Ämne: Förlorad energi vid avfrostning?

[GabrielH]

Vid avfrostning tas ju energi från tanken för att smälta isen på förångaren.

Jag har ju ersatt avfrostningsuret med en behovsstyrd avfrostning. Från 20 mer eller mindre nödvändiga avfrostningar. Låt oss säga 6 minuter per avfrostning, totalt 120 minuter per dygn. Senaste dygnet har jag haft 5 st på ca 8 minuter per gång. 40 minuter. Det ger ju ett 80 minuter med energitillskott istället för energiförlust.
Förra veckans köldknäpp i skåne med torr luft gav 36 timmars drift helt utan avfrostningsbehov.

Vad jag funderat över är hur mycket energi som går till spillo. Om man loggar flöde och tempdiff så blir det lätt att beräkna, men är flödet okänt desto svårare.Dessutom varierar tempdiffen under avfrostningen.
Tex hos mig sjunker  snabbt mot -3 i början av avfrostningen för att först plana ut och sedan accelerera ner mot -7 när avfrostningen avslutas.
Det svalare vattnet pumpas in i toppen av (nedre) tanken så tankens temperatur är knappast användbar för att beräkna energiåtgången.

Frågan är alltså om någon loggar flöde och beräknar energiförlusten i en avfrostning?

[Krtek]

EnergySaves V5 11kW förbrukar i snitt ca 0,5 kWh per avfrostning när man tittar på loggarna. Under köldknäppen med torr luft gjorde den avfrostningarna med lägre effekt, då gick det väl nånting omkring 0,3 kWh per avfrostning. Visuellt så ser man inte att det skulle bli direkt påfrostat vid torr och kall väderlek men programmet i pumpen är sånt att den trots det avfrostar med max två timmars mellanrum.

Finns ju ofta andra baktankar än enbart avfrostning med processen, vissa pumpar behöver köra kylmedlet åt andra hållet med jämna mellanrum vid kall väderlek eftersom oljan tenderar att samlas på nåt ofördelaktigt ställe i kretsen. Kan vara ide att fundera på då man laborerar med eget avfrostningsschema om man vid kall väderlek bör lägga in nån sk "medlidandeavfrostning" även tidsbaserat fast inte alla övriga faktorer ännu annars skulle trigga en avfrostning.

[lunk Umeå]

6 min avfrostning per gång? Det låter länge. Jag har inte upplevt avfrostningarna som nån stor energibov jämfört med när nedre tanken når börvärdet vid minusgrader. Då gör ju startfördröjningen att det blir 10 min när vatten från tankbotten pumpas upp i toppen och rumsterar om ordentligt i tanken. Dessutom stör det framledningen eftersom det plötsligt spolas in kallare vatten i närheten av utgående rör till radiatorkretsen. Så jag har ökat start/stopp-diffen till 7 grader. Då gör avfrostningarna att VPn kan gå kontinuerligt vid minusgrader.

[Rickard]

Nåt ni glömt att räkna "hem" är den värme som ackumuleras i utedelen, den återförs ju i stor utsträckning när man börjar värma igen.

[GabrielH]

EnergySaves V5 11kW förbrukar i snitt ca 0,5 kWh per avfrostning när man tittar på loggarna. Under köldknäppen med torr luft gjorde den avfrostningarna med lägre effekt, då gick det väl nånting omkring 0,3 kWh per avfrostning. Visuellt så ser man inte att det skulle bli direkt påfrostat vid torr och kall väderlek men programmet i pumpen är sånt att den trots det avfrostar med max två timmars mellanrum.

Finns ju ofta andra baktankar än enbart avfrostning med processen, vissa pumpar behöver köra kylmedlet åt andra hållet med jämna mellanrum vid kall väderlek eftersom oljan tenderar att samlas på nåt ofördelaktigt ställe i kretsen. Kan vara ide att fundera på då man laborerar med eget avfrostningsschema om man vid kall väderlek bör lägga in nån sk "medlidandeavfrostning" även tidsbaserat fast inte alla övriga faktorer ännu annars skulle trigga en avfrostning.

Jag har svårt att se någon annan anledning med avfrostningen än just avfrostning. Vid några plusgrader tillåts värmepumpen gå utan avbrott och varför skulle några grader göra för skillnad på tex var oljan ansamlas?
Att värmepumpar avfrostar vid tidsintervall fastän inte behov detekteras tror jag är mer hängslen och livrem från tillverkarnas sida. De ska fungera överallt så avfrostningsprogrammet är anpassat för att klara de mest krävande miljöer.

Nåt ni glömt att räkna "hem" är den värme som ackumuleras i utedelen, den återförs ju i stor utsträckning när man börjar värma igen.

Vad jag ser i loggen är att mesta av tiden vid avfrostning spenderas på att smälta isen. Förångaren kommer snabbt upp i 0 °C, och där stannar temperaturen ca 2/3 av tiden. Sedan sticker den snabbt vidare upp i 10 grader där avfrostningen avslutas.
  ligger ca 0,5 grader högre direkt efter avfrostning och men effekten är borta efter 7-8 minuter. Tror inte det man fÃ¥r tillbaka är nÃ¥gon större mängd.

Om jag får önska mig funktioner i det perfekta styrsystemet är det fördröjd fläktstart efter avfrostning, samt att fläkten kör på låg fart när värmepumpen stannar om det är plusgrader i luften och frysgrader i förångaren. Detta för att tina eventuell begynnande is.

[Apa]

På vilka villkor du styr avfrostningen, om det inte är på bara tid?
(jag styr min avfrostning på bara ut-temperatur från kompressorn och funderar på om det finns något dåligt med det)

[luckyman]

Man brukar räkna med att 10% på tot värmeförbrukning brukar gå åt till avfrostning

[GabrielH]

På vilka villkor du styr avfrostningen, om det inte är på bara tid?
(jag styr min avfrostning på bara ut-temperatur från kompressorn och funderar på om det finns något dåligt med det)

Jag har två givare, en utetemp och en i förångaren. Är förångaren kallare än -3 grader och temperaturskillnaden mellan givarna är större än 6 grader behövs avfrostning. Avfrostningsbehov måste finnas i en minut innan den verkligen startar. Detta för att eventuell störning i mätningen inte ska starta avfrostning i onödan.
Avfrostningen avslutas när förångaren är +10 grader.
Skrivit om det här http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=61572.0

[Krtek]

Jag har svårt att se någon annan anledning med avfrostningen än just avfrostning. Vid några plusgrader tillåts värmepumpen gå utan avbrott och varför skulle några grader göra för skillnad på tex var oljan ansamlas?
Att värmepumpar avfrostar vid tidsintervall fastän inte behov detekteras tror jag är mer hängslen och livrem från tillverkarnas sida. De ska fungera överallt så avfrostningsprogrammet är anpassat för att klara de mest krävande miljöer.

En del av de äldre luft/luft pumparna hade oljor som inte var tänkta för användning i kallt klimat, var väl frågan om modeller som "anpassats" till nordiskt klimat i hastiga tag med hjälp av en värmkabel under förångaren och nån form av värmeband för kompressorn. På dessa märktes det tydligt att de "stockade" om de av nån anledning gick för länge utan avfrostning i kyliga förhållanden. Dvs även utan att förångaren var märkbart isbelagd. Efter avfrostning funkade de hur fint som helst igen.

Men, var ju då fråga om splittar med ofta ganska lång rördragning varför jag kan tänka mig att CTC:n på alla vis borde kunna vara immun mot detta fenomen, oljan är förhoppningsvis vald med tanke på användningsområdet och rördragningen i en sån här monoblock pump blir ju möjligast kort därtill.

Men vet flera som jobbat med eget styre till värmepumpar som valt att lägga in nån form av tidsmässig avfrostning där man för alla eventualiteter har pumpen att göra en avfrostning tex efter 12 timmar gång även om denna inte skulle triggas av de normala avfrostningskriterierna.

[rikkitikkitavi]

Nåt ni glömt att räkna "hem" är den värme som ackumuleras i utedelen, den återförs ju i stor utsträckning när man börjar värma igen.

Hur menar du nu?

Is på förångare = X kj
pumpen går i frostläge och Is => vatten med X+y kJ (smältvärme)

Vatten rinner bort med all värme i sig.

Viss ligger det energi kvar i förÃ¥ngaren+köldmediat  dÃ¥ den har värmts upp men är det nÃ¥gon större mängd jämförbart med vad vattnet innehÃ¥ller? 

Vad väger en förångare ?

[cougar]

Hur menar du nu?

Is på förångare = X kj
pumpen går i frostläge och Is => vatten med X+y kJ (smältvärme)

Vatten rinner bort med all värme i sig.

Viss ligger det energi kvar i förÃ¥ngaren+köldmediat  dÃ¥ den har värmts upp men är det nÃ¥gon större mängd jämförbart med vad vattnet innehÃ¥ller? 

Vad väger en förångare ?

NÃ¥gra kilon max 
Dessutom brukar det ligga en tidsfördröjning mellan avfrostning och normaldrift för att låta förångaren droppa av sig allt smältvatten, så det finns nog inte mycket energi att räkna hem där tyvärr.

[Rickard]

NÃ¥gra kilon max 
Dessutom brukar det ligga en tidsfördröjning mellan avfrostning och normaldrift för att låta förångaren droppa av sig allt smältvatten, så det finns nog inte mycket energi att räkna hem där tyvärr.

Det man vinner är ju en fasomvandling.
Störst energi för man ju när vattenånga kondenserar, och sedan när den fryser.
Vid avfrostning så "återställer" man den energi som utvunnits när vatten frös till is, men inte den energi som man fick ut när ångan blev vatten.
Så under värmeproduktion tar man alltså energi ur luften, ur omvandlingen av ånga till vatten samt till vatten till is + den värme som finns lagrad i metallen efter avfrostning.
Det man förlorar vid avfrostning är alltså energin som krävs för omvandlingen av is till vatten, samt lite förluster av värme från metallen till uteluften. (men lite eftersom fläkten står still).

Så här beskriver ComfortZone funktionen, och om jag fattar det rätt så räknar de alltså bara in övergången från ånga till vatten, övergången från vatten till is räknas inte med då den måste återställas med en avfrostning.

[rikkitikkitavi]

Jo, men fasomvandlingen ger energitillskottet vid värmedrift, och samma med smältvärmet som frigörs när du frostar på kondenserat vatten. Det senare behöver tillföras igen som du skriver vid avfrostning genom att värma förångaren med värme till 0C. Arbetar du med -10 till -15C i förångaren vid värmedrift är det den temperaturskillnadne* förångarens värmekapacitet som man lagrar.

Och när sedan smältvattnet droppar av kommer den stora ytan snabbt göra att det faller i temperatur ner mot daggpunkten. Så i praktiken är det nog som Cougar skriver, det är inte så mycket värme

4 kg kopparförångare * 10C = 18 kJ vilket är ca 5-10 s drift.