Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar - Märkesspecifikt => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Värmepumpar och installationsfrågor. => Nibe => Ämnet startat av: gladiac skrivet 07 december 2006, 10:18:06
-
Hejsan Alla.
Är nybliven ägare av en nibe 1230-6 och även ny här på forumet.
Har kört min VP i snart ett dygn men har några frågor.
1. När ska man läsa av VB fram/tillbaka enligt manualen ska det skilja mellan 5-10 grader.
Kollar jag när kompressorn går så är det en skillnad på ca 5-8 grader men kollar när efter en stund när
kompressorn stått still så skiljer det bara 0.5 - 1 grad,
2. Har en KB in på ca + 6 grader och en KP ut på ca +3 när kompressorn går är det bra ? känns lite högt men
det är ju varmt ute (just nu +7 grader), bättre det än för kallt.
3. Har haft lite vamt inne inatt , ca 22 grader , körde på kurva 9 och -2 på ratten , ska testa och sänka till kurva 8 eller vad tror ni om det ? ska jag ligga kvar på -2 på ratten? Svårt att veta hur det blir när det blir riktigt kallt ute just nu är det ju vår väder fast vi är mitt i december
4. Kommer att ha ca 35 kompressor starter första dyngnet , lite mycket va ? Hur gör jag lättast för att sänka det?
5. Skulle jag ha nytta av en rums givare ? Min installatör rekomendera det INTE alls, dock har jag bara hört bra om det.
Lite fakta Hus byggt 1985 ,3 glas fönster och ordentligt isolerat ca 150 Kvm 1 1/2 plan , ligger i mälardalen , ca 115m aktivt borrhål.
-
1. När kompressorn står still så tillverkas ingen värme, radiatorvattnet passerar bara VP:n utan att värmas. Skillnaden på 1 ºC kan förklaras av att givarna inte visar riktigt lika.
2. Helt OK
3. Testa att säkna kurvan ett snäpp, finjusteringen ska vara kring noll om du vill ha +20 ºC inne.
4. Minska Startvärde kompressor i meny 5,4 till t ex -100, ändra även Startvärde tillsats i meny 9.1.1 till -500 (min)
5. Jepp, rumsgivare höjer komforten avsevärt. Du slipper övertemp i huset soliga dagar vilket även sparar en del kWh. Skaffa en.
-
finjusteringen ska vara kring noll om du vill ha +20 ºC inne.
Är det där någon regel du hittat på själv?
Finns väl ingen anledning att sträva efter att ha ratten på noll. Alla hus är ju olika varandra, och Nibes kurva kan behöva justeras för att passa.
Om det är kurvan och finjusteringen med ratten eller enbart kurvan som ger börvärdet, är helt betydelselöst.
-
Tack för svaren , ska testa mig fram lite så jag för ner antal starter.
Är det större risk om man ökar gradminuterna att man får en svängigare innomhus temperatur?
-
finjusteringen ska vara kring noll om du vill ha +20 ºC inne.
Är det där någon regel du hittat på själv?
Finns väl ingen anledning att sträva efter att ha ratten på noll. Alla hus är ju olika varandra, och Nibes kurva kan behöva justeras för att passa.
Om det är kurvan och finjusteringen med ratten eller enbart kurvan som ger börvärdet, är helt betydelselöst.
Ratten parallellförskjuter kurvan (motsvarar för övrigt "RUM" i Thermia) och vill man ha ca 20 ºC inne så motsvarar det (kolla gärna kurvorna i manualen) inställningen 0 på finjusteringen. Sen behöver man säkert finjustera lite när man hittat kurvan som ligger närmast husets värmebehov.
Med kring 0 menar jag för övrigt inte exakt 0. ::)
-
Nu hittar jag inte Thermias kurva, men antar att den liknar Nibes.
Om jag tittar på vilka börvärden jag behöver, så finns det inte någon kurva i Niben som skulle passa vid ±0°C och -20°C. Jag behöver justera kurvan.
Om jag läser i Optimums skötselanvisning på sid. 16.
"Vid en varaktig höjning ......osv...... mest kostnadseffektiva..."
Spelar väl för fan ingen roll vad som ger det börvärde man behöver. Om det är från kurva eller från finjustering har ingen ekonomisk betydelse.
Om jag hade en Thermia, kunde min inställning vara kurva 35 med rumbör 18,5°C för att uppnå rumstemp 21°C.
Detta med reglering daterad 2006.
-
Spelar väl för fan ingen roll vad som ger det börvärde man behöver. Om det är från kurva eller från finjustering har ingen ekonomisk betydelse.
Nej men praktisk, man vill ju inte behöva justera fininställningen så fort utetemperaturen ändras.
Hittar man rätt kurvlutning så ska man inte behöva ändra på fininställningen vid olika utetemperaturer. Har man fel kurvlutning så får man ändra beroende om det är kallt eller varm ute.
T ex; om det är 0 ºC ute och du behöver 36 ºC framledningstemp för att hålla 20 ºC inne så kan du få det med kurva 9 och -3 på ratten eller kurva 7 och 0 på ratten.
Om temperaturen sen sjunker till -25 så kan jag nästan slå vad om att kurva 9 och -3 (55 ºC framledningstemp) gör att du får ca 22 ºC inne medan kurva 7 och 0 (51 ºC framledningstemp) ger ca 20 ºC.
Givetvis finns det undantag, om huset värms av mycket hushållsel eller om man har elektrisk komfort-golvvärme så kan man behöva justera ner fininställningen ett par enheter, likaså kan man behöva justera för om nån tempgivare visar lite fel.
-
CarlN
Det här har inget att göra med det du skriver.
Det är husets värmeförluster som avgör vilken framledningstemperatur du behöver. Inbilla inte mig att en standardkurva från någon värmepump, shunt eller fjärrvärmereglering passar alla hus.
Vissa hus har bättre isolering, fönster eller annat som påverkar värmeförlusterna. Vissa har riktigt dåliga.
De pumpägare som då följer ditt råd att ha ratten på 0, eller de som följer Thermias skötselanvisning kanske inte har optimal komfort/ekonomi.
Detta då det skiljer ca: 4° vid -20° för varje kurvsteg på Nibe.
Det jag skrev i föregående inlägg gäller det jag tror man kan göra på Thermia dvs. en högre/lägre kurvlutning men istället justerar ner/upp den parallellt med rumsbör för att passa t.ex. välisolerat hus. Detta är möjligt på Nibe och IVT/Rego600.
Att ge rådet att Nibes ratt skall stå på 0 samt Thermias rumbör på 20°, medverkar inte till en väl optimerad pump hos alla.
-
Som jag skrev i tidigare inlägg:
Med kring 0 menar jag för övrigt inte exakt 0. ::)
2 enheters skillnad på finjusteringen gör också ca 4 ºC skillnad på framledningen, mer än så borde man då inte behöva finjustera kurvan med i normala fall.
Givetvis finns det undantag, om huset värms av mycket hushållsel eller om man har elektrisk komfort-golvvärme så kan man behöva justera ner fininställningen ett par enheter, likaså kan man behöva justera för om nån tempgivare visar lite fel.
-
Hej
Citat: "
2. Har en KB in på ca + 6 grader och en KP ut på ca +3 när kompressorn går är det bra ? känns lite högt men
det är ju varmt ute (just nu +7 grader), bättre det än för kallt.
3. Har haft lite vamt inne inatt , ca 22 grader , körde på kurva 9 och -2 på ratten , ska testa och sänka till kurva 8 eller vad tror ni om det ? ska jag ligga kvar på -2 på ratten? Svårt att veta hur det blir när det blir riktigt kallt ute just nu är det ju vår väder fast vi är mitt i december "
En möjlighet för dig är att köra på en egen kurva där du kan justera 4 st värden men det bästa är att sätta in en rumsgivare på ett bra ställe. OBS att det går inte att ha egen kurva och rumsgivare utan då måste du välja en fast kurva där rumsgivaren justerar ditt beräknade framlednings värde.
AlfL
-
CarlN
Värmekurvor förutsätter att vi behöver x antal grader på värmebäraren vid +10°C och x antal grader högre vid -23°C.
Det jag påstår är.....att värmekurvan kan behöva justeras beroende på husets värmeförluster. Man behöver alltså "tippa" kurvan genom att välja en högre eller lägre kurva, som man sedan förskjuter genom att på Niben ändra på ratten.
Detta kan också göras på IVT genom funktionen finjustering. Då jag inte har full koll på Thermia, så kan jag bara gissa att "rum" är detsamma.
Nibe-exempel:
Jag behöver 29° på framledningen vid ±0° och 40° vid -20°.
Kurva 4 passar då vid ±0°, men ger då bara 36°C vid -20°.
Kurva 6 med ratten på -2 är då lite närmare mitt behov.
Det jag har gjort, är att jag ändrat lutningen på kurvan.
Samma exempel med IVT.
Kurva 3,5 ger 11° skillnad men måste parallellförskjutas med hjälp av funktionen finjustering.
Samma exempel med Thermia.
Kurva 29 ger då inte tillräckligt varm framledning vid -20°, varför en högre kurva måste väljas. Den kan då förskjutas genom att ändra "rum" till t.ex. 17°. (som sagt...jag har inte full koll på Thermia)
-
OBS att det går inte att ha egen kurva och rumsgivare utan då måste du välja en fast kurva där rumsgivaren justerar ditt beräknade framlednings värde.
Varför kan man inte kombinera en knäckt kurva och rumsgivare?
-
Hos mig verkar det att fungera med rumsgivare och knäckt kurva
-
Kocken...du har ju Thermia...hur funkar rumsgivaren.
Rumskompensation? Hur mycket?
Är det display, larm, inställnigsmöjlighet o.s.v. på rumsgivaren?
Om display...vad visas?
Om lysdioder...till vad?
Var ändrar man rumbör?
Rumskompensation....max 6° eller..?
-
Inne givarens påverkan på rumsfaktorn kan ställas i 5 steg 0=ingen påverkan 4 max påverkan och det ställer man in i servicemenyn.
Höjning med 0,5 från 21-21,5 grader på rumsgivaren vid en rumstemperatur på 21 grader och utetemperatur på +2 och rumsfaktor stäld till 3 höjer börvärdet på värmen med 1 grad, hur påverkan är vid andra rums och ytter temperatuer är vet jag ej.
Rumsfaktor mutipliceras med rumstemperaturfel vilket påverkar framledningstemp.
PÅ displayen i rumsgivaren kan jag se yttertemperatur, justera värdet på rumsgivaren, höja o sänka rumstemp, se rumstemperatur, se larm.
Max ändring av temp är 16 grader
Rumbör änrar man i värmepumpen.
Eftersom allt fungerar perfekt har jag inte haft orsak att studera hur styrningen i detalj fungerar
-
Det verkar vara en helt okey givare med bra funktioner.
Tusen tack!
-
OBS att det går inte att ha egen kurva och rumsgivare utan då måste du välja en fast kurva där rumsgivaren justerar ditt beräknade framlednings värde.
Varför kan man inte kombinera en knäckt kurva och rumsgivare?
Se mina inlägg under "officiell tråd NIBE 1230". Jag kunde inte få min rumsgivare att fungera på min NIBE 1230-6 när jag hade egen kurva vald. Frågade NIBE service men fick ingen hjälp. När jag gick över till kurva 5 så fungerade rumsgivar kompenseringen efter ca 30 sekunder.
AlfL
-
OK!
Det verkar vara en bugg med andra ord. För nog kan det vara bra om man kan knäcka kurvan vid ±0°C, och ändå behålla rumsgivarens funktion.
-
OK!
Det verkar vara en bugg med andra ord. För nog kan det vara bra om man kan knäcka kurvan vid ±0°C, och ändå behålla rumsgivarens funktion.
Jag tycker också att det är ologiskt och ett programfel. I NIBE manualen står inget om att knäckt kurva och RG 10 inte fungerar tillsammas.
Jag har NIBE 1230-6 med program version 1.06 (versionen visas när spänningen slås på).
Finns det någon här på forumet som har NIBE 1230 med knäckt kurva och med rumsgivare RG 10 som kompenserar det beräknade framlednings värdet? Vilken programversion har då denna värmepump?
Jag känner inte till Thermia där det sägs fungera, men Thermia har säkert ett annat program för styrningen.
AlfL
-
nyare Thermia har en funktion för knäckning vid +5 +-0 -5 ute... där man kan knäcka som man vill.
Sen heter paralellförflyttning av kurvan, rum bör (finjustering på IVT) ratt på NIBE.
Men på Thermia så ersätts rumbör´s funktion om man installerar en rumsgivare. Då blir ju rumbör det man själv önskar sig som rumstemp i rumsgiavaren.
Lite ologiskt kanske men visst är det så på Nyare Thermia också, svenske kocken?
På min "ångmaskin" är det så!
Där har IVt en poäng... där kan man alltid finjustera och dessutom knäcka på varje 5 grad ned till -35. Osså reagerar rumsgivaren på 0,1 grad, det är bra ju snabbare den börjar jobba!
-
Jag TROR att man ställer rumsbör på pumpen och sedan justerar rumsgivaren temperaturen på framledningen beroede bla. på skillnaden mellan inställt värde och den verkliga temperaturen, jag tror alltså att rumsgivaren inte ställer in rumsbör utan kompenserar avvikelser, som en puckel eller svacka momentant. Är det nån som fattar vad jag menar?
-
På min äldre Thermia där kopplas den "manuella" rum bör bort helt ( ev valt värde tas bort) ... när man har en rumsgivare.
Mao rumsgivaren tar över den funktionen.
-
På min är rumsvärdet kvar, synligt på VP:ens display
-
ja men är inte det du väljer i rumsgivaren (rumbör) osså rum är verklig temp....
-
Det värde (rumbör) som man ställer in i VP utan rumsgivare påverkas inte (ändras inte i VP displayen) när man monterar in en rumsgivare, så jag TROR att man använder den i pumpen inställda kurvan som grundläge och kompenserar (öka eller minska) den, med data om önskad och verklig rumstemperatur från rumsgivaren.
Man kan även i ett annat fönster läsa den med rumsgivaren inställda (önskade) temperaturen samt rådande rumstemperatur
-
Betyder det att man kan tippa kurvan med hjälp av "rum" i VP t.ex. "kurva 36" "rum 17", och i rumsgivaren ange "rumbör 21°C".
Tror ni man kan göra dessa inställningar, och få det att fungera?
Någon som har Thermiakurvan? Länk eller bild!
-
kan du köra kurva 36 och "rum" 17??
Utam rumsgivare ger det en jättekonstig kurva, kurvan "sänks 6 grader hela vägen det gör att du får väldigt lite värme vid varmare väder ute...
Sen vid kraftig kyla får du ökad framledning, mot kurva 30 (som ger samma framledning) med rumbör på 20...
Det finns kurvor i papperen men dom är pyttesmå....
Jag har nåt lite större nånstans men det beskriver Thermia villa. Men jag tror att kurvorna är helt oförändrade.
-
5. Skulle jag ha nytta av en rums givare ? Min installatör rekomendera det INTE alls, dock har jag bara hört bra om det.
Jag tror jag får krupp snart alltså!
Det är bara för att det tar lite längre tid att trixa till. Först kurva, paralellförskjutning... köra ett tag. Sen aktivera innegivaren.
Men installatörer vill åka till nästa guldgruva (=installation) inte trimma mer än nödvändigt hos dig.
-
kan du köra kurva 36 och "rum" 17??
Utam rumsgivare ger det en jättekonstig kurva, kurvan "sänks 6 grader hela vägen det gör att du får väldigt lite värme vid varmare väder ute...
Sen vid kraftig kyla får du ökad framledning, mot kurva 30 (som ger samma framledning) med rumbör på 20...
Det finns kurvor i papperen men dom är pyttesmå....
Jag har nåt lite större nånstans men det beskriver Thermia villa. Men jag tror att kurvorna är helt oförändrade.
Men Bertil.....förstår du inte att det bara var ett exempel.
Du triggar fram en följdfråga.
Passar Thermias kurvor alla hus, t.ex. om kurva 36 passar vid ±0C ger den då 29°C på framledningen vid +10°C och 45°C vid -20°C. Bara för att jag behöver 36°C på framledningen vid ±0°C är det inte säkert att jag behöver 29°C alt 45°C.
(de gradantal jag nämner är också exempel, och inte verkliga värden)
Är det din åsikt att så är fallet dvs. menar du att man inte behöver "tippa" kurvan?
Om du anser att man behöver det...finns det en brist i Thermias reglering alt. skötselanvisning?
-
Ok ett exempel...
Skulle va märkligt om kurvan passar överallt, så det tror jag inte på.
Jag har dock startat upp några Thermia, säg 5 st och har koll på dom. har tittat på några till. Där körs det utan paralellförflyttning (ändring av rumbör). (finj i IVT)
På dom nyare Thermia så kan man knäcka kurvan på 3 ställen. vid +5 +-0 och -5 ute. Runt den utettempen är det inte alltför ovanligt att man behöver justera.
På dom äldre går det inte att använda en parallellförflyttning (rumbör) samtidigt som man har en rumsgivare. Det skulle ju kunna vara en brist, men som jag ser det funkar det utan den möjligheten.
Thermia skriver att den funktionen endast ska användas vid tillfällig ändring i tex installationsmanual för Diplomat.
-
Ok ett exempel...
Skulle va märkligt om kurvan passar överallt, så det tror jag inte på.
Jag har dock startat upp några Thermia, säg 5 st och har koll på dom. har tittat på några till. Där körs det utan paralellförflyttning (ändring av rumbör). (finj i IVT)
Ett exempel till:
I mitt hus körde jag kurva 8 när VP:n var ny, sen tilläggsisolerade jag vinden och fick sänka kurvan ett steg. I somras satte jag in en fläktkonvektorför kyla/värme som jag nu kör på värme med lägsta fläkthastighet och har då fått sänka kurvan ytterligare ett steg.
Men parallellförflyttningen är densamma som från början, strax över 0 och innetempen är strax över 20 ºC. Jag tror att större parallellförflyttning möjligen kan användas om man vill man hålla en annan innetemp än 20 ºC eller om huset har någon annan ytterligare värmekälla eller om framledningsgivaren visar fel.
Fast någon har kanske ett exempel på motsatsen?
-
Bertil:
Om du förlitar dig till Thermias installationsmanual, förstår jag att de 5 pumparna endast har "originalkurva".
Jag har också läst manualen, men förstår inte alls varför de skriver som de gör.
CarlN
Nu har du inte sett hur huset reagerar på fläktkonvektorn, för inte har ni haft -20°C i Sundsvall sedan den kom upp.
Alla Nibar som inte har ratten på 0, har tippat kurvan.
Alla som har ett värde större/mindre än 0 i finjusteringen på IVT, har tippat kurvan.
Att Thermia-ägare inte tippar kurvan, kan bero på att funktionen presenteras annorlunda i manualen.
Jag påstår, att ska man plocka 100% ur en värmepump med bibehållen komfort dvs. att pumpen inte producerar mer än vad som behövs, och heller inte mindre för att upprätthålla komfort, är det oftast/alltid nödvändigt att knäcka och justera kurvlutningen.
Nu kan ingen kurva i världen skapa komfort vid blåst, sol, fester, myseldning osv. varför en rumsgivare är ett bra komplement. De justerar även felaktigt inställda kurvor.....dock inte tillfredställande.
Det här är kanske inte ett stort komfortproblem, då de flesta har en för hög kurva samt reglerar rumstemperaturen med aktiva termostater. Dessa har dock inte bästa ekonomi på sin anläggning.
Problem är det för oss VP-nördar, som vill jaga den sista procenten ur burken.....med bästa komfort/ekonomi/livslängd..
-
Lexus, hur varmt har du inne och vilken kurva + fininställning har du?
-
rumbör 20,8°, kurva 3,2 fin -5,4. Radiatorer i 3 våningar totalt 220m², HT 7:a.
-
Bertil:
Om du förlitar dig till Thermias installationsmanual, förstår jag att de 5 pumparna endast har "originalkurva".
Jag har också läst manualen, men förstår inte alls varför de skriver som de gör.
Det var ju i lumpen det var kartan som gällde, men det genomskådade jag :D
Jag förlitar mig aldrig till manualer utan verkligheten >:D
Jag tror att om du tittar på kurvorna så är dom flesta rätlinjiga, men inte thermias. Den dyker rejält vid varmare väder...
På vår IVT har jag mycket riktigt både paralellförflyttat kurvan (finjusterat i meny 1.2) sen har jag knäckt kurvan på flera ställen för att få jämn temp inne! (jag har också minus justering på finj.)
Heder för dom möjligheterna i IVT´s styr, går ju knäcka var 5é grad hela vägen!
Sen kan man påstå att dom byggt fast sig, när det behövs 50 sidor för att beskriva styren!
-
Bertil:
Sen kan man påstå att dom byggt fast sig, när det behövs 50 sidor för att beskriva styren!
Vad menar du med "byggt fast sig"?
Är det för att de har en utökad manual till regleringen?
Beskriver inte manualen de funktioner som finns i regleringen?
Är det funktioner som inte behövs alt. förklaras?
Finns det en manual till Thermias reglering?
Hur många sidor?
Var hittar jag den?
-
Det jag menar är att IVT´s är onödigt komplex... men det kanske behövs!?
Lättare om man styrt åtminstone större ivt (som våran) med gradminuter. Vi fick överpendling (av tempen) som inte gick hantera trots en mängd olika variabler att jobba med... installatören betade tillverkaren betade... Dom gick med på att styra på stigen, nu funkar det men inte så bra som man kan önska... tex ingen kompensering under tidsfördöjningen av tillskott. Vi har ett luftbatteri som suger ned tempen hemskt djupt, det blir ingen beräkning/kompensering av värmebalansen när väl tillskottet startar som vid gradminutreglering.
Men med en rumsgivare balanseras det hyfsat/bra... den fick jag tvinga till mig blev bestämt avrådd!!
Citat: Så stort hus 4 lght lokaler källare matsal mm det kommer aldrig att funka...
Jag har för mig att Jocke sagt att man styr ofta på framledningen på stora maskiner... men det verkade dom ovetande om. Ibland även med gradminuter tror jag han sagt!?
Thermia har ingen 50 sidig bok(man ska va rätt frälst om man memorerar den), Thermias beskrivning ryms på några sidor! det finns i inst anv.
I en villapump behöver man gudskelov inte engagera sig i alla styrvariabler!
-
Det är väl som med all elektronik, att man läser sig till de funktioner man behöver. Behöver jag en funktion på t.ex. videon, så börjar jag läsa den 50 sidor långa manualen. Om inte, så läser jag den inte. Kommer aldrig på tanken att skriva att Sanyo har "byggt fast sig" för att det finns en manual på 50 sidor.
Tror inte att gradminuter räddar upp situationen hos dig, då jag känner mer för att det är ett tankefel genom att ni har två olika styrningar i systemet.
Som jag har förstått dig så startar värmepumpens reglering upp elpannan, som i sin tur har en egen reglering.
Föreslår hellre att du håller elpannan på fast temp de månader du behöver tillskott, och shuntar ut via värmepumpens reglering. (om elpannan har egen acktank) Då finns det goda möjligheter att reglera ramptider och timers, för att slippa överpendling osv.
Behöver byggnaden t.ex. 48°C på framledningen de kallaste dagarna, så kan det vara lämpligt att hålla 50°C i elpannan.
Tanken med kompensering är inte alltid lyckad. T.ex. ett gradminuterunderskott som startar el-tillskott kl. 7:00. Samtidigt startar verksamheten i lokalen, med 150 lysrör som tänds i taket. Det blir även varmare ute, men gradminuterunderskottet skall betas av ändå.
Att styra IVT på framledningen måste innebära att den startar så fort den stannat, om du inte ökat VB-diff till max. Hur har du fixat det?
-
rumbör 20,8°, kurva 3,2 fin -5,4. Radiatorer i 3 våningar totalt 220m², HT 7:a.
Det jag funderar på är att du har i princip ingen värmning förrän utetempen sjunker under 5 ºC ute. Hur värmer du huset då?
FTX?
Komfort elgolvvärme i några rum?
Eller bara en hög hushållselsförbrukning?
-
Jag värmer mitt hus endast med IVT HT E7.
Radiatorvattnet brukar sjunka till ca: 18°-19° efter 4-5 timmar. Antar att det är på grund av den lägre temperaturen i garage, pannrum och snickarverkstad.
Även om radiatorvattnet inte sjunker mer än till 20,8° så knuffar rumsgivaren igång pumpen dvs. sjunker rumstempen 0,5° så får du lägga till 2,5° på kurvan.
Likadant är det när jag har övertemp t.ex. på vår/höst. Har jag 21,3°C på rumsgivaren i slutat av april då det är ±0°C på natten, så kan kompressorns starta först efter midnatt. Detta på grund av en solig dag och lagrad energi i huset.
-
21 april -06
-
Som jag har förstått dig så startar värmepumpens reglering upp elpannan, som i sin tur har en egen reglering.
Elapannan styrs helt av VP, IVT har en tilläggsmodul för det!
Ingen egen reglering i elpannan, den ska bara spetsa när det behövs!!! Elpannan är en fullflödestyp, hela flödet går först genom VP´s ack på 750L sen genom elpannan.
Att styra IVT på framledningen måste innebära att den startar så fort den stannat, om du inte ökat VB-diff till max. Hur har du fixat det?
Ökat JA!!!! men till 7 grader, vi har nog 1500l vatten att jobba med!!! Därav överpendlingen när man styr på returen!!
Tror inte att gradminuter räddar upp situationen hos dig, då jag känner mer för att det är ett tankefel genom att ni har två olika styrningar i systemet.
Vi har som sagt en stryrning (IVt+s inbyggda) för VP och elpannan. Att varmhålla en ack till med elpannevatten och schuntning ger en massa onödiga förluster. ungefär som att varmhålla en oljepanna!
Ang kompensering... du säger ju själv att rumsgivaren kompenserar, det ser jag också. det är ofta för att IVT styr med start o stopp temp... den tar ingen hänsyn till värmebalans.
Tex om VP når sluttemp på säg 45 grader vid kontinuerlig drift... börvärdet är 43, konstant utettemp ingen rumsgivare, då kommer aldrig VP att stanna!!!! Detta trots att övertemp inne nås!
2 grader låter inte mycket, men det blir nästan 3000 gradminuter på ett dygn! Detta utan kompensering! Nibe och Thermia stoppar när ca 80 gradminuter uppnås! En del höjer det till drygt 100.
Det är viktigare med en rumsgivare på en IVT pump. men alla bör /ska ha en sådan!!
Gradminuter är en exaktare metod att styra värme med, dessutom mycket enklare. Kommer väl snart på IVT också >:D
-
Bertil....det här börjar bli löjligt oseriöst.
Du nämner ett extremfall när IVT skapar övertemp dvs. att värmepumpen inte orkar till den halvgraden. Det är som du säger, att utetempen skall ligga exakt ett antal timmar samt att pumpen saknar rumsgivare. Det har Roland dementerat som ett problem.
Jag har tidigare belyst ett antal grava brister i gradminuterregleringen, som vida överträffar bristerna i Rego600.
För att inte strö salt i såren länkar jag inte till de diskussioner vi hade i våras, som visade på en Nibe som skickade 40°C på framledningen i ett hus vars rumsgivare visade +25°C. Jag kommer heller inte att länka till alla Nibar och Thermior, som har sina loggningar ute på nätet. De skulle aldrig fall mig in, då det visar att de startar efter klockan och inte efter värmebehov.
Att påstå att en acktank har samma värmeförlust som en oljepanna, är en lögn. En oljepanna har en skorsten ansluten, varför enorma värmeförluster skapas. En välisolerad acktank bör inte tappa mer än ett par grader per dygn. På din 750 liters tank är värmeförlusten 2 kronor/dygn.
-
Bertil....det här börjar bli löjligt oseriöst.
Håller med vi är oseriösa!
Jag har min uppfattning klar....
Du också som det verkar...
-
Det där hörde jag inte. :-)
Jag kan inte släppa ditt IVT-system. Tycker det klingar "feltänk" ju mer du berättar om det.
När du skriver "ack" betyder det att det är en volymförstorare eller en tank du shuntar från?
Du skriver 1500 liter i tankarna, så det blir kanske 17-1800 liter med radiatorsystemet.
Går det att skippa acken till VP?
Antagligen finns det aktiva termostater, och du får då många start/stopp.
Kan du behålla VP-tanken samt styra på returen med lägre VB-diff (typ 3°), samt shunta ut de 750 liter du har i elpannan enligt det förslag jag nämnde? Du får då mindre lagrad energi, samt kompressorn slocknar fortare när värmebehovet minskar.
Risken med gradminuter och stor mängd lagrad energi i tankarna, är överpendling när kall natt övergår till solig dag. (lagrade gradminuter och lagrad energi i tankarna)
-
Hmmm du VILL fortsätta...
Anläggningen är byggd av "gurun" här i området med benäget stöd av tillverkaren! han har jobbat med värmepumpar hela sitt yrkesverksamma liv. Dom har tidigare haft serietillverkning av VP, stooora maskiner flera hundra kw´s maskiner.
IVT har han sålt så länge jag vet!
När du skriver "ack" betyder det att det är en volymförstorare eller en tank du shuntar från?
Schunta en VP, gud förbjude!! Det är en 750L ack ansluten med stig o retur från VP resp radiatorsidan. Som IVt´s "pytte" tank.
Du skriver 1500 liter i tankarna, så det blir kanske 17-1800 liter med radiatorsystemet.
Nej total vattenvolym! Citerar mig själv :o
vi har nog 1500l vatten att jobba med!!!
Går det att skippa acken till VP?
Jo men det vill inte inst inte heller IVT, sen förvärmer den vv också.
Antagligen finns det aktiva termostater, och du får då många start/stopp.
Kan lova att alla är max öppen!!! Här var det hyreshustermostater (Danfoss) dom är ofta maxbegränsade, det är också borttaget.
Risken med gradminuter och stor mängd lagrad energi i tankarna, är överpendling när kall natt övergår till solig dag. (lagrade gradminuter och lagrad energi i tankarna)
Som du själv antyder tank hade inte varit nödvändigt med en styr som jobbat med gradminuter! men 750 liter är inte mycket blir absolut ingen överpendling.... vi har 50 kw effektbehov... ( 25 kw VP o 25 kw elpanna) Då är inte 750l mycket.
DESSUTOM om man får en överpendling, så räknas ju den av i styren, om man nu styr med gradminuter ;)
Men när elpannan tillåts stega in sakta eller fort, med stor fördröjning eller med kort, så tar det lång tid innan returvattnets temp stiger, när det väl sker har pannan stegat in för mycket, den börjar stega ur. När den stegat ur fortsätter returtempen att stiga så att även VP stoppas! Vid varje driftcykel blev det så.
Detta oaktat råd från IVT och inst.
Kan du behålla VP-tanken samt styra på returen med lägre VB-diff (typ 3°), samt shunta ut de 750 liter du har i elpannan enligt det förslag jag nämnde? Du får då mindre lagrad energi, samt kompressorn slocknar fortare när värmebehovet minskar.
Har man 3 graders diff då slocknar VP direkt när returvattnet når givaren! Det som jag nämnde om att VP inte stoppar även om den ligger över börvärdet, styrs upp på ett bra sätt med rumsgivaren! Så det accepterar jag. problemet var att överpendlingen av returtempen vid elpannebehov släckte även Värmepuimpens kompressor huvuddunk huvuddunk
Eftersom elpannan inte har nån volym alls (7 liter tycks jag minnas) och är av fullflödestyp, lagras INGEN energi där!
Det är mycket grejor på ett spett, brukar vi säga....
-
Ett integrerande styre som är dåligt implementerat och/eller dåligt trimmat överträffas naturligtvis av ett väl fungerande hysteres-styre....
och vice versa.
Fördelar och nackdelar har ni redan "stött och blött" här innan i tråden.
Personligen föredrar jag nog gradminuter efter som det matematiskt utgör ett mått på energi överskott/underskott.
Men en sak som kan ställa till problem är alla som i sin iver att till varje pris undvika tillskottsel sänker kompressorstart till -900 gradminuter och allt vad man läser här i trådarna.
Med lite otur så går pumpen hela natten och lagrar på sig ett stort underskott. Sen när solen kommer på morgonen och man åkt till jobbet så fixas det bastu inne. Känns inte sååå jättesmart ???
-
Bertil:
Det du beskriver är det jag misstänkte.
Levererar värmepumpen 7° deltaT, så höjer även elpannan deltaT med 7° dvs. du får totalt 14° deltaT.
Mitt förslag var att du håller en acktank till ett par grader över det börvärde du har när VP frågar efter tillskott t.ex. vid 48°. Då kommer tillskottet max att ge 2° extra deltaT varför en överpendling borde minimeras. Naturligtvis kan det kräva en justering från dag till dag, beroende på utetemp.....men det är väl det du har lön för att göra. :-)
Använder du då ramptiden för att öpnna/stänga shunten, finns inställningar i minuter för detta.
0%-100% 0-60 minuter
100%-0% 0-60 minuter
dvs. du kan låta tillskottet kliva in sakta, samt kliva av fort.
Att 750 liter inte är mycket, när effektbehovet är 50 kW håller jag fullständigt med dig om. Det jag syftar på är när effektbehovet är 30 kW på natten och 10 kW på förmiddagen. Då kan lagrade gradminuter och 750 liter vara mycket.
Är mycket väl medveten om att du har koll på systemet, men jag kan inte låta bli att spåna.
(trodde att elpannan hade 750 liter)
Jag imponeras inte av IVT-installatörer med 25 år i branschen. Har haft en här hemma, som hade 10 fel av 10 möjliga.
T.ex. när jag ville han skulle flytta GT1, då den fick strålningsvärme från varmvattenladdningen.
"Vi har monterat de så på flera hundra värmepumpar, och ingen har klagat" blev svaret.
Varför slocknar kompressorn så fort den har tillverkat varmvatten när det är -15° ute?
"Då är det fel på givaren"
Ja, givaren fick han byta, men det var för att kabeln var för kort.
För mig var det solklart att givaren fick strålningsvärme genom kopparröret när den monterades ca: 3 dm från förgreningen till VVB. Nu sitter den ca: 2 meter ifrån.
-
Det överpendlar inte nu när vi styr på stigen.... så det är löst!
Inte onormalt mycket starter heller!
Mitt förslag var att du håller en acktank till ett par grader över det börvärde du har när VP frågar efter tillskott t.ex. vid 48°. Då kommer tillskottet max att ge 2° extra deltaT varför en överpendling borde minimeras. Naturligtvis kan det kräva en justering från dag till dag, beroende på utetemp.....men det är väl det du har lön för att göra. :-)
Nja går allt för fullt blir väl deltat lika stort oaktat tank. Vi har ingen schunt. med elpannemodulen används ramptiden för att stega in elpannan och oljefördröjningen för att tillåta tillskottet..
Problem har vi med luftvärmen som går intermittent... men flödet ligger över batteriet hela tiden! Det måste finnas flöde också pga av frysrisken. Men hoppas det blir nytt varvtalsreglerat aggregat snart!
Vi har ett fint lågtempsystem.. 25 kw slukas av 40 graders framledning..... med 50 kw når vi inte 50 grader !
-
Men en sak som kan ställa till problem är alla som i sin iver att till varje pris undvika tillskottsel sänker kompressorstart till -900 gradminuter och allt vad man läser här i trådarna.
Med lite otur så går pumpen hela natten och lagrar på sig ett stort underskott. Sen när solen kommer på morgonen och man åkt till jobbet så fixas det bastu inne. Känns inte sååå jättesmart ???
Så länge gradminutrarna räknas på framledningen är det långt ifrån bra i de flesta installationer.
Men det finns anläggningar som jag anser det fungerar bra. Garage, golvvärme i 300m² betong, kurva 4 ratt -2.
Nu hanterar inte Nibe tillskottet bra, varför kompressorn lägger av strax efter att tillskottet klev av. Naturligtvis var det även en ökad utetemperatur som bidrog till kompressorstopp, men som du nämner så skall gradminutrarna betas av ändå.
Kom inte ihåg vad det var för inställningar varken på ratt eller gradminuter vid loggningstillfället.
Kan hända att ratten var ett snäpp lägre, men jag tror graderna var och är 200/450.
Nibe 13 kW. Grundvattenmatad med +3° dvs. den borde ge 16-17 kW ut.
-
Angående styning med gradminuter kontra kopplingsdifferans och timer så pratade jag med en som har en IVT E11 och stort gammalt hus med rejäla gamla sektionsradiatorer + en av IVT rekommenderad acktank. Ren överslagsberäkning mellan tumme och pekfinger visade att VP:n borde klara minst -10 ºC till -15 ºC utan eltillskott, trots det klagande han på att tillskottet går in vid 0 ºC ute.
En närmare analys visade att systemet hade så mycket vatten att det tog ca 1/2 timme innan vattnet gått en vända genom systemet. Med en timmes tillskottsfördröjning så hann returtempen aldrig komma i närheten av börvärdet innan timern räknat ner.
Jag vill inte påstå att gradminutersreglering på framledningen är perfekt men en tillskottstimer med inställningen 1 timme från fabrik orsakar rätt mycket onödigt tillskott tror jag, speciellt på liknande installationer...
-
En närmare analys visade att systemet hade så mycket vatten att det tog ca 1/2 timme innan vattnet gått en vända genom systemet. Med en timmes tillskottsfördröjning så hann returtempen aldrig komma i närheten av börvärdet innan timern räknat ner.
Så djäxxxxxa bedrövligt var det hos oss oxå. Tillksott i MASSOR utan att det behövdes.
Så var det hos oss, pendling så det visslade om det.
Om han styr på stigen funkar det bättre.
jag påstår att många IVT går illa(onödigt tillksott), men det vet få kunder om!!! Mindre underskott behöver inte betas av så snabbt som på IVT!! Det gör inget om det dröjer mååånga timmar! tom hela dygn är ok... ofta kan pumpen hämta igen lite tex på natten när den jobbar med enbart värme!!!
Nu hanterar inte Nibe tillskottet bra, varför kompressorn lägger av strax efter att tillskottet klev av. Naturligtvis var det även en ökad utetemperatur som bidrog till kompressorstopp, men som du nämner så skall gradminutrarna betas av ändå.
det där hanterar thermia perfekt! Aldrig en onödig minut eltillskott för mig! jag kör -120 och -1500... (den inställningen går tyvärr inte på nyare pumpar).
När tillskottet aktiveras tillåts det aldrig att beta av mera än 2-300 gradminuter sen slår det av! När ärvärdet överstiger börvärdet med 3 (tror jag) grader går tillskottet ur!
Tempdipp innan man når -1500!? Absolut max 0,5 grader! 1500 är inte så ,mycket!
Där kunde NIBE förbättra en del! Övertemp när gradminuterna betas av... nej inte det heller!
Det är fortfarande mycket på ett spett!
-
Nja går allt för fullt blir väl deltat lika stort oaktat tank. Vi har ingen schunt. med elpannemodulen används ramptiden för att stega in elpannan och oljefördröjningen för att tillåta tillskottet..
Problem har vi med luftvärmen som går intermittent... men flödet ligger över batteriet hela tiden! Det måste finnas flöde också pga av frysrisken. Men hoppas det blir nytt varvtalsreglerat aggregat snart!
Vi har ett fint lågtempsystem.. 25 kw slukas av 40 graders framledning..... med 50 kw når vi inte 50 grader !
Ska jag tolka det som att elpannan sitter innan tanken?
Då förstår jag att du fick en överpendling och onödigt tillskott, men skall det belastas regleringen eller installationen?
Du menar att du har samma deltaT oavsett om du skickar ut 25 kW eller 50 kW?
Varvtalsstyrda cirkulationspumpar, eller går luft/vattenbatteriet samtidigt som elpannan?
Har fortfarande känslan av "feltänk" i ditt system.
-
Vp egen krets till acken (primär).
sekundärkrets från acken alltid hela flödet genom elpannan sen delas flödet till radiatorkretsen och till luftbatteriet.
När det är kallt går det stor del av tiden, men nu när det är varmt går det inte så mycket. Men när det startar "suger" det ned tempen rejält. Man når startemp för tillskottet även vid + grader ute. Sämre är det när man kör forcerad ventilation, då tar luftbatteriet enorm effekt...
Den undertemp som finns innan tillskottet tillåts starta kompenseras inte i styren, det är en klar brist! Men nu balanseras det skapligt/bra med rumsgivaren.
Håller med att det är ovanligt i villor, men inte alls så ovanligt med luftvärme i större lokaler.
-
Angående styning med gradminuter kontra kopplingsdifferans och timer så pratade jag med en som har en IVT E11 och stort gammalt hus med rejäla gamla sektionsradiatorer + en av IVT rekommenderad acktank. Ren överslagsberäkning mellan tumme och pekfinger visade att VP:n borde klara minst -10 ºC till -15 ºC utan eltillskott, trots det klagande han på att tillskottet går in vid 0 ºC ute.
En närmare analys visade att systemet hade så mycket vatten att det tog ca 1/2 timme innan vattnet gått en vända genom systemet. Med en timmes tillskottsfördröjning så hann returtempen aldrig komma i närheten av börvärdet innan timern räknat ner.
Jag vill inte påstå att gradminutersreglering på framledningen är perfekt men en tillskottstimer med inställningen 1 timme från fabrik orsakar rätt mycket onödigt tillskott tror jag, speciellt på liknande installationer...
Orsakades det onödiga tillskottet på grund av en brist i regleringen, eller på grund av en felaktig installation?
-
Angående styning med gradminuter kontra kopplingsdifferans och timer så pratade jag med en som har en IVT E11 och stort gammalt hus med rejäla gamla sektionsradiatorer + en av IVT rekommenderad acktank. Ren överslagsberäkning mellan tumme och pekfinger visade att VP:n borde klara minst -10 ºC till -15 ºC utan eltillskott, trots det klagande han på att tillskottet går in vid 0 ºC ute.
En närmare analys visade att systemet hade så mycket vatten att det tog ca 1/2 timme innan vattnet gått en vända genom systemet. Med en timmes tillskottsfördröjning så hann returtempen aldrig komma i närheten av börvärdet innan timern räknat ner.
Jag vill inte påstå att gradminutersreglering på framledningen är perfekt men en tillskottstimer med inställningen 1 timme från fabrik orsakar rätt mycket onödigt tillskott tror jag, speciellt på liknande installationer...
Orsakades det onödiga tillskottet på grund av en brist i regleringen, eller på grund av en felaktig installation?
Det är väl en kombination. Att slentrianmässigt slänga in en volymtank på framledningen kombinerat med styrning på returgivaren. Det jag vill peka på är att styrning på returtemp också har sina brister precis som styrning på framledningen. Det ena kan orsaka onödigt tillskott och det andra övertemp då värmebehov inte egentligen finns. studs
-
Jag har loggat en E11 som behövde eltillskott vid -10°C, precis som du tidigare nämnt. Med ombyggnad av systemet och flyttad GT1, så behöver den inte tillskott längre vid -10°C. De brister som påstås finnas i Regon, kan lika väl finnas i systemet.
Dock finns en bugg i Rego600, som skapar "onödigt" tillskott. När timern har räknat fullt så ramptiden startat samt en temperaturhöjning sker på GT1, så fortsätter ramtiden ändå. Om då ärvärdet och stoppvärdet sammanstrålar så kompressorn stannar, kommer tillskottet att aktiveras vid nästa kompressorstart, dock endast en kortare stund.
Naturligtvis blir det oftare på de maskiner som har GT1 felplacerad, eller systemet är fel uppbyggt. Om GT1 är rätt placerad samt systemet är rätt uppbyggt, kan det inträffa om snabb temperaturförändring sker i rum/utegivaren och/eller ramptiden är maxad.
Vet inte vilka erfarenheter du har av IVT/Rego, men har du läst dig till bristerna på varmepumpsforum.com kan jag direkt meddela att de är kryddade av en gradminutare.
-
Lexus har omvänt mig, numer anser jag bara att IVT är sämre om man har en värmepump med hög effekttäckning eller klent radiatorsystem då det ger väldigt många start/stopp på kompressorn.
En IVT skulle jag inte dimensionera för mer än 55% effekttäckning.
-
Ja, jag tror jag skrivit det tidigare. IVT hanterar inte start/stopp bra, varför många måste justera vattenvolymen med volymtankar om det visar sig vara ett problem.
Tror installatören på den E11:a som Carl nämnde också anser det, men i det fallet kanske det var onödigt.
IVT fungerar inte bra utan rumsgivare, varför jag anser att de skall anslutas utan kostnad vid VP-installation.
-
Jag rättar mig själv, jag skulle inte dimensionera en IVT för mer än 55% effekttäckning utan volymtank. b00k
Dessutom, ingen värmepump fungerar bra utan rumsgivare.
-
En till liten fråga. Om man ökar gradminuterna från -60 -> -130 för att få ner antal komp starter/dygn (från ca 25 -> 18) tappar man mycket i COP på att göra så ? ??? , har även ökat tillskottet till maximalt -500
-
Det kostar dig ca 100 - 150 kr/år i försämrad COP.
Frågan är om livslängen ökar med samma procent som det minskade antalet stopp... d.v.s. ca 25% eller kanske så mycket som 3-4 år, och vad är det i så fall värt.
En svår avvägning som ingen egentligen har svaret på, helt enkelt en avvägning du själv måste göra.
-
Tack för svaret , låter det stå kvar på -130, 150 kr /år kan jag leva med. om jag skjuter kompressor haveriet 4 år framåt så.. Om den nu slits någe av dom extra starterna , det sitter ju ett mjukstartsrelä i den...Enligt inst. spelade det ingen roll med många starter men man borde ju vilja ha så få som möjligt ..
-
Vet inte vilka erfarenheter du har av IVT/Rego, men har du läst dig till bristerna på varmepumpsforum.com kan jag direkt meddela att de är kryddade av en gradminutare.
Jag har ju ingen egen IVT-anläggning och pilla med så det blev en snabbtitt på systemet tillsammans med manualen (som ju inte förklarar riktigt alla finesser). Min tolkning av problemet var i alla fall att systemet blev för trögt i detta fall. Men många start/stopp hade han inte i alla fall.
Och problemet med tillskott gick relativt enkelt att fixa till genom att öka på tillskottstimern.
-
Mjukvarubeskrivning börjar på sid. 40.
http://systemhandbok.ivt.se/Handbok_Rego600.pdf
-
Mjukvarubeskrivning börjar på sid. 40.
http://systemhandbok.ivt.se/Handbok_Rego600.pdf
OK, men exakt vad triggar tillskottstimern?
Jag antar att timern startar samtidigt med att kompressorn startar och nollas av att ärvärdet når börvärdet, om detta inte sker innan timern räknat ner så aktiveras elpatron, eller? ???
Hur som hellst så var 1 timme (fabriksinställning) långt ifrån optimalt hos min bekanta, systemet är rejält trögt och det tar låååång tid mellan det att VP:n reagerar tills returgivaren känner av detta.
-
Eltillskottet triggas av följande (hoppas jag minns rätt nu)
Om tempen kommer över det beräknade börvärdet med någon tiondels grad så startar INTE tillskottstimern.
Om tempen inte kommer över det beräknade börvärdet så startas tillskottstimern, sedan timern gått ut så finns en ytterligare fördröjning på 15 minuter (kan vara ställbar också) och sedan triggas eltillskott, eltillskottet skall gå ut innan tempen nått stopptemp så att inte kompressorn skall stanna p.g.a. tillskottet.
-
Eltillskottet triggas av följande (hoppas jag minns rätt nu)
Om tempen kommer över det beräknade börvärdet med någon tiondels grad så startar INTE tillskottstimern.
Om tempen inte kommer över det beräknade börvärdet så startas tillskottstimern, sedan timern gått ut så finns en ytterligare fördröjning på 15 minuter (kan vara ställbar också) och sedan triggas eltillskott, eltillskottet skall gå ut innan tempen nått stopptemp så att inte kompressorn skall stanna p.g.a. tillskottet.
Jag fattar inte ett jota av det där, när kompressorn startar är ju returtempen halva kopplingsdifferansen under börvärdet. Timern måste ju aktiveras av något, en händelse, att ärvärdet inte kommer över börvärdet är ju ingen händelse eftersom det är så från början? ???
-
OK, om ärvärdet inte kommer någon tiondels grad över börvärdet inom "30 minuter" (default) så triggas inte eltillskottet.
Eltillskottet kan dessutom fördröjas ytterligare, tror default tillslagsfördröjning är 15 minuter efter att första kravet för tillskott uppfyllts, men den kan ökas.
-
OK, om ärvärdet inte kommer någon tiondels grad över börvärdet inom "30 minuter" (default) så triggas inte eltillskottet.
Eltillskottet kan dessutom fördröjas ytterligare, tror default tillslagsfördröjning är 15 minuter efter att första kravet för tillskott uppfyllts, men den kan ökas.
OK, om jag fattar rätt så startar timern 30 minuter efter det att kompressorn startat om inte ärvärdet stigit över börvärdet.
Vad stoppar då timern?
Är det att ärvärdet når stopptemp = börvärdet + halva kopplingsdifferansen?
-
Näe, det fick jag ett lite luddigt svar på, det ligger i i några tiondels grader (kanske nån %-sats av halva hysteresen?) var den uppgift jag fick.
-
Jag har inget svar....men tror att timern startar samtidigt som kompressorn. Så fort GT1 registrerar 0,1° höjning så nollas timern, och börjar om på 3600 eller det värde man programmerat.
Den E11:a jag nämnde tidigare går numer 24 timmars kontinuerlig kompressordrift med tillåten tillskott (timer=90 minuterel), utan att den aktiverades vid temperaturer kring -10°C. Kan hända att det beror på att ärvärdet ligger över börvärdet och timern inte räknar då. (se bild)
Fabriksinställning är Timer=60 minuter, Ramptid=20 minuter.
Med 6 kW eltillskott:
3:an vid 50% dvs. efter 10 minuter av "ramptid öppna".
6:an aktivers vid 100% eller efter 20 minuter.
De kliver av vid 66% och 33%. Fabriksinställning "ramptid stänga" som är 3 minuter.
Ramptid öppna/stänga, kan ökas till max 60 minuter.
-
Om man har problem med många start/ stopp antagligen pga liten vatten volym i systemet vilket är smartast att låta cirk pumpen gå i läge 1 eller i läge 3 ? ;D
Varmt och skönt inne , ca 21 C och en KB in på +3 ;D
-
Om man har problem med många start/ stopp antagligen pga liten vatten volym i systemet vilket är smartast att låta cirk pumpen gå i läge 1 eller i läge 3 ? ;D
Varmt och skönt inne , ca 21 C och en KB in på +3 ;D
Jag tror att ett högre flöde ger lite färre start/stopp men det är bättre att fixa till detta i styren genom att ändra på startvärde kompressor (5.4) och styra diff VB till ca 7 ºC med cirkpumpen.
Om man ska jämföra försämringen i COP mellan att ha fel diff VB och att VB-temp blir lite högre i slutet på driftcykeln så är nog fel diff VB sämst.