Ämne: Finns det ett självklart val?

[Smurfen.]

De flesta borrhÃ¥len pÃ¥verkas ju sÃ¥ att tempen sjunker när man tar energi ur hÃ¥let antar att det bör funka lika andra vägen ocksÃ¥. Tror dock inte att det man laddar ner pÃ¥ sommarn finns kvar till vintern men det man laddar pÃ¥ dan finns kvar till kvällen. Det är synd man inte kan säga hur mycket det ger blir mycket gissning men det beror nog mycket pÃ¥ borrhÃ¥let antar jag 

[sad]

Ställer mig till skaran som är ifrågasättande till frånluftsmodulen, den har sitt syfte i ett system med underdimensionerad borra, men om man skall borra ett nytt hål tror jag det är vansinne... vill man återvinna frånluften så görs det lämpligast med FTX aggregat.
Mitt råd är:
1. Sätt in en LLVP eller...
2. Sätt in BVP och skippa frånluftsmodulen. Satsa på en 8kw pump och lägg till några meter på borran. Fundera på om det är vettigt att sätta in FTX system eller inte, om inte fixa frånluftsfläkt...

Värt att veta är att det normalt sett är mycket liten prisskillnad på pumparna, om du väljer för effekt på pumpen spelar inte så stor roll prismässigt, det som kostar är borran och den är i första hand inte beroende av pumpeffekten utan av hur mycket värme som tas upp ur berget. Alltså har du en 6KW pump och måste ha 1MWH tillskott så skulle en 8KW pump utan tillskott "bara" ta ut 1MWH mer ur berget... Ökat borrdjup ger dock högre effektivitet. det ökar också effekten på pumpen

[Smurfen.]

Varför skulle inte en frånlufts modul göra nytta i ett rejält dimensionerat borrhål

[Puckonen]

I mitt fall som byggt nytt hus har Nibes FLM som komplement till bergvärme löst  tvÃ¥ problem:
-Jag tar till vara på värme från ventilationsluften enl krav.
-Jag kunde lättare rita och bygga mitt hus pga mindre ventilationsdragning, rent av välja en konstruktion som annars inte varit möjlig.

För mig är det helt ointressant om FLM:en, tryckkärl, extra kopplingar och extra installationstimmar av röris kommer betala av sig själv eller inte.  Att mÃ¥ttbeställa en fläktkÃ¥pa eller att lÃ¥ta en möbelsnickare fila ihop ett matbord eller en trapp efter egen ritning är ekonomiskt försvarbara design-utlägg, i min bok är merkostnaden för FLM:en i mitt fall samma sak. Ur ekonomisk synvinkel mÃ¥ det vara totalt förkastligt, men det finns en sida till av myntet som bör beaktas med avseende pÃ¥ de möjligheter som öppnas upp.

[Rickard]

I alla lägen borde en enkel frånluftsfläkt vara enklare och billigare att installera.
Rördragning o.dyl blir även enklare/billigare.

[Smurfen.]

Vid nybyggnad skulle jag valt Ftx men hos mig finns inga möjligheter att få till det i efterhand och då framstår återvinning typ flm som ett ok alternativ men det tar många år att tjäna in ett agg om nånsin men helt klart tillför det värme till borran.

[Roland]

Varför skulle inte en frånlufts modul göra nytta i ett rejält dimensionerat borrhål

Nyttan i form av höjd köldbärartemperatur blir inte lika stor. Det betyder att minskningen av kompressorns elförbrukning blir mindre.

[sad]

Nyttan i form av höjd köldbärartemperatur blir inte lika stor. Det betyder att minskningen av kompressorns elförbrukning blir mindre.

Precis, har du en KB-in på -4 så skulle en FLM kunna göra ganska stor nytta dels blir temperaturdifferansen mellan +20 och -4 högre, dessutom ökar effektiviteten och effekten på BVP ganska mycket om man höjer KB-in vid så låga temperaturer, men har du några plus upp från borran så gör det ju inte lika stor nytta. Sen får man ju inte glömma alla pump och fläktförluster, de är ganska avsevärda i dessa fall. Jämför du med FTX så har ju FTX oftast betydligt större differans att jobba mot då den jobbar mot uteluften direkt.
FLM har sitt användningsområde jag kan bara tänka mig att det tillför något om man har ett väldigt underdimensionerat hål eller möjligen då om det finns ett krav på återvinning och FTX är omöjligt, betänk dock att det finns andra lösningar än ett centralt FTX aggregat t.ex. http://airstar.se/download/broschyrairstar.pdf de flesta (alla?) värmeväxlare för luft/luft återvinner 85% av energin i frånluften, hur mycket återvinner en FLM?

[Puckonen]

Hur mycket FLM:en återvinner beror ju på en del olika parametrar så som KB-temp, fläkthastighet och KB-flöde genom FLM, men 85% är det iaf inte hur man än vänder o vrider på parametrar inom rimliga värden. Jag kan nog fortfarande ha en hel del luft kvar att få ur min KB, men aktuella temp-värden från min FLM när VP inte gått på en timme eller två:

KB-in ca 7 grader, frånluft 23 grader, avluft 13 grader.

Men som sagt, orsakerna till varför den ena eller den andra lösningen är mest optimal för respektive hus beror oftast på praktiska förutsättningar och inte alltid på vad som energieffektivast vid återvinning, drift och installationskostnad.

[Roland]

värmeväxlare för luft/luft återvinner 85% av energin i frånluften, hur mycket återvinner en FLM?

Man kan (om man vill) räkna så här när man jämför. Av 100 kWh värme i frånluften återvinner en värmeväxlare 85 kWh. Med COP = 3,5 betyder det att värmepumpens elförbrukning minskar med 85/3,5 = 24 kWh.

Hur mycket en FLM återvinner är en liten knepigare fråga men anta för enkelhetens skull att frånluften har samma temperatur som i värmeväxlarfallet, dvs att 85 kWh har tagits från frånluften. I normalfallet minskar kompressorns elförbrukning med ca 7 % av den värmemängd som tillförs köldbäraren när pumpen går en stor del av dygnet. I det här fallet blir då minskningen i kompressorns elförbrukning 6 kWh.

Att det blir sÃ¥ stor skillnad beror pÃ¥ att motströmsvärmeväxling är en snudd pÃ¥ reversibel process. I FLM-fallet är det en kylning frÃ¥n +20 till nÃ¥gra plusgrader med kall köldbärare där temperaturen höjs med nÃ¥gra grader. Det är att betrakta som en irreversibel process. Därefter lyfts temperaturen pÃ¥ den Ã¥tervunna värmen till radiatorvattnets temperatur med värmepumpen. Man hoppar rätt ordentligt i temperaturskalan och det kostar energi.   

En värmeväxlare är egentligen ännu bättre än vad som framgÃ¥r av exemplet ovan. Är det -15 ute och man Ã¥tervinner 85 % av värmen i frÃ¥nluften betyder det att utgÃ¥ende frÃ¥nluft frÃ¥n värmeväxlaren är nÃ¥gra grader kall om man tar hänsyn till att en del av värmen kommer frÃ¥n kondensation av vatten i värmeväxlaren. UtgÃ¥ende luft frÃ¥n en FLM kan inte bli lika kall. Minimitemperaturen pÃ¥ frÃ¥nluften är ungefär 5 grader över temperaturen pÃ¥ ingÃ¥ende köldbärare. Är det riktigt kallt ute kommer värmeväxlaren att kunna utnyttja mer av frÃ¥nluftens värme än vad en FLM kan göra. Det omvända gäller naturligtvis när det är varmt ute men dÃ¥ behöver inte huset sÃ¥ mycket värme sÃ¥ det kan man leva med. Det är när det är som kallast ute och pumpen gÃ¥r som flest timmar med som sämst COP som vinsten med Ã¥tervunnen värme är som störst. 

[Smurfen.]

Nyttan i form av höjd köldbärartemperatur blir inte lika stor. Det betyder att minskningen av kompressorns elförbrukning blir mindre.

Gör det inte lika stor nytta att höja frÃ¥n +2 till +4 som frÃ¥n -2 till 0  visst med lägre brine temp sÃ¥ Ã¥tervinner man mera men gissar pÃ¥ att skillnaden är marginell.

[rocas]

Jag gillar flexibilitet och skulle ha monterat en st luftluftvp av bra kvalitet.

När/om 360 går sönder, monteras en 750 in.

[Roland]

Gör det inte lika stor nytta att höja frÃ¥n +2 till +4 som frÃ¥n -2 till 0  visst med lägre brine temp sÃ¥ Ã¥tervinner man mera men gissar pÃ¥ att skillnaden är marginell.

Visserligen är det så att samma temperaturhöjning ger i stort sett samma minskning av elförbrukningen men samma tillförda effekt från frånluften ger inte samma temperaturhöjning vid olika hårt belastade borrhål som jag hoppas framgår av följande förenklade exempel.

Anta att vi har ett borrhål från vilket pumpen tar ut 4 kW och att köldbäraren cirkulerar så snabbt att deltaT är försumbart jämfört med temperaturskillnaden berg-köldbärare. Köldbärarens temperatur är 8 grader lägre än bergets temperatur. Borrhålets värmeledningsförmåga är således 0,5 kW/grad. Nu tillför vi via en FLM en kW värme till köldbäraren. Värmeuttaget från berget blir då 3 kW om vi bortser från att pumpen kommer att ta ut en något högre effekt än tidigare då ingående köldbärartemperatur ökar. 3 kW värme från berget betyder att köldbärarens temperatur kommer att vara 6 grader lägre än bergets. Det leder till att ingående köldbärartemperatur ökar 2 grader.

Nu tar vi ett dubbelt så djupt borrhål. Vid 4 kW effektuttag blir temperaturen på köldbäraren 4 grader lägre än bergets temperatur. Borrhålets värmeledningsförmåga är 1 kW/grad. En kW tillförd effekt från frånluften kommer då att höja köldbärarens temperatur med en grad.

Den värme som tillförs via en FLM ger alltså en större temperaturökning på köldbäraren vid hårt belastat borrhål.

[Smurfen.]

Ok dÃ¥ är jag med  Har ju bara kört min Ã¥tervinning nÃ¥n vecka men tror mig se att den höjer tempen rätt mycket när vp gÃ¥r kanske halva tiden eller tom mindre än det när den gÃ¥r hela tiden blir höjningen betydligt mycket mindre tror jag. Har ju inte kört den när det varit riktigt kallt men ska bli kul att se till vintern hur mycket det gör när vp gÃ¥r kontinuerligt brine in har varit - 0,6 som lägst.

[Smurfen.]

Men om man redan har en Nibe 360 så är ju redan kanalerna dragna till pannrummet det är i princip endast brine som behöver dras via återvinnings aggregatet. Har för mig att aggregatet kostar runt 12000 kr + kanske 3000 kr för installation blir ju inte så hemskt många kronor jämfört med att sätta en vanlig fläkt där för nån tusing. Förbrukningen för den extra cp kan man nästan bortse från om det är en ström snål modell men det kanske inte lönar sig ändå.