Ämne: Samköra (underdim) bergvärme med vedpanna ?

[snoopy]

Du skulle nog göra en utredning med Rickards logger vilka temperaturer du har på radiatortemp,innetemp, framledning, varmvatten mm för att utröna dit behov.
Det billigaste och med bästa lönsamhet är isolering (glöm inte diffusionspärren).
Kolla så ingen radiator släpper igenom för varm retur (för högt flöde kortsluter ditt system) Använd inte radiatortermostater och justera in rätt flöde på samtliga.
Först då får du optimal drift på hela systemet.

[Roland]

Om det är varmare än +0 ute så går returen som t ex i dagsläget håller -4 igenom ett passivt batteri på utsidan och tar upp ett flertal kW värmeenergi och går tillbaka i borrhålet med kanske -1, varpå balansen är densamma som tidigare (tar upp -1 idag vid full belastning under större delen av ett dygn, bastukväll etc). Då är helt plötsligt luften värmekälla istället för berget, som också får en viss chans att återhämta sig fortare, när balansen av energiuttaget i berget närmar sig noll kommer också temperaturen att med tiden öka pga naturlig återladdning ?

Det är rätt stora effekter det handlar om. Jag vet inte var huset ligger men låt oss anta att bergets temperatur är +7 grader (mellersta Sverige) och medeltemperaturen på köldbäraren -3 grader, dvs 10 graders differens. Pumpen tar ungefär 4 kW från berget. För att höja köldbärarens temperatur 2,5 grader behöver den extra värmekällan tillföra 1 kW. Det är mycket om man vill använda radiatorer då temperaturskillnaden är liten och strålningsvärmen, som bidrar en hel del när radiatorerna värmer ett hus, lämnar rätt litet bidrag. Det behövs stora radiatorytor om man använder sådana, gissningsvis 5 m2 för varje kW man vill ta ut från luften.

Anordningen kommer inte att lämna något bidrag vintertid när den behövs som bäst utan det är bara vår och höst den fungerar. Kan man under den tiden höja köldbärartemperaturen 3 grader ökar pumpens effekt med uppemot 15 %. Det kommer att höja pumpens verkningsgrad och minska behovet av tillsatsel under den tiden men vintertid, när det stora värmebehovet finns är situationen i stort sett oförändrad.

Den dag pumpen havererar kommer den att bytas mot en större, 10 kW eller så, som då behöver ett borrhål till. Vore det inte lika bra att borra det hålet redan idag så att pumpen kunde arbeta med en köldbärare på några plusgrader även under den kallaste årstiden? Det kommer att kosta mer men jag tror att återbetalningstiden på pengarna blir kortare.
 

 

 

[karaff]

Tid att laborera har saknats under den senaste perioden, men så slog jag i foten när jag skulle byta däck på bilen igår (jättekul o åka hem från jobbet 21:00 och att däcket får generalpunktering och kränger av fälgen under loppet av 5 sekunder ), så det blev hemma från jobbet idag..

Har sänkt hastigheten på CP till 2/3 och delta tycks öka till ungefär 5 grader vid 35 ut, 30 in, ca 5 grader ute.
Laborerade tidigare med att strypa i radiatorna men tyckte inte det gav så mycket, svårt att ställa alla lika dessutom med massa olika modeller på ventiler i kåken

Värme till alla radiatorer verkar iaf inte vara något problem med sänkt hastighet, tjänar väl även en femma i månaden på minskad förbrukning för CP

Gradmin för VP är höjt till 90, 120 ger märkbart ojämn värmekomfort.

Gradmin för TS är 600, fungerade bra då det blev en ganska kylig natt och följande dag, pumpen gick konstant några dygn men ingen TS förräns varmvattenförbrukningen stack iväg en eftermiddag, sparade nog några kronor iaf.. (rätt kul o se gradmin stå på 689 flera timmar i sträck )