Ämne: DeltaT optimering gav 10%

[Optimerar'n]

Hej,

Jag tänkte dela med mig av min bästa värmepumpsoptimering från i vinter.

Tidigare har jag haft deltaT på varma sidan till 5-7grader. Rekommendationerna i forumet har ju varit åt det hållet tidigare. Men jag får tacka Adam och andra som i Thermia Optimum diskussionerna tog upp att Optimum pumpen styr mot deltaT på 8 grader. Detta fick mig på nya tankar!

Så jag ställde resolut ned cirkulationspumpen till läge 1, från tidigare läge 2. DeltaT blev då 7-9 grader. Perfekt!
Resultatet var enastÃ¥ende. Vinsten blev i medel 10%.    Allt annat oförändrat, inkluderat innekomforten. Jag bifogar en bild som visar min dygnsmedelförbrukning i de olika lägena för olika dygnsmedeltemperaturer. Mätningen är baserad pÃ¥ 2+2 mÃ¥naders mätning. SÃ¥ledes statistiskt säkerställd.

Helt klart arbetar pumpen, med sin underkylare effektivare runt 8 grader. Sedan drar ju cirkulationspumpen mindre effekt också... Så om man har en värmepump med underkylare så är 7-9 absolut ett mer optimalt deltaT.

Så jag tycker absolut det är dags att revidera rekommendationerna för deltaT när man har en underkylare!

En rolig anekdot är att jag stolt berättar för frugan om min storartade optimering. DÃ¥ säger hon att deltaT självklart skall vara 7-10 dÃ¥ detta stÃ¥r pÃ¥ första sidorna i "Stora Värmepumpsboken" jag beställt Ã¥t henne frÃ¥n Thermia...  :-[  Jag fick väll erkänna att jag borde läst denna "nybörjarbok" själv... Kanske fler som borde göra det eller?

En effekt av att ha cirkulationspumpen i lägre läge är att man får kortare och fler cykler. Därför höjde jag sedan även gradminuterna för start av VP, och jag har nu lika många start/stopp som tidigare.

Hälsningar,

O

[Carl N]

En del av förtjänsten ligger säkert i att cirkumpen drar lite mindre ocksÃ¥, men bra jobbat.  Thumbsup

[Roland]

Optimalt deltaT beror på kondenseringstemperaturen. Har man golvvärme med låg framledningstemperatur ligger optimalt deltaT lägre än för radiatorsystem som är på gränsen för vad pumpen klarar. Det innebär också att optimalt deltaT varierar med årstiden i och med att framledningstemperaturen varierar med utomhustemperaturen.

10 % förbättring är för mycket för att vara orsakat enbart av ändringen av deltaT. 3-4 % hade varit rimligt utifrån givna värden, resten måste bero på andra faktorer.

[Optimerar'n]

Varför skulle 3-4% vara rimligt? Jag trodde själv inte vinsten skulle bli så stor, men statistiken säger något annat!

Jag bifogar en linjarisering där som synes vinsten är nära konstant i hela intervallet för utetemperatur -8 till +4  ºC. (Det intervall jag har nog med samples ifrÃ¥n).

/O

[Ekke Boo]

Hej, intressant läsning detta. Jag hade en liknande tes för min Nibe 1230-8 för några månader sedan. Hittas om man söker lite på forumet ("Strypt på returen"). Nån mer kommentarer från nån med liknande erfarenhet med Nibe?

[Roland]

Resonerade så här: Radiatorernas medeltemperatur skall vara densamma då samma värmeeffekt skall avges. Ökar deltaT från 6 till 8 grader betyder det att framledningstemperaturen skall öka en grad och returtemperaturen minska en grad. Det ger inte exakt samma medeltemperatur ur värmeavgivningssynpunkt men det kan man bortse från i det resonmanget.

En grad lägre returtemperatur betyder att kondenseringstemperaturen kan sjunka högst en grad. En grad lägre kondenseringstemperatur kan ge högst 3-4 % bättre COP beroende pÃ¥ temperaturdifferensen värmebärare/köldbärare. 

[Carl N]

En grad lägre returtemperatur betyder att kondenseringstemperaturen kan sjunka högst en grad. En grad lägre kondenseringstemperatur kan ge högst 3-4 % bättre COP beroende på temperaturdifferensen värmebärare/köldbärare. 

Normalt är det väl temperaturen i toppen på kondensorn (framledningstemperatur) som bestämmer kondenseringstemperatur? 

Hur mycket ger en sänkning av CP med ett steg?

En ökning av deltaT ger också ökad underkylning som också förbättrar COP eller?

[HerrBrun]

Resonerade så här: Radiatorernas medeltemperatur skall vara densamma då samma värmeeffekt skall avges. Ökar deltaT från 6 till 8 grader betyder det att framledningstemperaturen skall öka en grad och returtemperaturen minska en grad. Det ger inte exakt samma medeltemperatur ur värmeavgivningssynpunkt men det kan man bortse från i det resonmanget.

En grad lägre returtemperatur betyder att kondenseringstemperaturen kan sjunka högst en grad. En grad lägre kondenseringstemperatur kan ge högst 3-4 % bättre COP beroende pÃ¥ temperaturdifferensen värmebärare/köldbärare. 

Men nu talar du om effekten av att flytta kondenseringstemperaturen. Den största effekten här kommer väl mer av att uttnyttja hela gliden. Det ger rimligtvis mer COP-höjning än så?

[Roland]

Men nu talar du om effekten av att flytta kondenseringstemperaturen. Den största effekten här kommer väl mer av att uttnyttja hela gliden. Det ger rimligtvis mer COP-höjning än så?

Det är genom att utnyttja gliden som kondenseringstemperaturen sjunker. Idealt skall gliden vara lika med värmebärarens deltaT för bästa verkningsgrad. Köldmediets och värmebärarens arbetslinjer blir då i ett temperatur/entalpidiagram parallella linjer. I praktiken skall värmebärarens deltaT vara något större då cirkulationspumpen drar mindre el när deltaT ökar.

[HerrBrun]

Det är genom att utnyttja gliden som kondenseringstemperaturen sjunker.

Nu förstår vi inte varandra (tror jag). Antagligen jag som är förvirrad.

Givet ett system viss VB-retur, säg 48 ºC och viss deltaT VB säg 5 ºC kan mi minska kondenseringstemp på två sätt:
1. Minska VB-retur genom att tex använda fler radiatorer så att det krävs lägre VB-Fram. DeltaT över kondensorn hålls fix på 5 ºC. Detta höjer COP pga man hamnar på en mer optimal temp på kondensor(?).

2. Öka på deltaT VB genom att tex minska interna CP. VB-retur hålls konstant. Detta ökar COP pga att man uttnyttjar hela gliden bättre.

Jag antog att din uppskattning på 3-4% bättre COP gällde effekt 1, och att man därför får (mycket) mer förbättring vid fall 2 speciellt om det kombineras med fall 1 som i ett riktigt fall.

[Roland]

2. Öka på deltaT VB genom att tex minska interna CP. VB-retur hålls konstant. Detta ökar COP pga att man uttnyttjar hela gliden bättre.

Det är fall 2 jag syftar på men VB-retur hålls inte konstant. Det är radiatorernas medeltemperatur ur värmeavgivningssynpunkt (ungefär lika med medeltemperaturen) som hålls konstant. Det var oförändrad inomhustemperatur som var förutsättningen, inte konstant VB-retur.

Det innebär att om deltaT ökar två grader sjunker VB-retur en grad och VB-fram ökar en grad för samma inomhustemperatur. Blir då värmebärarens arbetslinje i ett temperatur-entalpidiagram mer parallell med köldmediets arbetslinje kommer kondenseringstemperaturen att sjunka. Tänkte bifoga ett Excelfil med ett diagram som visar vad som händer men lyckades inte få till det.

[HerrBrun]

Det är fall 2 jag syftar på men VB-retur hålls inte konstant. Det är radiatorernas medeltemperatur ur värmeavgivningssynpunkt (ungefär lika med medeltemperaturen) som hålls konstant. Det var oförändrad inomhustemperatur som var förutsättningen, inte konstant VB-retur.

Det innebär att om deltaT ökar två grader sjunker VB-retur en grad och VB-fram ökar en grad för samma inomhustemperatur. Blir då värmebärarens arbetslinje i ett temperatur-entalpidiagram mer parallell med köldmediets arbetslinje kommer kondenseringstemperaturen att sjunka. Tänkte bifoga ett Excelfil med ett diagram som visar vad som händer men lyckades inte få till det.

Som vanligt så försöker jag som teoretiker bara särskilja principerna och talar inte om ett riktigt fall . I teorin kan man tala om två olika effekter minska kondenseringstemp och anpassa deltaT till glide. I praktiken blir det en kombination av effekterna.
Jag antog att du syftade på endast den ena effekten då du talade om 3-4% ändring, men det kanske var fel.

Sen är det ju så att med en bypass så följer inte nödvändigtvis VB-retur med en ändring i deltaT. I mitt system ströp jag flödet internt för att optimera deltaT och fick bara en marginell föränding i VB-retur.

Men vi behöver inte utreda detta vidare. Jag undrade egentligen bara om inte din uppskattning (3-4%) endast kom från ett COP-temp diagram som inte tog hänsyn till ett suboptimalt deltaT. Om det inte var så så var min kommentar felaktig.

[Optimerar'n]

Detta med termodynamik är intressant... Jag har dock ej funderat så mycket på vad det teoretiskt optimala resultatet är.

Jag har i vinter mest ägnat mig år praktiskt forskning...

1) Har ingen annan något "fältresultat" på vad deltaT optimering ger i praktiken? Summan av alla effekter från glide, underkylare, kondensor, cirkulationspump etc. I mitt fall måste jag erkänna att jag först ej trodde att det skulle ge så mycket. Jag har mätt med separat elmätare vad pumpen dragit per dag och jämfört med dygnsmedelutetemperaturen under 2+2 månader.
Min egen spekulation: 2 graders sänkt returtemp ger 6-8 % bättre COP (eller vad säger dina diagram Roland?)+ att cirkulationspumpen drar mindre. Ger totalt någonting strax under 10%?

2) Borde inte fabrikörerna helt enkelt skicka med COP-temperatur-deltaT diagram för sina maskiner? Det borde ligga i deras eget intresse att de egna maskinerna fungerar optimalt i fält! Thermia säger sig ju inför lanseringen av Optimum utprovat flödesmönster som garanterar bästa effektivitet. Högsta möjliga temperatur, snabbare och med mindre energiåtgång än tidigare.

3) Jag har även börjat få ögonen på deltaT för laddningen av VVB. Vad är optimalt deltaT för VV laddning? Är det samma? Det är mycket högre framledningstemperatur...

4) Jag har tyvärr nu när det blivit varmare blivit tvungen att öka cirkulationspumpen till läge 2 igen för att pressostaten bryter för snabbt när jag skall ladda VVB. Därför måste jag nu istället strypa värme-returen om jag skall få samma 7-9 deltaT för värmen. Detta känns inte riktigt optimalt. Jag gasar och bromsar samtidigt...
I min uppfattning är frekvensstyrda cirkulationspumpar en mycket bra idé! Då kan man alltid optimalt anpassa cirkulationen för både värmen och varmvattnet.

[HerrBrun]

Jag skulle också vilja se diagram på tex COP-kondenseringstemp, samt COP-deltaT vid tex 27, 35, 45 ºC.
Hade man tid o lust antar jag att man enkelt kunde prova detta på sitt eget system genom att jämföra med vad el-patron ger för temp-höjning vid olika deltaT (flöden).
Dvs:
1. Justera intern CP + ev strypventil tills lämplig deltaT fås.
2. Dra igång tillskott (tvångskörning) och kolla deltaT över TS-patron.
3. VP-uteffekt kan enkelt räknas ifrån TS-effekt, plus VP_deltaT, TS_deltaT.
4. gör om för andra VP-deltaT + eventuellt andra VB-retur.

Men det är ju enklare om tex IVT kan publicera sina egna diagram o grafer.

[Sarastro]

Roland skrev:

Det innebär att om deltaT ökar två grader sjunker VB-retur en grad och VB-fram ökar en grad för samma inomhustemperatur. Blir då värmebärarens arbetslinje i ett temperatur-entalpidiagram mer parallell med köldmediets arbetslinje kommer kondenseringstemperaturen att sjunka

.

Om man har en VP som styr på returen så tror jag att framledningstempen ( eller dess medeltemp) höjs med med 2 grader i Ditt exempel. Detta eftersom reglerdatorn strävar efter att reglera så att (melelvärdet av)de inställda returtempen ska uppnås. Det blir då lite varmare i huset
Om VP:n styrs efter framledningstempen minskar returtemp med 2 grader - det blit lite kallare i huset


Roland skrev ock:

Tänkte bifoga ett Excelfil med ett diagram som visar vad som händer men lyckades inte få till det.

Diagram o bilder är oftast illustrativ. Kanske har Du möjlighet att lägga diagrammet på Din hemsida?