0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Den löser väl som vanligt på driftspressostaten när det blir "för" varmt, din höga temp på framledningen beror nog på att du har så pass låg temp på returen, trycket stiger inte lika fort med stort deltaT gissar jag.
Jag skulle gärna se diagram som bevisar att du får högre COP med så stor tempdiff över din beredare. Tror inte att 15ºC är bättre än 10ºC...
En effektivare pump eller ett effektivare körsätt borde inte ta längre tid på sig.Jag satsar mina pengar på att han inte vet vad han pratar om.
Vilken tid det tar beror väl både på starttemp och sluttemp? Jag har i alla fall svårt att se varför just Nibe skulle ge högre COP vid onödigt stor tempdiff när det för alla andra typer av "värmeväxlare" är mer effektivt ju lägre tempdiff man har (förutsatt att den är tillräckligt stor för att få full kondensering av köldmediat), jag säger dock inte att jag vet att jag har rätt, utan att jag skulle vilja se data som visar på att COP vid t.ex 60/45 grader är högre än vid 55/45 grader.Den fördel som CarMan bevisligen får är en högre temp, men jag är däremot tveksam till den högre COP som påstås...
Han sa att det var knapt mätbar skilnad i COP, så vi struntar i det.därimot så svara han inte direkt på om det var mer skadligt att arbeta med den höga tempen, han verkar mer utgå från att man hållersig inom toleransena, genm att styrdatorn tillåter detta.Jag vet att jag får 60 grader i toppen, men jag får inte hela beredaren till 60 grader, så kanske det är samma energi innehåll som om jag kör med högre flöde?jag har ju väldigt kall retur, när driftpresostaten stoppar laddningen & så kall är väll boten på beredaren (46 ºC)
Citat från: CarMan skrivet 02 juli 2006, 19:03:21Han sa att det var knapt mätbar skilnad i COP, så vi struntar i det.därimot så svara han inte direkt på om det var mer skadligt att arbeta med den höga tempen, han verkar mer utgå från att man hållersig inom toleransena, genm att styrdatorn tillåter detta.Jag vet att jag får 60 grader i toppen, men jag får inte hela beredaren till 60 grader, så kanske det är samma energi innehåll som om jag kör med högre flöde?jag har ju väldigt kall retur, när driftpresostaten stoppar laddningen & så kall är väll boten på beredaren (46 ºC)Men hallå... skadligt på vilket sätt? drift pressostaten slår av vid 24.5 bar.Eftersom ditt vatten som värms befinner sig längre i kondensorn så blir det varmare efter kondensorn än om du hade haft högre flöde..Trycket i kyldelen är fortfarande samma och slår av vid samma tryck..inget farlig i det.Däremot så är mängden varmvatten du värmer mer skadligt än å värma mindre varmvatten, eftersom du får längre vv-laddningar.Med ett lägre flöde som du har så får du en vv-laddning som värmer varmvattnet några grader extra innan driftpressostaten slår ifrån, och det är väl fint.
Citat från: Digital skrivet 03 juli 2006, 08:52:50Citat från: CarMan skrivet 02 juli 2006, 19:03:21Han sa att det var knapt mätbar skilnad i COP, så vi struntar i det.därimot så svara han inte direkt på om det var mer skadligt att arbeta med den höga tempen, han verkar mer utgå från att man hållersig inom toleransena, genm att styrdatorn tillåter detta.Jag vet att jag får 60 grader i toppen, men jag får inte hela beredaren till 60 grader, så kanske det är samma energi innehåll som om jag kör med högre flöde?jag har ju väldigt kall retur, när driftpresostaten stoppar laddningen & så kall är väll boten på beredaren (46 ºC)Men hallå... skadligt på vilket sätt? drift pressostaten slår av vid 24.5 bar.Eftersom ditt vatten som värms befinner sig längre i kondensorn så blir det varmare efter kondensorn än om du hade haft högre flöde..Trycket i kyldelen är fortfarande samma och slår av vid samma tryck..inget farlig i det.Däremot så är mängden varmvatten du värmer mer skadligt än å värma mindre varmvatten, eftersom du får längre vv-laddningar.Med ett lägre flöde som du har så får du en vv-laddning som värmer varmvattnet några grader extra innan driftpressostaten slår ifrån, och det är väl fint.Menar du att det alltid är samma tryck i kondensorn, tror jag inte jag vill hålla med dig. Köldmediat kondenserar vid lägre tryck om temp är lägre i kondensorn, hävdar jag.
jo, det är klart . vi pratar nog om olika saker. lägre flöde ger ju så klart högre temp och därför också högre kondenseringstryck. vad som är skadligt med att pressa så hårt skulle i så fall vara att kompressorn får jobba mot ett högre tryck vilket på sikt borde ge större slitage, om man inte samtidigt kompenserar med varmare förångare så att tryckskilnaden minskar. det bör således inte vara lika påfrestande att plocka ut en hög temp på sommaren som på vintern om man har L-v pump. men det kan inte vara ekonomiskt att köra så, dels för att värmeövergången blir trögare vid lägre tempdiff och dels för att kompressorn får jobba hårdare och längre. samtidigt minskar kanske livslängden på kompressorn, jag tror det lönar sig i längden att ta el-tillskott på de sista 10 graderna.
Tryckgränserna som finns i systemet har som enda funktion att skydda mot otillåten tryckhöjning,Det viktiga är hur kompressorn mår och hur kan man kolla detta? jo genom att titta på kompressorns märkskylt och avläsa strömgränserna och mäta med en strömtång och kolla så att märkströmen inte överskrids, och att mäta hetgastemperaturen direkt efter kompressorn, vid temperaturer upp mot 115 grader så skulle jag stoppa driften! Det kan stå tex internal protected på märkskylten och då finns en inbyggd lindningsvakt som återställer sig genom att maskinen görs strömlös i ett par timmar. (skyddar för överlast)det kan finnas en liten hockeypuck med två kontakter placerad innanför höljet till kopplingsplinten på kompressorn (klixonrelä) detta skyddar även för överlast på kompressorn.men genom att mäta strömen så får man reda på om kompressorn arbetar hälsosamt, märkskylten anger alltid ett låst läge i förhållande till spänningen och står det 230volt så skall man alltid gå på märkströmmen och inte på ev, maxström. eller lockt rotor (LRA) eller dylikt. (man kan plåga kompressorn en hel del innan skydden löser) Och som sagt mät hetgastemperaturen! Oljan har en tendens att börja koksa om det blir för varmt här.
Så länge driftspressostaten inte löser, vad är problemet?
Köldmediet spelar inte så stor roll, det påverkar mest trycket man jobbar vid. R134a ber betydligt lägre tryck än R407c vid samma kondenseringstemperatur. Exemplet med R134a var mer med för att vissa att kondenseringstemperaturen är LÄGRE än utgående värmebärare i vissa driftfall.Poängen är att trycket i kondensorn blir lägre om man kör tex 45-55 ºC än om man kör 50-55 ºC på värmebäraren. Flödet halveras vid samma effekt, men temperaturdifferensen som driver väremöverföringen stiger, detta gör att kondenseringstemperaturen sjunker och därmed kondenseringstrycket, trots att utgående värmebärare är konstant. Det gäller att ta tillvara det kalla returvattnet på bästa sätt och inte blanda runt det och få en massa halvvarmt vatten.Kan man få bra skicktning och avkylning i VVB så kan man få högre varmvattentemperatur med bibehållet COP om man kör ett lägre flöde vid varmvattenladdning.PerJ
Citat från: PerJ skrivet 05 juli 2006, 20:04:42Köldmediet spelar inte så stor roll, det påverkar mest trycket man jobbar vid. R134a ber betydligt lägre tryck än R407c vid samma kondenseringstemperatur. Exemplet med R134a var mer med för att vissa att kondenseringstemperaturen är LÄGRE än utgående värmebärare i vissa driftfall.Poängen är att trycket i kondensorn blir lägre om man kör tex 45-55 ºC än om man kör 50-55 ºC på värmebäraren. Flödet halveras vid samma effekt, men temperaturdifferensen som driver väremöverföringen stiger, detta gör att kondenseringstemperaturen sjunker och därmed kondenseringstrycket, trots att utgående värmebärare är konstant. Det gäller att ta tillvara det kalla returvattnet på bästa sätt och inte blanda runt det och få en massa halvvarmt vatten.Kan man få bra skicktning och avkylning i VVB så kan man få högre varmvattentemperatur med bibehållet COP om man kör ett lägre flöde vid varmvattenladdning.PerJJag missförstod dig nog! men antar nu att du menar att vid mer normala förhållande "diff" blir ingående vatten för varmt och genom att öka diffen genom strypning så blir skiktningen bättre som då ger en lägre kondensering. Ok? men trycket "känns" högt ändå!Men som sagt mår kompressorn bra så! Varför kallar ni pressostaten för driftpressostat? jobbar maskinen normalt vid varmvattenuppvärmning genom att denna stoppar driften???