Ämne: Varför gillas inte rumsgivarstyrning på forumet?

[tipo874]

I stugan i Dalarna har vi kurva 6. Nibes anvisningar rekommenderar kurva 10 där.

Vi installerade nytt värmesystem, med rejäl dimensionering, och den rekommenderade kurvan är bara en startpunkt.

Vi fick skruva ner från den kurva installatören hade satt när vi installerade i Uppsala. Vi höll på att svettas ihjäl första natten. På den pumpen hade han satt kurva 1.0 (ej jämförbar med Nibe), och vi kör nu med 0.55

[QNX]

Tack för alla förtydliganden och exemepelkruvor. Då har jag iaf fått svar på att det är OK med rumsgivare när intrimmningen är klar.

[X]

Eftersom jag arbetar i en branch där vi gör större värme och ventilationsinstallationer på fastigheter, allt från bostadshus till sjukhus, så kan jag säga att de flesta leverantörer håller på att sakta glida över på att allt mer styra på innetemperatur med många innegivare.

Man kan även på vintern stänga av stammar helt och till och med köra pumpstopp mitt i vintern om man bara har koll på inneklimatet, sparar ohyggligt mycket pengar.

S1255 kan hantera fyra rumsgivare. Hur bör man utnyttja denna möjlighet smartast i en vanlig villa?

[Rickard]

Egentligen är det viktigaste rummet det kallaste rummet, så länge du har en OK temp där så kan du låta termostater strypa temperaturen i övriga rum.
Låter du värmepumpen styras av andra rumsgivare så kommer det kallaste rummet att bli lite kallare än du vill.
Jag kan i alla fall inte se det på något annat sätt.

[X]

Nä. det är ju så logiken i S1255 skall fungera enl manualen. Styr efter det kallaste rummet alltså.
Så om man inte vet vilket som är det kallaste rummet, men vet vilka fyra som kan vara kallast är detta en poäng. En givare i vart och ett av dessa rum så är man garderad.

Hur det kommer sig att det varierar vilket rum som är kallast är en annan fråga. Men orimligt är det inte att det varierar vilket rum som är kallast. Kanske har man låg effekt på radiatorerna i köket och vardagsrummet. Samt har en braskamin i vardagsrummet. osv.

[DonPablo]

Om allt är rätt injusterat så behövs inte innegivaren egentligen, hur bra det fungerar med en innegivare inkopplad, beror naturligtvis på var i huset den är placerad också. I mitt fall där installatören bemödade sig att borra hål i en innervägg och fästa givaren på andra sidan väggen, 1.5 meter från husets största element, kan ni kanske gissa hur det fungerade. Vid renovering av övervåning, så drog jag om givaren, och placerade den mitt i huset, utan påverkan av solljus m.m. Nu har vi fått sänka vår värmekurva, och vi har fått sänka innetempen med 1.5-2 grader sen givaren flyttades. Det funkar ypperligt utan, men sista komforten för en jämnare värme så kan en innegivare vara bra, men vid injustering av värmesystemet, så ska inte givaren ha någon påverkansfaktor, utan endast vara för visning.

Sen gör var och en som de precis vill, men jag har efter intrimmande av min anläggning, gått från kurva 9 till kurva 5.0, har radiatorer i hela huset, bor i Norrbotten, och använder bara elspets, då legionellakörningar görs. Installatören har gjort bra beräkning på effekt, då jag aldrig gått över 49 grader i framledning vid värmekörning, trots - 30 grader ute.

[svenske kocken]

X, en VP kan inte styras av flera rumsgivare utan den klarar bara av en. Vill man ha rumsvis styrningar får man sätta rumsgivare som styr golvslingorna eller termostater på element (en eller flera beroende på hur många rum man vill styra separat). Men som sagt bäst är en väl injusterad VP som producerar just så hög värme som momentant behövs.

[X]

X, en VP kan inte styras av flera rumsgivare utan den klarar bara av en.

Det finns ingen naturlag som avgör detta utan det är upp till värmepumpstillverkaren att bestämma. Det finns olika värmepumpar. Många äldre klarar bara en rumsgivare. Men utvecklingen går framåt. Som exempel skrev jag att S1255 kan ha 4 rumsgivare.

Vill man ha rumsvis styrningar får man sätta rumsgivare som styr golvslingorna eller termostater på element (en eller flera beroende på hur många rum man vill styra separat).

  Rumsvis styrning är naturligtvis en annan sak. VPns rumsgivare, oavsett antal, har inget med det att göra.

Men som sagt bäst är en väl injusterad VP som producerar just så hög värme som momentant behövs.

Vidare ser inte alla hus lika ut heller.  Eftersom värmen som behövs aldrig med säkerhet kan förutses fungerar det inte sÃ¥. AlltsÃ¥, visst fungerar det tillräckligt bra i mÃ¥nga fall. Men det är inte det bästa sättet att styra genom att bara veta yttertemperaturen och gissa hur varmt det blir i huset. Att veta är naturligtvis bättre än att gissa. Därför har man rumsgivare. Vill man veta bättre har man flera. Ju mer VPn vet ju bättre kan den styra värmen.

[Valiant]

Jag skrev ungefär följande idag i en annan tråd, men svaret gäller lika mycket i denna tråd:
Det gäller att få en korrekt kurva. Med min föregående Nibe 1210 la jag åratal av studier och justeringar, för att få en kurva som stämde lika bra vid +15, 10, 0, -5 eller -10 grader, inte bara val av kurva typ 11 som jag använder, utan även förskjutning -2 blev helt perfekt. Detta kunde lyckligtvis föras över på nya pannan, eftersom Nibe behållit principen och värdena. Med rätt kurva behövs i princip ingen rumstermostat.

Att man verkligen noterar vilken stigartemperatur som är korrekt vid varje utetemperatur, vilket kommer ta några år innan det är perfekt. Att notera vad som behövs vid 10, 5, 0, -5, -10C, för att välja kurva som passar vid samtliga dessa temperaturer. Faktum är att kurvorna och förskjutningens inverkan är mer tydligt beskrivet i de äldre värmepumparnas böcker, vilket kan användas för att hitta rätt. Bifogar därför en pdf-kopia på den gamla instruktionsboken för 1210. Som ni kan se, flitigt använd med små prickar inritade med kulspetspenna.

Men rumstermostat behövs, ifall det är solinstrålning, men speciellt i gamla hus där det vid hård vind är korsdrag i trossbotten.

I mitt fall är övervÃ¥ningen alltid varmare. Det innebär att min rumstermostat är placerad pÃ¥  bottenvÃ¥ningen med icke strypande maxade elementtermostater, medan övervÃ¥ningen har injusterade elementtermostater som stryper.

I min gamla kåk kan jag med detta hålla temperaturtoleranser inom en halv grad, oavsett om det är +10C eller -10C. Men det tar några år att hitta kurvan med rätt förskjutning. Att exempelvis inse att min gamla kåk behöver initiera värmen vid +14C.

[Smurfen.]

Har man innegivare så funkar det bra även om kurvan är lite felaktig.

[Valiant]

Rumstermostaten fungerar ännu bättre ifall värmekurvan är rätt, eftersom logiken i systemet bygger på att ifall rumstermostaten konstaterar att det är en grad för varmt i rummet, kommer den inställda värmekurvans stigartemp att minskas med X grader, i förhållande till temperaturvärde i värmekurvan.
X påverkas av parameter för rumstermostatens inverkan.

[Smurfen.]

Nu hängde jag inte riktigt med är det 1 grad för varmt minskar den framledningen med tex 4 grader är det 2 grader för varmt minskar den med 8 grader hur blir det bättre av att värmekurvan är rätt den fungerar väl lika i alla fall 

[Rickard]

Om kurvan är rätt så behöver den aldrig kompensera för övertemp, om den behöver kompensera så HAR man en avvikelse från börvärde.
Hade rumsgivarstyrningen varit en PI-regulator hade man aldrig behövt ställa in kurvan alls, men nu är det en ren P-regulator så nu blir det en viss kvarvarande avvikelse om kurvan är fel.
Borde bli särskilt tydligt om kurvan är rätt vid 0 grader men 5 grader fel vid -20 grader ute.

Om 1 grad för kallt i rummet kräver 1.5 grader varmare framledning och man har kompensationen inställd på 4 så kommer man att få en överreaktion på börvärdet, det i sin tur kommer att ge en självsvängning som i praktiken innebär samma sak som att man ställt in graminutregleringen på ett lägre värde, alltså att kompressorn startar och stannar oftare än den egentligen behöver på en on/off, och att varvtalet på en inverterstyrd värmepump kommer att svänga uppåt/nedåt.
Man bör lägga lite tid på att manuellt räkna ut vad en grad avvikelse kräver för kompensering för att det skall bli så bra som möjligt.

[Lexus]

Om kurvan är rätt så behöver den aldrig kompensera för övertemp, om den behöver kompensera så HAR man en avvikelse från börvärde.

Så om det är fest och 12 personer bidrar med värme, så behövs ingen kompensation om/när värmekurvan är rätt programmerad?

Hade rumsgivarstyrningen varit en PI-regulator hade man aldrig behövt ställa in kurvan alls, men nu är det en ren P-regulator

Om det inte har byggts om i Nibes reglering för rumsgivren, så undrar jag om det inte är så att rumsgivaren påverkar I i värmepumpens PI-regulator.

Om 1 grad för kallt i rummet kräver 1.5 grader varmare framledning och man har kompensationen inställd på 4 så kommer man att få en överreaktion på börvärdet, det i sin tur kommer att ge en självsvängning.

Nja, det är väl så att påverkan uteblir när över/undertempen är återställd. Att rumsgivaren plussar på några gradminuter i PI-regleringen ger inga större mängder energi. Möjligtvis kompenserar rumsgivaren för den uteblivna gradminuträknandet vid varmvattenladdningarna och undertemp.

Är det sÃ¥ att Nibes rumsgivare fortfarande räknar ett fiktiva gradminuter, sÃ¥ kan det vara lika bra att ställa pÃ¥verkan pÃ¥ 0 under vinterhalvÃ¥ret. I alla fall inte kombinera stora gradminutvärden för tillskott och aktiv rumsgivare. 

[Rickard]

Den behöver inte hela tiden kompensera för övertemp, och som sagt, om kurvan är rätt vid t.ex. 0 grader och några grader fel vid -15 grader så kommer man troligen att ligga lite för högt hela tiden eftersom kompenseringen kräver en avvikelse från börvärdet för att alls ge någon kompensering.
På on/off-värmepumparna finns ingen PI-regulator så vitt jag vet.
Hur det fungerar på invertrarna är höljt i dunkel så vitt jag vet - jag förstår i alla fall inte hur styrningen fungerar.
Gissar att det finns någon form av dödband, och en P-regulator, men någon i-funktion kan i vart fall jag inte se på graferna.
Har aldrig läst någon dokumentation som beskriver regulatorns funktioner.

OM börvärdet ligger fel på grund av fel kurva så upphör kompenseringen att öka när man kommer till eller just över börvärdet, kompenseringen som skett nollställs ju dock inte.
Om kompenseringen måste vara 6 grader p.g.a. felaktigt inställd kurva så kommer den att ligga på + eller -6 grader även när den nått börvärdet.
Hur det i sin tur påverkar regleringen tror jag inte att någon av oss har full kännedom om.
Kanske inte alls, och då måste man fråga sig om varför man ens har en utegivare.
Är det så att man komplicerat det hela helt i onödan och en rumsgivare hade skött allting mycket bättre på egen hand?
Det är inte omöjligt alls, jag ser det bara som smått osannolikt.

Om du med I menar att gradminutberäkningen påverkas så har vi olika definition av detta, jag menar att det är en proportionerlig påverkan på gradminutberäkningen som gör det omöjligt för värmepumpen att svänga in på börvärde.
Ärvärdet kommer antingen aldrig att nås helt om man ställt in för liten kompensering (Kvarvarande regleravvikelse) eller göra en översväng om man ställt in för hög kompensering.
Så vitt jag vet finns ingen funktion som fortsätter att öka kompenseringen så länge avvikelsen ligger på samma värde, om det funnits så hade det varit Integrerande funktion.
Alltså, om man ställt in 4 graders kompensering, 22 graders börvärde, och har en för hög kurva - och det resulterar i en faktiskt rumstemp på 24 grader så kommer börvärdet inte att fortsätta minska som ett resultat av den kvarvarande regleravvikelsen.