|
Skrivet av: Janne El-Energi« skrivet: 26 februari 2005, 08:45:38 »Ok
Jag tror vi är nu på samma linje. Vi värmer första hand lägre tempererat vatten med VP. OM inte VP räcker till priorierar vi så TS värmer det hög temp vatten mediat. /Janne Skrivet av: admin« skrivet: 26 februari 2005, 08:39:40 »Om det vore skadligt för kompressorn med tappvattenvärmning tror (hoppas?) jag att tillverkarna själva hade satt in elpatroner för toppningen av tappvarmvattnet upp till 55 grader...
Min rekommendation: Kör värmepumpen så länge och mycket som möjligt. Om den havererar p.g.a. att den används (efter <10 år) - köp ett annat fabrikat nästa gång. Det lönar sig aldrig med eltillskott. (förutsatt att värmepumpen har den kapacitet som krävs för att klara sig på egen hand) Skall man värma upp en pool, och har större energibehov för pool + husvärme + tappvarmvatten än vad VP:n kan leverera, är det bättre att prioritera att VP:n värmer den "kallaste" energiförbrukaren, i detta fall poolen, låt el värma hus och tappvarmvatten. Skrivet av: Janne El-Energi« skrivet: 26 februari 2005, 08:30:35 »OK
Använd TS att värma VV när det är behov av det när det gäller temp över 45 grader, pga att det sliter på den dyra komressorn. Den får arbeta hårdare och därmed sliter vi ut den i förtid. Använd VP istället till de lägre temp fallen. Mitt fall pool värme som har idag 12 grader vatten temp skall värma upp den om en månad till badvänlig temp. Då kommer jag utnyttja VP till max med det faktorn att istället för bränna EL 6-7kW / timme blir det ca 2 kW. Sen kan jag anv vanlig TS EL att värma mitt VV. NI som ej har pool bör spara kompr genom anv den till endast radiator system lågtemp (golvv,fläktkonv eller låg temp radiator system med max temp 40-45 grader. Högre temp använd TS el. Detta sparar er VP och dess livslängd förlängs. MVH Janne Skrivet av: admin« skrivet: 26 februari 2005, 08:13:02 »Hej Janne, det där gäller inte för mark/berg-värmepumpar, för den typen av värmepump har inte utetempen nån betydelse. De går i princip alltid med samma förutsättningar, de slits mest när de värmer varmvatten. Logiken blir då, använd inte varmvatten  Skrivet av: utopiazz« skrivet: 26 februari 2005, 01:16:29 »Vänta och se vad som kommer i vår......säger inte mer... Gäller väl kanske även Plumber Men som jag skrev tidigare så finns ju anonyma meddelanden /johan Skrivet av: SILVER« skrivet: 26 februari 2005, 00:23:45 »Har pillat lite på Nibes nya styrsystem och kan meddela att dom tar ett steg tillbaka i användargränssnitt. Mycket nya smågrejor och på det stora hela sämre. Men man vänjer väll sig.. Vad menar du med det ?? Förklara lite mer.. Skrivet av: Plumber« skrivet: 26 februari 2005, 00:21:49 »Har pillat lite på Nibes nya styrsystem och kan meddela att dom tar ett steg tillbaka i användargränssnitt. Mycket nya smågrejor och på det stora hela sämre. Men man vänjer väll sig..
 Skrivet av: Janne El-Energi« skrivet: 25 februari 2005, 23:57:00 »Hej
Varför är Ni så rädda för "lite TS"?.. Låt VP vila när det är som kallast. Den behövs bättre vid lite varmare dagar. Slit ej ut den i förtid. EX om jag kör med min bil fullt skaft under lång tid hur lång tid håller den. Om jag har tur går den sönder innan garantin går ut, så kan jag få en ny att slita ut. Detta hände med min frånluft VP 1984-1988 gick den fullt skaft. Sen bytte jag den. Då stöttade EL vid största VV behov. Den höll tills jag sålde huset. (6 år för mig). Skrivet av: utopiazz« skrivet: 25 februari 2005, 23:24:06 »Tyvär jag får inte, vill men får inte....men jag kan ju säga så här.....att gubbarna på nibe sitter inte och sover på dagarna.... Det går ju alltid att lägga ett "anonymt" meddelande /Johan Skrivet av: SUNE73« skrivet: 25 februari 2005, 22:33:35 »Säger du A så får du säga B - fram med det NU.....
/Sune73 Skrivet av: CarMan« skrivet: 25 februari 2005, 20:40:40 »jag kör:
V illa V olvo V ärmepump Skrivet av: Heat?« skrivet: 25 februari 2005, 17:43:36 »Eftersom vi medelsvenson just är de mesar vi nu ändå är (vi har volvo, villa och vovve).Ingen Volvo.... Ingen Vovve... Villa... (Utan villa ingen pump... )Inge TS... Skrivet av: Rippe« skrivet: 25 februari 2005, 17:30:39 »OK, OK! Innan ni börjar slå mig. Jag KAN ju komma att tuffa till mig efter ett tag. Men kom igen! Låt mig få smaka lite TS så här i början. Det är ju ändå ganska mysigt. Och skulle det nu dra några kwh mer, så är väl det bara bra att sydkraft får tjäna några extra stålar. Det unnar jag dem verkligen efter den fantaskiska insatsen i samband med orkanen Gudrun.......(ehhhhhhh, HOST)............
Skrivet av: Rippe« skrivet: 25 februari 2005, 17:10:08 »I ena ringhörnan står de hårda grabbarna som inte ens vill se TS på vykort. De ser riktigt brutala ut.
 I andra ringhörnan står leverantörerna av värmepumpar. De ser betydligt klenare ut. Dels för att åskådarna aldrig fått höra deras argumentation och de få argument som framkommit inte alls bottnas eller debatteras.  Mitt i ringen står jag och några andra personer som i sammanhanget får anses representera medelsvenson. Som just den medelsvenson vi är vill vi inte stöta oss med någon och inte heller ta någon riktig ställning. Dock kan vi dra några egna slutsatser:  * En värmepump har bättre effektfaktor än en elpatron. * En värmepump i ett hus är säkerligen inte av samma kaliber som en för industriellt bruk. * På det sätt som leverantörerna byggt upp styrsystemet (nu pratar vi Nibe) kan man ju misstänka att de vill att man kör TS vid kallare väderlek. Eftersom vi medelsvenson just är de mesar vi nu ändå är (vi har volvo, villa och vovve). Ja då måste vi fatta ett beslut som ligger så nära tryggheten som möjligt men ändå med en portion sunt förnuft. I klartext betyder det för en sådan tönt som mig själv att: 1. Jag kör med högre värde på VP-start för att minska antal starter vid varmare väderlek. 2. Jag ställer in TS så att den kan hoppa i när det blir för kallt och då ska den inte gå i evigheter. 5 gånger VP-start känns ju som ett bra riktmärke. Slutligen lutar vi oss tillbaka och hoppas på framtiden. Att uppvärminingskostnaden blir ordentligt lägre än med olja och att VP håller i många trygga år. Och när vi ändå sitter där och myser funderar vi varför Nibe inte har varvtalsstyrd kompressor och ett mer avancerat styrsystem. Kanske är det för att tjäna pengar. Kanske är det av någon annan anledning. Men en viss nöjdhet finns där.  Skrivet av: admin« skrivet: 25 februari 2005, 16:11:07 »Om man vill vara på säkra sidan tycker jag att förslaget som vem det nu var skrev om en extra termostat.
Sätt termostaten så att den kopplar bort allt tillskott om tempen är över den inställda, t.ex. 19.5 grader, detta skulle då göra att termostaten gick till vid följande tillfällen. 1. När man vädrar, detta skulle tillåta eltillskott, men det skulle knappast gå till ändå, p.g.a. att man sällan har behov av att vädra om värmepumpen är på väg att släppa på eltillskott. 2. Om det blir så kallt att gradminuterna begär tillskott och rumstempen vid termostaten samtidigt "växlat" för lägre temp än 19.5 grader. Med denna funktion skulle man undvika onödigt tillskott även om gradminuterna var på -3000 - förutsatt att värmen i huset höll sig över 19.5 grader. Tillskottet skulle dessutom gå ifrån igen när rumstermostaten låg på ca 20.5 grader (normal hysteres 1 grad) även om gradminuterna inte hunnit upp till stoppvärdet... Eltillskottet skulle ändå fungera om värmepumpen av någon anledning löste ut och innetempen sjönk under 19.5 grader. Undantaget om varma sidans cirkpump lagt av, då hjälper ingenting. En enkel on/off-termostat kostar inte många kronor. Om nån är intresserad kan jag testa ut en som passar till nibes värmepumpar och sälja dem via min "butik"... Skrivet av: Carl N« skrivet: 25 februari 2005, 12:59:20 »Hej!
1. Sammanfattningsvis ser det alltså ut så här nu: 1. Sent tillslag har den fördelen att onödig TS undviks, t ex har flera duschat efter varandra kan sen gradinutsunderskottet bli så stort att elpatron går in trots att VP egentligen orkar värma husen utan TS. 2. Tidigare tillslag ökar risken för onödig TS -tid då gradminutrarna tillfälligt kan överskrida värdet för TS trots att VP egentligen klarar att värma huset själv. 3. Iden med omkoppling är att gradminutersunderskottet aldrig ska kunna räkna ner till noll vid svinkyla. I längden sparar det liiite eltillskott. Citera Finns det då någon rekommendation, vad är bäst? Sett över en längre tid är ovanstående nog ett nollsummespel. Så antingen kan man springa ner i källaren & kolla i displayen titt som tätt (vilket jag och många av oss förmodligen redan gör), radera gradminuterminus om det finns utrymme, eller justera TS-gränsen om kylan förväntas att bita i, eller tvärtom. Då kan man nog spara några korvören. Men det borde väl finnas nåt bättre? Jepp jag tror på all koppla ut TS jag med men VP får inte vara alltför klent dimensionerad för detta. Jag kör kurva 8/0 och min VP klarar ca 48 grader i framledningstemp då den får gå ett par-tre timmar. Det motsvarar -15 ute så är medeltemp kallare än så + mulet väder så får jag nog koppla in elpatron igen. Tills dess så klarar jag mig bra utan tillsats. Skrivet av: AndersB« skrivet: 25 februari 2005, 12:39:58 »Sammanfattningsvis ser det alltså ut så här nu:
1. Sent tillslag på TS. Mot detta kan anföras sen urkoppling, innebärande (förmodligen) onödigt många TS-timmar . 2. Tidigare tillslag på TS innebär oftare TS, som dock inte ligger i så länge, dvs inte nödvändigtvis mer TS. 3. Bra ös på TS (genom omkoppling) innebär kortare inkopplingsperioder. Här är jag mera osäker på om det egentligen finns kostnadsmässiga fördelar eller några nackdelar. Vilka skulle de i så fall vara? Finns det då någon rekommendation, vad är bäst? Sett över en längre tid är ovanstående nog ett nollsummespel. Så antingen kan man springa ner i källaren & kolla i displayen titt som tätt (vilket jag och många av oss förmodligen redan gör), radera gradminuterminus om det finns utrymme, eller justera TS-gränsen om kylan förväntas att bita i, eller tvärtom. Då kan man nog spara några korvören. Men det borde väl finnas nåt bättre? Jo, vi har ju det oomkullrunkeliga faktum, som Bertil ofta brukar hänvisa till: ”inge tillskott de e de man tjänar på”. Häromdagen kastade jag mig återigen ut i den totala osäkerheten (=kylan). Jag slog av TS helt & hållet, trots –10 och sjunkande ute. Hade vissa funderingar inför natten, skulle vi vakna med håret fastfruset på kuddarna? Icke, inte ens efter ett par dygn har det blivit utkylt. I trappen på nedervåningen brukar det vara 20 grader, där har det gått ner till 18,5. Men vem står i trappen hela tiden? I huset i övrigt är det skön temperatur. Och VP får jobba så det rycker, numera räknar jag antalet starter per vecka. Detta måste väl ändå vara det bästa?! Därför låter jag ropet skalla: Våga Vägra Tillsats! Se bara till att inte vara borta för länge från huset vid sträng kyla om VP skulle stoppa av någon anledning. Ja, ja jag hör hur en del av er tänker: Slå av värmen helt och sätt igång att spara rejält, din snåljåp! Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 16:26:10 »OK, uppfattat
Skrivet av: admin« skrivet: 24 februari 2005, 15:59:36 »Det kan jag inte lova, men har du för klen borra lär inte några minuters stilleståndstid/dygn påverka nåt nämnvärt.
Du får hålla koll på inkommande brine, blir det under -2 till -3 grader in kan du ligga i riskzonen. (tror jag) Bevisligen finns det många som ligger på minus in utan att slangarna deformeras. Värmepumpen levererar värme ned till ca -12 grader på inkommande brine, låg COP, men högre än med eltillskott. Skrivet av: Bertil« skrivet: 24 februari 2005, 15:59:35 »Citera Men det kanske fortfarande finns en risk att man suger ur hålet så hårt att all värme energi i hålet försvinner redan efter 2 år.....(host). Borran är /skall vara dimensionerad för aktuellt uttag den skall alltid belastas absolut max inget konstigt med det. Där är ju gratisvärmen den skall sugas ur som sagt!!!!! temepn ligger mycket konstant nästan ingen sänkning alls under vintern en s med kontinuerlig vp drift!!! En berg/ytjordvärmepump mår nästan bäst när den går kontinuerligt om det så är veckor eller månader utan stopp. Helt normalt absolut ingen fara för kompressorn, snarare tvärtom. Ivt som jag kör gick nästan en hel månad oavbrutet förra vintern, den mådde som en prins och tempen i borrorna kanske sjönk en eller två tiondelsgrader på den tiden. Så sug ur borran och minimera elpatrontiden!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 15:52:31 »Keep the pump pumping, garanterat billigast, förutsatt att du inte har ett hål som bottenfryser. Och ingen risk för att hålet bottenfryser till följd av att pumpen gått för länge varje gång och nästan aldrig fått vila? Skrivet av: admin« skrivet: 24 februari 2005, 15:45:04 »Keep the pump pumping, garanterat billigast, förutsatt att du inte har ett hål som bottenfryser.
Om du kör på elen så hårt att VP stannar i 20 minuter så får du kanske 200 gradminuter som skall värmas upp igen, ligger värmepumpen på gränsen av att hålla jämna steg så blir det elpatronen som får ta de 200 gradminuterna vid nästa vv-tappning när gradminuterna når TS-min. Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 15:24:41 »Det är aldrig bättre med tillskott, aldrig --/, tänk på att den effektivitetshöjning som du får på värmepumpen vid 1 grad varmare brine ligger på ca 1.5%, eltillskottet ger 200% sämre COP än VP-drift. OK, OK låter rimligt. Men det kanske fortfarande finns en risk att man suger ur hålet så hårt att all värme energi i hålet försvinner redan efter 2 år.....(host). Eller att VP ändå vill stanna och vila ibland och för att få till det krävs el. Sedan är det ju så att en stillanstående VP drar noll (bortsett cirkpump) medans en som går drar ca 2,2 kw. Om elen då hjälper upp VP till stopp blir förbrukningen noll i alla fall under 20 minuter... Så summan av det hela kanske inte blir så stor skillnad!? Skrivet av: admin« skrivet: 24 februari 2005, 14:36:19 »Det är aldrig bättre med tillskott, aldrig --/, tänk på att den effektivitetshöjning som du får på värmepumpen vid 1 grad varmare brine ligger på ca 1.5%, eltillskottet ger 200% sämre COP än VP-drift.
Så länge du har tillräckligt varmt i huset kan du därför aldrig tjäna på att låta eltillskottet gå in, speciellt inte om du låter eltillskottet gå in så tidigt att det ger värmepumpsstopp. ALDRIG _/-! Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 14:06:55 »
Tjaaaa, hur är det här egentligen. Bertil indikerar ju lite det motsatta. Vi får ju komma ihåg att vi pratar om två olika saker. Vid varmare väderlek är det bättre med få starter (exempelvis 12 per dyg i stället för 40). Men vid kallare väderlek blir antal start/stopp inte så värst många oavsett hur du ställt in (nästan i alla fall). DÅ är det kanske bättre att ta fler starter (exempelvis 7 per dygn i stället för 1) bara för att få hålet att återhämta sig? JA, Det där lät ju fan bra. Jag med min lite för liten VP kanske ändå ska acceptera mer TS för att få hålet att vila sig lite!? Man kanske inte ska vara så TS rädd ändå? Antal starter sett över året bli ändå inte så anmärkningsvärt många eftersom man ställt ut VP-gradmin och de flesta dygnen per år är det inte så kallt som det är nu. Om jag har 10 eller 100 timmar TS på ett år är ju i sammanhanget försumbart (60 eller 600 kwh på en total förbrukning som kanske landar uppåt 10.000 kwh på ett år). Tål att sugas på...... Skrivet av: Carl N« skrivet: 24 februari 2005, 13:58:05 »
Jag tror inte man kan vinna något på att köra mer eltillskott och låta hålet återhämta sig i pauserna, då är det bättre att köra VP kontinuerligt och försöka minska TS-tiden. Och dessutom mår väl VP bättre av få start/stopp? Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 13:30:28 »Med en rejäl VP (för stor) får du nästan alltid stopptider på VP. Men om man nu inte har en så fet VP? Ta mitt fall tex. Min Vp har gått ca 22 timmar per dygn den senaste veckan då temperaturen legat mellan -10 och -20? I mitt fall skulle det då vara bättre med TS lägre värde och däreigom oftare stopp vid kallare väder? Skrivet av: Bertil« skrivet: 24 februari 2005, 13:27:49 »Med en rejäl VP (för stor) får du nästan alltid stopptider på VP.
Tex Rickards maskin har stopptider även vid -30 grader ute.. min har stopptider ner till -20. Men tillslut går den dygnet runt men inte ofta. Vid svinkyla då går VP 24t/dygn. Min gör det sen igår natt, då sjunker tempen på borran snabbt ca en grad. men när det börjar bli stopptider igen då poppar tempen på borran upp igen!!! Jag mäter även minimi temp så det är den jag går på... Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 13:18:09 »
JA! Men hur ska man kunna få till det SAMTIDIGT som man villl att VP ska gå dygnet runt innan tillskott slår i? Detta talar ju helt emot varandra! Skrivet av: Bertil« skrivet: 24 februari 2005, 13:07:04 »Citera För mig låter det som bäst om VP inte gick så länge varje gång för just borrhålets skull Precis så är det. Stopptider på vp ger högre temp på brine... första "varvet" efter vp stopp rejält högre temp!! Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 13:01:18 »1. Lite luddigt fortfarande. Genom att parkera en otrimmad Vp i hemmet hos Agda kommer det inte bli långa gångtider. Med fabriksinställningarna kommer VP slå av/på som en jojjo. Så hur kan då leverntörerna föredra långa gångtider när deras installatörer inte ser till att det blir så?
2. Också var det Bertils utläggning ovan: Är det bra för borrhålet om VP går länge eller var det bra för borrhålet om det får "vila" ibland?  För mig låter det som bäst om VP inte gick så länge varje gång för just borrhålets skull. Hålet hinner aldrig återhämta sig utan blir kontinuerligt UTSUGEN på dess värme??? Eller har lunchens kokain satt griller i huvudet på mig igen?Skrivet av: Carl N« skrivet: 24 februari 2005, 12:52:40 »
Rickard förklarade det där rätt bra... Skrivet av: Bertil« skrivet: 24 februari 2005, 12:27:12 »Jag är helt säker på en sak, har man en stor vp då kommer den att jobba med en genomsnitttligt högre temp på brine det ger ökad COP det motverkar försämringen av cop pga av högre framledning.
Varför blir tempen på brine genomsnittligt högre. Jo upprepade stopptider gör att brine i slangen värms upp till samma temp som borran den får dessutom vila regelbundet. Vid kontinuerlig drift har man ju en rejäl tempskillnad mellan brine och tempen i borran. det där ser jag tydligt när jag jämför 25 kw som ofta går kontinuerligt och min maskin som har stopptider ner till -20 grader.. Skrivet av: admin« skrivet: 24 februari 2005, 12:16:23 »
Tillverkarna VILL att man skall ha långa gångtider på värmepumpen och ca 20% eltillskott. Följande anledningar kan ligga till grund för den rekomendationen. Mindre risk för höga framledningstemperaturer vid klena värmepumpar, vid större värmepumpar större risk för höga framledningstemperaturer. En "liten" värmepump som arbetar med relativt låga framledningstemperaturer löper mindre risk att lösa ut på HT-pressostaten, även om kunden låter radiatortermostater strypa flödet i anläggningen = mindre reklamationer på funktionen! Den ger dessutom högre verkningsgrad än en större värmepump, eftersom den "lilla" VP:n inte förmår höja tempen i systemet. Dessutom riskerar man inte "onödigt" många starter då den i princip kommer att starta kring jul för att stoppa nån gång i mars..., eltillskottet tar köldknäpparna. Har man inget intresse eller är totalt okunnig i tekniska frågor så kan den rekomendation de ger vara en fördel, då värmepumpen kommer att fungera bra trots att intrimmningen inte skett på erfoderligt sätt. Min slutsats är att man med lite justeringar på värmepumpen, öppna termostater och rätt injusterade flöden mycket väl kan få lång (längre) livslängd på en rejält dimensionerad värmepump. Om man tittar på enbart COP så betyder rätta flödena och öppna termostater mer än storleken på värmepumpen. Agda 70 år som kör på för hög kurva och strypande radiatortermostater kommer att ha sämre COP på sin 20%-eltillskottsdimensionerade värmepump än vad t.ex. jag har som har optimerat mitt radiatorsystem med helt öppna termostater och rätt kurva, detta trots att det fortfarande inte gått en enda timma tillskott för mig på snart 2 års drift! Så ingen regel utan undantag. Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 10:56:14 »
A: 3 timmar med 2 kw? Visst det är inte omöjligt. Men det låter ju kort om man haft typ -820 gradminuter i ryggen? (för att klara 700 gradminuter på tre timmar krävs det att ärvärdet i snitt har legat 3,9 grader över börvärdet. Tufft vid sträng kyla. Men omöjligt? Kanske inte. B: Menar du att det inte är fel på långa gångtider men att tillverkarna tycker det är fel? Förtydliga gärna detta påstående, gradminuterna har dimmat min hjärna så jag förstår inte riktigt vad du skriver.... Skrivet av: Carl N« skrivet: 24 februari 2005, 09:37:55 »I ditt fall ser det antingen ut som om VP aldrig nått gränsen för TS utan möjligen låtit TS hjälpt till med varmvattnet. Eller så har TS gräns nått och pumpen har tack vare extremt god kapacitet lyckats avverka hela underskottet med bara en timme TS på räknaren (men det alternativet låter ju nästan otroligt). Det kanske tog mindre än 3 timmar med 2 kW? (= 1 timme 6kW på TS-räknaren). b00k Citera MEN VAD SOM BÖR BOTTNAS (se inlägg av folk ovan) är huruvida det finns risk för överansträngning av kompressorn om man låter den gå för mycket ensam??? Rent spontant så har jag lite svårt att förstå hur det ska kunna gå till. Kompressorn ger väl sitt yttersta och går långa tider per dygn. Men blir det värre av att den inte når det önskade börvärdet som systemet räknat ut? Det är ju inte så att den SLITER SIG Blodig för att jaga ett värde. Den gör vad den kan och sedan inget mer. Sedan kvarstår ju alltid frågan huruvida det är lämpligt med låånga gångtider. Men det är ju allmänt kännt att en kompressor (oavsett i vilket system den sitter) kan gå dygnet runt. Att exempelvis NIbe rekommenderar att TS tid ska vara ca 20% av VP-tid är väl snarare ett internt dimensioneringsmått än ett mått på att VP "fått tillräckligt med hjälp av TS för att må bra"?? Helt riktigt, långa gångtider är inget som är fel. Anledningen till att tillverkarna av VP rekommenderar en viss andel TS-tid är att med orginalinställningarna på VP så blir det långa gångtider med en något klent dimensionerad VP. Skrivet av: Rippe« skrivet: 24 februari 2005, 08:19:16 »
I ditt fall ser det antingen ut som om VP aldrig nått gränsen för TS utan möjligen låtit TS hjälpt till med varmvattnet. Eller så har TS gräns nått och pumpen har tack vare extremt god kapacitet lyckats avverka hela underskottet med bara en timme TS på räknaren (men det alternativet låter ju nästan otroligt). Dessutom har det varit konstant kallt. Problemet med nuvarande styrning blir mest påtaglig när det blir varmare. DÅ kommer TS att vara med onödigt länge eftersom VP skulle fixat biffen själv. MEN VAD SOM BÖR BOTTNAS (se inlägg av folk ovan) är huruvida det finns risk för överansträngning av kompressorn om man låter den gå för mycket ensam??? Rent spontant så har jag lite svårt att förstå hur det ska kunna gå till. Kompressorn ger väl sitt yttersta och går långa tider per dygn. Men blir det värre av att den inte når det önskade börvärdet som systemet räknat ut? Det är ju inte så att den SLITER SIG Blodig för att jaga ett värde. Den gör vad den kan och sedan inget mer. Sedan kvarstår ju alltid frågan huruvida det är lämpligt med låånga gångtider. Men det är ju allmänt kännt att en kompressor (oavsett i vilket system den sitter) kan gå dygnet runt. Att exempelvis NIbe rekommenderar att TS tid ska vara ca 20% av VP-tid är väl snarare ett internt dimensioneringsmått än ett mått på att VP "fått tillräckligt med hjälp av TS för att må bra"?? Skrivet av: Iso« skrivet: 24 februari 2005, 07:51:08 »Hej igen och tack för ännu ett uttömmande svar. Nu förstår jag vad en timme TS-tid innebär.
Åter till funderingarna omkring TS-tiden hos Nibe. Vi har just nu en ganska kall period som lämpar sig bra för inställningar mm. (Årets kallaste period). I går upptäckte jag att det under de senaste dygnen förbrukats en timme TS-tid. Exakt när kan jag inte se. Men eftersom drifttiden för TS endast registreras i hela timmar kan, vad jag förstår, TS-drift ha skett under kortare perioder och med varierad effekt under en längre tid innan det förbrukats tillräckligt med energi för att en hel timme drifttid skall registreras. Under natten har det varit -22 grader, inga märkbara differenser i rumstemperaturen och ingen ytterligare TS-tid finns registrerad i Nibes manöverpanel. På mig verkar det som om användningen av TS-tid skulle fungera precis som det är önskvärt. D.v.s TS-tid används precis när det behövs och inte mer än nödvändigt. Jag får intrycket när jag läser inläggen i tråden att om man ökar gradmin för TS förlänger man tiden innan TS går in men när väl TS går in går det i gengäld så mycket mer TS-tid än det egentligen behövs p.g.a att antalet gradmin i underskottet skall kompenseras med ett lika stort antal gradmin i överskott för att erhålla en medeltemperatur. - 22 grader borde ju ha resulterat i ganska mycket TS-tid. Det är möjligt att det gått en del TS-tid under natten men inte så mycket att det registrerats en hel timme. Däremot går pumpen i 20 av dygnets 24 timmar och det kanske är för mycket, jag vet inte. (Ca 35 kwh/dygn i snitt när det är så här pass kallt. Förbrukningen är omkr. 10 kwh mer per dygn än snittet för dec/jan). Det kanske finns skäl att i allafall ändra inställningarna och tillåta mer TS-tid. Har jag nåt fel i mina inställningar, min installation eller har jag helt missuppfattat saken? Det sistnämda är väl det mest troliga. Jag tycker att det fungerar precis så bra som man bara kan önska. Mvh Iso Skrivet av: Janne El-Energi« skrivet: 23 februari 2005, 23:24:13 »Hej
Jag håller med dig. Min kära mor köpte en VP från jag tror "ESSO" eller jag vet ej varifrån. Den var bra värmde hennes hus. Hennes oljenota i ett stort hus på ca 250m2+källare 100m2var usprungl ca 5m3. Sen sjönk oljeförbrukn ner efter det hon inst. VP luft/vatten. (hennes oljenota blev ca1m3/år) Sen var där någon smart person som dömde ut hennes negrävda plast oljetank. Och firman som skulle inst en innomhus tank sa "inga nergrävda tankar får finnas" Då fick hennes redan 15år gamla VP gå och gå pga att firman fick godkänt hennes innomshustankar av plast. Hon frös hela den vintern som kom. Jag ordnade sep ELelement temporärt till henne som placerade ut på vissa ställen. Någon jämn värme fick hon ej. Mitt i smällkalla vintern då hade VP fått nog. Den startade gick en timme. stoppade löste ut etc. Hände 1994 i febr. Mitt råd låt ibland EL eller annan värme ta över så VP får vila. Efter den gräsliga vintern Slängdes de "nya plast oljetankar" . Myndigheterna sa Vi gokänner ej dem. Så småningom installerades en plåttank under skärmtak utomhus, men ovanmark., Ännu ingen olja. Den upptagna oljan från markoljetanken dröjde. År 2004 Gjordes drastiskt NY VP installerades IVT optima 1300 kopplad till Ack tank 1000l. Parrallellt blev så småningom oljepannan idrift. Men vad hände sen..? Installatören kopplade VP laddn cirk på Rad cirk plats. Det ville han ej erkänna. Hon fick minst 10 HP stopp. Inst sa bryt Huvudbryt. och slå till den igen. Då gich den till nästa HP stopp. Detta varade i3månader. NU först efter mitt sökande av fel och omkoppl av cirk pump.Har hon fungerande Värme. Oljepannan går. Vid -10 startar hon den manuellt själv. Det tog knäcken av vp att gå kont under smäll kalla vintern. Nästan samma med min mor nu 76 år. Men nu är allt i funktion och alla är glada och nöjda. Utom Installatören, pga att han ej ville erkänna att han gjort fel. Ta detta som historia vad som kan hända med värme i ett hus. MVH Janne Jag kopplade om det. Skrivet av: Digital« skrivet: 23 februari 2005, 22:46:20 »Är det någon som räknat med parametern trasig kyldel
för det är ju nått som kostar åxå..Men det skapar arbete så jag blir inte arbetslös.. Men ibland känns det som om en del killar här tror att deras kompressor är en evighetsmaskin som tål vad som helst.. Lite TS- tid är bra för det spar på den dyra kompressorn..under den värsta perioden. Det tycker jag men det kanske kommer bestridas.. Och det var därför jag skrev detta.. Skrivet av: utopiazz« skrivet: 23 februari 2005, 18:54:23 »TS registreras endast i hela timmar. Men beräkningen av en timme sker genom att beräkna det inkopplade effektsteget och tiden så att det blir 1h med 6kW
3h med steg 1 inkopplad blir 1TS timme 1,5h med steg 2 inkopplad ger 1TS timme 1h med steg 3 inkopplad ger 1TS timme. Från fabrik är ju stegen kopplade med följande effekter Steg 1 är på 2kW Steg 2 är på 4kW Steg 3 är på 6kW Om patronen är kopplad för andra effekter tex. 3kW 6kW och 9kW får man räkna om det so att det stämmer med 1TS timme=6kW Klarnar det ?? /Johan Skrivet av: Iso« skrivet: 23 februari 2005, 17:58:56 »OK! Tack för utmärkta svar, förståelsen har ökat även om jag inte helt greppar ämnet.
Min fråga tidigare i dag ställde jag från min arbetsplats. Direkt jag kom hem kollade jag av förbrukningen på min Nibe och kunde konstatera att det gått en tmme TS-el senaste dygnet. Då blir jag lite fundersam. Borde det inte gått betydligt mer TS-drift med tanke på vad som sagts tidigare i tråden? Som kallast har det varit ca -19 grader senaste dygnet och en TS-timme tycker jag är helt OK. Hur registreras TS-tiden i Nibes kontrollpanel? Med endast hela timmar? Betyder det att TS-drift kan ske vid flera tillfällen under dygnet men endas syns i kontrollpanelen när det gått minst 1 kwh? Kan TS-tiden bero på legionellahöjning?SMHI lovar ungefär samma temperatur kommande natt, det kan bli intressant. Tack för ett utomordentligt forum. Skrivet av: utopiazz« skrivet: 23 februari 2005, 16:12:15 »Citera Problemet kommer när gradminuterna når 1000 och eltillskottet går till, säg att eltillskottet i sitt första steg kan höja tempen på framledningen med 3 grader, då blir framledningstempen 42 grader och gradminutunderskottet kommer att minska med 2 gradminuter/minut, värmepumpen kommer då att köra kompressor + eltillskott i drygt 8 timmar innan gradminutunderskottet kommit upp till 0 (eller det värde som angivits för kompressorstart.) I första fallet håller jag med dig men om det blir varmare och VB bör sjunker kommer ju gradminutunderskottet att betas av i snabbare takt. I ditt exempel (för enkelhetsn skull med stabila värden) så håller jag med dig i det första fallet. Det kommer att kosta 16kWh att beta av underskottet beroende på att VB fram ligger 2gr högre än VB bör. Och i det här fallet är det nog OK. För om gradminutunderskottet minskar ännu mer kommer det att bli en temperatursänkning inne. . Men när temperutren stiger ute och VB bör sjunker kommer ju gradminutunderskottet att betas av fortare. Här blir ju skillnaden mellan VB fram och VB bör 4gr vilket innebär att gradminutunderskottet kommer att betas av på 4h istället. Förvisso kommer det att kosta 8kWh vilket kanske inte är så roligt. Jag kan hålla med om att styren är lite märklig i det här avseendet. Med jämna mellanrum (kanske 1gång/h eller något liknande) borde elpatronen kunna stängas av så att styren kan se om kompressorn orkar hålla VB fram högre än VB bör. Avstängningen behöver inte vara mer än ett par minuter, bara tillräckligt så att styren kan beräkna om gradminuterna. Börjar dom sjunka (bli mer minus) med avstängd elpatron behövs den en timme till. Om gradminuterna stiger (blir mer plus) kan den få förbli avstängd. Skrivet av: Rippe« skrivet: 23 februari 2005, 15:27:45 »
Rickard......Din kommentar (enligt uppgift) indikerar att du inte riktigt vet huruvida mina uppgifter stämmer. Har du inte provat detta med din egen Nibe? Även om din TS mer eller mindre aldrig verkar gå i så tycker jag att du ur forskningssynpunkt borde simulera fram fenomenet. Det är bara att manuellt ge systemet vilka gradminuter du vill så kommer du se vad som händer. Skrivet av: admin« skrivet: 23 februari 2005, 14:03:00 »Läser med förundran och blir som ett levande frågetecken i ansiktet. Jag förstår helt enkelt inte hur det hänger i hop. 1 gradminut = 1 grad under börvärde i en minut, det är även samma sak som 6 grader under börvärdet i 10 sekunder. 5 grader under börvärdet (framledningstemp på Nibe, teturtemp på IVT) i 10 minuter blir därför 50 gradminuter. Låt oss nu föreställa oss följande scenario: Det är -15 grader ute, din värmepump går kontinuerligt och lyckas bygga upp en systemtemperatur på 39 grader, värmepumpens börvärde är 40 grader, detta innebär att det kommer att ta (vid TS-min 1000) 1000 minuter eller 16 timmar! innan altillskottet går till. Nu är ju detta inget problem i sig, för 1 grads undertemp på framledningen ger ca 0.3 grader undertemp i huset, vilket inte märks. Problemet kommer när gradminuterna når 1000 och eltillskottet går till, säg att eltillskottet i sitt första steg kan höja tempen på framledningen med 3 grader, då blir framledningstempen 42 grader och gradminutunderskottet kommer att minska med 2 gradminuter/minut, värmepumpen kommer då att köra kompressor + eltillskott i drygt 8 timmar innan gradminutunderskottet kommit upp till 0 (eller det värde som angivits för kompressorstart.) Under uppvärmningsfasen kommer inomhustempen att stiga med ca 0.9 grader, 0.6 över önskad innetemp, så det är inget problem, problemet är istället att det gått (t.ex.) 2 kW eltillskott i 8 timmar = 16 kWh. Om vi nu leker med tanken att värmepumpen istället låtit eltillskottet gå till/från "runt" de av dig inställda -1000 gradminuterna, med en hysteras på t.ex. +-50 gradminuter (start vid -1050 gradminuter, stopp vid -950 gradminuter) så skulle rumstempen åter hamna på börvärde, detta tack vare att genomsnittstempen med eltillskottet som stöttar korta stunder skulle ligga på börvärde. (det gör det ju om gradminutunderskottet håller sig stabilt.) Om, eller rättare sagt när det blir varmare ute, det behöver inte bli mycket varmare ute, kommer så framledningstempens börvärde att sjunka. Vi leker med tanken att det blir -12 grader ute på dagen, framledningens börvärde sjunker till 38 grader. Eftersom din värmepump kan bygga upp en systemtemp på 39 grader så kommer den då att på egen hand, utan eltillskott kunna "äta upp" det gradminutunderskott som har skapats, OK, det tar 16 timmar, men det sparar 8 timmar eltillskott på 2 kW. Som Nibes styr nu är konstruerad (enligt uppgift) så går eltillskottet till vid (om så inställt) -1000 gradminuter och ligger i så länge att hela underskottet är borta. Eftersom det alltid blir varmare igen så kommer man att kunna spara många timmars eltillskott om styren hade varit annorlunda konstruerad. Det går dock komma runt denna brist om man kopplar om eltillskottets insteg enligt ritning som jag tidigare bifogat. Skrivet av: Rippe« skrivet: 23 februari 2005, 14:02:35 »
AHA, lägre värde på varmvattenstarten gör ju att det dröjer längre innan starten sker. Men sedan får den gå längre.....Men antal varmvattenstarter blir färre. Självklart. Men finns nackdelar? Jag tar en egen tråd om det. Bäst att hålla sig till ämnena här. Det blir mer lättläst då. Skrivet av: Rippe« skrivet: 23 februari 2005, 13:58:26 »I ditt fall betyder 700 gradminuter att om VB ärvärde ligger 2 grader över Börvärdet kommer det ta 350 minuter (5,8 timmar) innan du når TS eller att TS slår av. Nu var jag otydlig igen. Ligger ärvärdet UNDER börvärdet räknar systemet ner gradminuter (mer minus). Ligger ärvärdet ÖVER börvärdet räknar systemet upp gradminuter (mindre minus). Här på forumet anvnds med fördel "äter upp" gradminuter. Då blir det mindre minus, helt enkelt ett mindre negativt tal. Detta sker alltså när ärvärdet är över börvärdet. Skrivet av: Rippe« skrivet: 23 februari 2005, 13:54:15 »Läser med förundran och blir som ett levande frågetecken i ansiktet. Jag förstår helt enkelt inte hur det hänger i hop. Fråga 1: 1 gradminut är lika med en minut som VB framlednings ärvärde legat 1 grad under/över det börvärde som styrdatorn räknat ut. Om vi exempelvis legat 5 grader under börvärdet i 10 minuter kommer systemet ha räknat ner 50 gradminuter (=5*10). Läs mer under tråden Grundläggande Fakta Nibe......Där bottnas gradminuterna. Fråga 2: Om TS inställningen är 700 som kommer TS starta 700 gradminuter efter att VP start ligger. I ditt fall 700+120=820 gradminuter på räknaren (med minus före eftersom vi pratar underskott). När TS slagit i vid värde -820 måste systemet arbeta bort 700 gradminuter för att TS ska slå av. Då kommer räknaren vara på 120. I ditt fall betyder 700 gradminuter att om VB ärvärde ligger 2 grader över Börvärdet kommer det ta 350 minuter (5,8 timmar) innan du når TS eller att TS slår av. I ditt fall kan du simma lugnt ända till den dagen det blir kallare än vad det varit nu. Då kommer TS att hoppa i och då kommer den vara i länge. Och som du sett, om du läst allt i tråden, så finns inte så mycket att välja på. Antingen högt värde på TS=går i sällan men när den gör det kommer den gå länge. Eller så lägre värde och då kommer den hoppa i oftare. Vad är bäst eller billigast? Det väljer du själv. Skrivet av: AndersB« skrivet: 23 februari 2005, 13:38:46 »Rippe: Jo, innan jag ändrade påverkades VP i sitt elementvärmeproducerande lite för ofta vid starkare kyla.
När det var riktigt kallt ute tar det ju lång tid för VP att snurra runt med elementvattnet, så att det kommer upp till börvärdet eller över. Längre & längre ju kallare det är ute. Att VV-beredaren kallnar och begär VV i ett sådant tungt läge kan man ju inte göra något åt (elpatron i och för sig...). Jag upplevde att detta störde VP i elementvattenproduktion. Den får ju börja om gång på gång med att att värma elementen, desto oftare ju högre du har satt VV-laddningstempen. Dessa "störningar" (det är det väl egentligen inte fråga om, men...) tyckte jag gjorde att gradminuterunderskottet ackumulerades snabbare. Med snabbare menar jag alltså snabbare jämfört med om VV-start är satt till 40 gr. Det kan ha med saken att göra att jag har en 8,5:a som ju kör upp VV ganska snabbt. Jag tycker i alla fall inte att det tar dubbelt så lång tid för VV att gå upp 40 till 50 grader jämfört med 46 till 50. De första gradökningarna snurrar på riktigt snabbt. Mindre störningar => bättre förutsättningar för VP att i lugn & ro värma elementen. Men även det ovan sagda kanske är ett nollsummespel?! I så fall är man väl känna sig lite blåst igen..... Trösten får då bli det icke föraktiga konstaterandet att VP ju i alla fall är bättre än oljepanna. Och det kan väl ingen ta ifrån oss?! ISO: Man kan väl säga att gradminuter är en slags enhet. Om den temperatur som framledningen håller (ärvärdet) är t ex två grader lägre än vad styrdatorn begär (börvärdet) med hänsyn till rumstemp + ute temp, då räknar gradminuterräknaren upp två grader per minut som förflyter, ligger ärvärdet t ex fem grader lägre ja då räknar mätaren upp fem grader per minut, tio grader på två minuter, 15 grader på tre minuter osv. Detta betyder alltså att för att få mätaren att räkna ned till noll (då värmebalans råder dvs då VP kan sluta arbeta) måste det omvända ske, dvs har du ett gradminuterunderskott på -100 gradminuter tar det 50 minuter till 0 om ärvärdet bara orkar till två grader över börvärdet, 25 minuter om VP orkar värma vattnet till fyra grader över börvärdet osv... . Skrivet av: Iso« skrivet: 23 februari 2005, 13:33:09 »Läser med förundran och blir som ett levande frågetecken i ansiktet. Jag förstår helt enkelt inte hur det hänger i hop.
1. Är 1 gradmin detsamma som en minut? 2. Om TS startar vid 700 gradmin skall då elpatronen arbeta in 700+700 min innan den stoppas? Eller? Min inställning är VP-min =120 TS-min = 700 Det har varit omkring -15 grader i Sundsvall de senaste nätterna, ingen TS-tid har krävts. Om TS-tid hade krävts skulle elpatronen då ha gått i 700 + 700 minuter? Det verkar ju sanslöst. Sedan jag gjorde injusteringen av värmepumpen i mitten på nov har det gått två timmar TS-tid, det borde ju ha blivit många gånger fler timmar om 1 gradmin = 1min. Som ni ser har jag inte förstått någonting Borde jag snabbt som ögat återställa leveransinställningen för att känna mig trygg?   |
|
|
gäster: 235
dolda: 0
användare: 3
