0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Tar ett skutt in i debatten... När det står brine-in medel +-0 gr, vad menas då? Hur ofta är in-tempen lägre resp. högre? I min kalkyl har de räknat på lägsta brine-in -4 gr, medel +-0. Är det borran som avgör hur hög medeltempen blir, givet att man inte ändrar VP-dimensionering?
Medeltemperatur? hur? beräknat efter att VP varit igång 10-15 minuter? 30 minuter? eller räknar man medel för hela dygnet, inklusive stillestånd?Kul om någon kan reda ut detta begrepp!
JA,JA, slå mig inte!. Nu ville inte jag säga att SVEP har rätt utan bara belysa att branschen inte riktigt utvecklat sig åt det hållet som tidigare sagts i denna tråd. Detta kan jag också bekräfta genom min egna emperiska studie från grannarna. Av 3 tillfrågade (där jag är en av dem som jag frågat) hade alla samma storlek på pumpen. Våra hus är i det närmaste identiska storleksmässigt. Tankesätten hos leverantörerna skiljer sig alltså inte nämnvärt. Och ska man nu vara lite filosofisk kan man ju fundera varför det är på det sättet. De borde väl inte ha något att förlora på genom att offerera större pumpar också. De borde ju kunna ge kunden två alternativ. Egentligen ganska konstigt.
När det sedan gäller sambandet mellan effekttäckning och energitäckning så måste man alltså ha tillgång till tabeller. Det finns ingen formel eller kanske schablonfaktor som man kan jobba med för att få ett ungefärligt värde?
Perf siffror ser ofarliga ut tom 40% effekttäckning ser ju helt ok ut eller hur!!!!!!! 80% täcks ju av VP!!!! 20% tillskott är väl inget att bråka om eller hur!!!Så visst är vi överens 20% tillskott borde väl inte va en ren katastrof. Pumpen drar ju bara 6-8000 kwh då är väl 20% helt ok.Vem vet varför det är en ekonomisk katastrof!!!! Kollar om ni orkar läsa mitt svammel den som vet först vinner högsta vinsten...
Innomhustempen (T inne) var i min beräkning satt till 20 grader. Vill du ha en annan ändra bara T inne i formeln till det du vill ha. Då får du ett annat nyckeltal som kommer att ändra effektbehovet.24 är förmodligen timmar per dygn eftersom energibehovet anges i kWh.SMHI:s graddags beräkning baseras på de dagar då temperaturen är under 17 grader. En dag med +10 ger alltså 7 graddagar. 17 grader är valt utifrån det antagandet att värmebehovet uppfulls mha strövärme från hushållsaktiviteter och personer i byggnaden.När det gäller effekttäckningen så finns det lite olika skolor. För många år sedan var rekommendationen (Energimyndighetens) 50% då baserat på antagandet att det inte skulle vara lönsamt att dimensionera högre. 50% effekttäckning ger ungefär 86-87% energitäckning. På senare tid har elpriset och energiskatten skenat iväg (skatten är tex 200% av vad den var då) så en högre effekttäckning har blivit lönsam. Tom så att även 100% effekttäckning ofta går att räkna hem! I normalfallet skulle jag säga att runt 80% som ger en energitäckning på 98% är ett vettigt värde. I alla fall till vi får varvtalsstyrda markvärmepumpar. Det som talar emot höga effekttäckningar är antalet start och stopp man kan få. Tom så många så att pumpens effekt inte utnyttjas pga starfördröjningar. Men detta går att lösa med lite olika åtgätder, tex accumulatortankar. Men rent generellt kan man säga att trenden går mot högre effekttäckning även hos installatörerna. [Om man nu vill veta hur många dagar som det är under 17 grader där man bor hittar man det lätt under SMHI då eller?]