Jepp, tänkte inte på detta själv men så är det troligen.
I meny 5d (och 5e om man har 2 kurvor) ställs max framledning in.
Default är 55 °C är default, prova att ställa upp detta till 65 °C så kommer troligen värmen från gaspannan shuntas ut i systemet.

Jepp, tänkte inte på detta själv men så är det troligen.
I meny 5d (och 5e om man har 2 kurvor) ställs max framledning in.
Default är 55 °C är default, prova att ställa upp detta till 65 °C så kommer troligen värmen från gaspannan shuntas ut i systemet.

Frågan är om det finns någon maxtemperatur på framledningen inställd och att det är den som gör att när framledningstemperaturen blir så hög som krävs vid -8 ute så blir den inte högre.

Jag tänkte att det kunde var läckage i shuntventilen så att det var lite cirkulation genom gaspannan även när den inte gick och att det är därför rören från pannan var varma. Men om de rören är varmare än framledningen från värmepumpen kan det inte vara förklaringen. Om gaspannan inte har varit igång är det då ett mysterium hur rören kan bli varma.
Det är så jag också ser det, shuntventilen bör öppna tills framledningstemperaturen vid givaren blir sådan att gradminuterna börjar betas av. Frågan är om det finns någon maxtemperatur på framledningen inställd och att det är den som gör att när framledningstemperaturen blir så hög som krävs vid -8 ute så blir den inte högre.

Gradminutersräknaren blir det den blir, men med så stort underskott borde den köra på för fullt med värme från gaspannan. 

Så röret från pannan till shunten är riktigt varmt men efter shunten inte lika varmt?
Hur vet du att den inte gått på hela helgen?
Och varför är gradminutersräknaren i botten (-3400)?

Vad jag kan se så har du inga termostater som stryper, och jätteunderskott på gradminutrarna.
Är det kallt inne?

Jag tror också att 70 °C på gaspannan är korrekt.
Och den ska startas först när gradminutrarna når -500 (-200 + -300) vilket har skett i din avläsning.
Går gaspannan kontinuerligt?
Annars är nått fel, kolla om shunten har öppnat helt?
Om shunten är helt öppen är det kanske för dåligt flöde generellt så att värmen från gaspannan inte kommer ut i systemet som den ska?

När gaspannan startar så ska VB-fram öka och gradminutrarna öka till -200 (tror jag) om allt är korrekt.

Värmepumpen är försedd med 2 returer vilket gör att man skulle kunna koppla om dom så att bara en kompressor på ena värmepumpen värmer varmvattnet.
Det står på sid 18 i manualen hur man ställer in grejerna för att fixa till detta om du kan förmå en rörkrökare att göra jobbet.
Se har du 3 kompressorer för värmning av huset, och om värmepumparna är ihopkopplade rätt kommer kompressorerna kopplas in en och en för att reglera värmen, värmepumpen med lägst nummer är det som styr.

Men för att förbättra situationen som grejerna är ihopkopplade nu:
Vad jag kan se på ritningen är det tokigt att ha 2 olika framledningskurvor, ställ om meny 19 till en 0:a så att det bara är en kurva.
Enda anledningen att ha 2 kurvor är om de båda kompressorerna värmer var sitt värmesystem, men det ser ut som att de jobbar mot samma framledning och då är det som sagt helknäppt.

Temperaturen på gaspannan är nog korrekt, men det skulle vara intressant att veta vad det står i meny 9b, 9c och 9d.
det är TS-°min i 9d som avgör när gaspannan kopplas in och VP-°min B i 9b som avgör när kompressor 2 startar, VP-°min ska vara lägre än TS-°min så att båda kompressorerna jobbar innan gaspannan tillåts.

Eventuellt kanske shuntparametrarna i meny 12 skulle behöva justeras om gaspannan går ryckigt, man kanske behöver snabba upp shunten så att värmen från gaspannan hinner ut i systemet innan den slår ifrån på termostaten.
Det man ska sikta på är att värmepumpen själv reglerar på och av på gaspannan, den ska inte komma upp i 70 °C och slå av på termostaten.

Blir det bilder vore det bra med en på en typisk radiator också.

Menar du att gaspannan går hela tiden? 
Värmepumpen kan annars styra start och stopp på denna så att den bara går då tillskott behövs.
Man ställer då in starttemp för inshuntning via pannan i meny 2 så att shunten inte öppnas innan pannan har hunnit bli varm.
Detta är en mycket egendomlig installation. 

Jag inser att jag har tänkt fel vad gäller gaspannan. Jag har sett den som en panna med liten vattenvolym, ungefär som gaseldade varmvattenberedare man kan se i sydliga länder. Sådana kommer det varmt vatten ur först när brännaren tänds. Men det är ju en gammal oljeeldad panna som man har satt en gasbrännare på. Den måste rymma en massa vatten, förmodligen finns det en varmvattenberedare i den också. Då är brännarens effekt inte relevant och det är ingen mening med att mäta vilken effekt den har. Det är lätt att trampa snett när man inte ser anläggningen framför sig annat än i huvudet.

Förmodligen står pannan uppvärmd hela tiden, gasbrännaren går för att ersätta varmhållningsförlusterna och den värme som går ut i radiatorsystemet när tillsatsen går in. I så fall skulle nog tillsatsvärmen fungera bättre om man sänkte temperaturen i pannan till t.ex. 60 grader. Det är då mindre risk att tillsatsvärmen kopplas ur pga att framledningstemperaturen blir för hög.

Om det nu är så att pannan står varm hela tiden och den är gammal blir det nog rätt stora värmeförluster den vägen. Gamla oljepannor var inte så välisolerade. Är det varmt i pannrummet?

Kanske är radiatorerna lite för hårt instrypta, med en lägre tempdiff kan man kanske ha en lägre kurva också?

Jag undrar om det räcker med att höja drifttermostaten. Det måste komma en signal från värmepumpens reglersystem om att det behövs tillsatsvärme också. Annars ska den inte gå igång. Drifttermostatens funktion är nog mest att stänga pannan när temperaturen har kommit upp till övre gränstemperaturen.

Höja farten på cirkulationspumpen är lite tveeggat. Ett av problemen är hög returtemperatur. Har man en radiator där framledningen är 55 grader och returen 45 grader avger den ungefär lika mycket värme som en radiator där fram är 51 grader och returen 49 grader. Det är samma medeltemperatur men finlir i värmeöverföringen gör att det ändå blir en liten skillnad i värmeavgivning som dock inte är större än att vi kan bortse från den. Eftersom hög returtemperatur är ett hinder för att köra bägge pumparna skulle det inte underlätta lösningen av det problemet.
Max tillåten returtemperatur är inställd på 46 grader. Enligt manualen ska det gå att ställa upp den temperaturen till 50 grader.

Enligt första inlägget var börvärdet 53 grader när det var -4 ute. Det är hög temperatur. Det är vad mitt hus behöver vid -17 ute. Det är vanligt att radiatorsystem är dimensionerade för 55 grader framledningstemperatur och 45 grader på returen vid dimensionerande utetemperatur som är ca -18 i Stockholm. Behövs det verkligen så hög framledningstemperatur för att få önskad innetemperatur? I och med att radiatortermostaterna är borplockade finns det två förklaringar:
- Radiatorsystemet är inte lämpat för en värmepump när det är riktigt kallt ute.
- Man har inte ställt in flödena till radiatorerna. Det finns radiatorer som "kortsluter" flödet (vattnet passerar så snabbt genom dem att det inte kyls av nämnvärt) vilket gör att pumpen måste arbeta vid onödigt hög temperatur.

När är huset byggt? Det kan ge en indikation om för vilka temperaturer radiatorsystemet är designat.

Är radiatorsystemet ett högtemperatursystem kommer en ackumulatortank inte att hjälpa mycket. Nu är det rätt sannolikt att bristande intrimning av radiatorerna är ett problem. Det tar tid att göra det och installatörer brukar inte bry sig om det. Jag skulle rekommendera en ordentlig genomgång av systemet innan ni sätter igång med några ombyggnader. Det kanske går att få anläggningen att fungera om man vet vad det är som är problemet.

Jag undrar om det räcker med att höja drifttermostaten. Det måste komma en signal från värmepumpens reglersystem om att det behövs tillsatsvärme också. Annars ska den inte gå igång. Drifttermostatens funktion är nog mest att stänga pannan när temperaturen har kommit upp till övre gränstemperaturen.

Höja farten på cirkulationspumpen är lite tveeggat. Ett av problemen är hög returtemperatur. Har man en radiator där framledningen är 55 grader och returen 45 grader avger den ungefär lika mycket värme som en radiator där fram är 51 grader och returen 49 grader. Det är samma medeltemperatur men finlir i värmeöverföringen gör att det ändå blir en liten skillnad i värmeavgivning som dock inte är större än att vi kan bortse från den. Eftersom hög returtemperatur är ett hinder för att köra bägge pumparna skulle det inte underlätta lösningen av det problemet.
Max tillåten returtemperatur är inställd på 46 grader. Enligt manualen ska det gå att ställa upp den temperaturen till 50 grader.

Enligt första inlägget var börvärdet 53 grader när det var -4 ute. Det är hög temperatur. Det är vad mitt hus behöver vid -17 ute. Det är vanligt att radiatorsystem är dimensionerade för 55 grader framledningstemperatur och 45 grader på returen vid dimensionerande utetemperatur som är ca -18 i Stockholm. Behövs det verkligen så hög framledningstemperatur för att få önskad innetemperatur? I och med att radiatortermostaterna är borplockade finns det två förklaringar:
- Radiatorsystemet är inte lämpat för en värmepump när det är riktigt kallt ute.
- Man har inte ställt in flödena till radiatorerna. Det finns radiatorer som "kortsluter" flödet (vattnet passerar så snabbt genom dem att det inte kyls av nämnvärt) vilket gör att pumpen måste arbeta vid onödigt hög temperatur.

När är huset byggt? Det kan ge en indikation om för vilka temperaturer radiatorsystemet är designat.

Är radiatorsystemet ett högtemperatursystem kommer en ackumulatortank inte att hjälpa mycket. Nu är det rätt sannolikt att bristande intrimning av radiatorerna är ett problem. Det tar tid att göra det och installatörer brukar inte bry sig om det. Jag skulle rekommendera en ordentlig genomgång av systemet innan ni sätter igång med några ombyggnader. Det kanske går att få anläggningen att fungera om man vet vad det är som är problemet.

Det kan inte vara så enkelt att om du flyttar framledningsgivaren till före gaspannan så kommer den gå betydligt längre?

Med mer effekt orkar dom ju få upp framledningen mer. Så som det är nu verkar 46 graders framledning på radiatorerna  lika mycket värme som kompressorn kan producera. Dubblar du tex effekten så orkar den ju högre framledning. Jag har följt din tråd och har tänkt på det med dina dubbla värmekurvor. Tänkte också om dom använt den ena för gaspannan men förstår så fall inte varför. Får du tag på en duktig röris så kan dom nog fixa till det där. Men jag tycker definitivt du ska låta alla kompressorerna gå på värme om det behövs. Den ena kan alternera med att värma varmvatten. Oftast är det kallast på nätterna och då är inte varmvatten uttaget stort. Då känns det synd att låta den ena värmepumpen stå stilla och behöva spetsa med gas.
Det kan inte vara så enkelt att om du flyttar framledningsgivaren till före gaspannan så kommer den gå betydligt längre? Jag tror också att gaspannan har så pass mycket effekt att den värmer fort och då stiger framledningen fort eftersom givaren sitter direkt efter. Och då stannar den igen. Har du den på returen till gaspannan tror jag den kommer gå ända upp till din beräknade framledning. Har du tid hade jag nog testat det och haft bevakning på det och sett vad det ger för resultat.

Om pumpen klarar ett par minusgrader ensam utan gaspannan ska bägge pumparna tillsammans klara ca -15 till -20 utan gaspanna om man kunde få det att fungera och inte varmvattenförbrukningen är våldsamt stor.

Nu klarar en pump ner till några minusgrader, dvs 20 graders temperaturskillnad inne-ute om man antar att hushållsel och boende värmer en del. Det verkar som om gaspannan bara klarar att värma motsvarande 5 grader lägre utetemperatur. Med tanke på att 30 kW värmepump klarar att värma huset ca 20 grader är det inte mycket effekt den bidrar med. Det blir bara 7-8 kW i snitt.

Gaspannan går bara korta tider. Temperaturgivaren för framledningen sitter efter gaspannan. Kan det vara så att pannan har så hög effekt att när den går igång når man snabbt en temperatur på framledningen som antingen räknar gradminuter väldigt snabbt eller att den slår ifrån pga någon inställd maxtemperatur, har för mig det kallas hysteres på Nibespråk. Det skulle förklara varför det inte blir problem med hög retur när gaspannan hjälper till. Den går aldrig tillräckligt länge för att det ska kunna bli det. Vad säger de som kan Nibes reglersystem?

Det vore intressant att veta hur mycket framledningstemperaturen ökar när gaspannan går igång.

Om pumpen klarar ett par minusgrader ensam utan gaspannan ska bägge pumparna tillsammans klara ca -15 till -20 utan gaspanna om man kunde få det att fungera och inte varmvattenförbrukningen är våldsamt stor.

Nu klarar en pump ner till några minusgrader, dvs 20 graders temperaturskillnad inne-ute om man antar att hushållsel och boende värmer en del. Det verkar som om gaspannan bara klarar att värma motsvarande 5 grader lägre utetemperatur. Med tanke på att 30 kW värmepump klarar att värma huset ca 20 grader är det inte mycket effekt den bidrar med. Det blir bara 7-8 kW i snitt.

Gaspannan går bara korta tider. Temperaturgivaren för framledningen sitter efter gaspannan. Kan det vara så att pannan har så hög effekt att när den går igång når man snabbt en temperatur på framledningen som antingen räknar gradminuter väldigt snabbt eller att den slår ifrån pga någon inställd maxtemperatur, har för mig det kallas hysteres på Nibespråk. Det skulle förklara varför det inte blir problem med hög retur när gaspannan hjälper till. Den går aldrig tillräckligt länge för att det ska kunna bli det. Vad säger de som kan Nibes reglersystem?

Det vore intressant att veta hur mycket framledningstemperaturen ökar när gaspannan går igång.