Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: ace
« skrivet: 09 mars 2009, 19:45:26 »


Har man ingen fyllning alls i kondensorn så får man väldigt liten underkylning. Då kommer vätsketemperaturen vara 5-10 K varmare än VBin

Men det gäller vad jag förstår enbart om man inte ändrar värmebärarflödet. Det är lite ojust att ta ett system som är optimerat för ett visst värmebärarflöde och en viss underkylning och bara minska köldmediemängden. Minskar man köldmediemängden och samtidigt ökar värmebärarflödet kommer kommer inte längre köldmedievätskan att vara 5-10 grader varmare än VBin. Temperaturdifferensen kommer att sjunka.  I gengäld får man något högre temperaturdifferens i den varma delen av kondensern. Sammantaget tror jag det går att få högre medeltemperatur på värmebäraren med mindre underkylning. Vill man uppnå samma medeltemperatur med större underkylning måste man höja kondensortrycket och det är det fallet som skall vara jämförelseobjektet. Så jag är fortfarande tveksam till underkylningens fördelar. Nu är det här kanske lite akademisk diskussion utan större praktisk betydelse men är man lite termodynamiknörd så är man .... 

Citera
Jag tror inte Nibe m fl skulle fylla för mycket i sina aggregat om de visste att COP skulle öka vid en mindre fyllning...

Det är skillnad på teori och praktik. I praktiken måste köldmediefyllningen vara tillräcklig för att klara värsta tänkbara driftfall vilket borde vara varmvattenberedning när köldbäraren är kall. Kall köldbärare ger kall vätska med hög densitet i förångaren. Hög värmebärartemperatur betyder högt tryck i kondensorn med mycket köldmedium i gasfasen. Lägg till det en skvätt extra som säkerhetsmarginal för variationer i ingående komponenter och jag kan tänka mig att det under normala driftförhållanden är en hel del vätska i kondensorn. Man får alltså underkylning vare sig man vill ha det eller ej.

Håller med till 100%
framför allt övre delen är inte bara akademisk....jag kan skriva under på denna även i praktiken.
Och det är precis det jag menar med att det finns skillnad på hur man bör justera in en kylprocess avsedd att producera hett vatten kontra en som ska ge hög kyleffekt.

ACE
Skrivet av: AndersA
« skrivet: 09 mars 2009, 19:25:08 »

Det borde jag insett Roland, man kan inte få ut 10% mer med suggasunderkylning.
Och enligt dig så ger det liten eller ingen effekthöjning att suggasvärmeväxla.
På min Nibe sitter det en "dålig" sådan värmeväxlare, sug röret är ihoplödat med vätskeröret.

///AndersA
Skrivet av: Roland
« skrivet: 09 mars 2009, 19:14:29 »


Har man ingen fyllning alls i kondensorn så får man väldigt liten underkylning. Då kommer vätsketemperaturen vara 5-10 K varmare än VBin

Men det gäller vad jag förstår enbart om man inte ändrar värmebärarflödet. Det är lite ojust att ta ett system som är optimerat för ett visst värmebärarflöde och en viss underkylning och bara minska köldmediemängden. Minskar man köldmediemängden och samtidigt ökar värmebärarflödet kommer kommer inte längre köldmedievätskan att vara 5-10 grader varmare än VBin. Temperaturdifferensen kommer att sjunka.  I gengäld får man något högre temperaturdifferens i den varma delen av kondensern. Sammantaget tror jag det går att få högre medeltemperatur på värmebäraren med mindre underkylning. Vill man uppnå samma medeltemperatur med större underkylning måste man höja kondensortrycket och det är det fallet som skall vara jämförelseobjektet. Så jag är fortfarande tveksam till underkylningens fördelar. Nu är det här kanske lite akademisk diskussion utan större praktisk betydelse men är man lite termodynamiknörd så är man .... 

Citera
Jag tror inte Nibe m fl skulle fylla för mycket i sina aggregat om de visste att COP skulle öka vid en mindre fyllning...

Det är skillnad på teori och praktik. I praktiken måste köldmediefyllningen vara tillräcklig för att klara värsta tänkbara driftfall vilket borde vara varmvattenberedning när köldbäraren är kall. Kall köldbärare ger kall vätska med hög densitet i förångaren. Hög värmebärartemperatur betyder högt tryck i kondensorn med mycket köldmedium i gasfasen. Lägg till det en skvätt extra som säkerhetsmarginal för variationer i ingående komponenter och jag kan tänka mig att det under normala driftförhållanden är en hel del vätska i kondensorn. Man får alltså underkylning vare sig man vill ha det eller ej.
Skrivet av: ace
« skrivet: 09 mars 2009, 17:15:24 »

Man bör skilja på hur man underkyler vätska.

extra underkylning i den ordinarie kondensorn ger inga effekthöjningar på varma sidan..om inte kondensorn är dimensionerad för detta.
det man får i extra förångar-effekt ger bättre COP...men inte högre effekt på varma sidan...pga av att man stjäl kondenserande yta för att åstakomma underkylningen.

extra underkylning i en extra underkylare ger något höjd värmeeffekt ,med samma kompressorarbete.  ..som te.x i fallet ovan med Carriern.  men som Roland skriver...så ger den extra förångareffekten en ökad belastning på energikällan där.

ACE
Skrivet av: Roland
« skrivet: 09 mars 2009, 13:34:26 »

Roland
Kolla på denna länk avseende vad man påstår om underkylning. Jag är medveten om att deta är en broschyr men det vore intressant om påståendena beträffande underkylning kunde klarläggas.

http://www.carrierab.se/produktblad/30NQG-produktblad.pdf

///AndersA

Men här kyler man ju inte med suggasen så det är ett helt annat fall av underkylning. Kylningen i Carrierpumparna sker genom förvärmning av varmvatten eller någon annan form av separat kretslopp som inte har något med suggasen att göra. Att det kan bli så mycket som 20 % extra i det här fallet  måste bero på att det är en högtemperaturvariant där man får kondenserat köldmedium vid hög temperatur samtidigt som kondensationsvärmet minskar vid högre temperatur. Normalt tror jag man brukar räkna med att få ut 10 % extra genom underkylning på det här sättet.

Det står i broschyren att vinsten sker utan extra elförbrukning. Det är inte riktigt sant. I och med att får ut 20 % mer värme ökar belastningen på borrhålet eller vad nu värmekällan kan vara. Det ger lägre temperatur på ingående köldbärare så där förlorar man några procent i COP.

Tillägg: Det blir bra COP på extravärmen. 20 % mer värme betyder ca 30 % mer värmeuttag från borrhålen. Med normal dimensionering betyder det 2 grader lägre temperatur på köldbäraren. Med tanke på att det är höga temperaturer blir det ca 4 % mer el till kompressorn för samma värmeeffekt i kondensorn. Det gör COP = 5 för den extra värme som man får från underkylaren. I praktiken lär man väl borra djupare så att det blir 20 % extra värme för en något ökad investering. Men helt gratis är inte den extra värmen. 
Skrivet av: AndersA
« skrivet: 09 mars 2009, 12:54:08 »

Roland
Kolla på denna länk avseende vad man påstår om underkylning. Jag är medveten om att deta är en broschyr men det vore intressant om påståendena beträffande underkylning kunde klarläggas.

http://www.carrierab.se/produktblad/30NQG-produktblad.pdf


///AndersA
Skrivet av: AndersA
« skrivet: 09 mars 2009, 12:41:36 »

Det här med underkylning är så intressant att vissa vp tillverkare har en extra underkylare efter kondensorn, dvs man kyler vätskan ytterligare med suggasen. efterom detta ger COP ökning undrar man ju varför inte alla installerar detta. Är det ökad tillverkningslostnad månne eller andra skäl?

///AndersA

Ger det verkligen en ökning av COP för en värmepump? Efter att ha räknat lite på R407C kom jag fram till att det i värmepumpfallet ger en minskning, men det är lätt att villa bort sig i diagrammet.

Kommer man i närheten av kritiska trycket eller däröver som för CO2-maskiner, då blir det en annan sak men för en bergvärmepump med R-407C som värmet ett hus med golvvärme eller normala radiatorer, där får jag inte till någon högre COP.
Intressant Roland, jag skall kolla fakta lite, har för mig att vissa har extra underkylare. Återkommer
///AndersA
Skrivet av: Roland
« skrivet: 09 mars 2009, 10:35:56 »

Det här med underkylning är så intressant att vissa vp tillverkare har en extra underkylare efter kondensorn, dvs man kyler vätskan ytterligare med suggasen. efterom detta ger COP ökning undrar man ju varför inte alla installerar detta. Är det ökad tillverkningslostnad månne eller andra skäl?

///AndersA

Ger det verkligen en ökning av COP för en värmepump? Efter att ha räknat lite på R407C kom jag fram till att det i värmepumpfallet ger en minskning, men det är lätt att villa bort sig i diagrammet.

Kommer man i närheten av kritiska trycket eller däröver som för CO2-maskiner, då blir det en annan sak men för en bergvärmepump med R-407C som värmet ett hus med golvvärme eller normala radiatorer, där får jag inte till någon högre COP.
Skrivet av: AndersA
« skrivet: 09 mars 2009, 08:49:48 »

Det här med underkylning är så intressant att vissa vp tillverkare har en extra underkylare efter kondensorn, dvs man kyler vätskan ytterligare med suggasen. eftersom detta ger COP ökning undrar man ju varför inte alla installerar detta. Är det ökad tillverkningskostnad månne eller andra skäl?

///AndersA
Skrivet av: SHL
« skrivet: 07 mars 2009, 15:06:44 »

Tack för alla svar, nu har jag lite att läsa igenom.
Anledningen till min fråga var bara att jag undrade om det blir som med en AC anläggning i en bil dvs att den inte orkar producera 100% utan man får en lägre vb-f ur pumpen.
Jag har inga problem med min pump men funderingar dyker ju upp lite nu och då.
Det kan ju vara så att man tycker att allt är 100% men att det skulle fungera ännu bättre om man gjorde si eller så.
Så det jag funderat på var om vb-f skulle sjunka x-antal grader om köldmediet var lite för lite i systemet.
Den effekten får man ju i en AC, dvs den ger inte riktigt lika kall luft som en 100% fylld AC.
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 07 mars 2009, 14:31:28 »


Men ökad underkylning medför att temperaturen på ingående värmebärare måste minska för att den ökade underkylningen skall vara möjlig. Inkommande värmebärare är ju bara någon grad svalare än utgående kondenserat köldmedium. 

VBut kan inte gärna ändras annat än obetydligt om kondensortrycket skall vara oförändrat. Ökad underkylning måste som jag ser det betyda lägre genomsnittstemperatur på värmebäraren vilket betyder att det blir svalare inomhus. Då är det som jag ser det inte längre jämförbara fall. Det som skall  optimeras är elförbrukningen för en viss temperatur inomhus, inte elförbrukningen för någon parameter som avser enbart värmepumpen.

Om man har konstanta förhållanden på köldbärar- och värmebärarsidan och får en liten köldmediekläcka undrar jag om det inte blir så att COP öka något tills det börjar komma gas genom expansionsventilen. Nu är det här ett teoretiskt resonemang då man på sin höjd kan förvänta sig konstanta flöden på köld- och värmebärare, inte konstanta temperaturer in och ut. Men detta är funderingar vid skrivbordet utan verklighetskontakt. 


Har man ingen fyllning alls i kondensorn så får man väldigt liten underkylning. Då kommer vätsketemperaturen vara 5-10 K varmare än VBin

Om vätsketemperaturen endast är någon grad varmare än VBin har man en underkylning som man inte kan öka något mera. Visst kan man öka underkylningen ytterligare men det är en förlust då kondenseirngstrycket går upp. Igentligen är underkylningen ointressant ur verkningsgradssynpunkt, det är vätsketemperaturen innan expansionsventilen som är det viktiga.

Skulle man börja tappa köldmedium i en anläggning så kommer vätsketemperaturen att stiga vid konstanta förhållanden, verkningsgraden går ned.

Jag tror inte Nibe m fl skulle fylla för mycket i sina aggregat om de visste att COP skulle öka vid en mindre fyllning...

PerJ
Skrivet av: Roland
« skrivet: 07 mars 2009, 13:46:21 »


I ögat, är det en grön prick i mitten och på höger yttersida står det i ett grönt fält dry (torr) och på vänster sida wet (blöt) i ett gult fält. Vad betyder detta?  Blir pinnen i mitten gul om pumpen står länge?

Den blir gul om det är fukt i systemet vilket inte har något att göra med om pumpen står länge utan om hur noga man var vid tillverkningen.
Skrivet av: Stig-H
« skrivet: 07 mars 2009, 13:24:45 »

Öppnade vp'ns ljudkåpa och tittade in. Ögat satt kvar. Minsann. Triggade pumpen att starta och höll på få byta kallingar då den startade. Det ljudet är man inte van att höra!! haha!

I alla fall så bubblar det bara en väldigt kort stund och då den var uppe i max vb ut var alla bubblor helt borta.

Men ny fråga uppstår.

I ögat, är det en grön prick i mitten och på höger yttersida står det i ett grönt fält dry (torr) och på vänster sida wet (blöt) i ett gult fält. Vad betyder detta?  Blir pinnen i mitten gul om pumpen står länge?

Skrivet av: Roland
« skrivet: 07 mars 2009, 13:03:51 »

Varje grads ytterligare underkylning ökar kyleffekten/COP med ca 1 %/C. Har man 5 graders för låg underkylning så har man tappat 5% i COP.


Men ökad underkylning medför att temperaturen på ingående värmebärare måste minska för att den ökade underkylningen skall vara möjlig. Inkommande värmebärare är ju bara någon grad svalare än utgående kondenserat köldmedium. 

VBut kan inte gärna ändras annat än obetydligt om kondensortrycket skall vara oförändrat. Ökad underkylning måste som jag ser det betyda lägre genomsnittstemperatur på värmebäraren vilket betyder att det blir svalare inomhus. Då är det som jag ser det inte längre jämförbara fall. Det som skall  optimeras är elförbrukningen för en viss temperatur inomhus, inte elförbrukningen för någon parameter som avser enbart värmepumpen.

Om man har konstanta förhållanden på köldbärar- och värmebärarsidan och får en liten köldmediekläcka undrar jag om det inte blir så att COP öka något tills det börjar komma gas genom expansionsventilen. Nu är det här ett teoretiskt resonemang då man på sin höjd kan förvänta sig konstanta flöden på köld- och värmebärare, inte konstanta temperaturer in och ut. Men detta är funderingar vid skrivbordet utan verklighetskontakt. 
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 07 mars 2009, 12:33:31 »


anser fortfarande att det skiljer på hur man optimerar en värmepump och en kylmaskin  ;)


Hur gör du med en maskin som går som kylmaskin sommartid och värmepump vintertid? ;)

Nåja, P-bandet på expansionsventilerna är i storleksordningen 3-5 K beroende på fabrikat, model etc.  Ökar underkylningen med 5 K så ändras densiteten med 2,6%, (R407C, ´kondensering bubble 45 ºC, underkylning från 2 K till 7 K). För att förångaren ska ge samma effekt som innan ska expanionsventilen stänga kanske 2 % enheter, vilket ger en ändring av suggasöverhettningen med någon tiondel,

Är det så att överhettningen kraftigt sjunker när du fyller köldmedium så beror det på att det var brist innan, flashgas vid ventilen, så att den stod fullt öppen och inte kunde reglera överhettningen.

Underkylningen i anläggningen påverkar inte nämnvärt massflödet. Massflödet bestämms av densiteten på den insugna gasen i kompressorn och kompressorns tryckuppsättning.

PerJ

Skrivet av: Stig-H
« skrivet: 07 mars 2009, 12:11:49 »

Haha!! Tack för upplysningarna PER-ACE.. Lite mycke gastemp och annat, men jag sparar länken så kan jag läsa den flera gånger, och kanske förstå lite mera higteck. Men DÄREMOT ska jag syna mitt synglas så man ser om det blir skillnader där. Synd man inte kollade detta från början kanske. Men som sakt, om detta finner man inget i manualen. Så jag är nöjd nu, och SHL har säkert en hel del att smälta han med. Om inte annat har han lite att läsa igenom i sin tråd..

Tack för lånet av tråden SHL! Lycka till med din nibe.  ( ska kolla bubblor i glaset nu innan man själv kanske får bubblor i hjärnan frammåt kvällskröken )

PS kan berätta om mina spännande bubblor sedan..

Stig-H
Skrivet av: ace
« skrivet: 07 mars 2009, 11:35:47 »

en termiskt exp-ventil har ingen integral...dvs den kompenserar för avvikelser från 0-läget, men med bibehållen avvikelse !!!
dvs om du höjer underkylningen/densiteten kommer ventilen kompensera för avvikelsen i suggastemp(sjunkande)...men inte rätta till den.  resultatet blir en lägre överhettning och en lägre hetgastemp pga högre massflöde...tills du överfyllt så kraftigt att den kondenserande ytan minskat så mycket att kondenseringstempen sticker..

så underkylningen påverkar visst hetgastempen direkt (rättare sagt massflödet)...om man inte justerar efter med exp-ventilen.
för att komma runt detta måste man ha en elektronisk ventil som styr på överhettning med integral.

och visst måste förångareffekten ta vägen någonstans...men i en värmepump kan vi påverka lite vid vilken temp vi prioriterar energiöverföringen i kondensorn.

anser fortfarande att det skiljer på hur man optimerar en värmepump och en kylmaskin  ;)

mvh. ACE
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 07 mars 2009, 11:32:10 »

Hej,

Du får 5% ökad elfärbrukning i ditt exempel eftersom komprsssorns gångtid ökar med 5%, ca 2 kWh/dygn i ditt fall. Då blir siffrorna mindre, så länge elspetsen inte går in för att kompensera för den lägre effekten som värmepumpen ger.

Har det börjat bubbla i synglaset så tappar man verkningsgrad och effekt fort, betydligt mer än 5%. De gasbubblor man ser i synglaset snurrar runt i anläggningen utan att göra någon nytta, men man får lägga ned kompressorarbete på´t.

Man kan tycka att gasbubblornas volym är lite, men man ska tänka på att volymen kraftigt ökar när man sänker trycket på gasbubblorna i expansiionsventilen, från högtryck till lågtyck.

Normalt så ska man inte vid stabil drift ha några bubblor i synglaset alls, kan vara lite "bubbligt" de första minuterna efter start, samt efter ändring av driftfall från tex varmvattenladdning till körning mot radiatorsystem.

Någon normal förlust av köldmedium ska man inte ha...

PerJ

Skrivet av: Stig-H
« skrivet: 07 mars 2009, 11:10:51 »

Har en 1210 7 och kollar i manualen och där heter synglaset 64. Orkade inte öppna kompressorlådan, men vid närmare eftertanke i skrivandes stund så kanske man skulle börja hålla koll på denna, så man kan upptäcka brist i god tid!

Men! Säg att man ena månaden inga bubblor har, men nästa så är det lite som syns på en äldre maskin. En ålderskrämpa eller normal förlust. Hur mycke effekt har man då tappat... Vilket märker den som håller sin maskin under uppsikt över det normala först? Längre gångtider eller bubblor i glaset?

PER-ACE
Varför jag frågar är nog för att SHL förmodligen märkt någon effektförsämring.
Hänger inte med i resonemanget om gaser.mm  MEN! Kan man räkna på detta vis?  Med en effektförsämring på 5% som omnämnts tidigare av PER.
(((Varje grads ytterligare underkylning ökar kyleffekten/COP med ca 1 %/C. Har man 5 graders för låg underkylning så har man tappat 5% i COP. )))

Har hittat en länk som beskriver effekten i KW beroende på kb in och vb ut... Min är på 7KW men med högt kb +4 och låg vb 36 så hamnar jag runt 10KW i uteffekt. -5% på detta blir en hel del redan efter några gångtimmar. (500W/tim) Vid 17 tim gångtid i stark kyla/dygn x 500w= 8,5kw / dygn i  i ren förlust av 5%. Vilket innebär en extra gångtid / dygn i runda slängar på 50 min för att uppnå samma KW antal i golven... 17x10KW=170kw/dygn mot 161,5 KW med 5% förlust.

Är detta rätt uträknat märks 5% en hel del på sikt. Hur mycke effektminskning talar man om när det nyss börjat bubbla i glaset?

http://www.stromvall.se/VP1/Effektdata%20MVP.pdf
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 07 mars 2009, 10:51:42 »

Hej igen,

Hur man fyller en anläggning så spelar det ingen roll om det är en värmepump eller kylmaskin. Att jag skrev kyleffekt och inte värmeeffekt i inlägget ovan beror på att tumregeln 1 %/C stämmer bra då. Pratar man värmeeffekt blir det några tiondelar lägre. Stiger förångareffekten så innebär det med automatik att kondensoreffekten måste öka, energin måste ta vägen någonstans.

På en anläggning med en styrd expansionsventil (termostatisk eller elektronisk) så påverkar inte underkylningen hetgastemperaturen direkt. Hetgastemperaturen beror på tryckuppsättningen, suggastemperatur och kompressorns verkningsgrad. Att tryckgastemperaturen kan stiga något om man ökar underkylningen beror på kondenseirngstemperaturen stiger pga att kondensorn delvis fylls med vätska. Stiger tryckgastemperaturen med flera grader, då har man sannorligt fyllt för mycket...

Det jag ville påpeka är att fyller man bara efter synglaset är det inte troligt att man har rätt fyllning.


PerJ
Skrivet av: ace
« skrivet: 07 mars 2009, 09:52:24 »

Hej PerJ  *vinkar*
försökte absolut inte bråka med dig.

Det jag menade var att i en värme-pump så jagas idag höga framledningstemperaturer (till skillnad från en kylmaskin)
Och det kan då enligt mig vara mening med att försöka hålla upp hetgaserna till max acceptabla nivå, samt optimera vatten-flödet för max framladningstemp utan att kondenseringen stiger för mycket.

Så med dagens högtemp-jakt anser jag att vi kyltekniker kan optimera underkylningen tills vi får max acceptabla hetgastemp...och givetvis följa efter med exp-ventilen för max utnyttjande av förångare.

vid en sådan optimering brukar balanstempen på underkylningen hamna runt 5K....sen sticker hetgaserna.

Det jag försökte komma till är att vi idag med de krav vi har på framledningstempraturer mm
kanske bör omvärdera våra gamla (kyl) värderingar för optimering..till att inte bara innefatta max förångareffekt utan även innefatta framledningstemp kontra kondenseringstemp..

hoppas du förstod min andemening  ;)

mvh. ACE
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 07 mars 2009, 09:36:08 »

Hej,

Varje grads ytterligare underkylning ökar kyleffekten/COP med ca 1 %/C. Har man 5 graders för låg underkylning så har man tappat 5% i COP.

Man ska dock påpeka att ovanstående gäller så länge som kondenseringstemperaturen inte stiger nämnvärt för att delar av kondensorn används som underkylare.

På små anläggningar spelar det 5% inte så stor roll. Men jobbar man med större anläggningar är även små förändringar av prestanda viktigt.

PerJ

Skrivet av: ace
« skrivet: 07 mars 2009, 09:22:38 »

Håller inte helt med !
Jag anser man kan ha en underkylning på endast ett par grader och en expansionsventil som är rätt injusterad....och endå optimal anläggning.   större underkylning än så är inget krav för optimerad anläggning.

Håller dock med om vätskeledningstempen kontra returtemp som ett bra värde....men det förutsätter att anläggningen har rätt flöde (vilket inte alltid är säkert...framför allt inte när en rörmockare kört igång pumpen )  ;)

ACE

Skrivet av: Stig-H
« skrivet: 07 mars 2009, 08:53:17 »

Har en 1210 7 och kollar i manualen och där heter synglaset 64. Orkade inte öppna kompressorlådan, men vid närmare eftertanke i skrivandes stund så kanske man skulle börja hålla koll på denna, så man kan upptäcka brist i god tid!

Men! Säg att man ena månaden inga bubblor har, men nästa så är det lite som syns på en äldre maskin. En ålderskrämpa eller normal förlust. Hur mycke effekt har man då tappat... Vilket märker den som håller sin maskin under uppsikt över det normala först? Längre gångtider eller bubblor i glaset?
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 07 mars 2009, 08:31:48 »

Hej,

Vid köldmediebrist så stiger vätskeledningens temperatur i förhållande till temperaturen på radiatorsystemets returtemperatur. Normalt är det bara någon grads skillnad mellan dessa temperaturer. Detta är bra indikering.

Har också för mig att nyare Nibe saknar synglas.

Fyller man så att eventuellt synglas är klart utan bubblor så är det sannorlikt att man fortfarande har för lite fyllning i systemet, mao inte optimal underkylning. När synglaset är klart har man normalt endast någon grads underkylning. För att få optimalt COP måste man fylla mer för att använda en del av kondensorn som underkylare.

PerJ
Skrivet av: AndersA
« skrivet: 07 mars 2009, 08:18:27 »

Ingen underkylning och bubblor i synglas konstant eller återkommande med expansionsventilens pendlingar.

varför frågar du ? ?

ACE
Har för mig att nyare Nibe vp inte har synglas. Ace hur konstateras köldmedie brist enklast då?

//AndersA
Skrivet av: ace
« skrivet: 07 mars 2009, 07:34:31 »

Ingen underkylning och bubblor i synglas konstant eller återkommande med expansionsventilens pendlingar.

varför frågar du ? ?

ACE
Skrivet av: SHL
« skrivet: 06 mars 2009, 22:29:53 »

Jag undrar om någon vet vad som händer med en 1225-10 som har lite (kanske 1 eller 2 hg ) för lite köldmedie i kompressorn.

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!