Grattis till pumpen.

Vi kan ju alltid jämföra värden i framtiden då vi har lika anläggningar.
Jag har endast liten frikyla men även den kan vi kanske jämföra.

Lycka till

Mvh

Peter

En lite uppdatering 

Skrev i dagarna på för en Autotherm TerraMax C9 med 200 m brunn
och förberedd för frikyla. 140 papp...

Tack för alla svaren. Jag har nu energikalkyler från alla större tillverkare och det är
bara att inse att inparametrarna till deras program är så många att ska man
jämföra mellan två installatörer får man göra det avrundat.
Det är inte två som har använt samma årsmedeltemperatur och DUT (-16 - -19) 

Jag lutar åt att ta en mindre pump med längre hål men så var det ju det här med
effekttariffer... kanske värt en egen tråd.

Finns det någon tråd som tagit upp max borrdjup för olika pumpar? Fick höra att det
var en klenare cirkpump i Thermia D O 8 så man kunde inte bränna på med 200m till den 

Det finns två aspekter på detta med borrhåldjup. Den ena är att ha marginal för det som inte kan förutses som kommande tillbyggnader, effektivare värmepumpar osv. Den andra är en ekonomisk optimering av drift- och kapitalkostnader.

Många leverantörer lämnar offerter baserade på en ingående köldbärartemperatur på – 2 grader, IVT:s återförsäljare brukar göra så. Ibland står det inte så i offerten utan det står något i stil med årsmedeltemperatur. I och med att den inte definieras så är uppgiften rätt värdelös.

Marginalen för framtiden är något man måste bedöma själv, det handlar mycket om hur länge man tänker bo i huset och vad man tänker göra med det. Vill bara peka på borrhålets livslängd räcker för ett par värmepumpar varav nr två kommer att vara effektivare vilket innebär att en större del av värmen kommer att tas från borrhålet. Sen kan det vara värt att se sig om. Har eller kommer alla grannar att skaffa bergvärme, hur tätt kommer borrhålen att ligga i en framtid? Finns det möjlighet att komplettera med en mindre jordvärmeslinga den dag man värmebehovet ökar eller måste det borrhål man har klara det?

Driftskostnadsdelen av den ekonomiska kalkylen är rätt lätt att få grepp om. Presenterar lite siffror för min anläggning för att visa hur kalkylen kan se ut. Ett djupare borrhål som leder till en grads högre temperatur på ingående köldbärare betyder för min anläggning:
Minskad elförbrukning till kompressor: 190 kWh/år (en grads temperaturhöjning minskar elförbrukningen för samma mängd producerad värme med ca 2,5 %).

Ökad elförbrukning till köldbärarpumpen: ca 30 kwh/år (längre slang ger ökat tryckfall, osäker siffra då ändringen in pumpens verkningsgrad med ökad belastning inte är känd, inte heller fördelningen av tryckfall mellan förångare och slang).

Minskat behov av tillsatsel: Netto ca 50 kWh/år (behöver ca 300 timmar tillsatsel/år, en grads högre köldbärar temperatur ökar pumpens effekt med ca 4 %).
Sammanlagt handlar blir det ca 200 kWh/år.     

Den besvärliga delen är ställa det mot kapitalkostnaden, vad skall man räkna med för avskrivningstid och räntekostnad som då skall vara en typ av realränta (vald kapitalkostnad minus årlig elprishöjning). Räknat på 15-20 år och 0-4 % realränta kan man få från 4 till 9 %. Skall jag sammafatta mina funderingar om detta så blir rådet att räknar man med att vara med om att installera pump nr 2 bör man lägga på 20 meter. Räknar man med att bo någon annanstans om 10 år tar man lämpligen offerten rakt av. Nu finns det i leverantörernas offerter en säkerhetsmarginal beroende på att man inte exakt vet bergets värmeledningsförmåga och djupet till grundvatten. Man bör fundera över i vilken mån den marginalen behöver utnyttjas men det är lätt att hamna fel där. 

Hamnar man fel med 10 meter i förhållande till det optimala borrhålsdjupet, som man omöjligen kan känna till i förhand, behöver man inte gråta över det. I mitt fall betyder det bara ca två hundra kronor per år vilket i mitt fall är 1 % av den årliga besparing jag gör i förhållande till oljeeldning. 

Enda egentliga anledningen för dig att välja den större värmepumpen är om du räds eventuellt framtida effekttaxor som kan göra höga effektuttag när elnätet är hårt belastat väldigt dyra, det finns de som är säkra på att den typen av debitering kommer att införas och då kan det blir rejäla kostnader för eltillskott även om det sker under kort tid.

Rörliga effektavgifter finns redan, hos oss som bor i Sollentuna ser det ut så här

------------------------------------------------------------------------------
Grundavgift
Avgiften är kopplad till mätarsäkringens ampere-tal
Mätarsäkring
16 A, 20 A & 25 A 1500:-
       
Effektavgift
November – Mars Vard 07:00–19:00 (övrig tid ingen avgift)
 
66 kr/kW och månad
 

April – Oktober Vard 07:00–19:00 (övrig tid ingen avgift)
 
33 kr/kW och månad


Effektavgiften grundas av de tre timmar under vardagar mellan 07 - 19 med högsta effektuttag. Dessa timvärden bildar ett medelvärde vilket ligger till grund för den effekt som debiteras.
------------------------------------------------------------------------------

Nu när jag bytt från elpanna till VP så räknar jag med att även få en lägre effektavgift som kan läggas till besparingskalkylen.

MVH // Rolle

Det verkar vara en allmän sanning att ett djupare hål är bra och på förra pumpen snackade jag
till mig 10m av den anledningen men att räkna för hand på det övergår nog min arma förmåga.
Jag har kollat igenom ett antal postningar men än har jag inte hittat information på hur
uttaget/m påverkar temperaturen från borran.

Det skulle vara intressant att se vad ett beräkningsprogram anser.
Har du möjlighet att köra 3 beräkningar på 35000kWh där bara 2 parametrar ändras?
1) En 8kW pump med 160m hål
2) En 8kW pump med 180m hål
3) En 10kW pump med 180m hål
Allt annat är lika.

Hejsan, första postningen det här men vill passa på och tacka för ett otroligt bra, informativt och
högkvalitativt forum. Internet när det är som bäst!!  Thumbsup

Har i vinter flyttat till ett nytt hus så jag är i färd med att för andra gången samla offerter till en värmepump.

Sista offerten var på 2 olika storlekar av Thermia diplomat optimum, en 8 med 160m hål och 95% täckning
och en 10 med 180m hål och 98% energiteckningsgrad.
Det skiljer 8000kr mellan förslagen men bara 300 kWh i besparingskalkylen. Ca. 1000 kWh extra tillsatsvärme
kompenseras av ca 700 kWh mindre för att driva värmepumpen.

Med 1kr/kWh får jag en återbetalningstid på över 25 år på sista biten.
Men en återbetalningstiden på hela installationen på mellan 6,5-7 år är ok och en besparing är en besparing.
Det fick mig i.a.f. att fundera på återbetalningstiden för 20m extra borra? (200-300 kr/m beroende på offert)
Åsikter någon?

Bor i Stockholm och vi beräknar att vi kommer att dra 35000kWh i värme och varmvatten (vattenburen el).