Jag har räknat med ort, Västerås, markförhållanden fast lera, inkommande KB-medel 0°C och får följande resultat (se bild).
Min bedömning är som innan, det är ingen katastrof att sätta in en större värmepump, visst, du kan få ett par minusgrader på inkommande som mest, men du kommer aldrig att tjäna in en extra kollektor, även om det skulle vara möjligt.
Det enda som skulle kunna hända om det blir för kallt i marken är att du kan få tjällyftning p.g.a. isbildningen runt slangarna, men det ser du ju i så fall, och om det besvärar dig får du väl försöka lösa det på något sätt i efterhand?

Kalkylen visar t.o.m att du skulle klara dig med 288 meter kollektor.
För att få +1 inkommande KB medel behövs 325 meter kollektor.
För att få +2 inkommande KB medel behövs 436 meter kollektor. (Extra total besparing 326 kWh/år jämfört med den bifogade kalkylen)

Detta enligt Nibes beräkningsprogram.

Tack för alla svar
 Beklagar att jag inte har svarat tidigare men har bla haft datorstrul.

Hittade en kurva på den befintliga värmepumpen: den gav 6kW vid 55grader och 7,25kW vid 45grader.
Den ger altså ungefär samma effekt (när den var ny) som NIBE 1245-8.

Huset ligger ungefär 25km väster om Västerås, strax utanföt Hallstahammar.

Marken är till 95% fuktig lerjord.

Kan någon som har tillgång till ett lämpligt program köra en beräkning och se vilkem mintemp och medeltemp det blir?

Var får man tag på extern givare (BT25) hittade inte någon bland NIBE:s tillbehör

Det är ingen katastrof att brine in går ned under 0 grader, speciellt inte om du har jordvärme (kan finnas vissa risker med bergvärme och låga brinetemperaturer, men inte i jordvärmeanläggningar).

För de allra flesta, även med lång jordvärmekollektor, så går temperaturen rätt snart ned till runt 0 grader när huset börjar få värmebehov, för mig (Piteå) sker detta normalt i november/december, sedan håller sig temperaturen runt 0 grader i månader, först långt in i vintern/våren, och om det blir kallt ute under en längre tid så droppar temperaturen ned på 1-2 minusgrader - och det är som sagt ingen katastrof alls.

Att stötta med elpatron skulle jag aldrig i livet göra hur än kallt det blir på brine.
Det enda som skulle kunna få mig att göra, eller rekommendera detta, är om det skulle bli en påtagligt besvärande tjällyftning på gräsytorna där kollektorn är förlagd - i övrigt är det enda som händer att verkningsgraden (COP) går ned med ca 3%/°C p.g.a. den lägre inkommande brinetempen.
Spetsar du med el så minskar COP med 100%...

En extra slinga, som CarlN föreslår är säkert inte fel, men jag skulle personligen prova köra med befintlig slinga (och utan elpatron) i ett år för att se vad som händer med temperaturen, och med marken där kollektorn är förlagd. Troligen skulle allt fungera perfekt, men tempen kanske skulle komma ned till ca -2 grader.

När det gäller radiator i gillestugan så finns det ju några alternativ, dels ett konvektorelement (2-3 paneler med konvektionsplåtar) eller fläktkonvektor.
Har du plats för tillräckligt stor dubbel eller trippel-panel konvektor så är det bättre och billigare än en fläktkonvektor, men fläktkonvektor fungerar också.

Hej!
Jag antar att husets värmebehov är ca 28000 kWh/år?
Jag får det till att en 8 kW VP ska ge ca 70 % effekttäckning och 99 % energitäckning vilket är helt OK.
Beroende på jordart och var i landet du bor så behövs lite mer jordvärmeslang.
Det kan funka om det är fördelaktig jord, men finns plats så skulle jag nog gräva ner en slinga till för att vara på säkra sidan.