Ämne: VVS för nybörjare

[25fOCUS]

Det är nog ingen tickande bomb , du säger rätt  dimensionerat , naturligtvis , men frÃ¥gan var inte sÃ¥ ,utan om vad som kunde göras  , du tillstÃ¥r att det ska vara termostat för frysskydd , det som jag skrivit , är det nÃ¥got fel i informationen
sÃ¥ fÃ¥r du utveckla det närmare  , om inte sÃ¥ vill jag att du konstaterar riktigheten som jag framfört , klart det finns olika varianter pÃ¥ konstruktion , men ändock finns frysrisken vid ev. fel i anläggningen , vad som kan hända vet ingen

[Perak]

Har du direkt uteluft in i batteriet sÃ¥ ska det vara en termostat +5C min pÃ¥ kallaste sidan i batteriet , som stoppar fläkten och stänger spjället ,men värmen mÃ¥ste fortsätta att gÃ¥ ,  helst med fjäder dÃ¥ det gÃ¥r fortare ,  motströms sÃ¥ fÃ¥r du det varma närmast utblÃ¥s , dÃ¥ kan returen bli kall och frysa , om du stÃ¥r och tittar pÃ¥ batteriet och det knäpper till , sÃ¥ hinner du inte stänga fläkten innan det fryser ihop , tack och adjö till batteriet , medströms varmt till kalla luften men den kyls lite vid utblÃ¥set ,

Helt riktigt det du säger om frysskyddstermostat, stoppa fläkt och spjäll. Vad jag vänder mig emot är det du säger att spjället helst skall ha fjäder för att det skall gÃ¥ fortare att stänga, och att man inte hinner stänga fläkten innan det fryser, om det är motströmskopplat. Det är fel. Jag ids inte gÃ¥ in pÃ¥ nÃ¥gra räkneexempel nu men. LÃ¥t säga att batteriet är dimensionerat för  80/40 vilket inte är helt ovanligt i Gamla anläggningar. Man har en viss luftomsättning man vill värma frÃ¥n DUT. Är batteriet anpassat för den luftmängd man vill byta sÃ¥ kommer returtemperaturen vara 40 grader pÃ¥ returen. Även om det är motströmskopplat. Frysrisken uppstÃ¥r dÃ¥ man av nÃ¥gon anledning förändrar dom förutsättningarna. Vanligtvis ändrad verksamhet, som gör att man vill öka luftomsättningen. Gör man dÃ¥ inget Ã¥t batteriet, eller värmetillskottet, sÃ¥ riskerar man att det fryser. Eller om det är andra fel i anläggningen naturligtvis. Frysspjället skall för övrigt vara försett med returfjäder. Strömlöst stängd, för att inte eventuella frÃ¥nluftsfläktar skapar undertryck om tilluften fallerar.

Glömde en sak :: Ett värmebatteri som ska värma uteluft är ett hetvattensystem och fodrar varmt ,
om uteluften är ca -10C sÃ¥ batteriet ha  ca +70C för att inte frysa , klart det beror pÃ¥ hur stort batteriet är , men normalt
sÃ¥ är det väldigt tät med rören i batteriet och mÃ¥nga flänsar för överförning av värmen , en VP kan inte försörja ett sÃ¥dant batteri , kanske om det är litet  , men dÃ¥ faller ändamÃ¥let med luftvärmen

Jo man kan visst använda en VP för uppvärmning av tilluft. Bara att anpassa batteriet till den temperatur och det flöde man har möjlighet att plocka ut från VP. Och beroende på behovet av luftomsättning naturligtvis.

[villvetamer]

Slänger in en fråga om Asbest

De senaste dagarna har det skett en asbestsanering i lokalerna på mitt jobb.
Jag noterade följande:

-Det skall i detta första läge vara golvmaterial (asbest under golvmatta) som har tagits bort.
-Det låg fullt med svart slipdam på golvet i vissa av rummen.
-Hantverkaren hade en sugmaskin med någon form av skynke (såg ut som en liten hytt, typ sluss). Det var en gul lapp på ett av de rumen som sanerades, dock var flera dörrar öppnade med tillträde till de rum som han arbetade med trots att lappen var kvar på dörren och folk sprang i korridorerna.
-Jag är ej säker på om han hade egen maskin med undertryckssug, men det kan han ev. ha haft.
-Jag kom för sent för att se om han plastat in områden i form av slussar, men de gula säckarna som är markerade med asbestavafall var fyllda med genomskinlig plast.
-När han jobbat färdigt så öppnades dörrarna till rumen som sanerades. Folk sprang i korridorerna precis brevid där saneringen pågått.
-De plastkassar där asbestmaterialet låg var öppna i vissa fall (dvs. ej igentejpade).
-Ventilationen var inte heller den avstängd i lokalen utan gick som vanligt (roterande VVX i fastigheten).

Jag läste följande artikel: https://www.hd.se/2010-11-04/oro-for-asbest-vid-renovering
http://asbest-sanering.se/asbestsanering-lagar-och-tillvagagangssatt

..och blev fundersam över om förfarandet gått rätt till.

Oavset hur bra sugmaskinen är så lär det virvlat upp asbest i luften och definitivt lär det virvlat när han släpade omkring de öppna avfallspåsarna (ironiskt nog stod det på de gula påsarna att de MÅSTE förseglas).

Jag vet att asbestdebatten urartat något till lite av en hysteri på senare tid, men är detta OK förfarande?
I länkad artikel står det att asbest sjunker ca 1 meter på 12 timmar. Det betyder att dam som virvlat upp finns kvar länge i luften.

[Rickard]

Det är väl som vanligt, de firmor som tar på sig skitjobben som ingen annan vill göra tar både bra betalt och skiter i alla regler.

[villvetamer]

Jo, så kan det helt klart vara.
Känns trist att tredje man (dvs. hyresgästerna) skall drabbas.

[Rickard]

Mmm, men samtidigt så är nog reglerna mest ett skydd för de som arbetar med dessa saker, så allra väst är det nog för arbetarna som utsätter sig för risken utan att kunna "ta på" faran innan det är för sent och de har lungcancer.

[Perak]

Det blir inte som du beskriver. Om man köper saneringen frÃ¥n ett seriöst saneringsföretag. En seriös beställare köper Inte en sanering pÃ¥ fast pris, och en seriös sanerare sanerar inte pÃ¥ fast pris. Det är som att uppmana till fusk. Men dessvärre  finns det gott om "sanerare" frÃ¥n forna östblocket som inte är sÃ¥ noga med täckning, slussar och personligt skydd.
Tyvärr finns det allt för många som är auktoriserade, men som fuskar ändå.
Jag tycker du skall anmäla till ditt skyddsombud i första hand. Annars till Arbetarskyddet. Fuskare skall bort inom alla branscher, men framförallt när det även drabbar andra.

[villvetamer]

Slänger in en fråga om olika kylmetoder:
Hörde en diskussion om kyla på jobbet idag. Det var fastighetskötaren som slängde sig med begrepp som "adiabatisk kylmedelskylare" och "vattenbegjutning av kylmedelskylare". Det handlade om ett projekt där det tydligen skall installeras komfortkyla i våra lokaler.
 
Vad är skillnaden mellan s.k. vattenbegjutning av kylmedelskylare och s.k. adiabatisk kylning?
Jag har googlat lite men hittar inte några mer fördjupade förklaringar.

Som jag tolkat saken sÃ¥ kör man vattenbegjutning av kylmedelskylare varma dagar. Och det gÃ¥r till sÃ¥ att man sprayar vatten frÃ¥n smÃ¥ dysor (vattendimma) pÃ¥ de lammellerna där köldmediet passerar. Vattnet förÃ¥ngas och tar dÃ¥ energi frÃ¥n köldmediet. 

I fallet med adiabatisk kyla så förkyls luften innan den blåses på lammellerna genom att passera någon form av blöt cellulosa membran(?)... (det är den teknik jag hittat info om).
Jag har dock ej fått kläm på riktigt hur dessa cellulosa membran fungerar ...om det liksom rinner vatten på utsidan av dem som luften kommer i kontakt med. Om så är fallet innebär det att vattnet som kommer i kontakt med luften förångas och sedan sänker luftens temperatur... luften skulle i så fall ha en lägre temp innan den ska kyla lammellerna med köldmedie

Tacksam om någon kunnig kan reda ut detta

[svenske kocken]

Är det inte genom att vattenbegjuta tex kyllameller man brukar sprida legionella?

[Rickard]

Tror det är ett vanligare problem i kyltorn där temperaturerna är högre.
Men, frågar jag mig, kan det verkligen bli mer kyla för att man vattenbegjuter ett kylbatteri, de brukar ju i normalfallet drypa av fukt som det är?

[svenske kocken]

Jag har för måååånga år (slutet av 60 talet) sedan varit med och installerat en kylanläggning där man lät kallt vatten rinna över "element" för att sänka temperaturen på "kylmediat" som sedan pumpades vidare till takkonvektorer. Under "elementen" var det en "balja" som fångade upp vattenöverskottet innan det ledes bort. I den "baljan" levde och trivdes div organismer och anläggningen togs ur bruk någon gång i slutet av 70 talet eller början av 80 talet. Och jag tycks minnas att det var legionellan som var orsaken till att anläggningen stoppades.

[Rickard]

Men om man kyler kylmediat med kallt vatten så kan det ju omöjligt ta sig in i en ventilationsanläggning, det är ju separerade system.
Möjligen var rummet där vattenbegjutningen och uppsamlingskärlet fanns, och ventilationen ut från det rummet - en riskfaktor.

@villvetamer
Kan du inte fixa en systembeskrivning så vi får se om det är separerade system, eller om de tänkt vattenbegjuta inuti ventilationssystemet.

[torbjorn_forsman]

Om den sak som ska kylas har högre temperatur än daggpunkten hos omgivande luft, så kan kyleffekten förbättras genom att man sprutar vatten på den.
Så det går inte att säga något generellt, det beror på vilka temperaturer det är frågan om i ett specifikt fall och inte minst på hur vädret är för dagen.

[Rickard]

Ja, men rent generellt så kan man nog ändå påstå att det som regel sker fuktutfällnad på kylelement inuti ventilationsanläggningar.
Så har det i alla fall sett ut på alla aggregat som jag inspekterat och underhållit.
OM kylningen är aktiv i alla fall.

[villvetamer]

@villvetamer
Kan du inte fixa en systembeskrivning så vi får se om det är separerade system, eller om de tänkt vattenbegjuta inuti ventilationssystemet.

I detta fall rör det sig om en kylmedelskylare som ska vara placerad uppe på taket och där vattenbegjutningen sker. Dvs. ej inomhus. Det skall tydligen sitta någon form av VVX i UCn där KM växlas mot KB. KBn i sin tur passerar in i vanliga kylbatterier i ventilationen i fastigheten (vi har många aggregat pga stor byggnad).
 
Det diskussionen (jag tjuvlyssnade  ) handlade om var som jag förstod, huruvida man ska köra med dysbefuktning eller s.k. adiabatisk kyla.  Nu har jag läst pÃ¥ lite pÃ¥ nätet och även dysbefuktning är en typ av adiabatisk kyla ..nÃ¥väl...

Dysorna sprutar tydligen vattnet i en vinkel snett ut från KMKn dvs. ej rakt på lamellerna. Genom att vattnet förångas tas som bekant energi från luften vid fasövergången. Luften kyls innan den passerar lamellerna.
Den andra metoden innebär att luften passerar en kammare, placerad före kyllamellerna, där vatten sprayas på den passerande lufte. Genom att det är en kammare så får man högre effektivitet (läs: verkningsgrad) jämfört med vanlig dysbefuktning.
Det är någon form av celulosapads som luften passerar in till kammaren samt även ut från denna.
I båda fallen är det inget vatten som sprayas direkt på lamellerna.