Tror att utvecklingen sprungit ifrån Lars Blekastad om texten är tagen ur en färsk bok.

Jag har faktiskt börjat fundera i de banorna...att utvecklingen gått framåt när det gäller pumparnas teknik så Lars "tänk" inte gäller på samma sätt som förr. Jag är dock inte tillräckligt insatt i tekniken för att kunna göra det avgörandet...växelventil, driftsprioritering etc är okända begrepp för mig. Det är därför har jag vänt mig till forumet.

För övrigt fick jag idag veta att vår Nibe Compact vv-beredare är från 2009 så den har många år kvar i tjänst om den skulle tillföra systemet något.

Verkar som författaren fastnat i ett system med fast temperatur, liten hysteres och utan växelventil? De flesta "färdiga kit" från de större tillverkarna kör väl idag med flytande framledningtemperatur och växelventil för varmvatten/uppvärming och om det behövs i fallet on/off-pump en volymtank för att minska antalet start-stopp.

Om du vill undvika start-stopp kan du ju alltid välja en varvtalsstyrd...

1, 2 & 2b: Energieffektivast är så klart att värma med värmepumpen. Den är ca 3 gånger så effektiv som en ren elpatron vid de temperaturer man normalt har på tappvattnet.
Vad gäller förmågan att ta hand om snabba temperatursvängningar så är det också till VP'ns fördel. En 'normaldimensionerad' VP har en uteffekt på 6-8kW eller mer att jämföra med de 3kW du har i varmvattenberedaren. Dessutom har man inget behov av att värma till legionellasäker temperatur samtidigt som man tappar vatten...

1b: Det som brukar ställa till mest problem för värmepumpen med många starter/korta gångtider är dåligt intrimmade eller dåligt konstruerade värmesystem - Aldrig varmvattenproduktionen.

En värmepump är konstruerad för att göra varmvatten, så jag ser det inte som någon kompromiss om varmvattnet både 'förbrukas' i husets värmesystem och i vattenkranen...

1 och 2 kompletterar varandra. Huset är trögt och bryr sig inte om VP under 20-40 min gör lite VV, dessutom går det att ställa fördelning för VP´s prio på värme eller VV. Du kan ställa start och stopp för VV. Du kan be om tillfälligt förhöjd VV-temp om du vet att du inom kort skall förbruka mycket VV.

Anser du dig ha plats för en separat beredare som enbart servar VV och tycker det är värt den ökade inköps och installationskostnaden samt platsåtgången så är det bara att köra på enl det konceptet. Ditt VV kommer kosta gissningsvis iaf 500 kr mer i dagens elpriser per år dessutom, men du "skonar" VP enl din önskemål. (Baserat på att två vuxna hos oss "kostar" ca 300h VV-körning per år utan badkar till minst halva kostnaden av direktverkande elpatron). 

Med reservation för att jag missuppfattat di så är smaken absolut individuell och man gör som man vill. Men jag hade inte valt separat beredare och VP utan VV.

Vare sig man använder extern eller intern tank så blir funktionen och driftkostnaden densamma. Man brukar använda extern tank vid låg takhöjd just pga vp blir lägre och helt enkelt inte får plats för en med inbyggt beredare och sen finns det dom som har stort badkar då räcker inte den ackumulerade mängden i en vanlig inbyggt beredare till för att fylla karet men det finns inga skäl att välja separat beredare för att driften eller driftkostnaden skulle bli lägre. Det finns även dom som har så stora vp så dom inte finns med inbyggd beredare då har man liksom inget val.

Det finns beredare som endera värms via manteln eller så värms den via slinga och så finns det tillverkare som tex Ctc som värmer vv i en slinga först en slinga som ligger i en del av tanken som håller radiator temp sen slutvärms det i en slinga som har varmare vatten runt sig sen finns det ju tillverkar som värmer vv i plattvärme växlare. Den vanligaste är nån typ av beredare och dom funkar utmärkt oavsett vad  Blekastad tycker men han kanske gillar dom ?

Det är nog jag som kan för lite hur dessa pumpar är konstruerade och därför använder fel terminologi. Har jag förstått saken rätt om jag säger att det i princip finns tre varianter av BVP:ar: den vanligaste med inbyggd VV-beredare som tar hand om all uppvärmning, en som har en slinga som värmer VV och skickar det vidare till en extern VV-beredare som toppar upp och en som inte hanterar VV alls?

Om det från början suttit en oljepanna mot radiatorerna har denna producerat väldigt varmt vatten, det brukar vara "små" radiatorer eftersom man inte behöver lika stora radiatorer vid hög framledning. Men då ni klarar er fint med eltillskottet kanske inte framledningen behöver vara galet varm. Hur varm frameldning har ni idag mha el och hur känns komforten? Det kanske rent av bytts ett par större raddar efter bortkopplingen av oljepannan?

Sannolikt behöver du ha 45-55 grader i framledning? Att då inte låta VP göra varmvatten med inbyggd beredare känns dumt, VP jobbar ju redan mot "höga" temperaturer. Som jämförelse är det mesta jag behövt i år 32 grader på framledningen.

Ja, det här med små respektive stora radiatorer har jag funderat på. Allt är ju som bekant relativt och jag har inget att jämföra med. Därför har jag ingen aning om ifall våra är stora eller små. De flesta är i alla fall inte sådana med bara ett lager.

När det gäller framledningstemperatur så har ju den här vintern har inte varit så kall i Stockholmsområdet så pannan har inte varit tvungen att jobba så hårt men högsta framledningstemp jag noterat har varit lite drygt 40°. Komforten har varit helt OK även om vi ibland upplevt det lite svalt resp. varmt men det beror nog mer på att jag inte lärt mig systemet och att vi bytt nästan alla termostater mot Danfoss digitala radiotermostater som jag inte heller fått 100-grepp om.

Om P-O skrev vad du uppfattat så missuppfattad dig, tolkade det som att du skulle ha vattenberedaren helt separat från VP. Ber om ursäkt. Jag har precis samma inkoppling som P-O, har en 300 Compact i serie med min VP. 180+280 liter varmvatten, VP förvärmer vattnet till max 50 grader och sedan toppar elberedaren det till 55. Start av VV på VP tror jag är 40 grader. Legionella har jag kopplat bort.

Nja, saken är den att jag läst boken "Energibluffen" av Lars Blekastad (läsvärd!) och även pratat med författaren (som förövrigt var den som gjorde energideklarationen för huset vi köpte). I boken finns en tydlig principskiss över det "vanliga" systemet där tappvattnet går in i en spiralslinga i pumpens tank och sedan direkt ut till tappvattensystemet. Denna lösning sågar Blekastad fullständigt och rekommenderar istället ett system där tappvattnet går genom pumpens spiral och sedan går ut till (vad som ser ut som) en helt vanlig beredare och sedan ut till tappvattensystemet. Det var därför jag tänkte att vår Nibe skulle kunna ikläda sig rollen som denna beredare. Jag skulle gärna scanna in principskissen men känner att det nog är brott mot upprättslagen. Om det behövs kan jag kanske rita upp något eget för att förklara. Vårt varmvattenbehov är inte så stort, vi är bara två personer och badar hellre bastu än badkar även om sambon någon gång tar ett bad. Dock tycker jag att det är bra om det finns god kapacitet, skulle vi bli tvungna att sälja till en familj så kan ju ett otillräckligt system avskräcka...man ska inte vara dumsnål. De vi köpte av var två vuxna och tre tonårsbarn och de sa inget om att de hade upplevt problem att få varmvattnet att räcka med den befintliga Niben.

Sen har vi problemet med utrymme...det är inte säkert att vi har plats för ett system med separat beredare, det beror lite på hur stor själva BV-pumpen kommer behöva vara alternativt om jag kan övertala sambon att låta tvättstugan släppa till lite utrymme.

Om du efter installation av BV behöver en volymtank så funkar nibeberedaren utmärkt att använda!

Dubbelmantningen hade jag inte tänkt på. Niben är ju, precis som purjo skriver, en simpel beredare och saknar slinga för att koppla in varmvatten från värmepumpen.

P-O skriver dock det jag uppfattat, om en elberedare tar hand om tappvattnet kan pumpen jobba mindre intensivt, ha lägre högsta temperatur och slipper pressas för att värma upp tappvatten när detta förbrukas.

Puckonen skrev:
"Skall er VP jobba mot radiatorer kommer den ju oavsett "slita" med högre framledningstemperatur jämfört med golvvärme. Om ni nu inte har gamla väldigt stora radiatorer som inte behöver så hög framledningstemp då det är elpanna och inte t.ex. oljepanna."

VPn ska jobba mot radiatorer ja. Hur stora dessa är kan jag inte bedöma eftersom jag inte har något att jämföra med...jag förstod dock inte det fetmarkerade i din text. Huset hade oljepanna ursprungligen som ersattes på mitten av 80-talet av CTCn. Radiatorerna är ju de samma.

Den absolut billigaste driften får du om du låter vp stå även för vv beredningen visst kommer det slita på vp men varför inte använda nått man köpt för att just använda. Har du stort vv behov kan man köpa en vp med inbyggt beredare och koppla er elberedare efter och på så sätt få mer vv volym har du inte stort badkar sälj beredaren och köp en vp med inbyggd beredare den kommer räcka länge. På energimyndighetens hemsida kan man läsa om bergvärme vp text där står hur mycket vv de olika modellerna lämnar.

Compacten är en 'simpel' elberedare och kan inte kopplas till värmepumpen. Vill du kunna använda värmepumpen även till att värma tappvattnet så behöver du en VP med inbyggd beredare, eller en separat beredare med dubbelmantel eller en inbyggd slinga för värmning av vattnet.

Hej alla pumpgurus!

Detta är min första tråd på detta forum men jag har en känsla av att det inte kommer bli den sista! 

I höstas köpte jag mitt första hus och håller på för fullt att lära mig hur det fungerar och hur jag ska ta hand om det på bästa sätt. Husets uppvärmning sköts idag av en CTC Electronic elpanna från 1985 som sitter ovanpå en Nibe Compact CU 200 (okänd ålder) och jag har klurat ut att elpannan tar hand om uppvärmingen av radiatorvattnet och Niben tappvattnet.

Vi (jag och sambon) funderar nu på att byta uppvärmingssystem till något lite modernare och effektivare. Vi har förstått att vi har goda förutsättningar för bergvärme så nu håller jag på att läsa på så mycket jag orkar om detta. En sak jag snappat upp är att många bergvärmepumpsförsäljare propagerar för system med integrerad tappvattenberedare för att kunna ge mer lockande pris men att det är en stor fördel att ha pumpen enbart för uppvärmingen och en separat beredare med elpatron för tappvattnet. Som jag har förstått det kommer då pumpen jobba effektivare och under mindre belastning vilket ger mindre slitage samt en energieffektivare drift. Vi är beredda att betala lite extra för att få det effektivaste systemet, vi resonerar så att ska vi investera så pass mycket pengar kan vi lika gärna lägga lite mer för att få det.

Dock slog det mig idag att vi kanske kan behålla vår Nibe som tappvattenberedare och koppla den till en framtida bergvärmepump. Skulle detta fungera? I så fall slipper vi ju investeringskostnaden för beredare i alla fall och inkopplingen av den kan ju inte vara så jättemycket pengar. Dessutom är väl värmepumpar utan tappvattenberedare billigare än varianten med?

Mvh
Fred