Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Ämnet startat av: Jarlen skrivet 14 december 2008, 21:28:28
-
Har nyligen monterat en volymförstorare på 150L, men är grymt besviken på resultatet. >:( Jag har ett ett-rörssystem med en Fighter 1135-10, installerad 14 nov. 2007. Från nov. 2007 tom nov. 2008 hade jag sparat in ca 20.000 kWh. jämfört med föregående år. Jag har med intresse följt diskussionerna på forumet om att för många start och stopp skulle slita onödan på på VP:s kompressor, och tyckte därför att det var en god ide att installera en volymtank, för att få ner dessa. Eftersom de enligt vad jag i forumet kunde läsa mig till låg i överkan av vad som var nyttigt för VP.n. Efter installationen visar det sig att radiatorerna endast blir fis-ljumna. Och den sista radiatorn i ena slingan blir inte varm alls. Temperaturen går i bottenvåningen inte över 19,5 grader hur jag än ställer om gradminuterna. Jag hade före installationen värdet inställt på -150 och är nu nere på ursprungsvärdet -60 men ingen förändring har skett. Jag har försökt med att ändra värmekurvan från 9 till ända upp till kurva 11, men ingen förändring. huvuddunk Jag kan tillägga att jag har mycket bra delta värden på både KB och VB. Finns det möjligtvis någon som kan ge mig ett råd. Kanske är det bara att riva bort tanken igen.
-
Vad satte du i för tank och vad använde du för dimension på rör och kopplingar för att koppla in den? Har du provat att öka Vb-pumpen...
-
Installationen gjord med 22 mm prisol kopparrör med klämringskopplingar. Kopplade direkt ifrån pumpen in i botten på tanken och därefter ut till radiatorkretsen. VB pumpen står på trean. Tanken är en 150 liters kopparmantlad varmvattrenberedare från en skrotad CTC total panna.
-
Hej
Jag vet inte om det spelar någon roll i ditt fall, men jag TROR att man skall koppla VP till toppen av VOLYMEN och sedan gå vidare från botten av VOLYMEN till RADIARORERNA.
/sw
-
Prova att koppla om den i bypass
Delflöde från tilloppet till huset
delflöde från returen till VP:n
Gör du så måste du även sätta en yttre cirkulationspump som går kontinuerligt.
Den inre skall bara gå med kopressorn.
-
Gammal beredare skrev du. Är du säker på att det är fri genomströmning och att det inte är massa gamalt slamm från kallvattentillförseln i beredaren.
Vad är dimensionen på anslutningarna till beredaren? Verka strypa som Ace skrev. Ger bra delta. ^-^
Min volymtank var en gammal VV-beredare som var full med sand och slamm i botten. Kallvatten in genom slammskiktet och varmvatten ut genom rör som mynnar i toppen funkar bra, men när man börjar använda den som volymtank kan detta radikalt förändras.
//Peter
-
Vad är temperaturen före volymen, rätt efter volymen och retur mot vp?
-
Släng ut den tanken och sätt in en tank. Käre nån vilka besvär en del har
Man får vad man betalar för som det heter :o
-
Tack för alla svaren
Skickar här ett par bilder på installationen. Den andra bilden visarbefintlig hållare för termostat på tanken. Återkommer under kvällen med lite nya uppgifter. Thumbsup Jag tror jag löst problemet. Men det är lite som jag undrar över.
-
Ser ganska oisolerat ut... ::) Men du kanske ändå behöver värme i pump-rummet?
-
Jag har ägnat dagen till att plöja igenom allt jag funnit på nätet angående volymförstorare och gradminuter. Jag fann en del intressanta inlägg som Ridax gjort här på forumet. Jag kom fram till att jag gjort ett tankefel när jag ställde ner gradminuterna i stället för upp dem. Jag har därför nu ställt upp dem max -250. Jag är tveksam till om jag ska flytta ut framlednings termostaten till tanken istället. För att utröna vad som är bästa placering, så har jag roat mig med att under dagen mäta och anteckna värdena på pumpen och tanken, strax före start och stop. Jag kom fram till följande:
Strax före en start så såg värdena ut så här med kurvan inställd på 10 +2 med ute temperaturen har varierat mellan 3-4 grader och inne temp med 19,5-20 grader C
Vid start kl 12:54 var: Vid Stop kl 13:57
Börvärdet 43,7 43,7
Framledning 33,7 53,6
Uppmätt på tank 32,9 48.1
Returtemp 33,7 48,7
:
Vid start igen kl 15:02 var: Vid stop kl 16:04
Bör värde 43,7 43,7
Fram temp 39,9 53,0
Tank temp 32.2 48,2
Retur temp 33,4 43,9
Vid start igen kl 17:04 var: Vid stop kl 18:04
Börvärdet 44,2 43,7
Framledning 34,8 54,6
Tank temp 32,7 49.1
Returtemp 33,7 43,7
Som ni ser så är börvärdet och returtempen alltid lika vid värmeperiodens slut. Så frågan är: Har jag något att vinna på att flytta ut framledningsgivaren till tanken? Jag har också funnit att det blivit lite restade gradminuter vid periodens slut. Kan jag ställa ner gradminuterna till exempelvis -225 gradminuter för att få bort dem.
Ett kvarstående problem är att det verkar svårt att få fart på en radda som har klena rör och ligger någonstan i mitten på en slinga. Kan det vara så att inte cirkulationspumpen räcker till eftersom den nu måste trycka fram hela vattenmassan i volym tanken? Bägge rören på tanken är ju kopplade i toppen, men ett går inuti tanken som en tratt ner mot botten. Jag valde att koppla tilloppet mot botten eftersom att jag inte har några problem med knäppningar och vill att den varmaste delen ska gå ut till raddarna först. Jag vet inte om det skulle vara lättare för pumpen att trycka vattnet andra vägen . Vad tror ni? Jag skulle helst vilja slippa att montera en extra cirk. pump även om jag har en. Den tar ju en del extra ström.
Svar på några frågor:
./.Ja tanken är nästan oisolerad. Jag har sprutat in fogskum i dubbelmanteln så den är isolerad nedåt. Just nu tycker jag att det är bra med lite värme i pannrummet, men framledes, så isolerar jag den kanske även uppåt.
./.Ja pannan är helt gratis. Men den är inte "kattpiss precis" kopparfordrad som den är. Från den gamla pannan fick jag både volymförstorare och cirkulationspump. Det man inte har i plånboken kan man ha i nyporna.
./ Ovanstående siffror kanske kan ge svar på Danskens fråga.
Det vore intressant att få lite information om den där varianten med bypass, och vad man kan vinna på det. Jag tycker också att det blir lite klent med värmen. Skulle helst vilja ligga på ca 21-22 grader. Kanske bypass varianten kan avhjälpa det.
-
Hur har du det med trycket i värmesystemet? Jag tycker mig se att visaren på manometern ligger under inställd gräns.
/ErikB
-
Jag har hela tiden trott att trycket bör vara 100 kPa men det har hela tiden läckt över i skvallerröret, och jag har varit lite irriterad över det. Men så tittade jag i instruktionsboken här om dagen och fann att trycket ska ligga på strax under 60 kPa. Nu ligger det där.
-
Av någon anledning blev mitt förra inlägg i tråden raderat Sc:,h
tar om det.
felaktigt/för lågt radiatorflöde.
Edit : för att det ska finnas någon vinst alls med en volymförstorare så förutsätts att flödet/DeltaT över radiatorkrets bibehålls.
mvh. ACE
-
Hej ace
Ursäkta en okunnig, men hur menar du? Kan du förklar för mig lite mera lättfattligt
Mvh Jarlen
-
Jag har provat med flyttat ut framledningsgivaren till tanken, men har ej ännu förstått vad vinsten skulle va med det. Det enda som hänt är att jag har ändrat gradminuterna från -160 till -60. Värmepumpen värmer upp vattnet "likadant" för att hålla en komfortabel temperatur oberoende var givaren sitter (tanken eller framledning). Huset har samma behov av värme oberoende av var givaren sitter ;) och VP'ns stater och stopper kan man få likadana genom att ändra gradminuterna oberoende var givaren sitter.
-
Nej...nej
du kan flytta givaren hur mycket som helst...det hjälper inte !
Jag förstår fortfarande inte helt 100 hur du kopplat in tanken...i serie eller paralellt.....men det är igentligen inte viktigt.
parallelt hade du kunnat stypa "tankflödet" tills radiatorflödet återgick till det rätta som nödlösning (inte den bästa lösningen iof )
om den är kopplad i serie får den inte strypa flödet...då äts förtjänsten upp.
ör lågt flöde ger högre kondensering + att radiatorernas avgivningseffekt sjunker med ett högre DeltaT(skillnad mellan temp in/ut) =vattnet befinner sig längre tid i radiatorn pga lägre cirkulation, och hinner avge mer av sin energi = vattnet/radiatorn blir svalare i botten.
för att radiatorernas avgivande effekt ska bibehållas måste utg temp höjas = ännu högre kondensering, och den onda cirkeln är igång ;)
Det är av denna anledning tempen har sjunkit i huset....och alla ev vinster med volymtanken uteblev.
Byt tank, ...eller cirk-pump till en som håller DeltaT radiatorerna på max 5K.
mvh.ACE
-
Du har väl inte kopplat tanken parallellt med stigare och retur? och i såfall fått flödet över tanken istället för radiatoter b00k
det ger isåfall som ace skriver hög temp skillnad mellan stigare och retur på radiatorer.
-
eller cirk-pump till en som håller DeltaT radiatorerna på max 5K.
Är inte kylmedlet på Nibe R407C? Som kräver delta 5 åtminstone för rätt kondensering?
Vad är erfarenheten med kylmedler som inte kondenseras rätt?
Jag har själv ett delta på 3,5 på R407C och verkar få bättre cop än vid delta 5?
Kann någon ting skadas av dålig kondensering?
-
Tanken är inkopplad i serie, direkt efter växelventilen in i botten och ut från toppen till radiatorkretsen.
Som man kan se ifrån avläsningarna jag tidigare lagt ut på tråden, så är Delta-T vid slutet av uppvärmnings perioderna ca 10 och i början av perioderna 0. Med andra ord så startar uppvärmningsperioden vid Delta-T ca 0 grader och arbetar upp sig till Delta-T ca 10 grader, vid gradminuterna inställt på - 250. Vid värmeperiodens slut har temperaturen på vatten mängden i tanken uppnått en temperatur av ca 48-50 grader. och temperatur är då ca 4-6 grader varmare än börvärdet.
Kanske är -250 gradminuter för många? Kanske bör jag sänka dessa tills att det finns en liten diff kvar på Delta-T från föregående uppvärmningsperiod och samtidigt försöka bibehålla sluttemperaturen på tankvattnet. Kan det vara en framkomlig väg?
-
Är inte kylmedlet på Nibe R407C? Som kräver delta 5 åtminstone för rätt kondensering?
Temperaturskillanden mellan det köldmediet börjar kondensera och när det är slutkondenserat påverkas inte av deltaT på värmebäraren. Det enda som händer är att det blir andra lokala temperaturdifferenser köldmediet och värmebäraren vilket påverkar verkningsgraden. Köldmediet kommer att kondensera fullständigt i vilket fall som helst om det är rätt mängd i pumpen.
-
Är inte kylmedlet på Nibe R407C? Som kräver delta 5 åtminstone för rätt kondensering?
Temperaturskillanden mellan det köldmediet börjar kondensera och när det är slutkondenserat påverkas inte av deltaT på värmebäraren. Det enda som händer är att det blir andra lokala temperaturdifferenser köldmediet och värmebäraren vilket påverkar verkningsgraden. Köldmediet kommer att kondensera fullständigt i vilket fall som helst om det är rätt mängd i pumpen.
Äntligen .. studs studs
snälla forum-medlemmar...glöm bort det där med glide vs DeltaT en gång för alla *vinkar*
vid underkylning kan vi lika väl ha DeltaT 0 ºC/K....det är ändå utkondenserat .
för köldmedium med glide uppges kondenseringstemperaturen till daggpunkten dvs den undre av temperaturerna (när allt köldmedie är kondenserat)
Detta efter en överenskommelse som togs mellan tillverkare och förbund innan dessa marknadsfördes !
mvh. ACE
-
för köldmedium med glide uppges kondenseringstemperaturen till daggpunkten dvs den undre av temperaturerna (när allt köldmedie är kondenserat)
Detta efter en överenskommelse som togs mellan tillverkare och förbund innan dessa marknadsfördes !
mvh. ACE
Daggpunkten är väl den högre av temperaturerna, den där först droppen kondenserar ut. Den lägre temperaturen är den där sista gasbubblan försvinner.
-
Är inte kylmedlet på Nibe R407C? Som kräver delta 5 åtminstone för rätt kondensering?
Vad är erfarenheten med kylmedler som inte kondenseras rätt?
Jag har själv ett delta på 3,5 på R407C och verkar få bättre cop än vid delta 5?
Kann någon ting skadas av dålig kondensering?
Det här är överkurs för mig, så jag håller med nedanstående talare. b00k
Äntligen ..
snälla forum-medlemmar...glöm bort det där med glide vs DeltaT en gång för alla
vid underkylning kan vi lika väl ha DeltaT 0 ºC/K....det är ändå utkondenserat .
för köldmedium med glide uppges kondenseringstemperaturen till daggpunkten dvs den undre av temperaturerna (när allt köldmedie är kondenserat)
Detta efter en överenskommelse som togs mellan tillverkare och förbund innan dessa marknadsfördes !
mvh. ACE
-
Jag har provat med flyttat ut framledningsgivaren till tanken, men har ej ännu förstått vad vinsten skulle va med det. Det enda som hänt är att jag har ändrat gradminuterna från -160 till -60. Värmepumpen värmer upp vattnet "likadant" för att hålla en komfortabel temperatur oberoende var givaren sitter (tanken eller framledning). Huset har samma behov av värme oberoende av var givaren sitter Wink och VP'ns stater och stopper kan man få likadana genom att ändra gradminuterna oberoende var givaren sitter.
Hej caramba
Jag har klurat en del över ditt resonemang. Du har i huvudsak rätt. Mem med en utflyttad framledningsgivare så får man ett korrekt avläst Delta-T värde i displayen, som man inte får om man låter den sitta kvar på sin plats. Då visas värdet för temperaturen som laddas in i tanken. Eftersom det tar en ganska lång tid innan tankens vatten har nått en homogen temperatur som sedan går ut i radiatorkretsen. Med andra ord så kan man på displayen följa temperatur höjningen på tankvattnet, med en utflyttad framgivningstermostat. Å andra sidan kan man då inte se med vilken temperatur som vattnet i tanken laddas. Det skulle vara intressant och få reda på om det även är någonting i automatiken som ändras. Allt tyder ju på det eftersom du var tvungen att ställa om gradminuterna, efter utflytten.
// mvh Jarlen
-
Givetvis är det någonting i automatiken som påverkas, du skriver det själv
Eftersom det tar en ganska lång tid innan tankens vatten har nått en homogen temperatur som sedan går ut i radiatorkretsen.
Man ser på dina avläsningar att börvärdet, mätt direkt efter VP, intar inställt börvärde värde fortare jämfört med givaren som på tanken.
Ditt bekymmer skulle kunna va att stigartemperaturen är för låg jämfört med börvärdet (jmf. framlednind vs. tanktemp) eftersom du mäter temperaturen direkt efter VP och inte efter tanken och då faller mitt eget resonemang, som egentliden gäller för om tanken skulle va kopplad enligt Nibes schema http://www.nibeonline.com/pdf/M10552-1.pdf (http://www.nibeonline.com/pdf/M10552-1.pdf)
Prova med att paralellförskjuta värmekurvan t. ex. 3-5 grader istället för att ändra kurvlutningen eller flytta ut givaren som du själv funderat på, då borde det fungera under förutsättning att du inte har nåt fel med flödet genom volymförstoraren jämfört med innan du installerade den. Jag är ingen expert men att börja snacka kondenseringstemp för köldmedier osv. är inte lösningen här!!
-
för köldmedium med glide uppges kondenseringstemperaturen till daggpunkten dvs den undre av temperaturerna (när allt köldmedie är kondenserat)
Detta efter en överenskommelse som togs mellan tillverkare och förbund innan dessa marknadsfördes !
mvh. ACE
Daggpunkten är väl den högre av temperaturerna, den där först droppen kondenserar ut. Den lägre temperaturen är den där sista gasbubblan försvinner.
Kollade i mina papper...och hittade bägge betydelserna, beroende på vem som författat Sc:,h
igentligen ovidkommande för ämnet. *vinkar*
mvh.ACE
-
Vad var problemet?
a:gl
-
Hej Carambaa
Nibes schema du sänt länken till är inte tillämpbart på ett system med vanliga raddar. Det står uttryckligen att det ska tillämpas enbart med golvvärme. Ritningen avser inte enbart en volymförstorare utan avser utjämningskärl, för att öka volymen men samtidigt hålla nere temperaturen på vattnet.
// Mvh Jarlen
-
Hej igen alla vänliga och hjälpsamma VVp:are
Jag vill meddela att Jag nu rådigt bot på mina problem. Det var någonting så simpelt som att smutsfiltret var igen satt på huvudslingan. Flera av er var ju inne på den linjen, så det hjälpte verkligen till. TACK!!! Thumbsup Nu är det bara det angenäma jobbet att trimma in gång tider mm:
// Mvh Jarlen
PS Det finns mycket matnyttigt att läsa i Nibes och Thermias officiella trådar. Vår moderator Bertil är en vis man.
-
Är inte kylmedlet på Nibe R407C? Som kräver delta 5 åtminstone för rätt kondensering?
Temperaturskillanden mellan det köldmediet börjar kondensera och när det är slutkondenserat påverkas inte av deltaT på värmebäraren. Det enda som händer är att det blir andra lokala temperaturdifferenser köldmediet och värmebäraren vilket påverkar verkningsgraden. Köldmediet kommer att kondensera fullständigt i vilket fall som helst om det är rätt mängd i pumpen.
Varför rekommenderar IVT åtminstone deltaT 5 och för en säkerhets skuld 8?
-
Är inte kylmedlet på Nibe R407C? Som kräver delta 5 åtminstone för rätt kondensering?
Temperaturskillanden mellan det köldmediet börjar kondensera och när det är slutkondenserat påverkas inte av deltaT på värmebäraren. Det enda som händer är att det blir andra lokala temperaturdifferenser köldmediet och värmebäraren vilket påverkar verkningsgraden. Köldmediet kommer att kondensera fullständigt i vilket fall som helst om det är rätt mängd i pumpen.
Varför rekommenderar IVT åtminstone deltaT 5 och för en säkerhets skuld 8?
För att högre DeltaT innebär högre utgående temperatur med (nästan) samma kondenseringstemperatur = bibehåller COP med något högre utående temp.
I en värmepump sprutar vi in högtempererade hetgaser, som vi kyler av mot vatten tills de kondenserar ut(som flödar motströms genom vvx:en).
dvs: utgående vatten "möter" inkommande hetgaser i ena änden på växlaren.
och kan vi då sänka vattenflödet så utnyttjar vi de höga hetgastemperaturerna till att höja utg vattentemp lite högre/effektivare.
men detta har inte med kondenseringen och glide att göra.....det sker liksom i "andra änden" av växlaren.
Hoppas ni förstod ;)
mvh. ACE
-
Nibes schema du sänt länken till är inte tillämpbart på ett system med vanliga raddar. Det står uttryckligen att det ska tillämpas enbart med golvvärme. Ritningen avser inte enbart en volymförstorare utan avser utjämningskärl, för att öka volymen men samtidigt hålla nere temperaturen på vattnet.
JA... läs vidare i samma papper:
OBS! I de fall då systemvolymen i värmesystemet
är under 20 l/kW (kompressor
effekt) och/eller värmebärarflödet stryps
okontrollerat installeras en UKV-tank som
volymförhöjare.
-
Hej igen alla vänliga och hjälpsamma VVp:are
Jag vill meddela att Jag nu rådigt bot på mina problem. Det var någonting så simpelt som att smutsfiltret var igen satt på huvudslingan. Flera av er var ju inne på den linjen, så det hjälpte verkligen till. TACK!!! Thumbsup Nu är det bara det angenäma jobbet att trimma in gång tider mm:
// Mvh Jarlen
PS Det finns mycket matnyttigt att läsa i Nibes och Thermias officiella trådar. Vår moderator Bertil är en vis man.
Nu får du ursakta Jarlen, men KLANTSTJÄRT!
Fast iofs, man kan undra varför vi övriga inte frågat om du rensat sådant innan vi kommit med diverse "expertlösningar"... :D
-
Fast iofs, man kan undra varför vi övriga inte frågat om du rensat sådant innan vi kommit med diverse "expertlösningar"... Cheesy
För att oftast är lösningen ganska enkel, man skall inte krångla till det!!!
-
Tyvärr så måste jag återkomma i detta ämne. I början av december kopplade jag in en volymförstorare på 150lit. till mitt 1-rörsystem. I samma veva så kopplade jag även in en FTX ventilation på grund av vissa radon problem. I början så hade jag vissa svårigheter med in justeringen av pumpen efter installationen. Jag fick då råd här på tråden råd, hur jag skulle komma tillrätta med problemen. Av dessa råd kunde jag sedermera utröna att smutsfiltrena var igen satta.
Men det stora problemet kvarstår, nämligen att jag inte får upp temperaturen på systemet riktigt. Det är inte särskilt behagligt när rumstemperaturen ligger och pendlar omkring 18-20 gr C inomhus. Jag har ett stort sällskapsrum med loft våning som har en takhöjd på 6 meter, och dessutom stora fönster ytor. Där jag har en takfläkt monterad för att motverkar att den varma luften stannar uppe vid taket. Man jag tycker att den balanserade ventilationen borde blanda luften så att det inte uppstår någon större temperatur skillnad. Jag mätte och det skilde på 0,5-1 grad utan att tak fläkten var igång. Förra vintern, utan volymtank, så kunde jag utan problem få upp temperaturen till 22-23 grader fast än jag då saknade två radiatorer på loft våningen. Vad har hänt? Det vore intressant att höra om det är några andra, med
1- rörs system som varit med om något liknande, och hur dom kommit till rätta med problemet. Mina starter har naturligt vis reducerats avsevärt. Jag har nu inställt på -120 gradminuter och har de senaste dygnen haft ca 15 starter per dygn, och pumpen har gått ca 16- 18h / dygn med utetemperatur ner till -8 grader. Jag var just nere och läste av data.
Inställd på kurva 10+1
Brie in 3,3
Brie ut -0,4
VB fram 52,5
VB retur 44,1
temperatur volymtank 47,4
Utetemperatur på pump -2,4 gr.C
Separat utetermometer -3 gr C
Inomhus temp +19,5 gr. C i vardagsrum
I annan del +21
Funderar på att byta ut en radiator i sällskapsrummet till en fläktkonvektor. Där har jag en fråga. Jag har funderat på att anskaffa en Omnia UL modell 16 eller 26. Dom beskriver i sitt prospekt att anslutningarna är 15R inv. och jag har 12R inv. kan det försämra verkningsgraden på konvektorn?
Och nu har jag fått kvitto på att el förbrukningen ökat avsevärt. Och det kan inte förklaras enbart med FTX aggregatet el förbrukning som är max 2 x 210W märkeffekt. Jag har här nedan lagt in min egen statistik för december 2007 och december 2008.Obs siffrorna är inkl HH el.
Månadsförbrukning from 1/12 tom. 31/12 2007
2007-12-01 00:00 381637 64 kWh
2007-12-02 00:00 381697 60 kWh +5 till +8
2007-12-03 00:00 381753 56 kWh " -"- -"-
2007-12-04 00:00 381810 57 kWh +2 till +7
2007-12-05 00:00 381883 73 kWh
2007-12-06 00:00 381930 43 kWh +8
2007-12-07 01:00 381980 50 kWh "-"-
2007-12-08 00:00 382037 57 kWh
2007-12-09 00:00 382105 68 kWh
2007-12-10 00:30 382163 58 kWh +
2007-12-11 23:30 382217 54 kWh +/-0 till +5
2007-12-12 00:00 382287 70 kWh -1 till +3
2007-12-13 14:45 382320 33 kWh -2 till -5
2007-12-13 00:00 382350 30 kWh = 63 kWh
2007-12-14 12:45 382377 27 kWh
2007-12-14 00:30 382414 37 kWh = 64 kWh -2
2007-12-15 12:30 382442 28 kWh -2
2007-12-15 23:30 382487 45 kWh = 73 kWh -3
2007-12-16 12:15 382519 32 kWh
2007-12-16 00:00 382562 43 kWh = 75 kWh - 5
2007-12-17 12:00 382598 36 kWh - 4 till - 8
2007-12-17 00:15 382639 41 kWh = 77kWh - 4 till - 8
2007-12-18 00:15 382712 73 kWh -3 till - 6
2007-12-19 00:00 382789 77 kWh - 3 till - 7
2007-12-21 02:20 382870 81 kWh -1 till- 3
2007-12-22 01:10 382951 81 kWh -1 till -5
2007-12-23 00:10 383025 74 kWh -2
2007-12-23 23:50 383108 83 kWh +1 till - 3
2007-12-25 03:10 383189 81 kWh
2007-12-25 00:00 383237 48 kWh +1 till +3
2007-12-26 12:15 383262 25 kWh +2 till +4
2007-12-26 00:00 383292 30 kWh = 55 kWh " -" -"
2007-12-27 00:00 383344 52 kWh +5
2007-12-28 00:00 383403 59 kWh +6
2007-12-29 00:00 383458 55 kWh +7
2007-12-30 00:00 383520 62 kWh +2 till+4
2007-12-31 00:00 383618 98 kWh med extra element i källaren +/- 0
Månadsförbrukning dec 07 1981 kWh = 63,9 kWh / dag.
Dat. Kl Mätarst. Förbr. Ute temp
2008-11-30 17:50 15164 27 dagar a´ 59 kWh
2008-12-03 13:45 15366 3 dagar a´ 67 kWh
2008-12-04 08:30 15438 72 kWh
2008-12-05 12:15 15536 98 kWh
2008-12-10 20:00 15958 5,33 dygn a` 79 kWh
2008-12-11 18:30 16033 75 kWh
2008-12-12 01:15 16053 20 kWh
2008-12-12 2:30 16116 63 kWh
2008-12-13 11:21 1616 44 kWh
2008-12-13 16:30 16185
2006-12-14 14:00 16245 60 kWh +1 till +4"
2006-12-15 19:13 16333 88 kWh +3"
2008-12-17 09:30 16448 115 kWh +3,5 till 4;5
2008-12-18 01:00 16494 +3,5 till 4,5
" - " 16:20 16534 41 kWh
" - " 17:45 16540 6 kWh +1 till +4
" - " 20:50 16544 4 kWh "-" " -"
" - " 23:40 16558 14 kWh "-" " -"
2008-12-19 01:00 16562 4 kWh = 68 kWh/ dygn "-" " -"
" - " 09:00 16585
" - " 20:00 16621 36 kWh /1 dygn
2008-12-20 01:00 16636 74 kWh/1 dygn
" - " 20:00 16705 84 kWh/ 1 dygn
2008-12-21 11:20 16734
" - " 17:40 16756
" - " 20:00 16764 59 kWh / 1 dygn
2008-12-22 11:20 16807 73 kWh / 1 dygn
" - " 19:30 16842 78 kWh / 1 dygn
2008-12-23 19:50 16920 78 kWh / 1 dygn +-0 till -3
2008-12-24 19:00 17024 104 kWh / 1 dygn -1 till -8
2008-12-25 20:00 17110 86 kWh / 1 dygn
2008-12-26 19:45 17180 70 kWh / 1 dygn
2008-12-27 20:09 17345 154 kWh
2008-12-29 20:02 17447 102 kWh -3,5 till -7
2008-12-30 20:00 17551 104 kWh / 1 dygn -1 till -4
From. 30/11 tom. 30/12 2008. Förbrukning 2387 kWh
Vore mycket tacksam för infallsvinklar och kommentarer.
Med vänliga nyårshälsningar Jarlen
-
Med en framledningstemp 10 grader över börvärdet kör du din VP med sämre COP än tidigare. Det kan förklara din ökade energiförbrukning.
Du använder nu volymforstoraren på varma sidan vilket jag menar är fel eftersom du då höjer VP drifttemp med sämre COP som följd.
Det är inte tanken som skall vara varmast. Det är radiatorerna.
Kör mot börvärdet och sätt volymtanken på returledningen istället.
-
Du använder nu volymforstoraren på varma sidan vilket jag menar är fel eftersom du då höjer VP drifttemp med sämre COP som följd.
Det är inte tanken som skall vara varmast. Det är radiatorerna.
Kör mot börvärdet och sätt volymtanken på returledningen istället.
Jag har inte flyttat ut temperaturgivaren bakom tanken på framledningen. Vad händer om jag gör det? Och vad händer om jag flyttar tanken till slutet av slingan? ( Jag föredrar att uttrycka mig så eftersom det är ett 1-rörssystem) Blir vattnet i tanken över huvud taget varm då? Och om intet vad har man för nytta av den då? Blir det färre starter och längre gångtider även med en sådan montering?
//Jarlen
-
Huset beskrivs som "Välisolerad 1 1/2 plans villa med 1-rörs system." Vid -2,4 grader ute är VBfram 52 grader. Låter högt, tyder på klena radiatorer. Det faktum att värmekurvan höjts från 9 utan volymtank till 10 för samma inomhustemperatur är lite märkligt. FTX:en borde ha gjort att kurvan kunde sänkas.
....Blir vattnet i tanken över huvud taget varm då? Och om intet vad har man för nytta av den då? Blir det färre starter och längre gångtider även med en sådan montering?
//Jarlen
Vattnet i tanken får samma temperatur som returvattnet från slingan. Poängen med tanken är inte att vattnet skall vara varmt utan att det skall vara en större volym som gör radiatorsystemet "trögare". Och det blir det även med tanken på retursidan.
-
Hej Roland Tack för ditt svar. Du har nog rätt i att jag har för klena radiatorer.
Huset beskrivs som "Välisolerad 1 1/2 plans villa med 1-rörs system." Vid -2,4 grader ute är VBfram 52 grader. Låter högt, tyder på klena radiatorer. Det faktum att värmekurvan höjts från 9 utan volymtank till 10 för samma inomhustemperatur är lite märkligt. FTX:en borde ha gjort att kurvan kunde sänkas.
Allt här i värden är ju relativt. I mitt tycke är vårt hus väl isolerat. Ursprungligt hus (bottenvåningen) är byggt i 200-250 mm siporexplank med 80 mm cellplast isolering integrerat i planken. Övervåningen har jag byggt på mellan 2003 - 2008. Och den är isolerad med 500 mm ekofiber i tak och 450 mm ekofiber i snedtak samt gavlar och kortväggar med 190-250 mm gullfiber isolering. Hela huset har treglas- fönster. Boven i dramat kan vara golven. Gammal 60:tals platta på mark med nytt Nivell-golvsystem i huvudbyggnaden. Sekundär delen har källare. Mitt hus har en volym som säkert är tre gånger så stor som ditt. Kanske ligger radiator systemet på gränsen till vad det tål, för att kunna hålla uppe temperaturen. Kanske blev det så när jag körde igång FTX ventilationen eftersom den byter en halv luftomsättning per timme, men ger endast tillbaka ca 80% av värmen. Konstigt nog så känns det oftast inte speciellt kallt i sällskapsrummet när termometern visar 18 grader. Jag tror att det beror på ventilationen som blandar luften till en homogen temperatur. Men det skulle inte skada att få upp temperaturen ett par grader.
Det är därför jag är inne på att installera en fläkt konvektor under trappan till vänster på bilderna du kan se i webalbumenet som jag skickar en länk till här nedan. Där kan du få en uppfattning av vilken enorm volym det är frågan om att värma upp. Då skulle jag kunna få upp värmen och ner temperaturen på framledningsvattnet. Vad tycker du?
http://picasaweb.google.se/jarlen30/PicasaExporter#5285908335905610978
Mvh Jarlen
-
......Det är därför jag är inne på att installera en fläkt konvektor under trappan till vänster på bilderna du kan se i webalbumenet som jag skickar en länk till här nedan. Där kan du få en uppfattning av vilken enorm volym det är frågan om att värma upp. Då skulle jag kunna få upp värmen och ner temperaturen på framledningsvattnet. Vad tycker du?
http://picasaweb.google.se/jarlen30/PicasaExporter#5285908335905610978
Mvh Jarlen
Det kommer säkert att fungera. En fläktkonvektor är dock inte helt ljudlös och problemet med onödigt hög temperatur på utgående värmebärare orsakat av volymtanken kvarstår.
Är alternativet att byta radiatorer till större uteslutet? Det är väl bara i den äldre delen av huset ettrörssystemet finns?
-
Är alternativet att byta radiatorer till större uteslutet? Det är väl bara i den äldre delen av huset ettrörssystemet finns? Skrivet av Roland
Nej det är inte uteslutet att byta radiatorer. Har funderat på att ersätta radiatorn under de fyra fönstren. Där sitter en enkel radiator som är 30 x 3550 utan konvektorplåt och är på ca 1225W. Den funderat jag på att byta till en större. Exempel en dubbel eller kanske t.o.m tredubbel med konvektorplåtar. Jag har även funderat på att sätta dit fyra st. rena konvektorer utan fläkt i serie. Jag vet inte vad som är bäst. Radiatorerna förmodar jag håller kvar värmen längre och minskar framledningstemperaturen.
om den är kopplad i serie får den inte strypa flödet...då äts förtjänsten upp.
ör lågt flöde ger högre kondensering + att radiatorernas avgivningseffekt sjunker med ett högre DeltaT(skillnad mellan temp in/ut) =vattnet befinner sig längre tid i radiatorn pga lägre cirkulation, och hinner avge mer av sin energi = vattnet/radiatorn blir svalare i botten.
för att radiatorernas avgivande effekt ska bibehållas måste utg temp höjas = ännu högre kondensering, och den onda cirkeln är igång Wink
Det är av denna anledning tempen har sjunkit i huset....och alla ev vinster med volymtanken uteblev.
Byt tank, ...eller cirk-pump till en som håller DeltaT radiatorerna på max 5K.
mvh.ACE
Jag har suttit och lusläst samtliga inlägg i frågan. Plötsligt gick det upp en "taljdank" när jag läste ACE:s inlägg. Dom var mycket givande. Jag har nu speedat upp VB-pumpen på högsta läget, och plötsligt så känns värmen mycket behagligare. Jag gjorde felet, precis som han beskrev och kom in i en ond spiral där alla radiatorer blev varma utan att egentligen avge någon värme. Vem vet, en gång i framtiden så kan kanske även jag kalla mig dignitär, när jag gjort tillräckligt med tabbar och hunnit tillgodogöra mig alla goda råd.
Tack ännu en gång för alla goda råd,
och ett riktigt gott Nytt År till er alla
Jarlen studs studs studs studs studs
-
Nyårsafton kl 22:37. 21 grader i vardagsrummet, och livet leker.
// Jarlen
-
Jag har suttit och lusläst samtliga inlägg i frågan. Plötsligt gick det upp en "taljdank" när jag läste ACE:s inlägg. Dom var mycket givande. Jag har nu speedat upp VB-pumpen på högsta läget, och plötsligt så känns värmen mycket behagligare.
Hmmm..... huvuddunk huvuddunk huvuddunk
Vad satte du i för tank och vad använde du för dimension på rör och kopplingar för att koppla in den? Har du provat att öka Vb-pumpen...
Installationen gjord med 22 mm prisol kopparrör med klämringskopplingar. Kopplade direkt ifrån pumpen in i botten på tanken och därefter ut till radiatorkretsen. VB pumpen står på trean. Tanken är en 150 liters kopparmantlad varmvattrenberedare från en skrotad CTC total panna.
-
Jag har suttit och lusläst samtliga inlägg i frågan. Plötsligt gick det upp en "taljdank" när jag läste ACE:s inlägg. Dom var mycket givande. Jag har nu speedat upp VB-pumpen på högsta läget, och plötsligt så känns värmen mycket behagligare. Jag gjorde felet, precis som han beskrev och kom in i en ond spiral där alla radiatorer blev varma utan att egentligen avge någon värme. Vem vet, en gång i framtiden så kan kanske även jag kalla mig dignitär, när jag gjort tillräckligt med tabbar och hunnit tillgodogöra mig alla goda råd.
Tack ännu en gång för alla goda råd,
och ett riktigt gott Nytt År till er alla
Jarlen studs studs studs studs studs
Det var nyårsafton igår så hjärnvindlingarna är väl inte i topptrim men det här förstår jag inte. Det var ju enrörssystem så om flödet är för lågt kan väl inte alla radiatorer bli varma. Blir alla radiatorer varma är det enrörssystem med en radiator i varje slinga dvs tvårörssystem.
VB-retur var 44,1 grader vid 52,5 grader VBfram innan farten på cirkulationspumpen höjdes. Det går inte ihop med dålig cirkulation med så kallt utgående vatten från radiatorna att värmeavgivningen påverkas menligt. Finns det fler än en slinga i huset? Det borde också finnas någon radiator som kortsluter cirkulationen för att det skall kunna bli så hög returtemperatur. Sc:,h Sc:,h
-
Hej Roland och Gott Nytt År
Jag gjorde en avläsning kl 01:10 i natt, då visade VP:n följande värden
Bör 46,8
KB in 2,5
KB ut -0,5
VB fram 55,7
VB retur 52,8
Tanktemperatur 44,3
Ute temp på VP -3,9
Utetemp vid V-rum -4
Inne temp V-rum 21
VP:n hade startat 9 ggr.under dygnet
Gängtiden var ca 20 tim
Avläst i dag 1/1 -09 kl 14:34
Krvan justerad till 10 -1
Börvärdet 45,8
VB fram 50,1
VB retur 45,7
Tank 47,2
KB in 2,5
KB ut -0,8
Ute temp på VP:n -5,2
Ute tem utanför V_rum -8
Rum temp V-rum 20
Rum temp annan del 22
Lägsta natt temperatur -9
Gång tid under 14,5 tim ca 10 tim och 40 min med 5 starter.
Temperaturen inomhus känns nu välbehaglig.
Mvh Jarlen
PS Du undrar över mitt system.
I BV ligger en slinga av kalldragna stålrör. Jag tror att diametern är 33mm. Därifrån går det stick ut mot radiatorerna. Dvs. det blir en automatisk by pass på varje radiator. I överväningen drog jag tyvärr även där 1-rör fördelat på 2 slingor med 15mm prisol-rör med by pass i radiator kopplen. Dessa har en gemensam retur på 22mm. Den ena slingan försörjer en radiator på NV gaveln samt en golvvärmeslinga i badrummet. Den andra slingan två sovrum samt fönsterpartiet vid balkongen.
-
Jag har ingen erfarenhet av enrörssystem så det är möjligt att jag är helt ute och svamlar här men jag begriper fortfarande inte riktig. Jag reagerar på att framledningstemperaturen innan radiatorerna började fungera som de skulle genom att cirkulationspumpen ställdes upp ett snäpp var 52 grader och returen 44. Ändå så gav inte radiatorerna den effekt de skulle. Luckymans förklaring som visade sig ge lösningen på problemet var att flödet genom radiatorerna var för lågt med låg medeltemperatur som resultat, dvs stor temperaturskillnad mellan topp och botten på radiatorerna. Vattnet ut från radiatorerna måste då ha varit svalt, gissningsvis under 30 grader.
För att kunna få returvatten till pumpen med 44 grader med vatten från radiatorerna under 30 grader måste det som jag ser det gå en massa varmt vatten genom bypasserna på radiatorkopplen så att blandningen in till pumpen blir 44 grader. Har jag förstått funktionen rätt?
Det här kanske verkar betydelselös fråga och det är det om man har el- eller oljepanna. Har man värmepump är det en rätt viktig fråga.
-
Jag har ingen erfarenhet av enrörssystem så det är möjligt att jag är helt ute och svamlar här men jag begriper fortfarande inte riktig. Jag reagerar på att framledningstemperaturen innan radiatorerna började fungera som de skulle genom att cirkulationspumpen ställdes upp ett snäpp var 52 grader och returen 44. Ändå så gav inte radiatorerna den effekt de skulle. Luckymans förklaring som visade sig ge lösningen på problemet var att flödet genom radiatorerna var för lågt med låg medeltemperatur som resultat, dvs stor temperaturskillnad mellan topp och botten på radiatorerna. Vattnet ut från radiatorerna måste då ha varit svalt, gissningsvis under 30 grader.
För att kunna få returvatten till pumpen med 44 grader med vatten från radiatorerna under 30 grader måste det som jag ser det gå en massa varmt vatten genom bypasserna på radiatorkopplen så att blandningen in till pumpen blir 44 grader. Har jag förstått funktionen rätt?
Det här kanske verkar betydelselös fråga och det är det om man har el- eller oljepanna. Har man värmepump är det en rätt viktig fråga.
Hej! Sc:,h
Här kommer en fil med en ritning jag gjort på funktionen på huvudslingan i bottenvåningen. Övre planet har traditionell koppling med by pass i kopplen.
Hur ska man på bästa sätt koppla in en volym tank på returen efter raddarna. In i botten och ut i toppen, eller tvärt om?
(http://)
-
Med för liten pumpeffekt = lågt tryckskillnad gick antagligen huvuddelen av flödet enklaste vägen och det var inte genom elementet. Med mer tryck mha pumpen på högre effekt tvingades flödet också genom elementet.
MEN men nu "rätt" flöde och med reglerratt/termostat borde framlednings temperaturen kunna sänkas rejält med minskad elförbrukning som resultat.
Vilken temp har första och sista elementet vid utlopp samt mitt på? In är ju given...
-
MEN men nu "rätt" flöde och med reglerratt/termostat borde framlednings temperaturen kunna sänkas rejält med minskad el förbrukning som resultat.
Vilken temp har första och sista elementet vid utlopp samt mitt på? In är ju given...
Hej Sfinx1 Tack för ditt engagemang .
Jag förstår inte riktigt hur jag ska kunna sänka fram ledningstemperaturen.
Jag har kurvan inställt på 10 förskjutning 0. I tabellen på manualen så ligger min temperatur riktigt enligt diagrammet. Menar du att jag ska välja en annan kurva?
Mina värden är nu på morgonen kl 10:10
KB in 2,5
Kb ut -0,7
VB fram 52,4 (Bör 50,9)
VB retur 47,4
Tank temp 49,3
Utetemperatur på VP -8,6
Utetemperatur vid v-rum -10
Lägsta temperatur under natten-12
Innetemp vid v-rum 18,5
Innetemp annan del 21
Gradminuterna är inställt på -120
Stod vid avläsningen på -296 och pumpen har gått kontinuerligt sedan kl 01:10
Ingen tillsats el
// mvh Jarlen
-
På din ritning står det reglerratt/termostat. Är dessa helt öppna? Allihop?
-
Ja dom är öppna
-
Ett intressant system som ursprungligen var tänkt för en el- eller oljepanna. Finns det en sådan i huset spelar det ingen roll om det behövs 40 eller 70 graders framledningstemperatur för att hålla huset varmt. Det går inte åt mer kWh el eller olja oavsett framledningstemperatur om man bortser från att förlusterna i pannrummet kan variera.
När det gäller värmepumpar är läget ett helt annat. Där skall värmesystemet vara utformat så att det behövs så låg framledningstemperatur som möjligt. Högre framledningstemperatur betyder större elförbrukning.
Det skall också vara utformat så att det inte finns några kortslutningar i systemet. Med det menas i fallet tvårörssystem små radiatorer där där utgående radiatorvatten har nästan samma temperatur som ingående. En sådan radiator betyder att pumpen får arbeta med onödigt hög temperaturnivå i kondensorn.
Man brukar rekommendera att pumpen skall arbeta med ca 7 graders temperaturskillnad på värmebäraren. Men det är egentligen inte temperaturdifferensen över pumpen som är det viktiga. Det viktiga är att temperaturskillnaden över varje radiator eller golvvärmeslinga är ca 7 grader. Differensen över pumpen skall vara 7 grader som ett resultat av att alla värmeavgivande komponenter har den differensen. Sett ur ett termodynamiskt perspektiv så medför en kortslutning i radiatorsystemet att vatten av olika temperaturer blandas. Det är en irreversibel process som medför en förlust av exergi (exergi kan översättas ungefär med nyttigt arbete) som måste kompenseras genom mer arbete dvs el till värmepumpens kompressor.
Tittar man på flödesschemat ser man att svalt returvatten från radiatorn kommer att blandas med bypassvatten vid varenda utlopp. Det är en lång serie av förlustkällor sett ur en värmepumps synvinkel. Vore det mitt hus skulle jag köpa en IR-termometer och sätta igång och mäta temperaturerna upp- och nertill på varenda radiator. Jag är rädd för att det inte blir ett roligt resultat.
Flyttning av volymförstoraren till slutet av slingan hjälper inte. Den avger ju ingen värme till huset bortsett från det som läcker genom isolering.
-
Vad som förbryllar mig är att i fjol så förbrukade jag vid en utetemperatur på -4 till -8 ca
77kWh / dygn inkl. HH. I år med volymförstorare så förbrukar jag ca. 104 kWh / dygn inkl HH vid samma utetemperatur. Om man räknar bort ca 7,2 kWh som driften av den nyinstallerade FTX ventilationen drar, så är det ändå en alldeles för stor diff. Under fjolåret så sparade jag in ca 20.000 kWh, vilket jag tyckte var ganska bra. Men det lär jag inte göra i år om det forsätter att snurra på som det har gjort hittills. Jag hade då också ganska höga framledningstemperaturer. Kanske är det inte bra med volymförstorare vid 1-rörs system? Åtminstone om den sitter framför raddarna. Jag kanske måste acceptera fler start och stop, för att få lönsamhet i min annläggning.
Jag vore tacksam för så många synpunkter som möjligt, av er som kan det här med styr & regler.
PS Mitt el bolag har under hösten bytt min el mätare. Jag har sett att många klagar på att de fått ökad förbrukning efter byten till de moderna digitala mätarna.
// Jarlen
-
Tittar man på flödesschemat ser man att svalt returvatten från radiatorn kommer att blandas med bypassvatten vid varenda utlopp. Det är en lång serie av förlustkällor sett ur en värmepumps synvinkel. Vore det mitt hus skulle jag köpa en IR-termometer och sätta igång och mäta temperaturerna upp- och nertill på varenda radiator. Jag är rädd för att det inte blir ett roligt resultat.
Hej Roland
Jag har nu mätt upp värmen på raddarna i systemet.
Vid ett bör värde på 49 grader och ca 49-50 graders framledningstemperatur, så har jag mätt upp alla raddar i huvudslingan i bottenvåningen. Medelvärmen i toppen av raddarna låg på ca 34 grader och 1 till 2 grader lägre i botten. Alla fungerade ungefär likadant såpnär som på den andra raddan i slingan som jag alltid har haft problem med cirkulationen. Där låg temperaturen ca 5,5 grader lägre i botten. Man har vid en tidigare omdisponering av rumsindelningen, ändrat på anslutningarna, men dessa är dolda av golvet, så jag vet inte vad felet kan vara. Jag vet inte heller exaktheten på termometern, men det är en digital termometer. En sån där som man mäter inne/ute temperaturen med. Jag har använt mig av termostatkroppen för utomhustempen.
-
Rätta mig om jag har fel Sc:,h Sc:,h Sc:,h Sc:,h Sc:,h Sc:,h Sc:,h Sc:,h Sc:,h Sc:,h Sc:,h
Om man flyttar volymtanken till slutet av slingan, så får man rätta värdet på framlednings temperaturen i VP:s display. När vattnet har passerat samtliga raddar samlas det upp i tanken och höjer temperaturen i den successivt, till en temperatur i närhet av aktuell retur temp. När sedan pumpen ska höja tempen till bör värdet så behöver den ej starta ifrån ett lågt värde, utan ifrån retur tempen.
Som det är kopplat för närvarande registrerar pumpen den temperatur som matas in i tanken men känner inte av temperaturen på framlednings vattnet. Då måste ju hela tankens innehåll värmas upp för att ge en riktig framlednings temp. Och då måste VP:n hela tiden värma upp en onödigt stor mängd vatten. Med tanken i slutet av slingan skulle den med andra ord fungera som en förvärmare. Undefär som en bil med motorvärmare. Man sparar energi och kompressor, eftersom det inte blir så många kall starter.
-
Det är nio radiatorer i slingan. Vid drift är deltaT för värmebäraren ca 5 grader. Låt oss anta att deltaT över radiatorslingan är 9 grader för enkelhetens skull. I genomsnitt är temperaturfallet mellan avsticket till radiatorn blandningspunkten efter blandningspunkten efter radiatorn alltså 1 grad.
Returtemperaturen är 33 grader när framledningen är 50 grader. Det betyder att vattnet kyls 17 grader. För att ge 1 grads sänkning efter blandningspunkten måste bypassflödet vara ca 94 % av totalflödet. Det är nio radiatorer i serie. Sannolikheten för en vattenmolekyl att passera hela systemet som ett expresståg utan att passera någon radiator är 0,94^9 = 57 %. Resterande radiatorvatten passerar en eller flera radiatorer. Få vattenmolekyler, bara några procent, kommer att passera två eller flera radiatorer.
Om man nu tar de här nio radiatorerna och skapar ett någorlunda ekvivalent tvårörssystem så blir det ett system med nio parallellkopplade radiatorer som matas med radiatorvatten som är 50 grader och returtemperatur på 33 grader. Genom det systemet passerar 43 % av värmebärarflödet. 57 % av värmebärarflödet går via en bypass från värmepumpens utlopp direkt tillbaka till pumpens inlopp. Ingen skulle drömma om att ha ett sådant system till en värmepump.
Nu stämmer tvårörsanalogin inte riktigt då ingående temperatur till radiatorerna i enrörssystemet inte är 50 grader till alla. Sista radiatorn i enrörssystemet arbetar lägre inloppstemperatur. Men poängen med tvårörsanalogin är att alla inser att man i tvårörsvarianten kan kapa bypassen. Sen ställer man in flödet så att temperaturfallet över radiatorerna blir det optimala och medeltemperaturen densamma så att värmeavgivningen inte ändras. Förmodligen blir det något i stil med Tin 37 grader och Tut 30 grader.
Pumpen arbetar då med 13 grader lägre framledningstemperatur för samma värmeavgivning från radiatorerna. Varje grads temperatursänkning gör 2-3 % bättre COP på pumpen. Det här enrörssystemet är definitivt inte lämpat för en värmepump.
Som det är kopplat för närvarande registrerar pumpen den temperatur som matas in i tanken men känner inte av temperaturen på framlednings vattnet. Då måste ju hela tankens innehåll värmas upp för att ge en riktig framlednings temp. Och då måste VP:n hela tiden värma upp en onödigt stor mängd vatten. Med tanken i slutet av slingan skulle den med andra ord fungera som en förvärmare. Undefär som en bil med motorvärmare. Man sparar energi och kompressor, eftersom det inte blir så många kall starter.
Har svårt att inse att placeringen skulle spela någon roll. Problemet är inte tanken utan radiatorsystemet. Flödesmotståndet i den installationen har kanske förvärrat det situationen med det blir ju detsamma oavsett tanken sitter först eller sist. Det verkar så i och med att ökad hastighet på cirkulationspumpen avhjälpte problemet. Något ökat värmebehov blir det inte heller med nuvarande placering om inte några rumstemperatur har ändrats. Den kan inte fungera som förvärmare i slutet. Det finns ju inget annat än värmepumpen som tillför värme.
Lösningen ligger i att försöka öka andelen av flödet som går genom radiatorerna men det lär inte bli så lätt. Det kan också vara kortslutande flöden i andra delar av systemet.
-
Det tar x antal minuter att koka 1 liter vatten med en viss effekt. Det tar 2x att värma upp den dubbla mängden. Eftersom jag kört anläggningen i ett år på styvt 100 liter i systemet, så klarar man uppvärmningsbehovet med den volymen. Ligger tanken i slutet av slingan så går det varma vattnet ut i radiatorerna på samma sätt som om man hade en mindre volym. Överskottsvärmen som passerar via by passerna samlas upp av tanken. och kommer till nytta vid nästa uppvärmningsperiod. Kanske ska man också lägga en by pass vid tanken också.
Roland jag tycker inte att du ska vara så snar, att döma ut ett system, utan var glad och lycklig åt att du har ett bättre lämpat system.
Ingen skulle drömma om att ha ett sådant system till en värmepump.
fiR:
Jag har ändock tjänat in över 20.000 kr på ett år. Det finns många presumtiva värmepumps köpare med 1-rörs system som läser på det här forumet, som du kanske avskräcker dem med sådana kategoriska uttalanden.
-
Jarlen: "Då måste ju hela tankens innehåll värmas upp för att ge en riktig framlednings temp. Och då måste VP:n hela tiden värma upp en onödigt stor mängd vatten."
VP får värma allt vatten hela tiden.....Grejen är att minimera maxtemperaturen för bästa COP.
Med mer vatten får du längre gångtid med samma hysteres. Om du överkompenserar med gradminuterna får du större hysteres.
Med lång gångtid skjuter du över börvärdet ordentligt. ==> Sämre coop
Och med för stor andel av radiatorflödet bypass får du bra mycket högre framledningstemp än radiatortemp ==> Sämre coop
Med en volymtank som BLANDAR inkommande varmt med tidigare svalare vatten får du en lägre framledningstemp än vad som kommer från VP direkt.
Det har du mätt också. Sämre COOP
Jag undrar om du inte skall sätta tillbaka gradminuterna som det var innan du installerade tanken och jämföra äpplen med äpplen.
OM du kunde köra hela flödet genom elementen utan bypass skulle du kunna ha en framledningstemp på det som Roland visar på en tvåledare med framledningstemp på 37 grader. Men du kan komma ganska nära om du "kompenserar" med större flöde än för tvåledarsystem.
Iofs lmindre deltaT än brukligt men å andra sidan lägre framledningstemp.
Pumpen på högsta fart och rena smutsfilter!
När du satte dit tanken ökadedu säkert tryckfallet i kretsen och fick mindre flöde. Sämre Coop
De långa gångtiderna gör att du skjuter över börvärdet.
Prova med att köra mycket korta gångtider dvs justera gradminuterna och sänk framledningsvärdet till 37 grader så får vi se vad som händer.
-
Tack Sfinx *vinkar*
Har börjat med att ställa ned kurvan till 9 +/-0
och gradminuterna till -99
-
Roland jag tycker inte att du ska vara så snar, att döma ut ett system, utan var glad och lycklig åt att du har ett bättre lämpat system.
Ingen skulle drömma om att ha ett sådant system till en värmepump.
fiR:
Jag har ändock tjänat in över 20.000 kr på ett år. Det finns många presumtiva värmepumps köpare med 1-rörs system som läser på det här forumet, som du kanske avskräcker dem med sådana kategoriska uttalanden.
Det var inte illa menat. Jag ber om ursäkt om det uppfattades som fördömande. Borde ha skrivit installera i stället för ha. I det här fallet fanns ju systemet från början. Det man har det har man och då är det bara att gilla läget som befälen i lumpen brukade säga. Det är ju ett system som byggdes innan värmepumpar var påtänkta och som säkert fungerade utmärkt ihop med en oljepanna.
Enrörssystem behöver inte betyda problem. I många enrörsystem finns det koppel där det går att att strypa bypassen. Ofta är systemen designade för mindre bypassflöde med större radiatorer i slutet av slingan för att kompensera för att vattentemperaturen är lägre där. Ofta är det bara 3-5 radiatorer i en slinga.
Här är det många radiatorer i slingan och ingen möjlighet att strypa bypassen. Hade det varit färre hade det kanske varit möjligt att klämma ihop bypassröret på något sätt men i det här falllet skulle det troligen resultera i för högt flöde genom radiatorerna med oljud från ventilerna som följd. 33 mm stålrör klämmer man inte heller ihop med fingrarna.
Det enda konstruktiva jag kan komma med utöver Sfinxens råd är att i sommar kontrollera vad det är för genomlopp i radiatorventilerna. Är det små genomlopp i ventilsätena kanske det går att borra upp dem så att flödet genom radiatorerna ökar på bekostnad av bypassen.
Sen är det den nya delen av systemet som kan behöva ses över. Det är risk för att vi stirrar oss blinda på den gamla delen. I det nya systemet finns det ju moderna koppel till radiatorerna med reglerbar bypass. Kontrollera också vad det är för temperaturfall över golvvärmedelen. Korslutande flöden skall så långt som möjligt undvikas när man kör värmepump. Det hoppas jag ska bli det budskap som kommer att stanna kvar i minnet i stället för mitt snedsteg vad gäller ordval.
-
Tack Roland No Hard feeling
Mvh Jarlen :)
-
Pumpen på högsta fart och rena smutsfilter!
När du satte dit tanken ökadedu säkert tryckfallet i kretsen och fick mindre flöde. Sämre Coop
Hej
En annan vinkling på samma ide.
Installera en större tank säg 500 liter.
Montera dit en storlek större pump än vad du har nu som får mata ditt radiatorsystem med stort flöde.
Kör VP pump på lägsta endast mot tanken
Tanken är att du ska få 2 st vattenflöden som bara möts i tanken.
Tony
-
om den är kopplad i serie får den inte strypa flödet...då äts förtjänsten upp.
ör lågt flöde ger högre kondensering + att radiatorernas avgivningseffekt sjunker med ett högre DeltaT(skillnad mellan temp in/ut) =vattnet befinner sig längre tid i radiatorn pga lägre cirkulation, och hinner avge mer av sin energi = vattnet/radiatorn blir svalare i botten.
för att radiatorernas avgivande effekt ska bibehållas måste utg temp höjas = ännu högre kondensering, och den onda cirkeln är igång Wink
Det är av denna anledning tempen har sjunkit i huset....och alla ev vinster med volymtanken uteblev.
Byt tank, ...eller cirk-pump till en som håller DeltaT radiatorerna på max 5K.
mvh.ACE
Jag har suttit och lusläst samtliga inlägg i frågan. Plötsligt gick det upp en "taljdank" när jag läste ACE:s inlägg. Dom var mycket givande. Jag har nu speedat upp VB-pumpen på högsta läget, och plötsligt så känns värmen mycket behagligare. Jag gjorde felet, precis som han beskrev och kom in i en ond spiral där alla radiatorer blev varma utan att egentligen avge någon värme. Vem vet, en gång i framtiden så kan kanske även jag kalla mig dignitär, när jag gjort tillräckligt med tabbar och hunnit tillgodogöra mig alla goda råd.
Tack ännu en gång för alla goda råd,
och ett riktigt gott Nytt År till er alla
Jarlen studs studs studs studs studs
Hej Jarlen och alla andra, jag har sneglat i dessa inlägg och läst allt flera gånger b00k, men du förstog nåt i ace inlägg som jag tydligen missar...störande huvuddunk
Glad amatör och nybliven vvp ägare skulle jag dock gärna få lite hjälp att fatta detta (ursäkta att jag lånar tråden lite).
Anledningen till att jag undrar är att jag nyligen också installerade en volymförstorare (100L) i mitt 2rörs rad.system.
Jag kopplade tanken i serie på framledningen från värmepumpen. (en Thermia men det har väl mindre betydelse antar jag)
Jag tog en bild av 1 start/stopp period från min logger, se nedan.
Framledning värmepump i grafen nedan mäter på inloppet på tanken / Framledning efter ACC mäter på utloppet till rad.slinga.
Precis som i ditt fall Jarlen så börjar Delta-T i mitt fall på 0 ºC grader men stiger till skillnad från dig rätt snabbt till ett hyffsat stabilt värde på 8 ºC när pumpen startar , efter att ha kryssat runt på resten av forumet och läst diverse "trimmningstips" verkar 8 ºC vara ett "idealväde", därför förstår jag inte varför ACE fördeslår att du byter upp dig till ett nummer större cirk.pump för att få ner dina 10 ºC delta -t till MAX 5 ºC , eller är det nåt jag missar här ... Sc:,h
Sen var det de här med COP vs Gångtid, min pump "överskjuter" på börvärdet precis som du beskrev i början av inläggen
I grafen nedan var börvärdet för framledning 36 ºC (utetemp 0 ºC) och pumpen stoppar ju inte fören framledning = ~42 ºC
Har labbat med gradminuterinställningarna (integral på thermia) hit och dit och ligger för tillfället på -170
Då håller jag 21-22 grader inne, samtidigt som jag ligger på ca 10 starter om dan exkl varmvattenstarter.
Frågan är : skall även jag höja ett snäpp på Cirk pumpen , och på så sätt få bättre verkningsgrad genom att kunna sänka framledningskurvan?
Hoppas nån fattade vad frågan var..ser snurrigt ut så här i efterhand :o
/andreas
-
Hej pronic
Anledningen till hans förslag är att jag har ett 1-rörs system som uppför sig lite annorlunda än ett 2-rörs system. I mitt tycke så verkar du ha ett bra förhållande på din VP. Dina temperaturer och gång tider verkar hyfsade. Det beror sedan på om du har golv värme eller radiatorer och vilken storlek det i så fall är på dem. Har du golv värme så kan du säkert få ner kurvan lite.
-
Precis som i ditt fall Jarlen så börjar Delta-T i mitt fall på 0 ºC grader men stiger till skillnad från dig rätt snabbt till ett hyffsat stabilt värde på 8 ºC när pumpen startar , efter att ha kryssat runt på resten av forumet och läst diverse "trimmningstips" verkar 8 ºC vara ett "idealväde", därför förstår jag inte varför ACE fördeslår att du byter upp dig till ett nummer större cirk.pump för att få ner dina 10 ºC delta -t till MAX 5 ºC , eller är det nåt jag missar här ... Sc:,h
Det beror på lite unika förhållanden för det här systemet. Jag begrep först inte heller hur det kunde komma sig att det gick en större andel av vattnet genom radiatorerna när man ökade farten på pumpen. Intuitivt tycker man att det andel av vattnet som gick genom radiatorerna oavsett flödet i systemet
Men så är det inte, det här är ett strömningstekniskt intressant problem. I bypassröret är det turbulent strömning, en grov uppskattning av Reynolds tal visar att Re bör ligga i området 10 000 - 15 000, alltså betryggande över gränsen för laminär strömning som ligger en bit under 3000. Vid turbulent strömning är tryckfallet nästan proportionellt mot kvadraten på flödet.
I avsticken till radiatorn och i radiatorn är flödet troligen laminärt, det är en så liten del av flödet som går den vägen att det är låg strömningshastighet. Vid laminär strömning är tryckfallet proportionellt mot flödet.
Om vi antar att flödet i systemet ökas till det dubbla blir tryckfallet i bypassdelen inte fullt 4 gånger högre. Det gör att flödet genom radiatorn ökar med samma faktor som tryckfallet, nästan 4 gånger. Då flödet genom bypassen bara ökade en faktor två betyder det att vid högre fart på pumpen kommer en större andel av flödet att passera genom radiatorerna i det här fallet.
För det här systemet lönar det sig att ligga under optimalt deltT på värmebäraren genom att det blir möjligt att sänka framledningstemperaturen för samma inomhustemperatur. Radiatorerna utnyttjas bättre vid högt flöde.
-
Under sista halvan av dygnet så har jag haft VP;n inställd på kurva 8 justering 0 Gradminuterna -99. Vid ett börvärde på 41,8 var hade radiatorvärmen en ganska stadig temperatur på ca 35-36 grader. Vid värme periodens slut uppnådde VB fram ca 5 grader över bör och VB retur ca bör. Med andra ord har de våldsamma svängningarna avtagit på framledningsvattnet. Avläst strömförbrukning har krupit ner med ca 10 kWh.
-
Thumbsup
-
Inget ont som inte för någoting gott med sig.
Jag är imponerad av era analyser sfinx och Roland. Jag tycker att den här tråden borde läggas som en vägledning under de Officiell undertavlorna :,v( Någonting som vår käre moderator Bertil bör överväga. studs studs
-
Inget ont som inte för någoting gott med sig.
Jag är imponerad av era analyser sfinx och Roland. Jag tycker att den här tråden borde läggas som en vägledning under de Officiell undertavlorna med rubriken 1-rörssystem:,v( Någonting som vår käre moderator Bertil bör överväga. studs studs
-
Gott att det verkar ha löst sig Jarlen och tack för svaren på min lilla sticktråd!
tror jag fattade :D
Jarlen; Jag har ett 2 rörs radiatorsystem, med ganska stora "dubbelpanel" (kan det heta så??) radiatorer. Körde förut med en CTC oljepanna utan elpatron och eldade då upp 3,5m3 olja på ett år. Blåsigt och taskigt isolerat är det här ute på ön.
Roland; Rolig läsning även om det kändes som lite överkurs med mina ringa kunskaper i ämnet, men jag tror jag försog grunden, att i ett ettrörssystem kan man vinna på att ligga under ett "optimalt" delta-t genom att man för ett högre flöde genom radiatorerna vid högre flöde.
Nu är det bara sista frågan kvar. Om man tänker sig ett delta-t värde på 2 grader i mitt fall då skulle ju pannan slippa överskjuta dom sista 6 graderna, hur är den förlusten av delta -t kontra vinsten på COP genom lägre framledningstemp?
/mvh Andreas
-
Nu har jag sänkt gradminuterna ytterligare till -60 (ursprungsvärdet) Och det verkade riktigt, eftersom flödet behövde bibehållas kontinuerligt, och stoppen tenderade att bli lite för långa. Fortfarande verkar det som om bör värdet väl överensstämmer med stopp värdet när gradminuterna är förbrukade, samtidigt som VB fram överskrider bör med ca 5 grader.
På så sätt är det ju någon slags Delta-T som uppkommer varje gång gradminuterna är förverkade. Ganska lustigt tycker jag
Jag har en fråga till dig Roland, som har gjort en så förträfflig analys av vad som sker med flödena kring radiatorerna. Som vi tidigare diskuterade, så är jag i behov av att öka på min radiator kapacitet. Framföralt under de stora fönstren i sällskapsutrymmet. Här finns inga genvägar att ta. Jag måste öka kapaciteten där för att få en jämn temperatur.
Nu till frågan.
Jag vet inte vad jag ska välja för raddar. En möjlighet är att sätta dit 3-4 kanals sektionsradiatorer. Men hur kommer flödet att påverkas med så stora raddar i systemet? Orkar delflödet igenom? En annan modell är att installera 2 st dubbelpanel 400x2000 med konvektorplåtar i serie (typ pulmo) Kanske något mindre motstånd. En annan ide är att lägga fyra stycken treradiga panelradiatorer i serie. Med dessa tre alternativ kan bli ett ganska trögt flöde i enligt vad jag kan förstå. Jag har en extra cirkulationspump som jag kan lägga efter tanken för att hjälpa på flödet om det skulle behövas. Ett annat alternativ är att lägga två stycken 200x400x2000 konvektor radiatorer i serie. Dessa magasinerar ingen enargi utan avger den direkt. Men å andra sidan ger dessa inget större genomströmnings motstånd. Man brukar ofta rekommendera denna typ av konvektorer när man har stora fönsterpartier med låg bygghöjd under, men jag vet inte hur de fungerar ihop med en VP. Vad tror du Roland? Vad skulle du välja?
PS Det har gått upp en "talgdank" för mig, efter diskussionerna kring flödet. På stammen efter den demonterade pannan satt det en extremt stor och kraftig 3-fas cirkulationspump. som var installerad 1963 för den ursprungs pannan. Pannan efter det hade en inbyggd pump men den kopplades aldrig in när pannan installerades.
//Mvh Jarlen
-
Jag har en fråga till dig Roland, som har gjort en så förträfflig analys av vad som sker med flödena kring radiatorerna. Som vi tidigare diskuterade, så är jag i behov av att öka på min radiator kapacitet. Framföralt under de stora fönstren i sällskapsutrymmet. Här finns inga genvägar att ta. Jag måste öka kapaciteten där för att få en jämn temperatur.
Nu till frågan.
Jag ber att få passa på den frågan. Jag är mer teoretiker än praktiker men det finns säkert andra som har synpunkter. Men man måste nog se det i praktiken för att kunna ge bra svar. Det är svårt att svara annars. Går det t.ex att komma åt huvudledningen på ett enkelt sätt eller måste man riva upp golvet för det. Det kanske man måste i alla fall för att de nya radiatorerna skall kunna få ett vettigt vattenflöde.
Intressant upplysning om bamsepumpen.
-
Hej Jarlen
Vad du kan göra fast det är lite speciellt.
Montera upp de element som du tycker passar bäst under de stora fönstern i sällskapsrummet.
Montera dit den minsta frekvensstyrda cirkulationspump som du kan hitta mellan framledningen och element.
Då styr du flödet med pumpen och är inte beroende av fördelare på huvudledningen.
Tyvärr kostar detta lite ström men rätt så marginellt. Svårare blir det att gömma bort pumpen.
Hur som helst en ide
Tony
-
Tack Tony! Thumbsup
Det var en mycket bra ide. Det är inga problem att dölja pumpen. Radiatorena sitter under elementskydd, och strömförsörjning finns där redan.
Mvh Jarlen
-
Aktuell rapport!!!
Nu har jag ställt ner kurvan ytterligare till 7 +1, inspirerad av Sfinxs. Värmen har hållit sig kontant trots låga ute temperaturer, -16 grader i natt. Jag har också sneglat åt Rickards värme loggs som ligger ute på nätet som exempel. Jag har med stort intresse följt den. Alla data på exempelhuset stämmer nästan exakt överens med mitt hus. Storlek,byggnadsmaterial, vp, mm. Det enda jag inte riktigt kan utröna, är om det rör sig om ett 1-rörs system, men jag misstänker starkt att det är så, med ledning av inställningarna. Vederbörande ägare får gärna höra av si till mig, så vi kan vi kan byta erfarenheter. Min privata mail adress finns under profilen. Jag är dig stort tack skyldig Sfinxs , för att du ledde mig in på det här spåret. Jag kunde inte i min vildaste fantasi föreställa mig att jag skulle sänka min kurva till den här nivån. I den bästa av värdar så är du synonym med Rickards exempelvärld. Om så inte så behövs i alla fall, alla vi 1:rörare för att leda in nya tveksamma presumtiva VP investerare i VP världen. Jag skrev tidigare att kanske skulle jag kunna kalla mig digeitär. Vad det gäller 1-rörs system så är jag på mycket god väg. Jag står på mig En officiell tråd för 1-rörs system behövs
-
Hej igen alla glada VP ägare!
Jag flyttade i går ut framlednings givaren till efter tanken. Jag har konstaterat att Nibes givare inte är av något vidare bra kvalitet. I fjol, bara någon månad efter installationen, så pajade givaren för KB ut. Nibe var här och bytte bägge givarna på den kalla sidan, men det blev inget vidare bra resultat. Siffrorna som visas verkar inte riktigt stämma överens med verkligheten. Nu är det givaren för VB retur som spökar. Den visar en alldeles för hög temperatur. Hur ska man kunna göra någon bra in trimning av anläggningen när nästan alla siffror visar fel värden?
I dag har jag också bytt ut radiatorn på fönsterväggen som jag diskuterade tidigare här i tråden. Jag bytte ut den O,4x3,5 m långa enkel panelradiatorn på fönsterväggen mot en 0,36x3,0m lång fläktkonvektor. Det ska bli mycket spännande att se resultatet.
//Jarlen
-
Hej.
Tror att du skulle få bra effekt av att installera en takfläkt i ditt rum med 6 m i tahöjd som trycker ned värmen mot golvet.
Installerade själv en takfläkt av industrityp i verkstad med 4 m i takhöjd och fick av detta en bättre värmebalans i lokalen.
Takfläkten köptes hos Jula och den går nästan ljudlöst.
-
Hej.
Tror att du skulle få bra effekt av att installera en takfläkt i ditt rum med 6 m i tahöjd som trycker ned värmen mot golvet.
Installerade själv en takfläkt av industrityp i verkstad med 4 m i takhöjd och fick av detta en bättre värmebalans i lokalen.
Takfläkten köptes hos Jula och den går nästan ljudlöst.
Tack för tipset bonn, men jag har redan en takfläkt som går för jämnan. Jag har också FTX ventilation som rör om och blandar luften ytterligare. Och nu har jag installerat en tre meter lån fläktkonvektor som kommer tumla om luften ytterligare. Jag har inte kopplat in fläkten i den ännu, men den gjorde susen, på värmen. Jag har aldrig haft en så jämn och skön värme i vardagsrummet tidigare. det märktes direkt på VP:n också, eftersom jag kunde justera ner framlednings temperaturen. Tidigare ville jag gärna skruva upp temperaturen för att motverka kallraset. Eftersom konvektorn är monterad mitt på huvudslingan så var jag rädd för att den skulle stjäla all värmen för de efterkommande radiatorerna, men så blev inte fallet. Vi får se när temperaturen sjunker och jag har kopplat in fläkt motorn och vill krama ut mer värme ur den, och hur den uppför sig då. Men hitintills värkar allting bra. Vid 50 graders framlednings temperatur, så kan man ta ut 7,8 - 12,9 kW ur den, och vid självkonvektion ca 2,6 kW. Som sagt min returledningsgivare spökar så jag kan inte se hur den påverkat temperaturen på VB returen.
//Jarlen
-
Hej alle samman !
Nu har jag kört med fläktkonvektorn i ca en vecka, och har haft en fantastisk jämn och behaglig värme. De övriga raddarna på slingan tycks inte bli påverkade av konvektorn. Nibe har inte varit här och bytt mina termostatkroppar ännu så jag kan inte uttala mig om värdet på VB-returen, men börvärdet vid -12 var ca 36,6 grader, och rums temperaturen var mycket behaglig. Konvektor har helt eliminerat kallraset på fönsterväggen. Kör den på steg 3 av 6 och ljudet är nästan inte hörbart.
Kurvan står nu på 7 +/- 0 Funderar på att sänka den ytterligare ett snäpp.
Gradminuterna är inställt på -60 och jag har haft 11 starter/dygn och gångtiden har varit ca 16,5 tim.
Jag återkommer med data så snart jag fått in nya givare i VP:n.
// Jarlen
-
Hej
Har du märkt någon skillnad på elförbrukningen än nu när du fått ner börvärdet?
-
Hej Sfinx
Från katastrof siffrorna i december då förbrukningen låg på ca 105 kWh/ dygn inkl HH vid flera plus grader ute, så har det naturligtvis blivit en stor förändring. Under de kalla dagarna nu sista veckan så har jag förbrukat ca 85-95 kWh/dygn inkl hh. Då har det varit temperaturer ända ner till -15.
Men om jag jämför med perioden 1-15 jan-08 då jag snittade med 63 kWh per dag emot årets siffror 92,5 kWh /dag, så är det stor skillnad. Min ny installerade FTX ventilation drar initialt ca 10 kWh / dygn. Men det är ändå en bit ner till fjolårets siffror. I fjol så hade jag praktiskt taget ingen ventilation alls, och en mycket tät konstruktion. Det visade sik av att mina radon värden steg med över 150 bqr. På bekostnad av taskig ventilation kan man naturligtvis spara mycket pengar.
Det är rent ut sagt för dj....ligt att jämt och ständigt ränna upp och ner i pannrummet för att läsa av alla siffror, och hustrun börjar känna sig som en VP änka, så Rikards logg står nu högst upp på min önskelistan.
Det skulle hjälpa att få höra lite förbruknings siffror från er andra under samma period, så att jag får lite jämförelse data.
mvh//Jarlen
-
Min pump producerade i genomsnitt för hela januari 2008 (läser drifttidsmätarna varje månadsskifte) ca 98 kWh/dygn. Det var en varm månad, enda januari hittills då tillsatsvärmen inte behövdes.
I år ligger snittet hittills för januari på 133 kWh/dygn. Kvoten är 0,73 att jämföra med 0,68 för 63/92,5. Skulle vilja säga att det är det kallare vädret som är orsaken till årets högre förbrukning. Med tanke på felmarginalen har vi samma kvoter, möjligen kan man se en förbättring.
Tillägg: Det slår mig att mina siffror är vad jag har beräknat att pumpen har producerat inkl. tillsatselen. Jag använde samma effekt i bägge beräkningarna men i år med högre framledningstemperatur och lägre köldbärartemperatur är pumpens effekt lägre än förra året.
Jarlens siffror är förbrukningssiffror. Är det tillsatsel i årets siffror går det inte att jämföra värdena med mina. Mer felkällor än jag först insåg.
-
Jarlens siffror är förbrukningssiffror. Är det tillsatsel i årets siffror går det inte att jämföra värdena med mina. Mer felkällor än jag först insåg.
Hej Roland
Nej det är ingen tillsats el.
mvh Jarlen
-
En intressant observation.
Framlednings temperaturen stiger nu till 1,5 grader över börvärdet och ligger kvar på den nivån under hela värmeperioden, oavsett vilken utetemperatur och börvärde som efterfrågas. Inga pikar över 50 grader som tidigare. Framledningsgivaren är utflyttad till efter volymtanken.
En Brasklapp är att givarna visar rätt värden. Eftersom returen nu hela tiden ligger över framlednings temperaturen. Jag hoppas att de kommer från Nibe snart så att jag får vetskap.
-
En Brasklapp är att givarna visar rätt värden. Eftersom returen nu hela tiden ligger över framlednings temperaturen. Jag hoppas att de kommer från Nibe snart så att jag får vetskap.
Nu har Nibe varit här och mätt upp temperaturerna på KB och VB. Värmebäraren fram visade ca tio grader för lite. Bägge KB givarna stämde inte heller så dessa byttes också ut.
Min konklusion över ett ett-rörssystem med volymförstorare är följande:
1) Man måste ha god speed på vattnet, och ett rikligt flöde.
2) Det är inte av vikt att kunna avläsa ett delta-T, som vid två-rörssystem.
Delta-T kan man på ett-rörssystem avläsa vid uppvärmningsperiodens slut sedan
sjunker det logaritmiskt varefter värmeperioden fortgår.
3) Ett ett-rörssystem fungerar oftast förträffligt vid låga ute temperaturer, på några
minusgrader eller mer, men, vid temperaturer kring 0 då låg framlednings temperatur
erfordras kan det bli lite svajigt med inomhustemperaturen, om man tillåter framlednings
temperaturen att pendla för mycket kring den teoretiska värme behovet (bör värdet).
4) Det krävs lite "finlir " för att få det att fungera vid temperaturer kring +/- 0.
Detta kan man komma till rätta med genom att i servicemenyn under driftinställningar
ställa ner värdet i 9.2.2 . Förinställt värde är 13 grader. Jag har ställt ner värdet till 8
grader. På så sätt tillåter jag inte temperaturen sjunka allt för mycket innan nästa värme
period startar. Jag kommer då också ifrån problematiken med onödigt höga framlednings
temperaturer som renderar i ett dåligt COP, som blir följden av att endast reglera
med gradminuter. Vad jag kan förstå, så är det med ledning av det här värdet som
processorn räknar fram start och stop av gradminuterna.
5) Dessutom är det viktigt att försöka ha en så låg värmekurva som möjligt, för att uppnå ett jämt och homogen flöde.
Slutledningsvis:
I ett ett-rörssystem måste radiatorerna allt efter som de ligger i kedjan, dela på radiator vatten som passerat genom tidigare raddar, och som vi låga temperaturer med börvärden kring 35-40 grader, blir som en fis i världsrymden. Då vill man gärna höja framlednings temperaturen för att kompensera värme förlusten. Och man hamnar då ofta på temperaturer som ligger över börvärdet med ca tio grader. Altså uppåt 50 grader vi 40 grader bör. Men det är inte lösningen på problemet, utan lösningen är att få så låga svängningar i framlednings temperaturen som möjligt, så att ingen radiator får börja från scratch vid den nya värmeperiodens start.
// Jarlen
-
Bara som lite "motvikt" även jag har en rörssystem i mitt hus och har aldrig haft några problem. Jag har 4 slingor (två per våning) och 4 element på varje slinga, elementen är nått man närmast kan likna vid konvektorer med ett rör som passerar (fram och tillbaka ett flertal gånger) genom en mängd lameller. Jag kör med ett delta på ca 7 grader och kunde inte få bättre funktion med ett tvårörssystem.
Så jag hävdar att det som är viktigast är att anläggningen är rätt dimensionerad och rätt utförd och att det har mindre betydelse om det är ett eller tvårör.
Dock är det enklare att justera ett tvårörssystem om det inte från början är riktigt rätt utfört.
Samt att det finns några olika typer av radiatorer för enrörssystem som fungerar lite olika och där vissa lämpar sig sämmre än andra.
-
Jag har också ettrörssystem och det har bara varit att tuta och köra med VP....
-
Bara som lite "motvikt" även jag har en rörssystem i mitt hus och har aldrig haft några problem.
Hej svenske kocken
Dina element typ konvektorer måste vara optimalt för ett ett-rörssystem. Jag har precis installerat en liknande, som är tre meter lång med en kanal i som jag kopplat till en kanalfläkt med filter. Det blev SUPER BRA. Men det vill nog till att man inte har för många enheter på varje slinga, för dom kramar ut mycket energi ur radiatorvattnet, och då är det risk för att de sista inte får någon värme vid långa slingor.
Ditt svar är precis vad jag efterlyser. Nämligen att få olika infallsvinklar kring in trimning ett-rörssystem. Det är därför jag phushat för en officiell lina på forumet i ämnet. Men moderatorn eller Rickard, ägaren till forumet kanske inte har läst inläggen. Men jag har i alla fall inte hört någonting i från dem. En sådan tråd skulle vara värdefull, man skulle kunna få ta del av samlade erfarenheter från folk med ett-rörssystem.
Dock är det enklare att justera ett tvårörssystem om det inte från början är riktigt rätt utfört.
Samt att det finns några olika typer av radiatorer för enrörssystem som fungerar lite olika och där vissa lämpar sig sämmre än andra.
Det är därför det är så angeläget att vi får igång en dialog kring ett-rörssystemen, eftersom det finns massvis av presumtiva VP installerare i vårt avlånga land.
Jag har också ettrörssystem och det har bara varit att tuta och köra med VP....
Medan jag skrev det här Ridax så såg jag att du gjort det här inlägget. Då kanske du vid en eventuellt officiell lina skulle kunna redogöra för hur du trimmat in din anläggng, och vad du har för komponenter
Mvh Jarlen
-
Jag kan även tillägga att det även i dagsläget är vanligt i nya hus med VP och golvvärme i undervåningen och en övervåning med radiatorer kopplade som enrörssysten. Hur många och vilka huslevarantörer som använder den metoden vet jag inte men "vi" gör arbeten för en av dom större husleverantörenrna och dom använder genomgående enrörssystem utan problem.
-
Enrörssystemet i det här fallet var nog väldigt speciellt i och med att det inte fanns någon reglermöjlighet och en mycket stor del av flödet gick förbi elementen. Det är inte representativt för hur enrörssystem brukar vara uppbyggda.
Men det verkar finnas en till som har ett liknande system:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=23180.msg227905#msg227905 (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=23180.msg227905#msg227905)
-
Enrörssystemet i det här fallet var nog väldigt speciellt i och med att det inte fanns någon reglermöjlighet och en mycket stor del av flödet gick förbi elementen. Det är inte representativt för hur enrörssystem brukar vara uppbyggda.
Hej Roland, du har missuppfattat, eller så har jag beskrivit dåligt, men reglerventiler finns. På framledningen sitter en vanlig konventionell ratt som naturligtvis kan ersättas med termostathus om man så vill. >På returerna sitter strypventiler. Jag tror inte heller att dylika system är så ovanliga, om man går tillbaka till den tid man drog ledningarna i stålrör. ett-rörssystemen med bypass i radiatorkopplen kom inte förränn i början av sextiotalet.
mvh Jarlen
-
katastrof siffrer på 105 kwh per dygn ? det är ett effekt utag per m2 17,5 watt i timmen inklusive hushålls el värme / varmvatten .pumpströmmar.+standby m-m bara värmen dimesioneras vid dut mellan 50-80watt beroende på hustyp..... .18438 kwh / 250 m2 = 73kwh per m2 och år. inklusive allt....allt annat en katasrof.
sen vilken luftomsättning har du p,g,a radonet . är värmeväxlaren roterande eller en plattis? hur många watt är fläkten på?
en plattis verkningsgrad är inte så hög .
jag tycker det ser bra ut,
c-c
Hej c-c! *vinkar*
Det glädjer mig att du tycker att förbrukningen 18438 kWh. ser bra ut.
Men den förbrukningen lär jag överstiga i år eftersom FTX aggregatet monterades nu i dec.2008.
Det är en roterande FTX Som heter SALDA RIRS 400 HE Det är ett ganska kraftigt aggregat, som klarar upp till 400 kbm. eftersom jag har en stor luftvolym att ventilera.
Huset är på 250kvm men ytan motsvarar ca 300kvm eftersom det finns en öppen del utan golv i övervåningen.
Husets volymen är ca 600 kbm. Halva den luftmängden ska bytas varje timme, alltså 300 kbm. Av den luftmängden, återvinns i bästa fall 80% av värmen. Så varje timme måste man värma upp 60 kbm. luft till en aktuell rumstemperatur. Det motsvarar luftmassan i ett normalt vardagsrum.
Aggregatet har två fläktmotorer och roterande värmeväxlare. Varje motor drar 210W märkström, växlarens motor tycker jag är försumbar. Aggregatet har tre steg och jag kör på steg två. Jag skulle tro att aggregatet förbrukar ca 7-8 kW/dygn.
Aggregatet har också ett el batteri på 1000W, som ska stötta upp om temperaturen faller utomhus, Men jag har ställt in aggregatet så att värmen inte ska gå in. (blir alldeles för dyrt)
Salda Rirs 400 finns även med vattenbatteri, jag funderar på att byta ut el batteriet mot ett vatten dito. Då kan jag driva det med VP:n. Det är lite pyssel med att dra upp och köldisolera värme rören till kall vinden, så det får anstå ett tag.
Nu när jag börjar få styr på in trimmningen av VP:n igen efter monteringen av volymförstoraren
så ligger snittet nu i januari 09 på 79,56 kWh/ dygn inkl. HH.
Mvh Jarlen
-
Hej Roland, du har missuppfattat, eller så har jag beskrivit dåligt, men reglerventiler finns. På framledningen sitter en vanlig konventionell ratt som naturligtvis kan ersättas med termostathus om man så vill.
Det var jag som uttryckte mig dåligt. Vad jag egentligen menade var att det bara var en mycket liten del av totala flödet som passerade radiatorn. Det var inte möjligt att öka den andelen, där saknades reglermöjligheten, det var den reglermöjligen jag tänkte på utan att nämna det. Med ventilerna på radiatorn går det bara att minska den från början lilla andelen vatten till radiatorn. I de flesta enrörssystem går det att styra en större andel av flödet via radiatorn.
-
Information till alla som följt denna tråd *vinkar*
Mitt 1-rörs system benämns allmänt Kontinetalkoppling, och är det system som utan konkurrens är det vanligast förekommande värme systemet internationellt sett. Det är kanske någonting våra värmepumps tillverkare borde ha i åtanke om de har tankar på export av sina pumpar.