Ämne: varför kb diff på 3 grader

[fredde_l]

Hej! är ny på VP och jag undrar varför alla siktar på en diff på kb på 3 grader. står väl på nibes vp ett spann på 2-5 grader är ok. får man bättre verkningsgrad på 3graders diff eller spelar det ingen roll ?

Körde igång och har då kb in på 5,5 grader kb ut 1,5 grader i en nyinstallation. hur lång tid tar det innan kb stabiliserar sig i borran, kan man förvänta att den sjunker typ 2 grader första veckan och att den sen är stabil?

tacksam för hjälp.

[raggsockar]

Vill bara säga att jag tycker frågan är bra och jag hoppas någon på lekmanna termer kommer förklara skillnaderna mellan 2 - 5 grader. Bör en viss anläggning kanske ha 3, kanske en annan 4, kanske 2 är bäst men inte om man måste köra högsta hastighet, kanske då mycket bättre med högre diff, kanske högre diff alltid bättre, kanske det hänger samman med andra faktorer, vi snackar om skillnader på över 100%, t ex 2 - 5 så borde kunna påverka mycket. Saktare genom berget kanske plockar upp mer värme. Det man hoppas är kanske också att vi får ett entydigt svar . Bergvärme manualerna är inte bra tycker jag, en massa saker som inte tas upp vilket är konstigt då det handlar om att spara energi.

[fredde_l]

Ja det hade helt klart varit bra att veta. samtidigt har jag KB pumpen på 75% och har ändå hög diff så man mistänker kanske ändå att det finns luft men det är tyst och fint och vi har kört avluftning rätt länge så det borde inte va några luftfickor kvar! gör det något om man kör pumpen på 70-80%. och isf har en diff på ca 4 grader på kb. eller ska jag tollerera en högre diff kanske på 4,5 grader och köra pumpen på ca 65%. ja lite hjälp och tankar hade varit bra.

[tipo874]

På kalla sidan vill man ha så hög medeltemp som möjligt, så 2 grader diff ger normalt mera uteffekt än 3 grader. Samtidigt ökar ju effektförbrukningen hos KB-pumpen, så det är en avvägning.

Det finns inget "glide"-problem på kalla sidan som det finns på varma sidan med vissa köldmedier, typ R407C.

[Rickard]

Hög medeltemp är viktigare än "rätt" deltaT.
DeltaT på KB beror på minst 5 saker.

1. Värmepumpens uteffekt (hur mycket energi den plockar från borran)
2. Flödet i kollektorn, ju högre flöde desto lägre deltaT.
3. Hur tjockväggig och grov kollektorslangen är.
4. Borrans dimension (tightare borra ger något bättre värmeöverföring berg/kollektor)
5. Bergets värmeledningsförmåga

Har man en klen, typ 5 kW, värmepump och en lång kollektor (dock som regel max 400 meter, motsvarar 200 meter borrdjup) så får man hög medeltemp p.g.a det låga effektuttaget och den långa kollektorn, deltaT kan dock bli rätt stort p.g.a den långa kollektorn som ger ett stort flödesmotstånd.
Har man en värmepump med hög uteffekt, som tar mycket energi ur borran, och en kort (snålt dimensionerad) kollektor så blir deltaT större p.g.a. det högre effektuttaget och den korta kollektorn, medeltemperaturen blir dessutom lägre vilket menligt påverkar besparingen.

En väl dimensionerad värmepump och kollektor, alltså där man har en kollektor (borrdjup) som motsvarar det effektbehov som krävs för att berget/slangen skall kunna överföra den effekt som krävs när värmepumpen går så får man normalt en deltaT på ca 3-4 grader.

En dåligt dimensionerad anläggning, där kollektorn är för kort för det effektuttag som värmepumpen kräver ger ett för högt deltaT.

Olika bergarter kan dessutom överföra mer eller mindre energi, det kan skilja sig mellan typ 1.5 och 3.5 W/mK i värmeöverföringsförmåga, kalksten är bland de sämre bergarterna, och järnmalm torde vara bland de bättre...
Kollektorn bör därför dimensioneras även med detta i åtanke.

Sammanfattningsvis kan man väl säga att 1 grad varmare "medeltemp" på KB ger ca 3% större energibesparing, har man ett deltaT på 5 grader istället för önskade 3 grader så spar man alltså ca 6% mindre än man hade gjort med den lägre deltaT som man önskar.
Ett sätt att få låg deltaT är att höja hastigheten på cirkulationspumpen, men detta kostar elenergi, som kan göra att vinsten av den lägre deltaT man då får kan ätas upp av den högre elförbrukning som genereras av cirkulationspumpen.
Ett bra berg, och en väl dimensionerad kollektor är alltså viktiga faktorer för att få rätt deltaT och bra besparing.

Har man så liten deltaT som 2 grader kan man nog kanske spara några kronor/år på att sänka hastigheten på cirkpumpen ett snäpp.
Har man deltaT på mer än 5 grader lär man tjäna på att höja hastigheten på cirkpumpen (om det går).

Bäst effekt får man i en anläggning med dubbla borror, parallellkopplade, med relativt stort borrdjup, det ger ett lågt flödesmotstånd och kräver därför låg hastighet på cirkpumpen med bibehållet lågt deltaT, och hög medeltemperatur.

[Roland]

Hej! är ny på VP och jag undrar varför alla siktar på en diff på kb på 3 grader. står väl på nibes vp ett spann på 2-5 grader är ok. får man bättre verkningsgrad på 3graders diff eller spelar det ingen roll ?

Körde igång och har då kb in på 5,5 grader kb ut 1,5 grader i en nyinstallation. hur lång tid tar det innan kb stabiliserar sig i borran, kan man förvänta att den sjunker typ 2 grader första veckan och att den sen är stabil?

tacksam för hjälp.

Tar man det orealistiska fallet att man kör igång pumpen och den går lika många timmar per dygn hela tiden och att temperaturfallet efter ett halvt år är 100 % så har temperaturen sjunkit med 50 % redan efter ca 6 timmar och med 80 % efter ungefär en vecka.

Vad som är bästa differens varierar med pumpens storlek. Slanglängden är i princip proportionell mot pumpens effekt. För att få samma deltaT måste flödet också vara proportionellt mot pumpens effekt. En dubbelt så stor pump och samma deltaT betyder alltså dubbla flödet vilket medför ca 4 gånger så högt tryckfall vilket tillsammans med dubbelt så lång slang kräver nästan 8 gånger så hög effekt till köldbärarpumpen. Det borde rimligtvis betyda att större pumpar bör ha ett optimalt deltaT än små.

[Smurfen.]

När det är så kallt att vp spetsar kan det löna sig att då köra brine pumpen på max för att öka effekten den ökade elförbrukningen hade man ju fått ändå i form av elspets

[Roland]

Hög medeltemp är viktigare än "rätt" deltaT.
DeltaT på KB beror på minst 5 saker.

1. Värmepumpens uteffekt (hur mycket energi den plockar från borran)
2. Flödet i kollektorn, ju högre flöde desto lägre deltaT.
3. Hur tjockväggig och grov kollektorslangen är.
4. Borrans dimension (tightare borra ger något bättre värmeöverföring berg/kollektor)
5. Bergets värmeledningsförmåga

Jag hÃ¥ller inte riktigt med där med tanke pÃ¥ formuleringen i punkt 1. Punkterna 3,4 och 5 pÃ¥verkar temperaturnivÃ¥n men inte deltaT. DeltaT bestäms av vad som händer i förÃ¥ngaren och pÃ¥verkas enbart av flödet och hur hög värmeeffekt som tas frÃ¥n köldbäraren. Nu är det naturligtvis sÃ¥ att den värmeeffekt som tas frÃ¥n köldbäraren pÃ¥verkas av temperaturnivÃ¥n eftersom den bestämmer pumpens effekt och COP men i punkt 1 specificeras just hur mycket energi pumpen plockar frÃ¥n borran.  

[Mr Energi]

Rickard, liten fråga.

Det här om medeltemperaturen är lätt att förstå sig på men du skriver
"En dåligt dimensionerad anläggning, där kollektorn är för kort för det effektuttag som värmepumpen kräver ger ett för högt deltaT"

Om man gör ett borrhål alldeles för långt så tryckfallet blir för högt för cirk pumpen då kommer deltaT bli för högt då pumpen inte orkar dra runt vätskan snabbt nog. Är borran rätt dimensionerad kan man reglera deltaT med cirkpumpens hastighet men jag måste få förklarat varför det blir högt deltaT vid en underdimensionerad borra, blir den inte bara väldans kall?

[raggsockar]

Nu förstör ni för mig, jag som precis för första gången började tänka att min borra kanske är ok ändå eftersom jag bara har runt 2 i diff på högsta hastighet när den går hela tiden, trots denna diff brukar jag ju ha kall borra i princip hela vintern. Nu när den går bara en 15 min åtgången verkar jag ha över 2.5 i diff på högsta hastighet. Ska jag trots allt vara glad att jag kan få låg diff eller säger det ingenting?

[Rickard]

Rickard, liten fråga.

Det här om medeltemperaturen är lätt att förstå sig på men du skriver
"En dåligt dimensionerad anläggning, där kollektorn är för kort för det effektuttag som värmepumpen kräver ger ett för högt deltaT"

Om man gör ett borrhål alldeles för långt så tryckfallet blir för högt för cirk pumpen då kommer deltaT bli för högt då pumpen inte orkar dra runt vätskan snabbt nog. Är borran rätt dimensionerad kan man reglera deltaT med cirkpumpens hastighet men jag måste få förklarat varför det blir högt deltaT vid en underdimensionerad borra, blir den inte bara väldans kall?

Helt rätt, det är medeltempen som blir låg, alltså deltaT berg/kb som öker med en kort borra, inte deltaT på KB.

Med mitt inlägg ville jag bara tydliggöra att det är många olika saker som avgör hur "bra" en borra är, det viktigaste med en bra borra är en hög medeltemp, men även ett deltaT inom rimliga gränser är en viktig faktor.


TIll Roland:
Helt riktigt, den högre deltaT som fås av ett bra borrhål kan enbart bero på den högre COP:n som värmepumpen får med en varmare brine, så länge flödet är oförändrat.

Än en gång, det jag ville försöka tydliggöra var att det är många paramerar som styr deltaT, medeltemp och hur bra en borra faktiskt är.

[Roland]

Nu förstör ni för mig, jag som precis för första gången började tänka att min borra kanske är ok ändå eftersom jag bara har runt 2 i diff på högsta hastighet när den går hela tiden, trots denna diff brukar jag ju ha kall borra i princip hela vintern. Nu när den går bara en 15 min åtgången verkar jag ha över 2.5 i diff på högsta hastighet. Ska jag trots allt vara glad att jag kan få låg diff eller säger det ingenting?

Differensen, skillnaden mellan KBin och KBut och temperaturnivån i sig, dvs var på temperaturskalan KBin resp. KBut ligger ha lite med varandra att göra. För en och samma pump är det så att när KBin sjunker minskar differensen något. Pumpens effekt sjunker när KBin sjunker. Det gör att är differensen minskar något då pumpen tar mindre värme från köldbäraren.

Att differensen ökar när pumpen går 15 minuter åt gången jämfört med kontinuerlig drift beror på att KBin är högre när borrhålet inte belastas så mycket. Då tar pumpen mer effekt från köldbäraren. När pumpen gör varmvatten minskar differensen något jämfört med radiatordrift. Varmare värmebärare betyder lägre effekt på pumpen = mindre differens.

Det finns ingen anledning att var glad över låg differens. I det här fallet är den nog för låg (om differensen är riktig, givarna kan visa fel någon grad) med tanke på pumpstorleken. Skulle tro att det fungerar bättre i läge 2 på köldbärarpumpen.

[Roland]

Om man gör ett borrhål alldeles för långt så tryckfallet blir för högt för cirk pumpen då kommer deltaT bli för högt då pumpen inte orkar dra runt vätskan snabbt nog. Är borran rätt dimensionerad kan man reglera deltaT med cirkpumpens hastighet men jag måste få förklarat varför det blir högt deltaT vid en underdimensionerad borra, blir den inte bara väldans kall?

I och med att borran blir kall minskar pumpens effekt. Det medför att värmeuttaget från köldbäraren minskar. DeltaT blir alltså mindre med en underdimensionerad borra.

[fredde_l]

tackar för bra inlägg  , men som denna Ã¥rstiden nu vad ligger era KBin pÃ¥ ?
vore kul att jämföra lite!
jag hade när den gjorde värme idag KBin +4,6grader och KBut -0,2 men cirkulationspumpen på 80%. har iof bara kört borran i 2dygn ännu så den kommer väl sjunka ytterligare.

Skickar ut på elemeneten 41grader vid 0 grader ute. 22 grader inne!
har 195m aktivt borrhål och en Nibe 1145 på 10kw. värmer överplan på 150m2 och en källare på 100m2.

tacksam för tankar och svar:)

[Plutus]

Jag kan krångla till det lite mer, stryporganet i värmepumpen (expansionsventilen) styrs av förångningstrycket och suggastemperaturen. För att inga vätskedroppar ska följa med in i kompressorn måste sugastemperaturen vara några grader (minst 4) varmare än förångningen.
D.v.s. om man har 2 gr. delta t på kb måste förångningen ändå vara lägre för att suggastemperaturen ska bli 4 gr. högre, eftersom suggastemperaturen kan aldrig bli varmare än inkommande kb. Det bli alltså samma förångning med delta t 2 eller 4 gr. ( i alla fall om växlaren inte är för liten) Därför har moderna värmepumpar mycket högre delta t än äldre. mindre KB-pump, mindre elförbrukning, samma förångning.