Ämne: Bergvärme Thermia Diplomat Optimum

[besviken Thermiapumpägare]

Mars 2009 installerade en rörfirma in bergvärme med en Thermiapump, Diplomat Optimum 8 kwh.
Innan köpet gjordes ville jag ha en 10 kwh pump, men rörfirman sa att det är bättre med en 8:a som går än en 10:a som gör flera
uppstarter för det sliter på pumpen sa rörfirman !?.

Från start mars 2009- idag dec 2012 har värmepumpen gått 17653 tim, elpatron 1= 3169 tim, elpatron 2= 674 tim, va= 830 tim.
Brine in 0, ut -3, kurva 39, rumstemp +20.
ElFörbrukning bara Thermiapumpen 2,5 år 40000 kwh, 3,8 år 55000 kwh?
Storlek på hus: Boyta= 153, Biyta= 58, Värdeyta?= 165 kvadratm.

Jag anser rörfirman satt in för liten bergvärmepump. Hur kan jag hävda det mot rörfirman? Blir rörfirman ersättningsskyldig för all el jag förbrukat i onödan? och tror ni de byter ut nuvarande bergvärmepump mot en större, 10-12 kwh där jag betalar mellanskillnaden mot inköpspriset på min pump vid inköpstillfället samt att rörfirman betalar alla kostnader för ominstallation?. 

[besviken Thermiapumpägare]

Mars 2009 installerade en rörfirma in bergvärme med en Thermiapump, Diplomat Optimum 8 kwh.
Innan köpet gjordes ville jag ha en 10 kwh pump, men rörfirman sa att det är bättre med en 8:a som går än en 10:a som gör flera uppstarter för det sliter på pumpen!?. Från start mars 2009- idag dec 2012 har värmepumpen gått 17653 tim, elpatron 1= 3169 tim, elpatron 2= 674 tim, va= 830 tim.
Brine in 0, ut -3, kurva 39, rumstemp +20.
Storlek på hus: Boyta= 153, Biyta= 58, Värdeyta?= 165 kvadratm. Jag anser rörfirman satt in för liten bergvärmepump. Hur kan jag hävda det mot rörfirman? Blir rörfirman ersättningsskyldig för all el jag förbrukat i onödan? och byter de ut nuvarande bergvärmepump mot en större, 10-12 kwh där jag betalar mellanskillnaden mot inköpspriset på min pump vid inköpstillfället samt att rörfirman betalar alla kostnader för ominstallation?. 

[Roland]

Det blir 5000 drifttimmar per år om man räknar med 3,5 år vilket det bör vara om man väger tiden ur med hänsyn till värmebehovet. Helt klart för klent, 3500 är mer normalt. 

Men en pump på 8 kW bör räcka till ett hus på 153 m2. Är det något speciellt med huset? Byggår? Är biytan uppvärmd och ingick det i så fall i förutsättningarna?   

[Micke 0913]

Det här var väl inte så kul för er. Hur många rörfirmor tog ni in offert ifrån. Gav ni rätt uppgifter om tidigare värmebehov till huset mm. Jag tog in 5 olika firmor för att vara på den säkra sidan.
Mvh Micke

[David Rinnan]

833 timmar per år på 3kw steget = 2500kwh per år
177 timmar per år på 6kW steget = 1064kWh per år
totalt 3560kwh per år i tillskott.

inklusive legionella som förvisso är försumbart i sammanhanget.

Jo visst är det en för klen VP.

Kostnaden för en 10kw i stället för 8kw VP är intjänad på ett år.
Men du skulle kanske också behövt borra djupare

Därutöver är det inte säkert att ditt värmesystem i övrigt är dimensionerat för den större värmepumpen vilket skulle kunna innebära att du behöver en tank. Men mest troligt skulle det fungera fint givet det behov som finns.

Du har väl fått en kalkyl av dom. Dom garanterar ju inte kalkylen men då har du ju något att jämföra med och se vart felberäkningen ligger.

En kalkyl blir inte bättre än ingångsvärdena man bidrar med.
Värmer du hela biytan?
I så fall är det ju över 200m2 som värms.

Då är ju en 8a oftast för klen.

 

[måle10]

Mars 2009 installerade en rörfirma in bergvärme med en Thermiapump, Diplomat Optimum 8 kwh.
Innan köpet gjordes ville jag ha en 10 kwh pump, men rörfirman sa att det är bättre med en 8:a som går än en 10:a som gör flera uppstarter för det sliter på pumpen!?. Från start mars 2009- idag dec 2012 har värmepumpen gått 17653 tim, elpatron 1= 3169 tim, elpatron 2= 674 tim, va= 830 tim.
Brine in 0, ut -3, kurva 39, rumstemp +20.
Storlek på hus: Boyta= 153, Biyta= 58, Värdeyta?= 165 kvadratm. Jag anser rörfirman satt in för liten bergvärmepump. Hur kan jag hävda det mot rörfirman? Blir rörfirman ersättningsskyldig för all el jag förbrukat i onödan? och byter de ut nuvarande bergvärmepump mot en större, 10-12 kwh där jag betalar mellanskillnaden mot inköpspriset på min pump vid inköpstillfället samt att rörfirman betalar alla kostnader för ominstallation?. 

Hej Det där var låter ju inte så bra.Själv har jag en 8kw på 150m2 och på 7,5 år ligger jag på 22100 tim och ts1 337tim och ts2 172 tim.Men har varit i hus som ligger på 200m2 som inte har så höga drifttimmar som du har med samma storlek på pump.Vet du hur många kwh du förbrukade innan du satte in pumpen(värme och varmvatten).Sedan vet jag inte om du skulle sätta in en större pump med borrning eller markvärme för att kompensera en större pump vad det innebär i kostnad och om du skulle tjäna på det det kanske skulle räcka med att sätta in en luftpump i stället.
PS:Körde du med olja tidigare så kan vara så att du har högtemsystem.

[Tågråttan]

Jag kan bara tänka mig att dom ger dig en rekomendation och det slutgiltiga valet står du för.. Att det sen tog tre år innan du började inse att du har en direktverkande elpanna gör inte saken bättre..

Jag hade varit GALEN....
Det är det jag hävdar hela tiden, en LLVP kan Asta 84år klara av, att hon redan är döv är bara en fördel.. 
Men att sätta in en LLVP för att man har för klen bergvärmeanläggning hade gjort mig galen igen, känns jävligt ruttet..
Bergvärme: Man ska man ha ett sjukligt intresse redan innan installationen, för att allt ska bli rätt eller en himelsk tur..

Alla som ska installera bergvärme borde husera här inne på forumet innan installation och ställa sina frågor och funderingar..

Men jag tror ändå att du har rätt måle10: det är förmodligen det billigaste och enklaste!!

[besviken Thermiapumpägare]

Huset var byggt 1974, då kostade 1 kubik olja 170 kr.
Vintern 2009 rasade oljepannan och vad gör man?, jo man litar på rörfirman på orten att de
kan allt om bergvärmeinstallation?.
Betr. utomhusgivaren sattes den under trappen på husväggen.

Jag påpekade redan samma år att pumpen var dyr i drift, att elpatronen slog till redan vid -5 grader,
på nyåret 09-10 ringde jag för då höll vi på att frysa ihjäl.
Samma år tror jag ja beställde Handöl kassette till öppna spisen, med den kan jag få upp tempen
på övervåningen till 19-20 grader.

[måle10]

Huset var byggt 1974, då kostade 1 kubik olja 170 kr.
Vintern 2009 rasade oljepannan och vad gör man?, jo man litar på rörfirman på orten att de
kan allt om bergvärmeinstallation?.
Betr. utomhusgivaren sattes den under trappen på husväggen.

Jag påpekade redan samma år att pumpen var dyr i drift, att elpatronen slog till redan vid -5 grader,
på nyåret 09-10 ringde jag för då höll vi på att frysa ihjäl.
Samma år tror jag ja beställde Handöl kassette till öppna spisen, med den kan jag få upp tempen
på övervåningen till 19-20 grader.

Satte dom givarn under trappen??Kanske läge att ta dit en annan firma som kan ge dig råd och misstänker att du har stora självcirkulationsraddar som kräver hög framledningstemperatur och kanske räcker med att sätta dit några lågtempsraddar istället.

[Micke 0913]

Tog du alltså första bästa rörmokare du hittade? Eller tog du in fler offerter och jämförde dem mot varandra?

[Roland]

Det är två trådar på gång om samma pump, det blir bara ett sammelsurium av ämnet. En räcker.

[Rickard]

Jag har slagit ihop ämnena nu.

[Smurfen.]

Prova att prata med ägaren av firman men nu har det ju gått nått år så jag tror inte du kommer att få nån framgång Hur beräknades nuvarande vp historisk förbrukning ? fick du nån kalkyl ?

[Tobocop]

Ehhh... Går kompressorn åt rätt håll

[Roland]

Jag påpekade redan samma år att pumpen var dyr i drift, att elpatronen slog till redan vid -5 grader,
på nyåret 09-10 ringde jag för då höll vi på att frysa ihjäl.
Samma år tror jag ja beställde Handöl kassette till öppna spisen, med den kan jag få upp tempen
på övervåningen till 19-20 grader.

Var ligger huset, det måste vara ett riktigt köldhål om pumpen klarar ner till -5 och den ändå går runt 4800 timmar/år (det är nog snarare 3,6 uppvärmningsår pumpen har gått i stället för 3,5).

Dyr i drift beror på hur man ser det. Sedan pumpen installerades har den producerat 132 MWh om man räknar med 7,5 kW i snitt. Till det kommer 14 MWh tillsatsel. Av ett värmebehov på 146 MWh har pumpen producerat 132, ungefär 90 %. Det borde vara 95-97%. Uppvärmningen under värmepumptiden bör ha kostat runt 60 000 kr. Med olja skulle motsvarande uppvärmning ha kostat runt 220 000 kr vilket betyder att värmen har kostat ca 160 000 kr mindre än med olja, anläggningen bör redan vara betald. Jag tycker man skall ha det i åtanke med tanke på att merförbrukningen av tillsatsel pga klen pump rör sig om runt 10000 kr sedan installationen. 1000 kWh mindre tillsatsel blir en besparing på ca 700 kWh, kompressorn behöver ca 300 kWh. Att dimensionera för ingen tillsatsel alls kan kosta mer än det smakar så elförbrukningen kan vara .

Pumpen installerades först 2009.  Åren dessförinnan skulle en värmepump ha minskat uppvärmningskostnaden med runt 45 000 kr/år. Där ligger det förlorade pengar som får tillsatselen att framstå som en bagatell. Huset borde ha försetts med värmepump förra årtusendet.

Det hindrar inte att installatören kan ha gjort en ordentlig felbedömning. Han kan också ha lämnat en offert på uppvärmning av huset där senare tillkommande värmebehov inte fanns med. Det borde av offerten framgå vilket värmebehov man räknade med. Det är svårt att säga något i det här fallet utan kunskap om hur köpet gick till.

[Micke 0913]

Självklart har dom sparat pengar jämfört om dom värmt huset med el eller olja. Men en bergvärmepump borde väl klara mer än - 5 utan tillskott.

[Roland]

Eftersom huset troligen ligger på ett kallt ställe ska en väldimensionerad pump klara betydligt lägre temperatur. Frågan är vad pumpen är dimensionerad för. Värmde den enbart huset borde den räcka till. Fanns det data på oljeförbrukningen och uppvärmningsbehovet är oförändrat skall man inte behöva göra en sådan här miss.

[David Rinnan]

Nä visst. Hade vi pratat 10 år tidigare hade det kanske sett annorlunda ut.

Om dina siffror stämmer ligger du och drar 16 000 kwh per år i värme och varmvatten.
Varav då ca 3500 är tillskott.

Jag låg senaste 12-månadersperioden 2011/2012 på 7000kwh för 232m2 byggår -76 i stockholmsförort.
Ett kallare år kanske det blir 8000kwh? och då ska du alltså ligga på dubbelt så mycket. Även om vi drar bort spetsen så är du på 12 500kwh.

Men visst du kanske ligger högt i framledning och lågt i brine. Och så kanske du har ett stort energibehov där jag då kanske snarare har ett högt effektbehov. Typ av hus och isolering samt klimat kan ju påverka.

 

[David Rinnan]

oavsett vilket så är det endera brutalt fel på värmepumpen eller så har du sparat brutalt mycket

din värmepump är betald och klar.

Du skriver att du inte fick värme på övre plan. Är det för du snålar med tillskottet eller menar du att det inte går får varmt ens med tillskott?

8+9kw = 17kw och borde ju fixa minus 40 grader i din kåk.

[Carl-Erik Eskilsson]

Hhhmmm, vi har nu haft bergvärmepumpen i drift i exakt tre år. Ortens årsmedeltemperatur 6 grader. 196 kvadratmeter boyta och 75 kvadratmeter uppvärmd biyta. Snitt tidigare oljeförbrukning sex år bakåt 3,2 ku-bik. Inomhustemperatur då cirka 20 grader.

Borrhål 165 meter. Värmepump Thermia Diplomat Optimum G2 10 kW. Drifttid värmepump 3 kW 11 000 timmar = 3 700 tim per år av årets totalt 8 760 tim. Tillsatsel 1, 3 kW, 89 tim, tillsatsel 2, 3 kW, 60 tim, varmvatten 307 tim. Gissat snitt inomhustemperatur cirka 21-22 grader under värmepumpperioden.

Inställd RUMs-temperatur 21 grader. Stora problem: 1/ Värmepumpen kör på när solen skiner in och värmer vilket ibland ger inomhustemperatur på över 24 grader under höst, vinter och vår. 2/ Värmepumpen tar paus i stället för att konstant mata på med värme när temperaturen sjunker under 21 grader.

Vår måltemperatur är 22 grader, +/- 0,5 grader. Detta klarar inte Thermia med enbart utomhusgivare, och det är ju självklart, eftersom inte Thermia kan veta hur vi mår inomhus enbart med hjälp av utomhusgivaren! Ingen ingenjör i värden kan konstruera ekvationer för detta, men det begriper tydligen inte Thermia, så köp inte deras produkter!

Thermias inomhusgivare, har vi inte köpt därför att den konstruktion de erbjuder är designad av samma in-genjörer och de har inte insett att vi vill kunna ställa in ett intervall för önskad innetemperatur, nämligen 22 grader, +/- 0,5 grader. I sin torftiga manual orerar de om "bör-värden" för värmestyrningen medan vi vill ha garanterade intervaller inom vilken anläggningen skall styras för att vi skall få våra önskemål om "komfort-värden" med avseende på önskvärda temperaturer i vårt hem.

Alla frågor om detta hänvisar de till sina lokala rörmokare som blivit "programmerade på kurser" och inte har en aning, eller i vart fall inte vågar ha några synpunkter om kundernas relevanta önskemål i sin strävan att få någorlunda exakt reglerad inomhustemperatur.

Thermias lösning med innegivare ter sig i deras produktbeskrivning undermålig, dvs. styr inte inomhustemperaturen inom ett smalt, komfortabelt intervall om +/- 0,5 grader. Jag har inte vågat pröva den, eftersom de inte garanterar detta, de pratar förbi önskemålet.

Köp inte Thermia! Köp inte Thermias innegivare därför att den har konstruerats av "huvudlösa" ingeniörer som valt en omöjlig omväg i stället för en rak, logisk lösning som enkelt styr innetemperaturen inom ett smalt intervall. Själv har jag lyckats med detta genom att springa ned till källaren för att stänga av och på värmepumpen, men det är ju knappast det som man förväntar sig, och som ju dessutom inte är möjligt när man inte är hemma! Rumsvämeproduktion får aldrig pågå när det, i vårt fall, är varmare än 22,5 grader och aldrig stå still när vi inte har minst 21,5 grader!

Samma sorts "ingenjörstalanger" finns för övrigt hos disk- och tvättmaskinstillverkare. SMAKA PÅ SISTA SKÖLJVATTNET hemma hos dig! Disk kräver minst 5 sköljningar och tvätt minst 6 sköljningar!

[David Rinnan]

Din inställning är ju lite underlig, på ett sätt. Du har på dessa tre år sparat massor med pengar. Men du kan inte tänka dig att testa hur det systemet skulle fungera med en innegivare?

Om man nu inte vill testa detta... vill gå sin egen väg. Så är den billigaste lösningen är en trådlös termostat som du ställer på 22 grader. När det är 22.5 så försätter den värmepumpen i nattläge och du kan då ställa in värmepumpen att sänka så mycket att du per definition har stängt ner den. Det är bara frostskydd kvar så att säga
Upp till dig hur långt du väljer att gå.

Så fort temperaturen är under 22 så går den tillbaks till vanligt läge och jobbar enligt den kurva som är inställd.
Man bör då på själva värmepumpen ställa upp den något. Så den inte fegar när det väl är dags.

Då kan det en dag med hög påverkan av de boende (matlagning osv) se ut som på bifogad bild. Värmepumpen är förhindrad att jobba tills termostaten slår på. Inga sladdar att dra.


Jag gillar ju detta som en överordnad lösning. Dvs man kan ha utegivare, innegivare och en övergripande stopp.

I min bok anser jag dock att detta tjafs med innegivare är en dålig väg att gå. Om du är som jag att du fantamej ska ha rätt jäkla temp och därmed basta. Om en elradiator på jula fixar detta så ska väl en värmepump för 100 lax också klara detta?!

Ja då min vän är det bara termostater som gäller
Skaffa en arbetstank på 200 liter eller mer och sätt dit termostater på alla radiatorer.


För problemet med dessa innegivare är att dom ju bara mäter temperaturen på ett ställe. Ska värmen fortsätta pumpas ut på en övervåning bara för att det är varmt på nedre plan? Om solen strålar in på nedre plan eller bullbak sker där så ska det bli kallt på klinkersgolvet i badrummet?


Av diverse testskäl kör jag just nu utan termostater på radiatorerna. Du ser hur "innegivaren" alltså den centralt placerade trådlösa termostaten klipper vid ett par tillfällen under dygnet och skickar ner börvärdet i avgrunden. När värmebehov återigen råder så hoppar börvärdet tillbaks igen. Termostaten försätter alltså värmepumpen i nattläge och jag väljer själv hur många grader jag vill att nattläget ska sänka temperaturen.

[måle10]

Hhhmmm, vi har nu haft bergvärmepumpen i drift i exakt tre år. Ortens årsmedeltemperatur 6 grader. 196 kvadratmeter boyta och 75 kvadratmeter uppvärmd biyta. Snitt tidigare oljeförbrukning sex år bakåt 3,2 ku-bik. Inomhustemperatur då cirka 20 grader.

Borrhål 165 meter. Värmepump Thermia Diplomat Optimum G2 10 kW. Drifttid värmepump 3 kW 11 000 timmar = 3 700 tim per år av årets totalt 8 760 tim. Tillsatsel 1, 3 kW, 89 tim, tillsatsel 2, 3 kW, 60 tim, varmvatten 307 tim. Gissat snitt inomhustemperatur cirka 21-22 grader under värmepumpperioden.

Inställd RUMs-temperatur 21 grader. Stora problem: 1/ Värmepumpen kör på när solen skiner in och värmer vilket ibland ger inomhustemperatur på över 24 grader under höst, vinter och vår. 2/ Värmepumpen tar paus i stället för att konstant mata på med värme när temperaturen sjunker under 21 grader.

Vår måltemperatur är 22 grader, +/- 0,5 grader. Detta klarar inte Thermia med enbart utomhusgivare, och det är ju självklart, eftersom inte Thermia kan veta hur vi mår inomhus enbart med hjälp av utomhusgivaren! Ingen ingenjör i värden kan konstruera ekvationer för detta, men det begriper tydligen inte Thermia, så köp inte deras produkter!

Thermias inomhusgivare, har vi inte köpt därför att den konstruktion de erbjuder är designad av samma in-genjörer och de har inte insett att vi vill kunna ställa in ett intervall för önskad innetemperatur, nämligen 22 grader, +/- 0,5 grader. I sin torftiga manual orerar de om "bör-värden" för värmestyrningen medan vi vill ha garanterade intervaller inom vilken anläggningen skall styras för att vi skall få våra önskemål om "komfort-värden" med avseende på önskvärda temperaturer i vårt hem.

Alla frågor om detta hänvisar de till sina lokala rörmokare som blivit "programmerade på kurser" och inte har en aning, eller i vart fall inte vågar ha några synpunkter om kundernas relevanta önskemål i sin strävan att få någorlunda exakt reglerad inomhustemperatur.

Thermias lösning med innegivare ter sig i deras produktbeskrivning undermålig, dvs. styr inte inomhustemperaturen inom ett smalt, komfortabelt intervall om +/- 0,5 grader. Jag har inte vågat pröva den, eftersom de inte garanterar detta, de pratar förbi önskemålet.

Köp inte Thermia! Köp inte Thermias innegivare därför att den har konstruerats av "huvudlösa" ingeniörer som valt en omöjlig omväg i stället för en rak, logisk lösning som enkelt styr innetemperaturen inom ett smalt intervall. Själv har jag lyckats med detta genom att springa ned till källaren för att stänga av och på värmepumpen, men det är ju knappast det som man förväntar sig, och som ju dessutom inte är möjligt när man inte är hemma! Rumsvämeproduktion får aldrig pågå när det, i vårt fall, är varmare än 22,5 grader och aldrig stå still när vi inte har minst 21,5 grader!

Samma sorts "ingenjörstalanger" finns för övrigt hos disk- och tvättmaskinstillverkare. SMAKA PÅ SISTA SKÖLJVATTNET hemma hos dig! Disk kräver minst 5 sköljningar och tvätt minst 6 sköljningar!

Springer du ner i källaren och slår av/på pumpen när det blir för varmt/kallt :oSätt en brytare på övervåningen så slipper du springa ner i källaren.

[purjo__]

Vilken styrning med innegivaren hade du tänkt dig då? Thermia, Nibe, CTC och IVT styr på precis samma sätt, så med andra ord är 95% av alla Sveriges värmepumpsägare missnöjda?
Har du ens övervägt att testa innegivare innan du sågar konceptet?

[David Rinnan]

mja purjo.
IVT jobbar i många fall med hysteres samt reglering på returen. Då är det inte lika vanligt att man har en värmepump som kör igång fast det redan är för varmt. Nu pratar jag om system där man kompletterat med en vanlig innegivare.

Eftersom framledningen gör ett hopp med motsvarande deltat över värmepumpen vid drift så blir denna regleringsmetod inte lika bra när det kommer till just detta specifika scenario.

I övrigt håller jag ju med om att man bör testa en innegivare innan man sågar den.

[purjo__]

Alla nämnda fabrikat räknar ut ett börvärde mha utetemp och kurva. Sen justeras börvärdet med innegivarens avvikelse multiplicerat med en faktor.
Att IVT mäter värmesystemets temperatur på returen ändrar inte den delen i regleringen, det gör bara att systemet blir lite långsammare och stabilare.

[Roland]

Inget värmesystem klarar av att hålla temperaturen inne på önskad nivå om det är mycket fönster och solen skiner. Då är det kylning som gäller. Det enda tillbehör till en värmepump som skulle kunna hjälpa är en koppling till SMHI:s prognoser. Om väderrapporten på kvällen säger soligt väder dagen därpå drar pumpen ner värmeproduktionen sent på natten så att man startar dagen i underkant på tolerabelt temperaturintervall.

Tycker också det är märkligt att förkasta innegivare innan en sådan har provats. Jag tycker det fungerar utmärkt. 

[Roland]

Att IVT mäter värmesystemets temperatur på returen ändrar inte den delen i regleringen, det gör bara att systemet blir lite långsammare och stabilare.

Blir det inte snabbare? Det är inga gradminuter som behöver betas av utan det handlar om att nå en start- eller stopptemperatur. Tänk er fallet med en kraftig momentan ändring av innetemperaturen. IVT-pumpen startar eller stannar så snart givaren har ändrat temperatur, gradminuterpumpar behöver också köra färdigt på gradminuterna. Det går snabbare än innan temperaturändringen men tar lite tid i alla fall. 

[David Rinnan]

Alla nämnda fabrikat räknar ut ett börvärde mha utetemp och kurva. Sen justeras börvärdet med innegivarens avvikelse multiplicerat med en faktor.
Att IVT mäter värmesystemets temperatur på returen ändrar inte den delen i regleringen, det gör bara att systemet blir lite långsammare och stabilare.

Absolut jobbar alla som standard med en utegivare. Men om man som TS är notoriskt allergisk mot en VP som startar fast det redan är lite för varmt inne så kan det vara värt att snegla i den riktningen nästa gång man köper VP.

Oavsett vilket tycker jag lexus givare kan vara något att titta närmare på. Kanske då som en överordnad termostat. Dvs i kombination med annan innereglering såsom radiatortermostater eller innegivare om man nu har ett hus som lämpar sig för sådana.

[David Rinnan]

Blir det inte snabbare? Det är inga gradminuter som behöver betas av utan det handlar om att nå en start- eller stopptemperatur. Tänk er fallet med en kraftig momentan ändring av innetemperaturen. IVT-pumpen startar eller stannar så snart givaren har ändrat temperatur, gradminuterpumpar behöver också köra färdigt på gradminuterna. Det går snabbare än innan temperaturändringen men tar lite tid i alla fall.

hysteres är snabbare än GM. (hysteres = exaktare)

Retur är långsammare än Framledning. (retur = stabilare)



Lätt att säga när man bara har praktisk erfarenhet av det som jag presenterar som det sämre alternativet (framledning + GM).

[purjo__]

hysteres är snabbare än GM. (hysteres = exaktare)

Retur är långsammare än Framledning. (retur = stabilare)

Precis så var det jag menade. 

[Rickard]

Reglering på returen har väl egentligen bara en nackdel, i anläggningar med hög effekttäckning och liten vattenvolym kan det bli extremt många start och stopp, och höjer man värdet för hysteres för att kompensera detta så kan man få "för kallt inne" på våren då returtempen aldrig blir så låg att start triggas, även om det blir lite kallt inne.
Reglering med GM på framledningen funkar riktigt hyfsat om man har en rumsgivare, men utan detta får man för varmt inne när energibehovet eller litet eller "obefintligt".
Personligen ställer jag ned parallellförskjutningen en aning på våren, och ökar den på hösten när energibehovet börjar vara stabilt på en nivå som inte ger problem med övertemperatur.

Perioden på hösten, innan snön kommit och isolerat mot väggar och på tak kan man dock behöver lite högre vbf för att hålla tempen på "rätt nivå", så liite handpåläggning får man trots allt göra om man vill ha perfekt komfort, utan att sätta in termostater på radiatorerna.

[Carl-Erik Eskilsson]

Nej, jag springer inte ned i källaren för jämnan och stänger av och sätter på, men jag har testat för att se om det fungerar. Det gör det och därför är det så som en innegivare borde vara konstruerad i stället för som Thermias befintliga givare som på ett tillkrånglat sätt korrigerar utegivarens värden.

[David Rinnan]

Som föregående talare påpekat så fungerar ju de flesta värmepumpar på just detta sätt.

Nu gör ju detta varelse till eller för utifrån ett thermiaperspektiv men det kan ju vara bra för andra att känna till.
Om man inte vågar lita på att en innegivare gör jobbet bättre än att springa ner i källaren eller irritera sig över bristerna med att enbart förlita sig på en innegivare så är det ju inte heller mycket vi kan göra.

Men för att summera:
Termostater på radiatorer i kombination med en tanklösning är ett bra sätt att i varje givet rum vid varje givet tillfälle ha den temperatur man önskar.

En innegivare kan kompensera för de brister som uppstår i ett system som i grunden förlitar sig på utetemperatur för sin huvudsakliga reglering.

Till kostnaden av en styv tusing har man en trådlös termostat som kopplas in i värmepumpen på plinten för nattsänkning och då har man effektivt skapat möjligheten att helt begränsa kompressorn från att gå vid övertemperatur.

Sist men inte minst finns thermia link som reglerar termostater på varje radiator och använder information därifrån för att sätta en korrekt kurva och förskjutning.


Ovanstående komplement kan köras separat eller i vissa fall kombinationer.

1. termostater och tank. Med ett perfekt justerat radiatorsystem och kurva kommer den ekonomiske ha lite för kallt när det blåser ordentligt. Den ekonomiske vill ju inte köra högre kurva än vad som krävs. Då kan vi kombinera upplägget med lexus termostat. Den kommer i normalfallet vara från, alltså indikera nattläge, givet att måltemperaturen är nådd. Skulle det bli för kallt så går den till läge på och framledningen justeras upp. Säg 3 grader max. ypperlig lösning på alla sätt och vis.

2. Central innegivare. Innegivaren kommer justera framledningen med en faktor man själv bestämmer. Om detta ändå inte hanterar övertemperatur på ett adekvat sätt kan vi kombinera med lexusgivaren (fjärrtermostaten) som blir en överliggande funktion som blockerar kompressordrift vid övertemperatur. Dvs värmepumpen och innegivaren reglerar enbart när fjärrtermostaten anser att behov föreligger.

3. Termostater och innegivare utan tank. På vissa utvalda ställen där övertemperatur ofta uppstår på grund av solinstrålning, eldning eller matlagning. Vi sätter en eller flera termostater. Skulle vi elda på i vardagsrummet så kommer termostaterna klippa och säkerställa att energi inte tillförs. Skulle värmen börja sprida sig till övriga delar av huset kommer innegivaren minska produktionen i förhållande till eldningens påverkan på inomhustemperaturen. Som tidigare kan vi alltid lägga ett övergripande lås med hjälp av lexusgivaren.

4. Bara innegivare

5. Bara lexusgivare. Bör köras med en liiite för hög kurva så det finns kraft att ge. Vi förväntar oss alltså att ett normalt dygn så kommer termostaten blockera drift under 1-3 timmar.

[måle10]

Nej, jag springer inte ned i källaren för jämnan och stänger av och sätter på, men jag har testat för att se om det fungerar. Det gör det och därför är det så som en innegivare borde vara konstruerad i stället för som Thermias befintliga givare som på ett tillkrånglat sätt korrigerar utegivarens värden.

Jo det förstår jag med att du inte springer ner i källaren hela tiden men samtidigt tycker jag du ska stanna upp lite och fundera på om verkligen din värmepump ska veta vilken värmekomfort du vill ha och hur ska den veta det om jag inte ger den lite information.Dom flesta värmepumparna ställer man in standardvärden på från fabriken men det är ju tänkt att du och din installatör ska trimma in ditt system som du själv vill ha det men det är bara du själv som bestämmer om du vill ha exempel en inomhusgivare om huskomforten inte är tillfredsställd.Varken din värmepump eller ditt vattenburna/reglerutrustning kan veta hur du vill ha det.Själv tycker jag att har du en diff på+/-1 °C är är det okej men blir det +/-2 °C så blir huskomforten märkbar negativt men vill man ha mindre diff på 1 °C/dygn så med den erfarenheten som jag har så brukar det räcka med att sätta in en inomhusgivare(Skulle bli väldigt förvånad om du skulle behöva springa ner i källaren och stänga/starta pumpen) men det finns ju inga garantier att så blir fallet att du skulle få en diff mindre 1 °C/dygn.Jag hoppas att du förstår vad jag är ute efter att helt enkelt fundera om jag med alla medel ha en så liten diff/dygn så jag måste sätta in en kylanläggning för att uppfylla mina krav.

[eleson]

Nej, jag springer inte ned i källaren för jämnan och stänger av och sätter på, men jag har testat för att se om det fungerar. Det gör det och därför är det så som en innegivare borde vara konstruerad i stället för som Thermias befintliga givare som på ett tillkrånglat sätt korrigerar utegivarens värden.

Hmmm, egentligen, om du tycker att Thermia och dess ingenjörer är idioter, så tycker jag du skall byta pump. Alla andra lösningar kommer ju att ha kvar Thermia som din väremleverantör.

Men av ren nyfikenhet: Hur skall ett styrsystem fungera, och hur skall det använda en ute- respektive innegivare?

Sedan tycker jag att innan man säger tvärsäkra saker som "kan konstruera ekvationer för detta, men det begriper tydligen inte Thermia, så köp inte deras produkter!" så bör det ju finnas fungerande, kanske t o m erkända, alternativa system på marknaden, som man kan rekommendera istället. Annars betyder ju detta att ingen värmepump kan köpas, och för den delen inte så många andra värmesystem heller.

"Rumsvämeproduktion får aldrig pågå när det, i vårt fall, är varmare än 22,5 grader och aldrig stå still när vi inte har minst 21,5 grader!"
Där har du fel! Få personer vill bo i ett hus som beter sig så.
/E


Rickard , om detta är hi-jacking av tråd så splitta gärna!

[David Rinnan]

optimal komfort kostar. Inte mycket.

Thermia är en av få kanske den enda som i dag har ett fungerande system där värmepumpen knyts ihop med alla värmeavgivande källor i huset (thermia link). Det är för de som ställer högsta möjliga krav på komfort och inställningsmöjligheter (typ sänka ett rum ett par timmar under tiden man sover för att sedan ta tillbaks tempen så det är varmt när man sätter ner fötterna på golvet när man vaknar).

Om man inte vill investera i ett sådant tillägg till sin värmepump så går vanliga termostater också bra men då i kombination med en tank och gärna då att man lastar på lite högre temp än man egentligen behöver med värmepumpen. Tanken är då att radiatorerna konstant pyser ut den värme som behövs. Det ger en jämn temperatur.
Problemet är ju att i ett hus, när det är kallt ute, så upplevs det som kallt i fall värmen slutar produceras när innetempen är uppnådd och överstigen. Det kan bli lite kallt på golven och dragit från fönster, i väntan på att temperaturen kommer ner till den nivå som värmepumpen tillåts arbeta kring. Bland annat därför ser moderna innegivare ut som dom gör - i kombination med de brister och fördelar moderna styrsystem ger/har. Metoden bygger i all enkelhet på att ute-temperaturen under uppvärmningssäsongen konstant påverkar huset och verkar mot den innetemperatur du önskar. Om du överstiger din måltemperatur så slutar vi inte producera värme. I stället minskar vi ambitionsnivån.

Jag vidhåller att din inställning är rätt (även om attityden är fel) så till vida att du har rätt att ställa krav på att få en uppvärmning som du önskar. Men du kan inte ställa krav på att din värmepump gör detta direkt ur kartong - speciellt inte givet din vetskap om innegivarens existens. Beroende på hur dina krav ser ut och hur ditt hus värms upp (golv, raddar, fläktkonvektorer etc) och beroende på hur huset är konstruerat, dess planlösning och belägenhet så kommer olika typer av tillägg krävas för att ge just den komfort du önskar.

Det finns ju inget värde i att ha en värmelösning som sparar en massa pengar som man samtidigt är irriterad på. Speciellt när den gör det den gör på samma sätt som majoriteten av alla andra värmepumpar på marknaden.

Det är bara öpnna plånboken. Var tydlig med vad du önskar och be din installatör om hjälp eller så frågar du här på forumet hur man går tillväga för att tillgodose dina krav. Link går väl lös på en ca 10k. En tank lite mindre. I båda fallen behöver man termostater. En innegivare är inte dyr. Inte heller lexusgivaren om man vill vara säker på att kompressorn stoppar vid övervärme. Det är inga stora pengar vi pratar om i sammanhanget. Folk tar dagligen beslut om avsevärt mycket mer kostsamma komfortförbättringar i sina liv utan att fundera särskilt mycket över det.

Däremot verkar det ju som du är väldigt ointresserad av detta att döma av det svar vi fått av dig i denna tråd.
Vilket får en att undra vad som egentligen var syftet med tråden överhuvudtaget?

[rgx107]

Det var ju en annan besviken T-ägare som startade tråden. Och för att komma tillbaks till ämnet så måste väl något vara fel, som Tobocop är inne på. Med tanke på att det är tre vintrar och fyra somrar i mätperioden, runt 50 000 kWh värme på 160 m2, eller 300 kWh/m2/år. Det skulle motsvara 6 m3 olja om pannan är från -74, dvs inte så effektiv. Vart tar all den värmen vägen, och hur står invånarna ut? Med tropiskt inomhusklimat alltså. Går det ens att ta ut så mycket energi ur 165 m borrhål, runt 30000 kWh/år?

[David Rinnan]

tack RGX jag missade att det var en trådkapare också!

Precis TS problem var ett annat. Om vi antar COP 3. Så hade en fulleffektsdimensionerad värmepump, med tillhörande normaldimensionerat hål, dragit 10 438kwh per år baserat på de siffror som TS angivit och med utgångspunkt i att även TS värmepump har haft ett COP på 3 i den del som kompressorn producerat.

Om vi i så fall vänder på steken skulle huset ha ett värme och VV behov på i snitt 32 000kwh.

Detta på en uppvärmd yta som jag förstår det är ca 200m2.

Mitt hus är på 230m2 i uppvärmd yta. Tidigare ägare hade bara underhållsvärme i 45 av dessa m2 samt att dom var 2 nästan pankisar och hade ett annat hus i skåne där dom spenderade mycket tid. Vidare upptäckte vi när vi flyttade in i maj 2011, vi hade redan beställd konvertering och bergvärme, att deras befintliga värmesystem var så gammalt att det inte klarade av att hålla värmen vid 0 grader ute.

Dom hade en total elkonsumtion på 32 000kwh.

Givet förutsättningarna som är angivna och grannarna som tyckte att dom nästan aldrig var hemma så insåg vi att med en barnfamilj skulle förbrukningen vara högre. Huset byggt -76.

Om TS har en hög framledning, vilket hans inledande inlägg indikerar med en kurva på 39, och därtill ligger på en kallare plats än en stockholmsförort. Och dessutom inte har FTX som ju tar en del av toppeffektbehovet, kanske har han inte ens 3-glas som jag har. Så låter det ju inte orimligt att TS förbrukning ligger strax över 30 000kwh per år med 200m2 från tidigt 70-tal.

Kvarstår då frågan om huruvida COP 3 är rimligt. Givet att hans brine ligger på 0 i mitten på december och kurva 39 så förefaller det inte helt omöjligt att årsverkningsgraden kan ligga så pass lågt.


I och med att TS inte har en fulleffektsdimensionerad värmepump, vilket i sin tur kanske hade krävt tankar, större VP så klart och ett djupare hål, så är det inte så konstigt att han nu förbrukar 14 473kwh per år i stället för 10 400 som annars hade varit fallet.

Och för att komma under 10 400 så skulle ett bättre årsCOP än 3 krävas. Med mina 250 meter borra får jag fina temperaturer året om. Därutöver har jag ett nykonverterat radiatorsystem som vid -20 kräver ca 45-47 grader för att ge 22 grader inne. Inte 20 grader inne.

Att jag då landar lite lägre är inte så underligt. 3-glas, ligger lite varmare kanske, tegelfasad kanske hjälper till?, FTX tar ju bort lite, lägre framledning, avsevärt bättre brinetemp. Förra vintern gav ett år (sep-11 aug-12) på 7000kwh. Det här året lär ju dra en bit mer än så. Förhoppningsvis kommer jag inte upp till TS fulleffektsdimensionerade 10 400kwh men inte super långt bort. Och troligen är skillnaden där i mellan beroende på ovanstånde nämnda faktorer.

Om jag får dra en liten gissning kostade min 16kw VP + 250 borra + arbetstank lite mer än TS installation. Därtill har jag pinfärska raddar.

Och så har jag ju skruvat en del. Inga mirakel går att uppnå men visst går det att plocka hem ett par procent på att justera så optimalt som förutsättningarna medger. 

[David Rinnan]

Så visst hade en 10kw VP med 50 meter extra hål varit en god investering, med facit i hand.

Det hade kostat max 20 000 extra. Det hade betalt sig på den payofftid som TS räknade med på anläggningen i stort och således fanns inga ekonomiska incitament att avstå en sådan dimensionering.

Då har jag inte börjat prata om överdimensionering, tankar och allt annat som kräver längre tidshorisont.

Så på frågan om installatören gjorde fel? Det är en mycket svår fråga att svara på utan att ha varit där när upphandlingen gjordes.
En förbrukning på 32 000kwh för värme och VV skulle kräva ca 4m3 olja per år.

Ts har inte mig veterligen angivit i denna tråd hur mycket han förbrukade innan byte till värmepump.
Finns det ytor som efter byte till VP värms, som inte värmdes förut. Snålade man med värmen när man hade olja?

Hade vi 28 000 i energiförbrukning för värme och VV och höjer temperaturen två grader så har vi 31 000kwh i förbrukning.

Vad utgick installatören/säljaren från för data vid rekommendation av värmepumpen?

[Roland]

Går det ens att ta ut så mycket energi ur 165 m borrhål, runt 30000 kWh/år?

Jag får det inte till mer än 25000 kWh/år och det är inga problem. Borrhålet blir kallare än optimalt men det fungerar.

[Olle61]

"Rumsvämeproduktion får aldrig pågå när det, i vårt fall, är varmare än 22,5 grader och aldrig stå still när vi inte har minst 21,5 grader!"
Där har du fel! Få personer vill bo i ett hus som beter sig så.
/E

Varför inte?

Jag har skrivit i en annan tråd:

Jag har skrotat utegivarstyrningen till min gamla värmepump, jag fick det inte att fungera bra. Nu kör jag med en centralt placerad elektronisk termostat med 0,5 °C kopplingsdifferens. Cirkulationspumparna slås av när värme inte behövs. Om vi känner oss lite frusna kan jag snabbt justera upp temperaturen, pumpen går ju konstant tills börvärdet är uppnått. På samma sätt kan vi ju snabbt minska temperaturen vid behov, pumpen står stilla tills värme behövs igen. Inget mickel med kurvor. Aldrig övertemp. Långa gångtider har vi, och det skall ju vara bra för kompressorn.

Jag tycker inte att man skall behöva vänta ett dygn på att få effekt av en ändrad inställning... Frågan är vad jag skall göra när VP lägger av och en ny skall installeras, köra vidare på detta sätt eller gå på standardlösningen...

Jag tycker det fungerar bra. Men det finns ingen automatik som slår till tillskottet när det behövs, vi gör det manuellt. 

[eleson]

Varför inte?

Jag har skrivit i en annan tråd:
Jag tycker det fungerar bra. Men det finns ingen automatik som slår till tillskottet när det behövs, vi gör det manuellt.

Det enkla svaret är att det reglerar försent, när husets temp redan förändrats.

En VP är en svag värmekälla, där topp effekten dimnsioneras noggrant. En ved- eller oljepanna kanske ger 3ggr max behovet. 30 kWi et hus som behöver 10 som max.

Så när det är kallt, så kanske huset drar 9 kW , och VP'n kan ge 10. den extra kW är inte mycket om huset är 0.5° för kallt. Hus är tröga. Med en ved eller oljepanna är det däremot lätt fixat.

Dessutom om effektbovet ökar (köldomslag) så skall kylan vandra in genom väggar innan det påverkar tempen inne, och värmetillskottet skall sedan värma upp väggarna. Detta är trögt och tempen stannar inte vi -0.5° under normtemp, utan kommer att sjunka ytterligare tills väggarna värmts igen.

Ponera att du får ett köld omslag så tempen ute sjunker från -5 till -15 över en timme. (Husets effektbehov är lijnärt mot utetemp, bortsett från blåst). Om man styr på innnetempen så sker inget förrän kylan vandrat in. Och när väl väggar och innetemp sjunkit, så kanske pumpen bara orkar skjuta till +500W jfrt med behovet, och då kommer det att ta tid att vända temp kurvan, och ännu längre tid att komma tillbaka.
Samma scenario, men utetemp mätare och gradminuter som styrsystem.  Nu reagerar systemet direkt på huset ökade behov, även om tempen inte sjunkt inne. Kanske blir det en uppåt pendel innan tempen stabiliserar sig på mål tempen.

Du nämner själv minussidorna för din lösning: När tempen sjunker så ni känner er hurvna så får du reglera. När elspets behövs för att komma igen får du reglera, och i några av de fallen hade det inte behövts  om styningen reagerat snabbare på utetempen. Lite elakt så har du inget fungerande reglersystem.

Sedan är utetempgivare och dess placering är en vetenskap i sig, den behöver isoleras från yttervägg, den behöver vara mot rätt vädferstreck för att reagera på solinstrålning som man själv vill.

[Kåge watt]

Tycker det funkar rätt så bra med innegivare!

[eleson]

Tycker det funkar rätt så bra med innegivare!

Jag skulle inte heller vilja vara utan min innegivare.
Men om jag var tvungen att välja bara en, så skulle jag behålla utegivaren.
/E

[Olle61]

Du nämner själv minussidorna för din lösning: När tempen sjunker så ni känner er hurvna så får du reglera. När elspets behövs för att komma igen får du reglera, och i några av de fallen hade det inte behövts  om styningen reagerat snabbare på utetempen. Lite elakt så har du inget fungerande reglersystem.

Det funkar för oss och det räcker för mig. Vi har en trähus som reagerar snabbt. När vi känner oss hurvna är det en subjektiv känsla, inte huset som kylts ner. Temperaturen där termostaten sitter varierar mellan 21,5 och 22°C, nära fönster och nära radiatorerna varierar det naturligvis mera. Jag skulle inte kalla det för ett reglersystem, det är en enkel till/från termostat. Elspets behövs väldigt sällan kanske 0-5 dagar per år beroende på hur kall vintern är.

[David Rinnan]

Jag skulle nog kunna köra bara med innegivare eftersom jag har mycket överkapacitet. Men jag tycker inte det är det komfortmässigt bästa valet.

Bättre då med en bufferttank och termostater. Då får man minsta möjliga över- och undertemp och kan reglera varje rum individuellt.

[Carl-Erik Eskilsson]

Tack, tack. Tack så väldigt mycket för allt engagemang! Jag är fullständigt omtumlad över alla svar på mitt inlägg som egentligen bara inleddes med faktainformation om våra egna värmepumpserfarenheter till en medmänniska i nöd men som blev till ett otillbörligt inhopp i en tråd. För mig är det både obegripligt och imponerande att få så kompetenta svar från personer som avgivit hundrade och tusende inlägg här på detta forum. Vad driver er, när jag sysslar med helt andra saker i min vardag?

Hur som helst, efter alla kommentarer kommer jag, tack vare er (någon eller några av er är säkert "köpta på  ett eller annat sätt" av Thermia eller dess kollegor) att fullfölja min redan lagda beställning av Thermias innomhusgivare trots att jag inte gillar principerna enligt hur den fungerar. Jag vill ha en temperatur på 22 grader +/- 0,5 grader och det tror inte jag att den ger oss!

Några fakta ytterligare:
Vi har i vår boarea på 196 kvaratmeter 14 radiatorer och i vår biarea (källaren) 3 radiatorer.

Några kommentarer ytterligare:
Vi har termostater sedan oljepanneepken på samtliga radiatorer. Stryper man bara några få av dem för att termostatreglera utrymmet/rummen så uppstår ett väldigt forsande i alla radiatorer i huset när pumpen kör HGW. Det är således ingen lösning på "överhettningen då och då" i motsats till vad David Rinnan påstår. Det forsande ljudet i radiatorerna blir minst lika olidligt som för hög temperatur i bostaden.

Tack David R för tipsen om trådlös termostat och lexusgivare. Detta skall jag undersöka närmare. Det är inga faciliteter som rörmokaren har viftat med och jag tror nog att han inte ens känner till dem.

Just nu har vi 22,4 grader inne efter att jag i eftermiddags hade 23,3 grader och sänkte RUM från 21 grader till 20 grader. Hela dagen har vi haft molnigt och vindstilla med omkring 0 grader ute. Några temperaturfall på 10 grader som nämnde i någon av kommentarerna förekommer aldrig på våra breddgrader, dvs. 58 grader nord (Borås).

Till "eleson" vill jag svara att det är ju just avsaknaden av, som du uttrycker det, "så bör det ju finnas fungerande, kanske t.o.m. erkända, alternativa system på marknaden som man kan rekommendera istället. Annars betyder ju detta..." (idiotiskt argument), är ju orsaken till min frustration med avseende på min önskan att alltid ha en behaglig temperatur i vår bostad.  Att " få personer vill bo i ett hus om beter sig så", vilket jag tolkar att temperaturen är sådan som man vill ha den verkar ju vara ett horribelt påstående! Det vill väl alla!

Godnatt och goodbye på er alla! Tack för engagemanget!

[eleson]

Till "eleson" vill jag svara att det är ju just avsaknaden av, som du uttrycker det,
"så bör det ju finnas fungerande, kanske t.o.m. erkända, alternativa system på marknaden som man kan rekommendera istället. Annars betyder ju detta..." (idiotiskt argument), är ju orsaken till min frustration med avseende på min önskan att alltid ha en behaglig temperatur i vår bostad.  Att " få personer vill bo i ett hus om beter sig så", vilket jag tolkar att temperaturen är sådan som man vill ha den verkar ju vara ett horribelt påstående! Det vill väl alla!

Godnatt och goodbye på er alla! Tack för engagemanget!

Jag är ingen expert på styr o reglersystem, mina 100p på teknisk högskola räcker inte för det.
Vad jag lite provokativt menade var att om i princip alla styr sina system med utegivare så beror
det troligen på att de anser att det är bästa sättet. Jag tror nämligen att alla tänkt tanken att
"man kanske skulle mäta tempen inne istället?"
Endast en innegivare borde vara billigare, den kan ju monteras i en behagligare miljö.

Men istället väljer alla att styra med utetemp, och det gäller även äldre system som styrde shuntar när folk fortfarande hade oljepannor. 

Så den samlade kompetensen har alltså antingen fel, eller också har de valt en styrmodell som ger bästa inomhusklimetet.
- Och jag tror att det är det senare. Och jag är alldeles övertygad om att ett styrsystem som bara styr på innetemp ger större och snabbare svängningar i innetemp. Eftersom det inte mäter på vilket behov huset har.

Jag kan ha fel, och då får hela styr-o-regler eliten också leva med skammen att alla gör fel.

Just my 2 cents.... 
/E

[Smurfen.]

Att styra med endast innegivare är absolut enklast och bäst så länge man endast ska värma 1 rum ska man värma ett helt hus kan det bli bra i vissa fall och i andra inte.

[eleson]

Sedan kan det också förändras av hur välisolerade moderna hus är.
Så visst, beslutsgrunderna för ett värmesystem designat på 70 talet kan ha ändrats.
/E

[Remo]

Den bästa styrningen kanske uppnås av kombination av inne och ute givaren
om man utesluter termostaterna?

Carl-Erik, Jag är absolut inte mutat av Thermia och jag har inte Thermia som värmer min hus men jag kan tala om för dig att min pump med sina ute och inne givare håller temperaturen inomhus +- 0.3 grader hela värmesäsongen. Och jag tror att Thermia klarar lika bra enlig vad David skriver så har Thermia så avancerade styrningar att välja så du borde bli nöjd, så ”huvudlösa” är dom inte.

[purjo__]

Det utegivarstyrningen gör i praktiken är att anpassa tillförd effekt till husets aktuella behov. Styr man med bara innegivare så måste man tillföra maximal effekt tills temperaturen har stigit tillräckligt mycket varpå man stänger av värmen tills temperaturen har sjunkit igen. Det går inte att få samma stabilitet med den reglerprincipen.
Ju värmetrögare system man har desto sämre fungerar det - Har du t ex, golvvärme i betong och värmer den tills rumstemperaturen har stigit några tiondels grader och sen slår av värmetillförseln så kommer rumstemperaturen att fortsätta öka en hel del innan det vänder och den börjar sjunka igen. Slår man då på värmen när rumstemperaturen är några tiondels grader under önskat värde så kommer den att fortsätta sjunka en hel del innan betongen återigen har värmts upp så mycket att avkylningen pareras.

Nackdelen med utegivarstyrning är att den inte kan ta hänsyn till avvikelser i husets energibehov - T ex solinstrålning, kraftig vind, storbak, etc. Då är innegivaren ett bra komplement för att ytterligare förfina regleringen.

[Smurfen.]

Det finns shunt styrningar som funkar utmärkt med endast innegivare om man hittar en bra placering vilket är svårt. Men sen har man ju nackdelar att är man tex mycket folk så stängs värmen av i hela huset är ytterdörren öppen och givaren känner kylan så gasar den fullt. Jag tror att det bästa är utegivarstyrning kombinerad med innegivare i de flesta hus funkar det bra gör det inte det får man skaffa termostater och ev ha lite för hög kurva.

[Carl-Erik Eskilsson]

Ja, ja, jag är inte okunnigare än att jag inser att utegivare är en nödvändighet i ett så bräckligt och känsligt system som värmepumpar är. Självklart måste jag ha utegivare, MEN jag vill att värmepumpen inte matar värme när det redan räcker (om > 22,5 grader inomhus, trots att utetemperatur och vindstyrka är oförändrad) och att den skall fortsätta att mata värme (om < 21,5 grader inomhus, trots att utetemperatur och vindstyrka är oförändrad). Jag beställde en inomhusgivare för en månad sedan och kommer således att kunna utvärdera dess funktion om den någon gång blir installerad av den lokale rörmokarens elektriker. Förmodligen återkommer jag med en rapport till er, i synnerhet om jag inte blir nöjd...

Ha det bra tills dess!

[purjo__]

Installera den själv. Det ta inte många minuter och är inte speciellt avancerat.

[Olle61]

Jag har installerat min innegivare (termostat) i hallen och använt elröret för dörrklockan för att dra kabel i. Det blev en smidig installation utan synlig kabel. När jag byter VP kommer nog den "riktiga" innegivaren sitta på samma plats.

Jag skulle också vilja ha en funktion där VP helt stänger av vid övertemp (inne) och kör konstant vid undertemp. Mest för att svara snabbare på ändrat börvärde.
En nackdel med den "vanliga" styrningen är ju att cirkulationspumpen måste gå konstant utan av värmebehov finns. Speciellt när det är litet värmebehov (vår och höst) blir det mycket pumpdrift i "onödan"

[David Rinnan]

har man en stor påverkansfaktor på sin innegivare så blir det ju i praktiken nästan stillastånd när övertemp råder.

Korrekt injusterad är ju tanken att värmepumpen ska gå även om övertemp råder men avsevärt mycket mindre än om så inte var fallet.

Övertempen skall aldrig bli stor och ska långsamt sjunka. Man ska inte märka av den.


Men som sagt. Har man stora problem med detta så går det ju att för en tusenlapp sätta en fjärrtermostat som nattsänker anläggningen.

[Hjopek]

har man en stor påverkansfaktor på sin innegivare så blir det ju i praktiken nästan stillastånd när övertemp råder.

Korrekt injusterad är ju tanken att värmepumpen ska gå även om övertemp råder men avsevärt mycket mindre än om så inte var fallet.

Övertempen skall aldrig bli stor och ska långsamt sjunka. Man ska inte märka av den.


Men som sagt. Har man stora problem med detta så går det ju att för en tusenlapp sätta en fjärrtermostat som nattsänker anläggningen.

Eller också använder man termostater kopplade till Link. Jag har nu kört helautomatläge på de flesta rum i december och är nöjd med temperatur som har varit oförändrad trots vind som legat på gamla 2-glasfönster, ingen skillnad i temperatur mellan de rum (med RS Rumsensor där man kan läsa aktuell temp i det rummet) som legat i vind gentemot rum som legat i lä, inget behov att manuellt kompensera med höjd rumbör då det blåser. Som vanligt när man går in i automatläge (om man som jag leker  lite med ominstallationer) tar det någon vecka innan systemet lärt sig, så början på december kanske inte var  helt normal i avseendet temp ute/ energiåtgång.
Bifogar bild från Vattenfalls statistik. HH-el ca 18 kWh/dygn.

[David Rinnan]

japp det är redan nämnt som ett förslag här i tråden.
Link är meget fint

[besviken Thermiapumpägare]

Hej Alla!
Tack för alla svar å inlägg.
När man som okunnig måste byta värmesystem måste jag som kund kunna lita på att den firma som
installerar anläggningen gör ett riktigt jobb.

Hämtat från Thermias hemsida:
"Återförsäljaren har totalansvaret för att du som kund ska bli nöjd.
Det handlar om: Offert, dimensionering, injustering, driftsättning, service och rådgivning.

Vår återförsäljare är din energirådgivare. Hon eller han hjälper dig att välja ett värmesystem anpassat efter husets och dess invånares behov.
En lösning som du kan vara nöjd med. Både före och efter ditt köp.

Låter mycket fint detta, men hur är det i verkligheten?
Totalansvaret??

[Hiller]

Snabb fråga, en kompis har en diplomat kopplad till jordvärmeslinga.
13år gammal men är redan slut i kompressorn, väsnas väldigt mycket och har gjort det sen den bara var några år gammal, vad kan vara fel? Ska den inte hålla längre än 13år?

[Smurfen.]

Hur vet han att den är slut om den låtit lika i många år  Den borde hålla längre men det beror ju på förutsättningarna vilka temperaturer har den jobbat ? hur många timmar per år har den gått ? antal start/stopp spelar säkert också in.

[Hiller]

Hans granne är röris och hade mätt med nån utrusning eller nått sånt.
Den har dånat sen den var ny. Han värmer ca 200m2 och har bara 300 meter slinga, låter lite eller?
Han nämnde det precis så jag tänkte bara höra om man kunde få ett snabbt svar👍🏻 Den funkar men enligt grannen var kompressorn slut/sliten?

[Smurfen.]

Jag tror han ska strunta i grannens utlåtande och köra vidare. Har han bara 300 meters slinga lär vp vara ganska klen och ha många gångtimmar om huset är på 200 m2 gissar jag.

[Hiller]

Det är en 10kw, huset är från typ 75, enplans med källare.
Han säger att han stängt av elstegen och klarar sig även då det är minus 20
men sen har han kamin i källaren också vilket hjälper en del

[Hiller]

Googlade lite och hittade lite info om samma problem, finns en smurfen72 som figurerar på byggahus forum... kan det vara samma smurf? 😄
Tydligen kan det bli dånade då man monterar på befintliga rör och om man inte har flexslangar, han har dock haft en VP som gick bra i 30 år innan...
Pumpen ska "ge" 46db men han påstår att det är typ 70db, som när en bil står på tomgång... jag får höra med honom om flexslangarna!

[Smurfen.]

Om man har problem med ljud från radiator är nog flexslangar bra men låter det från själva vp är jag mera tveksam.