Rätt med RF men inte vilken typ som helst, det bör vara ett ferritiskt (magnetiskt) rostfritt stål i en miljö där vattnet är mjukt.

Absolut!
Här där jag bor använder man avsaltat vatten i kommunens VA. Det smakade ingenting så man började salta tillbaka det lite. Efter några år visade det sig att de flesta som hade VVtankar (till sina värmepumpar) anslutna måste byta dem pga att de korroderade sönder. Vi med eget brunnsvatten har inga sådana problem

Förmodligen inte, Thermia har bara vad jag vet rostfria så därför jämförde jag med en Nibe RF. Nibes CU kostar knappa 11.000:- Så det skulle gå att tjäna 2000:- på att välja en sådan.
Jag är ingen expert på VVB och vilka material man ska välja, CU skulle jag tro går utmärkt hos oss, finns det någon fördel/nackdel med RF jämfört med CU?
Sedan har Thermia ett antal olika VVB för VP som är anpassade för deras olika modeller av värmepumpar. Dels så spelar effekten in, tror om man har en 12kW-pump eller uppåt så är det en speciell modell för det, och när jag sa att den gärna får funka bra med en framtida inverter så var det tydligen en annan modell som passade bäst. Jag antar att skillnaden ligger i längden på laddslingan i tanken.

Återupptar tråden eftersom jag nu har fått lite priser från Thermia-återförsäljaren.
Ett nytt styrkitt till Thermian kostar knappt 2900:-, då får jag ny display och front, nytt reglerkort och reläkort med nyaste programvaran. Och då ingår buffertstyrning och även rättningar på andra "fel" som jag har i dagens programversion. Måste säga att jag trodde det skulle vara dyrare...
Det som tillkommer då är ett reläkort om jag vill styra extern CP och shunt, men jag kommer i första läget prova att styra dessa utanför VPn. CP slår jag av manuellt när värmesäsongen är över och shunten får antingen stå helt öppen eller regleras med vedpannans reglersystem med innegivare.

En ny 200liters Thermia beredare kostar däremot lite mera, drygt 13.000:- men den håller förmodligen längre än min nuvarande VP så då gör jag en besparing i framtiden när det är dags att byta ut VPn. Och förhoppningsvis håller min nuvarande VP lite längre eftersom den kommer minska mina VV-körningar med mer än 2h per dag.
Och kollar jag vad motsvarande Nibe kostar så är Thermia billiga. Billigaste på nätet jag kan hitta en Nibe 200liters VV Rostfri för är nästan 14.000:- Ser ofta vissa som påstår att Thermia är dyra och Nibe ska det va, men alltid när jag har fått priser på Thermia så är de då inte nå dyrare än vad lågprisbutikerna på nätet vill ha för motsvarande Nibe prylar...visst det är lite besvärligare när man måste gå via återförsäljare än när man kan sätta sig vid datorn och beställa och ha grejjerna på några dagar...

Flödena har jag ingen koll på, nytt radiatorsystem förra året men tror inga flödesberäkningar gjordes. Vi satte så stora radiatorer som bara gick på nedervåningen och lite mindre på övervåningen, med några få undantag där befintliga radiatorer återanvändes. Misstänker att rörisen drog rören på känsla. Allt har fungerat perfekt, övervåningen har jag fått strypa rejält för det blev på tok för varmt där, plus de radiatorer som vi har återanvänt har vi fått strypa lite grann eftersom de bara är 11or så de inte skickar igenom vattnet för fort, övriga radiatorer har fri fart. Nu med -30 igår så hade jag en FL-på 39grader och CP i VPn snurrade på i c:a 40% för att hålla 8 graders deltaT. Vet inte om detta säger er så mycket. Inga flödes ljud eller så, och inga problem att få fram värme i alla radiatorer. När jag vedeldar så kör jag den CP:n på lägsta fart och det funkar också bra, vet inte hur flödes problem skulle uppenbara sig förutom att för högt flöde ger oljud...

I mitt fall kopplar jag isf in VP i toppen resp. botten av tanken, Shunten tar en bit ner i tanken och skickar tillbaka vattnet in i tanken en bit från botten. Alltså borde knäppfunktionen fungera.

Misstänker även att min gamla Thermia inte har stöd för buffertstyrning, behöver jag då flytta FL-givaren eller kan den sitta där den sitter idag?

Har ju i en annan tråd funderat kring om jag ska bygga ut systemet med arbetstank eller volymtank, detta ger ju +1 till arbetstanken. Om jag införskaffar en separat VV-beredare till VPn så har jag två 500l ack-tankar med shunt och styrning inkopplade och färdiga att användas som arbetstank/ar. Kan lätt välja om 500 eller 1000l ska användas.
En fråga, shunten sitter ju där den sitter med in och utlopp. Visst bör jag eftersträva att montera FL från VP så högt som möjligt i tanken (expansionsledningen var min tanke) för att minimera risken för knäppningar och RL så lågt som möjligt?

<Carl N>Förstår inte att man bygger in en tröghet i själva givarna, vore väl bättre om man i styret kunde sätta trögheten själv. T.ex. att styret styrde mot den snitt utetemp som var för 4 timmar sedan eller något liknande.

Visst, men finns inte den funktionen så får man uppfinna själv. 
Vad har du för fasadmaterial i huset?
Ett alternativ är att t ex omge utegivaren med nått material, typ påse med sand, för att få den lite trögare.

Rumsfaktorn har jag alltid haft på 4 eftersom jag har allmänt dåliga erfarenheter av styrsystem med utegivare, i slutändan är det ju alltid innetempen som är det intressanta och då ska innegivaren ha så mycket makt som möjligt. Men det hjälper föga när innegivaren har en inbyggd tröghet, den kan i många timmar påstå att det är 20,8 (övertemp) när det egentligen är 20,3 (undertemp) det ger mig i slutändan ett börvärde som är 2K för lågt. Jag har en DS1820-givare i samma hus som innegivaren för att mäta verklig innetemp.
Jag kanske ska sätta rumsfaktorn till 0 istället eftersom då kommer inte innegivaren att kompensera fel som den gör idag, men detta är inte grundproblemet. Värmesystemet är för snabbt, är det en rejält stor systemförstorare som är lösningen, jag har ändå problem med en del knäppningar och skulle inte gråta av att få lite färre starter.
Jag har idag en 10kW pump som klarar driften ner till DUT -32 om den slipper göra VV. Ett radiatorsystem på c:a 150liter och som behöver ungefär 40/32 i FL/RL vid DUT. Skulle en volymtank på 200l minska problemen?
<Carl N>Förstår inte att man bygger in en tröghet i själva givarna, vore väl bättre om man i styret kunde sätta trögheten själv. T.ex. att styret styrde mot den snitt utetemp som var för 4 timmar sedan eller något liknande.

Du kan öka rumsgivarens påverkan i styrdatorn så att den reglerar mer på rumstemp och mindre på utetemp.

10.7 Justering av rumsfaktor
Rumsfaktorn visas endast om rumsgivare är installerad. Rumsfaktorn påverkar värmekurvan och kan ställas in
från 0 (= ingen påverkan) till 4 (= maximal påverkan).
För golvvärme rekommenderar vi en inställning mellan 1-3 och för radiatorvärme mellan 2-4.
Inställningen görs under meny ”Värmekurva” och är benämnd ”RUM FAKTOR”.