Här kommer lite läsning, kanske inte för er som redan är frälsta
Men ni som inte kommit till skott ännu, eller inte börjat "optimera" kanske ser sammanhangen bättre läs om tex konvertering från direktel.
Viktigt innan köp av VärmepumpLäs om hög resp lågtempsystem. Det kan vara helt avgörande för att nå lönsamhet att ert radiatorsytem är lämpligt. Det är klurigt att mäta temperaturer på rör och radiatorer. IR-termometrar finns att köpa, även Rickard´s logger för ungefär samma pengar ger koll på sina temperaturer redan innan installation av värmepumpen. Det är viktig "input" för att installatörernas kalkyler ska bli korrekta.
Även ni som har satsat på en vp, har mycket att vinna på att logga driftstemperaturerna! Då ser man snabbt om något händer med anläggningen! Tyvärr kan det hända saker som kraftigt påverkar verkningsgraden, det kan bli hemska sluträkningar på elen om man inte kollar temperaturerna. Även driftstimmar för VP och tillksott och aktuell elförbrukning måste man ha lite koll på!
Om ni funderar på vp, skriv upp dygnsförbrukningar och temperaturer regelbundet, helst varje dag vid svinkyla, det är ovärderligt sen när VP är installerad. Då kan ni jämföra och själv se att anläggningen fungerar som avsett! Det är då viktigt att ni öppnar ev radiatortermostater, för att få jämförbara temperaturer.
När ni har fått er VP installerad ska ni vid första köldknäpparna noga kontrollera hur pumpen fungerar. Skriv upp drifttimmar och ev tillskottstimmar varje dag vid svinkyla i början. Sen kan ni börja att otpimera er VP-anläggning, om ni nu har lust (alla har inte det
). Principen ska vara att VP alltid skall utnyttjas maximalt innan elpatronen tillåts hjälpa till. Viktigt för ekonomin är att inte VP helt stannar vid svinkyla, det får inte hända! Den kan stoppa pga för hög returtemp om man har ett högtemperatursystem. Om systemet stryps för hårt kan pumpen bryta på HP högtryckspressostaten, då övergår VP till ren elpatrondrift!
AckumulatortankEn välisolerad tank som används för lagring av uppvärmt vatten. En eller flera värmekällor kan kopplas till samma tank. Kan användas för att minska antalet starter av VP. En ökad volym gör också att VP jobbar med svalare vatten vid normaldrift. En installation av ack minskar oftast "knäppningar" i värmesystemet, temperaturförändringarna blir långsammare.
Delta TTemperaturskillnaden (Delta T) mellan stigarledning och returledning. Kan avse hela radiatorkretsen eller en enskild radiator/slinga, och temperaturskillnaden på kollektorns stig och retur (kalla sidan) även kallad brine. Bästa verkningsgrad uppnås vid "nominellt flöde". På kalla sidan kan 3-4 grader vara en bra diff.
På varma sidan skiljer sig rekommendationerna åt från olika tillverkare. Vi påstår ändå att 6-7 grader passar dom flesta värmepumpar bra. Högre Delta T på varma sidan minskar värmeavgivningen från radiatorn, med behov av en högre värmekurva som följd. Detta ger en något sämre verkningsgrad. Men ni bör kolla vad er tillverkare rekommenderar för er värmepump.
DUTDUT dimensionerande utetemperatur. Den temperatur som ditt värmesystem skall klara med bibehållen komfort. DUT används både vid nybyggnad av hus, men även inför inköp av värmepump. Rekommendationer för DUT finns för olika områden i landet. Men som ni vet kan det va stora lokala variationer, det tar man sällan hänsyn till.
Vi har väldigt olika klimat i vårt land, DUT kan vara allt från -10 till -40 grader beroende på vart man bor. Dimensioneringen är sådan att vid extrem kyla kan värmesystemet vara för klent, men ofta "tog man till" för att vara säker. Oljeeldning och vedeldning har mycket hög avgiven effekt och möjlighet till höga framledningstemperaturer där räcker det nästan alltid. En elpanna kan dock vara för klen vid kraftig kyla. Med värmepump räknar man med ett tillskottsbehov av el redan innan man når DUT.
Har man värmepump kan även begränsningar av maximal framledningstemperatur ställa till problem, dom flesta pumpar klarar max 55 graders framledning. JU lägre framledning desto bättre verkningsgrad!!För 20 år sen dimensionerades dom flesta VP anläggningar för att klara hela värmebehovet. Ju dyrare elen blir desto viktigare är det att vår värmepump klarar driften utan stort behov av eltillskott. Nu finns det bergvärmepumpar med varvtalsreglering som klarar driften utan behov av tillskott, dom har inte funnits så länge på marknaden. Om det är lönsamt vet vi ännu inte.
Se även Högtemperatursystem och här hos utopiazz.
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=2048.msg19296#msg19296EttrörssytemÄven kallat enrörssytem, en rörslinga för distibution av värme till radiatorkretsen. Radiatorerna kopplas i serie. Mera svårstyrt än tvårörssytem, stänger man en radiator påverkas värmen till andra radiatorer. I dom flesta fall går ett delflöde förbi radiatorn till nästa radiator. Detta sker i själva kopplet på nyare system. Men det kan även finnas dolda eller synliga bypassventiler vid varje radiator detta gäller främst på lite äldre system.
Kan bestå av flera (ofta 2-4 st) paralellkopplade ettrörs-slingor, t.ex en för var sida av huset och för varje våningsplan.
Detta värmesystem är svårare att justera in, är det dessutom av högtemptyp då skall man noga undersöka om det är lämpligt för värmepumpdrift.
Det har dock varit krav på att alla radiatorsystem skall vara av lågtemperaturtyp, ganska lång tid. Se även Tvårörssytem.
Fläktkonvektor En fläktkonvektor är en radiator med fläkt som kan avge en relativt stor mängd värme. För att fläktkonvektorerna ska kunna sprida värmen är det viktigt att dörrarna till rummet där konvektorn står är öppna och att huset har en öppen planlösning. Kan med fördel användas i kombination med värmepump eller annan värmekälla och är ett alternativ om man har högtemperatursystem.
FramledningDen ledning som levererar det varma vattnet från tex värmepumpen till radiatorkretsen. Framledningstemperatur är den temperatur vattnet har innan det når radiatorn.
GolvvärmeVärmeavgivningen sker genom strålning och konvektion (luftrörelse). Båda är för sin funktion beroende av en temperaturskillnad, ju större desto bättre överföring.
En metod att värma egna hem, lägenheter eller lokaler utan att använda radiatorer. Golvvärmesystemet kan antingen vara elektriskt eller vattenburet. Är det elektriskt består det av tunna elkablar lagda i ett skikt under golvytan. Det vattenburna systemet består av plaströr som kan vara ingjutna i betongen under golvytan eller lagda i slingor i ett utrymme mellan under- och övergolv. Golvvärme ingjuten i betong kan upplevas tröga att reglera mycket energi ackumuleras och vid tex solinstrålning kan övertemp uppstå.
Golvvärme i träkontruktioner finns det många olika lösningar för, generellt kan sägas att slingornas c/c avstånd minskas mot förläggning i betong, fördelningsplåtar bör användas för maximal värmespridning. Det finns också olika diametrar på golvvärmeslang, mindre dimensioner bör endast användas i "nödfall" tex vid delrenoveringar.
Vattenburna golvvärmesystem är alltid av lågtemperaturtyp och därför mycket lämpliga ihop med värmepumpar men obs! så effektiv att ökning av kollektorn måste till.
Ur energisynpunkt måste golv mot marken värmeisoleras. Dessutom ökar fuktsäkerheten ju kallare marken är.
Tillåtna maximala yttemperaturer för tex parkett är viktigt att ta hänsyn till, särskilt viktigt att tillse om man även har radiatorer i sitt system. Temperaturen till golvvärmen måste maxbegränsas för att inte riskera skador på tex parkett. Detta kan göras både i VP´s styrdator eller i golvvärmefördelaren.
I en fastighet med tilluft genom springventiler i fönster eller ventiler i vägg, kan man få besvärande kallras/kalldrag, detta måste beaktas om man konverterar till golvvärme. Det är av samma skäl viktigt att fönstren håller bra standard om man väljer att installerar golvvärme.
Detta är generella tips, väljer ni golvvärme måste respektive leverantörs rekommendationer/produktblad följas noggrant!
Vi rekommenderar inte att ni använder termostatstyrda golvslingor, slingorna ska flödesstrypas för att uppnå jämn temperatur, värmeregleringen ska skötas av rumsgivare kopplad till VP. Se även Termostatventil Rumsgivare.
Högtemperatursystem Uppvärmningssystem vars radiatorer behöver en arbetstemperatur på mer än 55 grader vid den dimensionerande utetemperaturen (DUT).
Benämndes förr 80-60 system, 80 grader fram vid DUT och 60 grader på returen..
Har man en sån värmeanläggning måste det undersökas noga om den är lämplig/möjlig att konvertera till värmepumpsanläggning! Se även Konvertering, Fläktkonvektor.
KonverteringByte av värmesystem, exempelvis från elvärme och oljeeldning till fjärrvärme eller värmepump.
En värmepump har en ur värmesynpunkt unik egenskap, den blir effektivare ju lägre temperatur den får jobba med på värmesidan. I princip inget annat uppvärmningssätt fungerar så. Det beror på den "lågvärdiga" energi som utvinns antingen ur mark berg eller luft. Vid dimensionering av radiatorsystem är det lönsamt att frångå gängse schabloner!! Större radiatorer minskar den genomsnittliga framledningstemperaturen, det ger högre COP (verkningsgrad). Ett normalt lågtemperatur radiatorsystem behöver 55 grader fram vid DUT (dimensionerande utetemperatur). Vi påstår att det kan va lönsamt att sikta på ett maximalt temperaturbehov av 40-45 grader vid DUT, ta med detta vid dimensioneringen av kollektorn. Systemet blir så effektivt att extra djupt borrhål behövs! alt. längre ytjordkollektor.
Förändringar av värmesystemet kan va aktuellt/lönsamt vid en VP installation. Tex. byta ut några radiatorer, till större modeller för att "få ned" framledningstemperaturen. Även montering av en effektiv radiator/konvektor centralt placerad kan vara ett alternativ. Det är även vanligt att man vid tidgare renoveringar tagit bort radiatorer, detta fungerade oftast utmärkt vid högtemperaturdrift (tex olja o elpanna). Men som jag sagt tidigare är det lönsamt att även se över radiatorerna vid installation av en värmepump.
LågtemperatursystemUppvärmningssystem vars radiatorer behöver en arbetstemperatur på max 55 grader vid den dimensionerande utetemperaturen (DUT). DUT kallar jag ofta lite hädiskt för svinkyla! Detta eftersom vårt land är avlångt, det betyder helt olika temperaturer beroende på vart man bor! Lågtemperaturvärmesystem är mycket lämpade för värmepumpsdrift. Se även Konvertering.
RadiatorDet som många i vardagligt tal kallar (värme)element. Avger värme via strålning och konvektion. Se även, Låg-, Högtemperatursystem och Konvertering.
RadiatorkretsSystem som distribuerar värme till olika rum i ett hus. tex ett rörsystem med vattenburen värme.
ReturledningDen ledning som levererar det kalla (svala) vattnet från radiatorerna åter till tex värmepumpen. Returtemperatur är den temperatur vattnet har sedan det passerat radiatorn.
RumsgivareTill VP, en centralt placerad givare som finjusterar vp´s värmekurva som fås från utetemperatur och vald värmekurva. Vid avvikelser från önskad rumstemperatur ändras värmekurvan (paralellförflyttas). Det ger bästa möjliga verkningsgrad på värmepumpen tex tillgodogörs solinstrålning på ett effektivt sätt. Den höjer även temperaturen vid undertemperatur, vilket inte en termostatventil gör om man använder rätt värmekurva.
SvinkylaBenämningen använder jag ofta istället för dimensionerande utettemperatur (DUT).
DUT används både vid nybyggnad av hus, men även inför inköp av värmepump. Rekommendationer för DUT finns för olika områden i landet. Men som ni vet kan det va stora lokala variationer, det tar man sällan hänsyn till.
Vi har väldigt olika klimat i vårt land. Svinkyla kan vara allt från -10 till -40 grader beroende på vart man bor. Dimensioneringen är sådan att vid extrem kyla kan värmesystemet vara för klent!!! Oljeeldning och vedeldning har mycket hög avgiven effekt och möjlighet till höga framledningstemperaturer. En elpanna kan dock vara för klen vid kraftig kyla.
Har man värmepump kan även begränsningar av maximal framledningstemperatur ställa till problem.
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=2048.msg19296#msg19296Se Högtemperatursystem.
TermostatventilRadiatortermostater styr värmeavgivningen från radiatorer, det fungerar utmärkt vid olje eller elpannedrift! Dock bygger denna reglering på att man kör ut "onödigt" varmt vatten till radiatorerna. Detta ger vid värmepumpsdrift betydligt sämre verkningsgrad (COP) än om man kör med öppna termostatventiler och finjusterar rumstemperaturen med en rumsgivare kopplad till värmepumpen.
Det är även mycket vanligt att dom kärvar i stängt eller halvstängt läge, detta ska undersökas och åtgärdas när man satsar på VP. Vid vp-drift ger en rumsgivare jämnare temperatur inne dessutom är den lönsam på sikt. En temostatventil kan inte heller höja temperaturen vid tex blåst om värmekurvan är rätt inställd! Det är ok att använda nån enstaka termostatventil. Men i normalfallet är inställning av grundflödet i varje radiator fullt tillräckligt i kombination med rumsgivare.
Se även Rumsgivare, Grundflöde.
TvårörssytemVanligaste rörsystemet för distribution av värme till radiatorer och golvvärme. Radiatorerna paralellkopplas.
I ett tvårörssytem arbetar alla radiatorer med samma framledningstemp, i värmepumpssammanhang är detta system oftast att föredra. Man måste alltid undersöka vilken framledningstemperatur som behövs vid kyla.
Se även Högtemperatursystem, Ettrörssystem.
Forts följer...
gäster: 360
dolda: 0
användare: 7
