Här är ett urklipp ur en servicemanual på en LLVP, de inringade är H-bryggorna xxargs skriver om.

Ljudproblem som kan uppstå om man ligger före i timingen på drivsignalen kan uppstå när drivelektroniken vill att motorn ska varva mer än vad den orkar, enkelt uttryckt drivelektroniken försöker få motorn att "accelerera" fortare än vad den klarar av alternativt så orkar inte motorn upp i önskat varvtal och då ligger drivelektroniken och "pushar" timingen för att öka varvtalet.
Allt handlar i slutändan om programmeringen och hur bra utvecklat styrningen är.

Vet inte om någon noterat hur en kompressor i en LLVP som varvar upp snabbt efter t.ex en avfrostning snabbt stannar till på flera ställen i uppvarvandet.

Motorn är säkert en 3-fasare, men räkna inte med att det drivs med 3-fas som genereras av driver-kortet i så 'enkel' driftfall som att snurra en kompressor - tvättmaskin där trumman skall gå åt båda hållen och med olika hastigheter och ryckig last (tvätt som rullar i trumman) är helt annan driftfall som kräver bättre kontroll och därmed mer avancerade drivsystem.

Nu har inte jag  mätt på någon sådan kort för att se hur en sådan arbetar, men sett schemat på någon av dessa och det är ganska rakt fram med trissor när det gäller drivningen till kompressorn, och jag sett en del konstruktioner som just bygger på att man matar på två lindningar och mäter den tredje lindningen samtidigt för att veta hur rotorn rör på sig då det finns speciella motorstyrnings-microkontroller som arbetar på just det sättet och har blivit ganska standard i allt ifrån RC-elflyg med sina 97% verkningsgradmotororer till konsumentprodukter. många DC-fläktar (till datorer tex.) så kör man med pulser till spolen och inte någon sinus, och trots enkel styrning med hall-element kan dessa kan vara ganska tysta också.

Dock konstaterar jag att att BD35F-kompressorn till kylboxen låter ganska mycket vid vissa varvtal som jag tror beror på den ganska fyrkantvågliknande matningen från drivern.

Men å andra sidan så har jag turbopumpar som varvar till 570000 rpm som drivs på liknande sätt och där har man inte problem med switchljud från spolarna. Sinusvåg är annars en lyx som man försöker undvika om det går att lösa på annat sätt då snabb switchning kostar förluster i trissorna och komplicerar styrningen.

Det som möjligen färgade förra inlägget är jag läste något stycke, kanske en appnot från en motorkontrollerchip-tillverkare (brukar vara ganska mycket matte och vektorberäkningar mm i en sådan, ganska avancerat att styra en motor på det sättet)  där det sägs att man kan få lägga ned en del tid på timingen för att få ned oönskad ljud från motorerna av drivningen - och har kompressorn blivit tystare med någon firmware uppdatering så är det defintivt något med detta att göra.
 
med andra ord räkna inte med att en inverterdrivkort ger någon sinus till 3-faskompressorn.

230V Inverterkort till en inverterkompressor är redan oftast avsedd för 3-fas motorer och ofta inte sinusdrivning utan petar ström i två spolar samtidigt med viss fördröjning med hjälp av FET-transistorer som kopplar mot minus eller plus i turordning med H-brygga och samtidigt mäter genererade spänningen på den 3 spolen i tur och ordning för att veta rotorns fasläge (dvs. hur långt rotorn har vridit sig) - kommer inte ihåg om pumprotorn måste vara av permanentmagnettyp eller om den tekniken också går att köra på asynkronmotor.

Detta gör att den här typen av motorer kan låta en del vid vissa varvtal när de varvar upp och ned  av fyrkantvåg-pulserna som motorerna matas med och 'ljuddämpningsåtgärder' av motor handlar till stor del att fila på timingen av pulserna i styrmjukvaran så att de minska akustisk i verkan.

att göra sinusformad drivning med PWM anses dyrt  och finns förmodligen bara på de dyrare VP-pumparna om det nu alls  finns som alternativ.

.

Nu tror jag personligen det finns marginal mellan 40 och 60 Hz drift utan att det kostar allt för mycket på tänkta driftlängden, det är när man går utanför dessa som man måste vara vaksam.

Sedan måste man nog också ta hänsyn av omgivningsförhållande _när_ man vill övervarva resp låta det gå långsammare för att det inte skall bli skador

tex. så är det inte så lämpligt vid +7 grader att köra på med kompressorn i högsta fart då den redan innan går ganska tungt, medans det kan vara ganska vettigt att snurra lite fortare när det är -15 grader C utomhus då kompressorer i regel går betydligt lägre lastad momentmässigt för att insugna suggasmängden är lägre trots att kompressionsförhållandet är högre.

Man får ha koll på hetgastemperaturen och hur mycket inmatat effekt (riktiga Watt - inte VA), och kanske några temperaturpunkter till då man kanske grovt kan rimlighetsbedöma om kompressorn arbetar som tänkt eller är i någon ogynnsam driftläge.

är det 1 eller 3-faskompressor? - jag antog tidigare att det var 1-fas.

---

tänker lite på BD35F-kompressorn arbetar i kylboxen jag har.

i varmaste läget (ca 3-10 grader)
starten varva den alltid upp en kort stund - antagligen för att suga tillbaka ev olja som blivit kvar i rören och inte sugits tillbaka vid lågfartsdriften och lägre suggashastighet - där efter rampar den ned till väldigt lågt varvtal utan att kappillären tillsynes går torrare än annars.

vid noll till ungefär minus åtta grader så går kompressorn till ett mellan-fartläge medans vill man ha -18 grader C så går den med full fart - dock inte förrän temperaturen inne i boxen är sådär -8 grader eller så.

man har helt enkelt anpassat kompressorvarvtalet till ungefär hur mycket kapillären kan hantera i kondensatflöde då just denna är ganska konstant oavsett tryck eller temperatur.

på denna sätt så har man fått till en kylmaskin som fungerar hyffsat både i kylskåpsvärme och i djupfrysning, vilket är ganska svårt att täcka in med hyffsad COP med en envarvtalskompressor och en fix kapillärrörslängd.
 
   

du har rätt angående lindningen på statorn - där är resistansökningen beroende på värmen en betydligt större problem och att magnetmaterialet som med hettan närmar sig curir-punkten och ökar sin inre förlust.

Det finns ett ställe där skinneffekten är i högsta grad påtagligt och det är i kortslutningsledarna i rotorn på motorn och i vissa motorer har man T eller I-formade, smalare och grövre  kortslutningskenor över eller närmare centrum för att styra strömmarna och framförallt dess mängd under tex. en start då man vill ha lägre ledande volym i kortslutningsburen för att få ned strömmen i statorn när rotorn står still och 50 Hz magnetfält snurrar i statorn och allt större area blir aktivt ju långsammare magnetfältet snurrar runt rotorn när den varvar upp. En fullt lastad asynkronmotor så har rotorn  ungefär 1 - 1.5  Hz växlingstakt i ström sina kortslutningsskenor

och då kommer man till punkten när man kör över 50 Hz med växelriktare och inte matchar med motsvarande spänningshöjning  - magnetfältet genom rotorn blir svagare för att den högre induktansen i statorn minskar strömmen, vad händer med rotorn då - jo, den börja slira mer i magnetfältet och det börja dumpas av mer värme i rotorn för att strömmen går mer ytligt i kortslutningsledarna, temperaturen höjs, resistansen i rotorn höjs och det kan rusa och i värsta fallet med en överhettad rotormagnetkärna som tappar magnetism (curire-punkten) - induktansen sjunker rejält, rotorn stannar och ledarna i rotorn fungerar som en kortsluten trafo  och man har snart en motorbrand.

Koppar har ca 30% högre resistans vid 90 grader C gentemot rumstemperatur - det är alltså inte någon obetydligt ökning i förluster om motorn börja gå hett utanför sin spec.
       

En firma i krokarna här, byggde in frekvensare i en massa värme/kylmaskiner integrerade i Nilans ventaggregat på mc donalds-restauranter.  efter ett tag så rasade kompressorerna.  När jag kom dit så är kompressorerna oljetorra. Jag förklarar att jag kan bygga en "egen" anläggning som fungerar, och fick förtroendet.   
Jag valde en "färdig" lösning med en Danfoss vtz o frekvensomformare, sen gjorde vi ett program som reglerade mellan 30-85hz styrt av behov,kondtryck,hetgastemp samt exp-ventilläge.  vi tänkte lägga till mometan  tvångsuppvarvning vid "tomgångsdrift" ,men det behövdes aldrig....trots hastigheter under 3m/s i sugen vid extrema driftfall.
Det blev tyvärr inga fler anläggningar på mc (blev tydligen för dyrt)     
maskinen sägs gå kanon fortfarande efter 5års dygnetruntdrift
Men det har blivit ett par liknande skapelser till på andra ställen i stället 

Intressant problem.

Kör man under nätsynk längre tid så får man varva upp kompressorn då och då föra att slurpa tillbaka oljan. Dock kan man ställa sig frågan hur det arbetar vid sin min-temperatur på evaporatorn då köldmedieflödet på gassidan är betydligt lägre än vid varmare temperaturer - räcker det i den situationen så bör man kunna varva ned kompressorn en del när det är varmare och mer gasflöde i rören - dock att varva upp kompressor då och då tror jag inte är någon dum ide ändå.

Övervarvning är svårare att analysera och övervarvning vill man helst ha när det är kallt ute då man öka sugkapasiteten och därmed värmekapaciteten vid starkare kyla då värmemängden är mycket hårt kopplat till hur många kg köldmediegas per timme man pumpar.

Är pumpen avsedd också för 60 Hz typ en internationell riktad pump så är det nog inga jätteproblem att köra i 60 Hz och kanske få runt 20% mer värmekapacitet i starkare kyla. Men det finns också saker att kalkylera med - i kyla så komprimeras köldmediet hårdare och därmed varmare hetgas ut och i sin tur värmer motorn mera om det är rotarykompressor, medans i en kolvkompressor så kyler den kalla insugande gasen motorn och oljan först innan den komprimeras och motorn går svalare trots att hetgastempen i slutända är samma i båda fallen om övriga förluster är likartade

Högre frekvenser ger mer skinneeffekter på motorns kopparlindning och ger högre resistans och därmed mer förluster, magnetmaterialet har också högre ommagnetiseringsförluster och går varmare vid högre frekvens  och det här är i stort sett en ökad statisk värmebelastning med högre frekvens då både motorström och ommagnetiseringsförluster inte påverkas speciellt mycket av lastgrad.

(typisk elmotor brukar värmebildningen i lindingarna vara ca dubbelt större vid märklast i jämförelse med  tomgångskörning (strömmen ökat med roten ur två  vid cos(fi)=0.7 som är en vanlig märklastpunkt och därmed dubbel värmebildning i lindningen, i jämförelse med tomgång och cos(fi)=~0.95) och magnetförlusterna ökar bra till en liten del - främst rotorn som slirar lite mer magnetiskt vid belastning - det är därför en elmotor på sin märkeffekt inte är mer än kanske 20 grader varmare  än en elmotor på tomgång)

Om man vill varva högre till typ 75 Hz så kanske mekaniska saker bestämmer som tex. rörliga statorvingen på rotaryn verkligen hänger med de ovala rotorns rörelse och inte släpper ytan och det börja slå och klappra samt läcka gas - här blir det att lyssna noga när man leker med varvtalet. En kolvkompressor har troligen större tålighet mot högre varv rent mekaniskt sett, men förmodligen inte rörledningsareor i dess ventiler och till/frånlopp för att fullt ut kunna tillgodogöra sig av det.

Det man kan spela med (men inte självklart) är att en 50 Hz-kompressor och en 60Hz-kompressor är likartad  i designen när det gäller lindning etc. och därmed kanske temperaturerna hanteras rimligt även om en 50Hz varvas till 60 Hz. Det man kan spela i sammanhanget när man vill varva upp när det är tex. kallt är att mekaniska belastningen minskar med kallare temperatur och tunnare gas vilket gör att den inmatade effekten in i kompressorn är mindre när det är riktig kallt i jämförelse med en 7-graders C körning - dock blir dom heta 'hotspots' som redan finns i kompressorn varmare och frågan är hur mycket det höjs i praktiken när man varvar upp.

---

Jaha - hur skall man nu kolla det här då - att ha koll på hetgasens temperatur liksom insugen dito, (helst också tryck på hög och lågtrycksidan som då skvallrar om evaporator och kondenseringstemperaturerna, men, men, det brukar vara bökigt att få till för dom flesta) och inmatad effekt är självklar - kan man se fasen eller cos(fi) (ev. PF)  alternativt mellan VA och Watt (och räkna fram cos(fi)) mellan ström och spänning på sin elmätare (eller att man ser det på sin växelomriktare) så kommer det hjälpa en hel del då fasläget skvallrar om lastgrad momentmässigt på motoraxeln om inte kompressorn är kompenserad med motorkonding under _drift_ (man kanske temporärt får ta bort den kondingen i mätövningen). 
     
När det gäller lindningstemperatur så är egentligen den enda vägen att man stoppa kompressorn efter att den gått sig varm i stabil drift, snabbt, rycker ur pluggen och  kopplar in en likspänningskälla med noga hållen spänning och mäta strömmen (gärna inställd med spänningen så att den är på samma nivå som motorströmmen under drift för att minimera avkylningen i den korta avbrottet) och den vägen räkna ut resistansen - koppar rör sig ganska mycket resistansmässigt med värmen och därför kan man använda denna som mätsensor av lindningen själv.

givetvis måste man rigga startapparater mm. så att dessa inte går in under mätningen.
 
---

Det här skulle vara en intressant liten helgövning att mäta och räkna på ;-)

Kompressorn är som en vanlig elmotor, borde gå bra att varvtalsstyra...

Mm varför ska du mjukstarta,? Eller ska du köra den som " inverter"?

har en fundering, hur reagerar kompressorn om man kopplar på en Frekvensomriktare? tanken är mest för att få mjukstart, antar att det är en kolv kompressor? får kolla detta.. pumpen är en IVT 2000 från början av -90 talet tror jag.
funkar utmärkt som den gör, men tycker det är kul att testa lite, alltid lär man sig nåt! har redan bytt ut den gamla trasiga styren (landis&gyr?) mot en plc, så nu har man full koll på pumpen, har en omriktare liggande så det kliar lite i fingrarna... 

kan det va skadligt för kompressorn? vad händer om man kör lägre än 50hz? högre? nån som vet??