, 20:34:47 »
Hei
Vil teste frikyling med med vertikale Helix probes fra Rehau 12 stk . Disse har en maksdypde på 5 meter (jeg klare muligens bare å få dem 4 meter dypt). Jordboret er klart venter bare på probene nå. Helix probene tar jo også mye mindre plass.
Visst kommer det att fungera med frikyla, men naturligtvis beroende på den effekt som tas ut för kyla samt hur många Helix som ansluts. För bästa effekt så bör marken frysas d.v.s. det vatten som finns i marken övergår till is. Hur många kommer du att montera, och vilken effekt har du på värmepumpen. Hur stort är huset, när är det byggt och var finns huset.
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 20 augusti 2010, 20:09:12 »
Visst går det. Men det brukar kosta ungefär som en panasonic pump att utrusta din VP att kunna göra kyla. Sen kanske du vill ha en tank, styr mm. Jag kör med Panasonic funkar Thumbsup Det blir dyrt med aktiv kyla. jag skulle satsa på jordvärme och en panasonic om jag var du. Man får ju en typ av back-up på värmen samtidigt. Med panasonic menar jag en LL pump av valfritt märke. 
Skrivet av: i
« skrivet: 20 augusti 2010, 20:02:43 »
Jag tror vi nu börjar prata om "aktiv kyla" ?
(Det borde väl också gå att driva automatiskt, dvs utan manuell omställning ?)
Skrivet av: eureka
« skrivet: 20 augusti 2010, 19:51:40 »
Hei
Vil teste frikyling med med vertikale Helix probes fra Rehau 12 stk . Disse har en maksdypde på 5 meter (jeg klare muligens bare å få dem 4 meter dypt). Jordboret er klart venter bare på probene nå. Helix probene tar jo også mye mindre plass.
Skrivet av: gunnarb
« skrivet: 20 augusti 2010, 16:31:17 »
Jag tror att man helt kan avskriva tankarna på frikyla med jordvärme. Redan vid 8-10 graders brinetemperatur är kylningen dålig och rejält stora kylbafflar krävs. Det har jag erfarenhet av själv.
Däremot går det givetvis utmärkt att utnyttja jordkylan för att kyla primärsidan i en värmepump som arbetar omvänt, alltså som värmer upp inkommande brine och kyler av vattnet i värmeledningssystemet. Då får man stänga av alla värmeelement, så att inte de blir kalla och ger kondens och istället göra en egen värmeisolerad slinga fram till en fläktkonvektor. Jag tror att det finns vissa värmepumpar som man kan invertera på detta sätt, bl.a. Thermia. Nibe verka inte ha denna möjlighet.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 20 augusti 2010, 13:03:24 »
Hur fungerar det med kylningen på sommaren, dvs ihop med uppvärmning (av varmvattnet då) ? Jag menar att om pumpen kyler kylaggregatet så kan den väl inte värma vatten samtidigt, eller ?
Se bifogad bild, som visar exempel på vilka temperaturer som uppstår när kompressorn laddar varmvatten, komfortkylan är i funktion och någon duschar. Allting sker samtidigt, och temperaturerna är naturligtvis påhittade men kan mycket väl vara rätt i någon villa. Kan den här hanteringen ske helt automatiskt ?
Ja, hos mig sker det helt automatiskt. Värmepumpens reglering har jag inte rört på 3 år. Komfortkylan bryter jag elmatningen om någon vecka, och plockar bort den trådlösa rumsgivaren.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 20 augusti 2010, 07:31:59 »
Kom förresten på en annan kylningside, som kanske är orealistisk. (Hade egentligen tänkt på den till skafferiet.)
Man kunde ju gräva ner rör med dimension 100mm eller grövre i jorden och ta in luft den vägen på sommaren. Effektiviteten blir antagligen sämre och nedkylningen mindre men å andra sidan kan man ta in mycket luft! (Och man kan ha flera rör parallellt.)
Är jag väldigt mycket ute och cyklar ?
Det där har jag sett på några ställen, tilluften går via rör i jorden. Funktionen är mest att förvärma luften vintertid men det kyler även tilluften sommartid. Det kan dock inte jämföras med AC eller frikyla.
Skrivet av: i
« skrivet: 19 augusti 2010, 22:38:32 »
Kom förresten på en annan kylningside, som kanske är orealistisk. (Hade egentligen tänkt på den till skafferiet.) Man kunde ju gräva ner rör med dimension 100mm eller grövre i jorden och ta in luft den vägen på sommaren. Effektiviteten blir antagligen sämre och nedkylningen mindre men å andra sidan kan man ta in mycket luft! (Och man kan ha flera rör parallellt.) Är jag väldigt mycket ute och cyklar ?
Skrivet av: i
« skrivet: 19 augusti 2010, 22:28:09 »
...
Efter värmesäsongens slut, stiger tempen ganska snabbt i de ordinarie slingorna och bör då användas som energikälla till varmvattenladdningar. Om ytterligare garanti för bra kylfunktion ska varmvattnet laddas med energi från den djupare slingorna. Det betyder att oavsett vilka slingor som är aktiv för varmvatten under sommaren, skall slingornas separeras från varandra via avstängningsventiler.
Hur fungerar det med kylningen på sommaren, dvs ihop med uppvärmning (av varmvattnet då) ? Jag menar att om pumpen kyler kylaggregatet så kan den väl inte värma vatten samtidigt, eller ? Kan den här hanteringen ske helt automatiskt ? (Mycket frågor, men jag passar ju på när du är så hjälpsam... :-[  )
Skrivet av: i
« skrivet: 19 augusti 2010, 22:23:16 »
Hej i!
Jag bor mellan Sala och Heby och är också intresserad av jordvärme. Skriv om du får tag på någon "billig" grävare. Det borde gå att spara några slantar på grävningen. Har själv tänkt att lägga ca 800 m.
Mvh
Uffe
Jodå, kommer jag till skott skickar jag ett pm.  (Viken leverantör hade du i tankarna förresten ? Själv funderar jag på Thermia ?)
Skrivet av: Uffe999
« skrivet: 19 augusti 2010, 22:07:07 »
Hej i!
Jag bor mellan Sala och Heby och är också intresserad av jordvärme. Skriv om du får tag på någon "billig" grävare. Det borde gå att spara några slantar på grävningen. Har själv tänkt att lägga ca 800 m.
Mvh
Uffe
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 19 augusti 2010, 16:07:18 »
Här hänger jag inte med helt. "Nerkylt" blir väl slingorna i vilket fall, dvs under vintern när man "drar värme" ur jorden ? Och vitsen med den särskilda slingan är väl att den ligger på ett djup som inte "återladdas" på sommaren på samma sätt som på vanligt djup ? Jag kan förstå att nedkylningseffekten på "kylslingan" inte blir lika stor när den inte ensam står för uppvärmningen vintertid, men å andra sidan blir den nedkyld under en längre tid. Man måste förstås då ha en "växel" mellan kylslingan och den vanliga slingan som tillåter retur till pumpen direkt efter kylslingan på sommaren.
Men jag har kanske missat en del här ?
Ja, jag missförstod dig. Visst kan man köra de parallellt med varandra under vintern, för att på våren köra den djupare slangen ensam. Det för att skapa den jordisklump på de antal ton som krävs för kylbehovet. Det kanske till och med är en förutsättning för att komma över fasomvandlingen vatten till is på 5-metersslingorna. Efter värmesäsongens slut, stiger tempen ganska snabbt i de ordinarie slingorna och bör då användas som energikälla till varmvattenladdningar. Om ytterligare garanti för bra kylfunktion ska varmvattnet laddas med energi från den djupare slingorna. Det betyder att oavsett vilka slingor som är aktiv för varmvatten under sommaren, skall slingornas separeras från varandra via avstängningsventiler.
Skrivet av: i
« skrivet: 19 augusti 2010, 15:41:47 »
Tänker på den tekniska/praktiska lösningen: är iden att man har en "omställare" mellan den vanliga slingan och "kylslingan" som man ställer om, typ en månad på våren, till "kylslingan" ?
Eller kan det vara en ide att lägga "kylslingan" som första del av hela "uppvärmningslingan" ?
Tanken är att växla den mellan de ordinarie kollektorerna, och kylkollektorn.
Om det blir en skitsommar utan kylbehov, så är det bra om det ordinarie systemet inte ingår i paketet som är nerkylt. Förhoppningen är att det finns så mycket kyla i backen, att markområdet inte är återladdad till mer än 75%. De ordinarie kollektorerna (markområdet) blir återladdat till 100%
Här hänger jag inte med helt. "Nerkylt" blir väl slingorna i vilket fall, dvs under vintern när man "drar värme" ur jorden ? Och vitsen med den särskilda slingan är väl att den ligger på ett djup som inte "återladdas" på sommaren på samma sätt som på vanligt djup ? Jag kan förstå att nedkylningseffekten på "kylslingan" inte blir lika stor när den inte ensam står för uppvärmningen vintertid, men å andra sidan blir den nedkyld under en längre tid. Man måste förstås då ha en "växel" mellan kylslingan och den vanliga slingan som tillåter retur till pumpen direkt efter kylslingan på sommaren. Men jag har kanske missat en del här ?
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 19 augusti 2010, 12:20:21 »
Tänker på den tekniska/praktiska lösningen: är iden att man har en "omställare" mellan den vanliga slingan och "kylslingan" som man ställer om, typ en månad på våren, till "kylslingan" ?
Eller kan det vara en ide att lägga "kylslingan" som första del av hela "uppvärmningslingan" ?
Tanken är att växla den mellan de ordinarie kollektorerna, och kylkollektorn. Om det blir en skitsommar utan kylbehov, så är det bra om det ordinarie systemet inte ingår i paketet som är nerkylt. Förhoppningen är att det finns så mycket kyla i backen, att markområdet inte är återladdad till mer än 75%. De ordinarie kollektorerna (markområdet) blir återladdat till 100% Sedan är jag som sagt nybörjare på området; man har alltså en (typiskt snarare flera ?) "kylare" inomhus som då genomlöps av den kylda vätskan och som har en fläkt ?
Stämmer bra
Eftersom vi har ett centralt "trapphus" (dvs 3 * trapphallar med dörröppningar till nästan alla rum) funderar jag på en fläktlös lösning där kylarn är högst upp i t ex trappvägg och då naturligt sjunker ner i hela huset. Är det någon verklighetsförankring i den iden ?
Absolut! Visst fungerar det, men risken är stor att effekten blir låg. På vintern kan du stänga av en radiator under ett fönster, samt lägga dig på golvet inunder. Du kommer då att uppleva den effekt som batteriet skapar. Vissa kontor har den typen av kyla d.v.s. de monterar kylbafflar i taket, som endast "strålar" kylan. Kylbafflar använder vanligtvis tilluften i ventilation för att sprida kylan. Det finns även kylslingor inbyggda i innertaket, som utan fläkt levererar kyla.
Skrivet av: i
« skrivet: 19 augusti 2010, 11:42:46 »
...
Om det är en slinga så bör den inte vara längre än 400 m men med 2 parallellkopplade slingor blir flödesmotståndet halverat.
Just det, nu kommer jag ihåg det resonemanget jag läste :-[ , glömde det där med parallell = halvering av motstånd!
Skrivet av: i
« skrivet: 19 augusti 2010, 11:40:44 »
...
Nej värmepumpen måste kyla jordlagret runt slangarna som ligger på 5 meters djup. Det gör den bäst någon/några månader på våren.
Fördelen är väl att du kyler huset till en låg kostnad. Nackdelarna är grävningen och den eventuella högre förbrukningen på värmepumpen. Perioden för att vattnet i jordlagret ska fasomvandlas till is, kan förbrukningen öka lite på grund av lägre förångningstemp.
Satsar du på tekniken blir du först i sverige, varför alla frågor inte går att svara på.
Tänker på den tekniska/praktiska lösningen: är iden att man har en "omställare" mellan den vanliga slingan och "kylslingan" som man ställer om, typ en månad på våren, till "kylslingan" ? Eller kan det vara en ide att lägga "kylslingan" som första del av hela "uppvärmningslingan" ? Sedan är jag som sagt nybörjare på området; man har alltså en (typiskt snarare flera ?) "kylare" inomhus som då genomlöps av den kylda vätskan och som har en fläkt ? Eftersom vi har ett centralt "trapphus" (dvs 3 * trapphallar med dörröppningar till nästan alla rum) funderar jag på en fläktlös lösning där kylarn är högst upp i t ex trappvägg och då naturligt sjunker ner i hela huset. Är det någon verklighetsförankring i den iden ?
Skrivet av: i
« skrivet: 19 augusti 2010, 11:23:56 »
...
Klart man KAN gräva ner en särskild slinga för det, men det tror jag blir såpass mycket dyrare i investering att det lönar sig inom rimlig tid åtminstone att installera en luft/luft-värmepump istället, faktiskt.
Med det sista förslaget, menar du i stället för jordvärme (dvs = uppvärmning + kyla) eller som kyllösning (dvs = kyla, samt ev tillsatsvärme på vintern) ?
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 18 augusti 2010, 20:51:27 »
Calle, du slant lite på tangenterna va
Jo, 20 kW ska de vara. tomte::
Jag tyckte att jag läst någonstans att varje slinga bör vara max 300 m pga pumpmotstånd, men det är alltså inget problem med längre ? Om det är en slinga så bör den inte vara längre än 400 m men med 2 parallellkopplade slingor blir flödesmotståndet halverat.
Skrivet av: Smurfen.
« skrivet: 18 augusti 2010, 19:23:40 »
Angående max slang längd har jag för mej att den brukar ligga på ca 1*400 meter eller 2*800 meter .
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 18 augusti 2010, 16:39:06 »
Om jag skulle vilja ha en kyl/AC-lösning för huset, vad skulle vara den bästa lösningen ?
Driftskostnad och bullernivå är viktigt.
Då tror jag att "jordkylan" kan vara ett alternativ. Vad jag förstår kan man alltså lägga en särskild jordslinga för det ändamålet på typ 5m djup. Använder man då värmepumpen för kyla eller har man en separat sådan då ?
Man kyler huset genom att snurra vätskan mellan slangen på det djupa området och fläktkonvektorn. Kan man ha en helt separat anläggning med den här principen ?
Fördelar/nackdelar ?
Nej värmepumpen måste kyla jordlagret runt slangarna som ligger på 5 meters djup. Det gör den bäst någon/några månader på våren. Fördelen är väl att du kyler huset till en låg kostnad. Nackdelarna är grävningen och den eventuella högre förbrukningen på värmepumpen. Perioden för att vattnet i jordlagret ska fasomvandlas till is, kan förbrukningen öka lite på grund av lägre förångningstemp. Satsar du på tekniken blir du först i sverige, varför alla frågor inte går att svara på.
Skrivet av: cheetah1
« skrivet: 18 augusti 2010, 16:32:13 »
Frikyla innebär att du kör vätskan som kommer från slangarna genom ett slags element genom vilket man blåser luft (fläktkonvektor), som på så sätt blir kyld. Problemet med jordvärme kontra bergvärme är att jorden håller en högre temperatur på sommaren än berget, vilket innebär att du behöver en större (klumpigare och dyrare) fläktkonvetkor för ändamålet.
Klart man KAN gräva ner en särskild slinga för det, men det tror jag blir såpass mycket dyrare i investering att det lönar sig inom rimlig tid åtminstone att installera en luft/luft-värmepump istället, faktiskt.
Skrivet av: i
« skrivet: 18 augusti 2010, 15:23:42 »
Om jag skulle vilja ha en kyl/AC-lösning för huset, vad skulle vara den bästa lösningen ?
Driftskostnad och bullernivå är viktigt.
Vad jag förstår kan man alltså lägga en särskild jordslinga för det ändamålet på typ 5m djup. Använder man då värmepumpen för kyla eller har man en separat sådan då ?
Kan man ha en helt separat anläggning med den här principen ?
Fördelar/nackdelar ?
Eller kan det löna sig (installationskostnad/kapacitet) med annan AC-lösning ?
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 18 augusti 2010, 15:08:14 »
Calle, du slant lite på tangenterna va
Skrivet av: i
« skrivet: 18 augusti 2010, 14:44:39 »
430 m2, 3 våningar, byggt 1994. Utan att veta var i landet det ligger så skulle jag uppskatta max effektbehov till ca 20 MW. Värmepumpen bör dimensioneras till ca 70% av detta, 13-15 kW VP. 2 x 400 m jordvärmeslang ska räcka, men lägg gärna ner 2 x 500 om plats finns.
Tack! Huset ligger i Heby kommun, dvs Västmanland/Uppsala län. Jag tyckte att jag läst någonstans att varje slinga bör vara max 300 m pga pumpmotstånd, men det är alltså inget problem med längre ? Kanske beroende på slangdiameter ? Ska kanske tillägga att huset är byggt med ett "storbondehus" från 1867 som förlaga (brann ner 1993). Så takhöjden i första och andra våningen är 3 meter och ytterväggarna är av typen "isolerlecablock".
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 18 augusti 2010, 14:33:40 »
430 m2, 3 våningar, byggt 1994. Utan att veta var i landet det ligger så skulle jag uppskatta max effektbehov till ca 20 MW. Värmepumpen bör dimensioneras till ca 70% av detta, 13-15 kW VP. 2 x 400 m jordvärmeslang ska räcka, men lägg gärna ner 2 x 500 om plats finns.
Skrivet av: i
« skrivet: 18 augusti 2010, 14:03:08 »
Hur beräknar man effektbehovet om man måste utgå ifrån boyta/volym endast ?
(Hus byggt 1994.)
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 18 augusti 2010, 13:17:43 »
Vad är den specifika fördelen/fördelarna med jordvärme ?
Priset för installation. Nackdelarna är tjälskjutning och att det är lönslöst att ansluta passiv komfortkyla till systemet. Har dock gett ett förslag för jordvärmevillor: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=34576.msg323048#msg323048som med hjälp av en medlem visar sig fungera. (med en viss effektbegränsning naturligtvis) Anläggningskostnaden ?
Den är ca: 20-30 000 kr lägre för jordvärmen. Driftsäkerhet ?
Densamma för bägge alternativen. Effektivitet ?
Om det skiljer något, så är det till jordvärmens fördel genom att den har varmare köldbärartemp på sommaren.
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 18 augusti 2010, 12:26:43 »
Jordvärme är precis lika effektivt som berg, tekniken är den samma. Driftsäkerheten är den samma. Frikyla är bra. Men jag har 15 plus i min jordslang och om jag skulle tillföra värme som jag gör om jag kör kyla så blir det ännu varmare och det är svårt att kyla med 20 plus. Har man plats är det bara att gräva slang
Skrivet av: i
« skrivet: 18 augusti 2010, 12:11:04 »
Vad är den specifika fördelen/fördelarna med jordvärme ? Anläggningskostnaden ? Driftsäkerhet ? Effektivitet ? Eller... ?
Skrivet av: Kåge watt
« skrivet: 18 augusti 2010, 12:08:46 »
Jag håller på jordvärme. Det går ju ganska lätt att gräva ner tillräckligt
med slang för ditt energibehov då du ändå är igång.
Jordvärmen funkar kanonbra för mig.
Skrivet av: i
« skrivet: 18 augusti 2010, 12:03:28 »
Det förstås! Tänkte inte på temperaturskillnaden. Men det lönar sig väl ändå med frikyla jämfört med andra AC-lösningar ?
Skrivet av: pricken
« skrivet: 18 augusti 2010, 11:12:19 »
Jordvärme, UTAN TVEKAN!
Frikyla är när du med hjälp av en vanlig cirkpump och en fläktkonvektor nyttjar den kalla spritblandningen till att
kyla(som ac) ex-vis överhettade sovrum under årets varmaste dagar. Berget håller kanske 5-8grader medans jorden håller 12-15 grader.
Enda drivkostnaden är cirkpumpen och fläkten i konvektorn.
Skrivet av: i
« skrivet: 18 augusti 2010, 10:25:14 »
Jordvärme är kanon Thumbsup Enda minuset är att det blir lite sämre med frikyla. Är du inte sugen på det så skulle jag köra jordvärme direkt. Det gör jag redan
Varför blir det sämre för "frikyla" ? (Vad exakt menar du med det förresten ?)
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 18 augusti 2010, 10:13:27 »
Jordvärme är kanon Thumbsup Enda minuset är att det blir lite sämre med frikyla. Är du inte sugen på det så skulle jag köra jordvärme direkt. Det gör jag redan
Skrivet av: i
« skrivet: 18 augusti 2010, 10:07:32 »
Hej, Jag är en nybörjare på området och vill gärna få lite tips. Vi har nyligen köpt en gård med tillräckligt med mark för jordvärme. För närvarande värms den upp med en rapsoljepanna, men den är otillförlitlig och kostar som vanlig oljeuppvärmning ungefär. Därför har vi bestämt att skaffa oss en värmepump, antingen berg- eller jordvärme. Vid diskussioner med bekanta och hantverkare/rörmokare har iden med jordvärme betraktats med skepsis och mina argument att det är billigare att anlägga markslangar än att borra hål samt att det finns en risk för oanvändbara hål (dvs man blir tvungen att bekosta ett nytt) ansetts felaktiga. Vad anser ni ? Dessutom undrar jag hur man beräknar effektbehov för värmepumpen när man som i mitt fall inte har tillgång till tillförlitliga gamla driftskostnader. Huset i fråga är på ca 430 kvadrat i 3 våningar (inredd vind) med vattenburen golvvärme i de två nedersta och vattenradiatorer i den översta. (Dessutom finns 4 kakelugnar.) Tomten på ca 14000m2 ligger på ren landsbygd.
|
|
|
Tänkte inte på det! 
gäster: 331
dolda: 0
användare: 13
