Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar - Märkesspecifikt => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Värmepumpar och installationsfrågor. => Nibe => Ämnet startat av: Rippe skrivet 29 november 2004, 14:28:52
-
Hej
Jag är en nybliven värmepumpsanvändare. Systemet har varit igång sedan lördags 26 nov 2004.
Jag är oerhört intresserad och kommer bottna allt som har med värmepumpen att göra. Dock behöver jag få några grundläggande definitioner verifierade av någon riktigt duktig person:
Först fakta om anläggningen:
Nibe 1215-7 Fighter
Borrhål 150 meter i berg plus 4 meter ovan berg, ca 10 m från markyta ner till grundvattennivå.
1. Hur defineras gradminuter.
2. Utomhus temp ca -10. Köldbärare visar -1 ut till borrhål och +2 in till värmepumpen. Är detta normala värden? Från början hade jag en diff mellan KB-f och KB-r på 2 grader. Men efter att ha sänkt köldbärarpumpen från 3 till 2 fick jag 3 graders skillnad.
3. Hur ofta anser man att pumpen skall starta per dygn?
Räkna med mer frågor vart efter jag bekantat mig med anläggningen.
Rippe
-
Välkommen!
Kika under artiklar och läsvärt.
Använd forumets sökfunktion, det har skrivits spaltmetrar om Nibes gradminutreglering...
Glöm inte att öka antalet dagar bakåt som det skall sökas i när du söker i forumet.
/Rickard
-
Tack Rickard!
Men tyvärr håller jag på att få ett spel. Forumet är ju totalt nedlastat med HUR mycket information som helst. Jag har läst i flera timmar utan att fått något enhälligt svar på de frågor jag ställt. I alla fall inte någon vettig förklaring till vad gradminuter är. Är det antal grader s ändring per minut eller vadå?
På mina övriga två frågor har jag hittat lite lämpliga svar:
2: Jo vars. 2-5 graders ökning av Köldbärare anses normalt. Så då är 3 OK då. Men huruvida -1 ut är OK har jag inte fått något bra svar på.
3: Mindre än 10 starter per dag är bra. 10-20 är acceptabelt. Mer än 20 är för mycket. OK, jag har inte kollat mina ännu.
Men om jag får en definition på gradminuterna så lägger jag mig sedan.
Tack på förhand.
-
Gradminuter.....
Strydatorn kollar hur kallt det är ute... du har ställt in en kurva i datorn som avgör hur varmt vattnet ska va på framledningen till radiatorerna!!! för att få lämplig innetemp.
Tex 35 grader fram vid +-0 ute.... då blir 35 grader "börvärdet" vid +-0 ute (det bör va 35), men när pumpen står still då kommer framledningen att vara under 35 grader, när pumpen går kommer tempen att vara över 35 (inte alltid men nästan)
Då kommer vi till gradminuterna :-[ tex om ärvärdet (verklig temp fram) är 40 grader, då är det ju 5 grader "för" varmt.
Då räknar styrdatorn av 5 gradminuter/minut på det värdet du ser i displayen. det är start vid -80 som är fabriksvärdet.....
Med andra ord datorn räknar varje minut en avvikelse från börvärdet för att uppnå värmebalans i huset.
Glasklart eller svammel ;) :-[
-
Hej!
Gradminuter = (VBf ärvärde - VBf börvärde) X minuter.
Om t ex VBf ärvärde är 35 grader och VBf börvärde är 38 grader i 20 minuter (35-38)X20 blir det -60 gradminuter.
I praktiken så beräknas (VBf ärvärde - VBf börvärde) varje minut och resultatet adderas till föregående värde i oändlighet (tills pumpen går sönder).
-
Aha!
Bertil la grunden och Carl slog till med ett snyggt avslut. Perfekt!
Då förstår jag. Det innebär att det finns två faktorer som ökar gradminuterna (eller minskar eftersom det är minustecken). Antingen ökar skillnaden mellan VBf ärvärde och VBf börvärde eller så är den differensen konstant men istället ökat tiden. Tillslut är gradminuterna så låg att pumpen startar eller till och med att tillsatsvärmen slår till. Då är jag med.
Som en naturlig följdfråga kommer då: Vad är lämpliga värden för pumptillslag respektive tillsatstillslag? Tyvärr kommer jag inte ihåg vad jag har för inställningar nu och pumpen är hemma men inte jag. Men en liten utläggning gring detta vore ju trevligt ändå, nu när jag har er på tråden.
-
Vi kör nog dubbelt nu också ;) det é väl service ;D
Hur många starter har du nu??
från fabrik är det -60 för start av VP och -300 för tillskottet.
har man 10 starter/dag och några till för varmvattnet då är det jättbra....
En del har höjt starten till -200!!!! för vp alltså..
Det som kan hända är att rumstempen kan börja pendla.
Upp till 100-150 brukar ge bra resultat på minskade antal starter. Att sänka varmvattenstarten en del ger också mindre antal starter, särskilt på sommaren ( då den mest går för vv).
Det finns en "topup" funktion som gör varmvatten direkt efter värmeproduktion om vvtempen är upp till 2 grader högre än starttempen. det är för att minska antalet starter....
Men skriv upp vad du ändrar för nåt och framförallt logga lite temperaturer och drifttimmar innan du börjar skruva nåt på inställningarna ;)
-
Tack Bertil
Självklart loggar jag data. (att köra värmepump är ju som bekant inte bara en värmekälla, det är en livsstil). Men tyvärr har jag inte tillgång till det arket just nu så jag får återkomma med information i morgon.
Vi kan ta det här med VB diff VP så länge. Om jag fattat detta rätt så tvångskörs pumpen direkt om man överskrider den inställda diffen här, alltså oavsett vad gradminuterna säger!? Samma sak för Diff VP-TS.
Det måste ju betyda att inställningarna av gradminuttillslag även måste harmonisera med dessa värden. Risken med för höga värden på gradminuttillslag kan ju bli att temperaturen svänger för mycket i systemet (som du redan sagt) och det kan ju inte vara så bra ur vare sig regler eller komforthänseende.
Också eltillskott: Vad kan det vara för fara med att lägga upp den gradminutgränsen? Också temperatursvängningar? Pumpen jobbar svinet utan att klara att kompensera, gradminuterna sjunker och till slut slår tillsatsen in, men då har temperaturen redan sänkts så mycket att det går åt MYCKET el för att återhämta och dessutom får man kanske en sänkning av temperaturen inne.
Många avväganden blir det......
-
och det kan ju inte vara så bra ur vare sig regler eller komforthänseende.
Det enda som bestämmer hur stort värde du kan ha på gradminutinställningen både för kompressorstart och eltillskottsstart samt VB diff VP är huruvida du får för stora tempsvängningar i huset eller ej.
Har du mycket volym i ditt system (>200 liter) så kan gradminutvärdet för kompressorstart vara ca 80-100, har du liten volym (ca 100 liter) så är 150-200 mer lämpligt,
Gradminutvärdet för tillskottet bör vara ca 4 ggr så högt som det för kompressorstart.
Ställ VB diff VP på 20-25 grader för att den inte skall lägga sig i regleringen, detta är en funktion som jag anser vara helt onödig. Den kan eventuellt ha ett berättigande i ett radiator/golvvärmesystem som lider av extremt mycket knäppningar i ledningar och golv p.g.a. temperaturvariationerna i systemet. I övrigt så stör det bara regleringen.
Gör du en ändring på gradminuterna för kompressorstart måste du kompensera även värdet för eltillskott, annars kan det börja gå in eltillskott trots att det inte behövs.
Läs även:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=5;action=display;threadid=54 (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=5;action=display;threadid=54)
/Rickard
-
OK, det där låter vettigt. Ur kompressorlivslängdssynpunkt är det säkert mest riktigt att inte ha så många starter. Frågan är vad som gäller för el-förbrukningen? Är det bättre med långa gång-tider och mindre starter än tvärt om?
Men för att bottna resonemanget ordentligt kan vi ju studera mina värden. Tyvärr är det bara två dygn eftersom utrustningen bara varit i drift så kort tid (kanske helt vansinnigt att ge sig på att försöka dra några slutsatser ur ett underlag på bara två dygn?) men så här ser det ut:
Dygn 1: Utetemp -10 grader
VP starter 11
Vp tid 21
Tillsats 2
Dygn 2: Utetemp -3
Vp starter 17
Vp tid 18
Tillsats 0
Nuvarande inställningar:
Vp gradmin 60
TS gradmin 300
Vp diff VP 13
Diff Vp-TS 3
Vp intervall 20 m
Skillnaden mellan VBF och VBr ligger runt 6 grader
Råd med utgångspunkt från dessa värden emotses med glädje OM ni anser det rimligt att komma med råd efter så kort körtid.
Dessutom: Jag vet inte hur stort värmesystemet är i liter. Det är 16 element fördelade i två plan på vardera 95 kvm där garaget på 25 kvm är inbyggt i det nedra (sutteräng) och där har jag strypt radiatorn något, annars fullt ös på alla termostater.
Alltså: Give me råds!
-
Du va en riktig Fighter ;)
Två dagar.... dom flesta bryr sig mindre på 2 år ;D
Men så kör dom i mörkret också ;)
Vi vill ha värmekurvan också. men det sre nog ok ut...
Lite starter redan!!
Skillnaden mellan VBF och VBr ligger runt 6 grader
Perfekt jag sitter nöjd ;D
OK, det där låter vettigt. Ur kompressorlivslängdssynpunkt är det säkert mest riktigt att inte ha så många starter. Frågan är vad som gäller för el-förbrukningen? Är det bättre med långa gång-
tider och mindre starter än tvärt om?
Liten betydelse för förbrukningen men du har få starter redan också...
Förbrukningen kanske ken öka (pytte)lite om man kör völdigt långa driftssekvenser pga av tempen på brine sjunker lite och ev att framledningen hinner bli onödigt varm, men det är nog marginellt.
Vart bor du på ett ungefär?
-
Ställ VB diff VP på 20-25 grader för att den inte skall lägga sig i regleringen, detta är en funktion som jag anser vara helt onödig. Den kan eventuellt ha ett berättigande i ett radiator/golvvärmesystem som lider av extremt mycket knäppningar i ledningar och golv p.g.a. temperaturvariationerna i systemet. I övrigt så stör det bara regleringen.
VB diff VP har en till funktion. Vid svinkyla, då pumpen får jobba på gränsen av sin förmåga, så låter jag VB diff VP värdet ligga som en extra säkerhetsnivå på grund av att annars så kan vattnet i elementen kylas ner så pass att det tar för lång tid för pumpen att "orka upp" i VB börvärde. Vid dessa låga utetemperaturer har man ändå väldigt långa gångtider och få starter.
Om inte riskerar du att tillskottet går in i onödan trots att pumpen faktiskt klarar att värma huset.
-
Kompletterande fakta som efterlysts av Bertil:
Kurva 9, ingen inomhusgivare, ingen parallellförflyttning av värmekurvan (0 på vredet), stabil inomhustemperatur än så länge (men då har jag som sagt inte provat så många utetemperaturer än).
Jag bor i Sundsvall (ligger alltså 40 mil norr om Stockholm efter norrlandskusten). Nibe rekommenderar kurva 10 i deras datablad. Installatören ville dock promt att jag skulle börja på kurva 9, och det ser ju bra ut än så länge.
Det är intressant att ni egentligen ställer er ovanför leverantörernas rekommendationer. Man kan ju tycka att dessa borde haft en tanke när de kommit fram till sina grundinställningar som sedan installatörerna verkar följa till punkt och pricka (jag har inte hittat allt för många, om ens något, inlägg på detta forum där man sagt att installatören varit aktiv i inställningarna mer än värmekurvan och någon enstaka parameter till). Å ena sidan kan man ju tänka sig att leverantörerna gör grundinställningar som får pumpen att gå rimligt bra för exempelvis agda 83 som inte alls vill eller kan trimma något. Samtidigt kan man fundera på om de ändå inte har någon annan bakomliggande teori bakom sina inställningar, exempelvis att stora svängningar i systemet (som kan bli följden om man är för aggressiv med gradminuterna) kan leda till andra problem (inte fan vet väl jag om packning X i ventil Y är dimentionerad för si och så....). Skulle vara intressant om någon ville lägga ut texten kring det här med leverantörerna och installatörerna. Rickard har ju närmat sig detta, men är det hans egen teori eller är det verifierat med leverantören (Nibe i detta fall??)
Men för att återgå till min anläggning: Frågan är alltså: Ska jag redan nu trimma upp VP-gradmin och TS-gradmin? Om inte annat i syfte att minska behovet av tillskott?
Rippe
-
Jag bor i Sundsvall (ligger alltså 40 mil norr om Stockholm efter norrlandskusten). Nibe rekommenderar kurva 10 i deras datablad. Installatören ville dock promt att jag skulle börja på kurva 9, och det ser ju bra ut än så länge.
Värmekurva skall ställas in så du får en behaglig och jämn innetemp, det måste justeras både vid rätt stark kyla ..tex -10 och sen kring +-0 ute... inget hus är lika i det här avseeendet, det beror på hur stora radiatorer man har.... så grannen kanske kan köra på kurva 4!!
Kurva 9.. kolla själv vad den ger i monterings o skötselanvisning, den har du väl?+
annars finns den på nätet...
Kurva 9 ger ca 55 fram vid -20 ute...
Med nuvarande inställning riskerar du att värmepumpen stannar helt vid svinkyla (returtempen blir för hög)
du verkar ha rätt ok cirkulation ( 6 graders tempskillnad) om man ökar cirkulationen då kan man sänka kurvan lite, men det går nog inte hos dig!?
Du har ju litet antal starter så det är inte alls nödvändigt att ändra gradminuterna, kör ett tag med lite olika utetemperaturer först. Logga frekvent första tiden...
Lycka till
-
Än så länge ser inomhustemperaturen ut att hålla sig väldigt konstant. Men man skulle behöva testa vid både varmare och jättekallt utomhusklimat innan man slår fast att det är helt OK (på sikt lär det bli en inomhusgivare också men jag vill köra utan ett tag först för att optimera systemet "rent").
Har vi någon fler som vill ge sig på ett råd rörande:
VP-gradmin (60)
TS-gradmin (300)
VP diffVP (13)
Diff VP-TS (3)
VP intervall (20)
Håller exempelvis Rickard med Bertil om att jag kanske ska ligga lågt ett tag för att få mer data på fötterna?
-
Jag skulle tro att din värmepump reglerar på stopptiden i dagsläget... Det kan du själv kolla om du står och kikar på gradminuträknaren vid VP-stopp.
Om den räknar förbi 60 gradminuter innan den startar igen så är det min stopptid som begränsar...
Gör den det bör du öka gradminuterna för kompressorstart med så många gradminuter att den verkligen reglerar på gradminuter, om den till ex. startar efter 20 minuter och gradminuterna räknat ned till 90 kan 100 gradminuter vara lämpligt, öka i så fall även värdet för tillskott med 100-200 gradminuter.
I övrigt verkar du inte ha speciellt många starter så nog kan du simma lungt.
Kommer du över 20 starter/normaldygn vid varmare väder tycker jag att du kan trimma lite på gradminuterna.
-
Dygn 1: Utetemp -10 grader
VP starter 11
Vp tid 21
Tillsats 2
Dygn 2: Utetemp -3
Vp starter 17
Vp tid 18
Tillsats 0
Nuvarande inställningar:
Vp gradmin 60
TS gradmin 300
Vp diff VP 13
Diff Vp-TS 3
Vp intervall 20 m
Skillnaden mellan VBF och VBr ligger runt 6 grader
Hej!
Ursäkta att jag lägger mig i!
Jag tycker detta ser ut som fin-fina värden med ett undantag. Dygn ett gick pumpen 2 timmar på TS.
Nu kanske det var kallare på natten än -10 eller att hela familjen duschade efter varandra, om inte borde endast TS gradmin ökas upp till ex vis 400-500 gradminuter.
Själv sitter jag nöjd med 17 starter då det är -3 ute.
-
Tack alla för fina råd. Det ser ju ut som jag kan ta det lite coolt och samla lite mer data innan jag drar igång justeringarna. Dock behöver jag klarlägga ett par saker:
1. Är det någon som kollat vad tillverkaren säger om det här med gradminutjusteringar? Man kan ju fundera på varför de inte säger någonting i manualen om hur och på vilket sätt man kan labba med dessa värden. Finns det någon bakomliggande orsak av konstruktionskaraktär som vi inte känner till?
2. Sambandet mellan gradminuterna och VP-intervall måste utvecklas. Om jag exempelvis skulle öka VP-gradmin till 90 och TS-gradmin till 400, vad ska jag då göra med VP-intervall? Att öka det värdet känns ju mest naturligt för att undvika att denna lägger sig i regleringen för mycket. Men med hur mycket?
3. Mina 6 grader mellan VB-f och VB-r var det ingen som hade något negativt att säga om. Men vad är ett acceptabelt område? Och hur jobbar man med den diffen bäst, genom att ändra farten på cirkulationspumpen kanske?
4. Finns det andra parametrar som man som "junior" bör hålla lite koll på här i början?
-
Fabriksinställningarna är nåt slags genomsnitt, har man dom funkar det hyfsat på dom flesta ställena. Det är prcis samma som med värmekurvan en del hus ska ha 4 och en del 10, så är det med resten i styren också.
Tyvärr tar det för lång tid (flera veckor, med justering osså vänta en dag osså justering igen) att optimera därför finns det ingen installatör som tar sig den tiden.
Dom flesta pumpar arbetar därför inte optimalt, man acceptabelt!!!
Men om man lirkar lite så man hittar en bra drift sen kan pumpen tuffa på så..... i många år.
1. Nja som sagt eet mellenläge som ska funka hyfst hos dom flesta NIBE har -80 som start och Thermia har -60 (exakt samma styrprincip) thermia skrev nåt förr om att det kunde ökas om man hade golvvärme eller stor vattenvolym, men det gör samma fina nytta i lågvolymssystem. Det som kan avgöra är om hustet är väldigt dåligt isolerat (kan bli tempsvängningar pga långa stopptider). Vi pillar där enbart för att få längre stopptider, men di har ju ok stopptid redan!!
Något som minskar starterna rejält är att sänka starten av varmvattnet några grader...
2 Om du ökar stopptiden då lägger den sig i regleringen mera, men det kan va ok eftersom gradminuterna fortsätter att räkna, så man får värmebalans ändå. Det är lite svårare på pumpar som reglerar med start och stopptemp
3) 6 grader är mycket bra, regleras som sagt med cirkpumfarten, lite förenklat kan man säga att så bra cirk. som möjligt ska man ha utan att det blir störande oljud i värmesystemet. men det är sällan man kommer under 6 grader!!!
4 Ja, men du har ju bra vattenvolym, det finns en sak som kan störa regleringen rejält. Om verkliga tempen ökar snabbt vid vp drift finns en parameter som stänger av värmepumpen och gradminuterna nollas (då blir det inte korrekt värmebalans). Det är meny 10, om verkliga framledningen (ärvärdet) överstiger börvärdet med 13 grader då nollställs gradminuterna och pumpen stannar!!! Det är inte bra. Kolla när pumpen går så den "äter" upp alla gradminuter, du får stå där ett tag men det är det värt!!! Jag gissar att du inte alls når 13 grader över börvärdet vid i en driftcykel, men gör du det då skall det där värdet höjas....
Viktigast av allt är dock att pumpen går 24 timmar/dygn vid svinkyla!!! så man kramar ur max där...
Vid -10 hade du 2 timmar tillskott och "bara" 21 timmar på Värmepumpen. Det kan tillåtas om pumpen nästan räcker till då kan tillfällig varmavttentopp göra att tillskottet går in men om det sen tex blir lite varmare då kan kompressorn ändå orka stanna.
Men jag tycker du kan fördröja starten av elpatron lite, så pumpen säkert har lång tid på sig att jobba ikapp ev underskottsminuter utan att tillskottet går in.
Det ska du göra tycker jag ;) Meny 9B öka från 300 till 500 då är du säker.
Det som kan hända är att man kan märka en liiiiten tempsänkning när det blir kallt, men när tillsottet väl börjar gå då märks inget.
Men har man skaplig isolering märks det ändå inte, jag har den på -1200!!! funkar skitbra inga onödiga tillksottstimmar här ;D ;D
-
oftast så är det på nattan det blir kalt & skulle det vara så att det tar lite för lång tid innan tilskottselen slår i så komer tempraturen i huset svikta men en grad eller i värsta fall 2 grader & det lär du inte märka när du sover.
öka tilslaget för elen regält & minska istället om du märker att det inte funkar bra i ditt hus. Öka regält, 200 gradminuter tickar fort ivär när det är kalt.
-
Hej Rippe!
Jag misstänker, på dina frågor, att du inte fått monterings och skötselanvisning för din pump. Den finns att ladda ner på följande länk:
http://www.nibe.se/vvs/produkter/mvp/F1210d.asp#
Klicka på PDF-fil nr 2 och skriv ut, du behöver denna.
Här står det lite grand om gradminuter (sid 11) och även om skillnaden mellan VB-f och VB-r (sid 20).
Lycka till
-
Jodå, jag har fått detta dokument. Tyvärr kan jag erkänna att jag inte läst den så där jättenoga förrän häromdagen. Det var då jag konstaterade att det inte står speciellt mycket om hur man faktiskt skall finjustera de olika parametrarna (utom själva knapptryckningarna och det är ju inte så svårt). Det jag saknar är sambandet mellan de olika inställningarna. För jag tror nämligen att det måste finnas en tanke bakom dessa, det verkar ju urbotat korkat att bygga en anläggning som egentligen kräver att man "kopplar bort" vissa parametrar för att bara köra på några.
Igår kväll kollade jag på pumpen när den jobbade. Det var +1 grad ute och börvärde VB-f låg på 40. När pumpen stannade startade ett stoppur. 20 minutersgränsen passerades och efter totalt 25 minuter startade pumpen. Ärvärde VB-f var då 34 grader.
Om man här leker med tanken att jag istället skulle haft ett betydilgt större värde på VP-gradmin. Då hade det förflutit ännu längre tid innan start. Pumpen hade sedan fått gått längre tid för att hämta igen sig och varit tvungen att skicka på ett större VP-f för att hämta igen gradminuterna. Detta hade lett till mindre antal starter på ett dygn men också längre gångtider på pumpen.
Vid kall väderlek sjunker gradminutunderskottet snabbare eftersom skillnaden mellan VB-F ärv och VB-f börv ändras snabbare. Med fabriksinställningar lär -60 gradm passeras innan 20 minuter gått och sedan kommer start på VP-intervall. För att undvika detta skulle man behöva flytta VP-intervall. Och då minska denna för att få pumpen att starta på gradminutunderskott istället.
Vid jättekall väderlek sjunker gradminutunderskottet jättesnabbt. Med ovanstående korrigeringar kommer pumpen att starta ganska snart efter stopp (så vida VP-gradmin inte är ställt jättehögt (eller lågt om man betänker minustecknet)). Pumpen kommer inte klara av att beta av gradminutunderskottet och snart går tillsattsvärmen till. Eftersom systemet ligger ordenligt under kommer pumpen få svårigheter att klara detta med lägsta effekten på tillsats (1215 har som bekant tre steg i tillsats). Underskottet fortsätter att öka och snart kör man på fullt tillskott och dessutom under lång tid. Hade pumpen istället startat vid ett tidigare gradmin underskott så hade den kanske klarat av regleringen utan tillskottet. Men en sådan inställning fungerar ju inte bra vid varmare väder!
Nu kommer poängen: Eftersom det inte går att ha olika VP-intervall och VP-gradmin/TS-gradmin vid olika temperaturer så blir det inte riktigt bra om man drar någon av dessa inställningar för långt bort.
Jag får en känsla av att man måste jobba med flera parametrar samtidigt för att få en optimal inställning.
Systemet jobbar ju främst med:
VP-gradmin
TS-gradmin
VP diffVP
Diff VP-TS
VP intervall
Jag är lur på om inte alla dessa parametrar spelar en betydelse. Olika betydelse vid olika temperaturer. En optimering av klass innebär att man borde finjustera alla parametrarna. För att göra det måste man noga kartlägga hur pumpen uppför sig vid olika temperaturer.
Hur känns detta resonemang?
-
Det optimala borde vara att de parametrar du nämner justeras per automatik med någon faktor X (per parameter), beroende på vilken temperatur det är ute. Eller....
-
Någonting sådan skulle kanske vara bra. Men nu går inte det och därför måste man själv försöka hitta en medelväg. Min teori bygger på att alla ovan nämna parametrar har betydelse för regleringen. En optimering bör innebära att man justerar lite här och där på samtliga dessa parametrar. Det känns lite som man kan tappa bort sig om man exempelvis ställer ner VP-intervall till noll och sedan ställer upp VP-gradmin. Risken finns att man då får en sämre reglering vid en annan temperatur.
På detta forum har man ju vissa propagerat för att man ska eftersträva stora svängningar i systemet. Om målet enbart är att minska antal start/och stopp på pumpen så kanske det skulle vara rimligt. Men det finns ju så mycket annat man vill uppnå, exempelvis så låg elförbrukning som möjligt och det är ju inte säkert att dessa två alltid går hand i hand!
Backar man tillbaka till skolans läror så inser man snart att detta är en enkel on/off-reglering där systemet genom att slå till och från pumpen försöker hålla sig kring ett inställt börvärde. Att då låta systemet svänga för mycket i ärvärde kring det inställda börvärdet känns ju lite obekvämt. Rent teoretiskt skulle man kunna få systemet i självsvängning men nu finns det ju gränsvärden som förhoppningsvis ser till att inte det händer. Men ändå, det känns inte bra tycker jag. Jag skulle hellre vilja se en reglering som jobbar snyggt och tajt kring börvärdet utan att för den skull låta pumpen starta/stoppa hur mycket som helst. Det gäller alltså att försöka hitta inställningar som ger en tajt reglering vid olika temperaturer och ändå inte med för många start/stopp. För att fixa detta bör man enligt denna teori jobba med alla ovan nämna parametrar och inte bara vissa.
Skulle vara spännande att debattera detta med fler.....
-
Nu har jag ingen Nibe, men väl en VP....
Just pga av att VP är (än så länge) en on/off-reglering så finns det nog rent praktiskt bara två sätt att få ner antalet starter, större vattenvolym och/eller längre stopptidtid, och stopptiden beror på hur huset är isolerat, vattenvolym mm i.o.m att man använder huskroppen som en ackumulator.
Det jag har efterlyst är att samtliga reglerparametrar skulle beräknas fram av styren med hjälp av utetempen, det skulle i alla fall hos mig göra en betydlig skillnad, f.n har jag nästan samma börvärde vid 0 grader som vid -5 grader, orsaken är att vid -5 grader går pumpen långa tider och vid 0 startar och stannar VP och då får jag ha huset som acktank, och det är mitt hus egentligen inte så bra på :'( så då måste jag "överladda"
Mitt nästa projekt är volymförstoring av radiatorsystemet som kommer att tillåta att jag tajtar till start/stopp-parametrarna med bibehållen/ökad drift-/stopp-tid/komfort, så innan det finns vartalsstyrda VP så kommer vi induviduellt att få justera start/stopp/komfort/ekonomi med on/off-reglering som för mig handlar om att så sent som möjligt använda tillskott med bibehållen komfort och få starter, det går att komma långt om man har en logger och tålamod men så perfekt som man vill ha det blir det väl inte för än vartalsstyrda kommer.
-
Mitt system klarar 250 gradminuter utan att jag känner svängningarna, man jag har lagtmig på 150 gradminuter för att det inte ska bli frö mycke gång tid på höga tempraturer.
om jag kör min anläggning med standard inställningarna så går pumpen knapt 10 min & står still 20 min när ute tempan ligger kring 0, detta tycker inte jag käns optimalt.
nu går den 25 min & står still 40.
Jag har frågat nibe vad som är optimalt, man dom svarar bara att starterna har ingen betydelse för livslängden. inget snack om att någor blir knas om man har för mycke eller för lite gradminuter
-
Nu kommer poängen: Eftersom det inte går att ha olika VP-intervall och VP-gradmin/TS-gradmin vid olika temperaturer så blir det inte riktigt bra om man drar någon av dessa inställningar för långt bort.
Jag får en känsla av att man måste jobba med flera parametrar samtidigt för att få en optimal inställning.
Systemet jobbar ju främst med:
VP-gradmin
TS-gradmin
VP diffVP
Diff VP-TS
VP intervall
Jag är lur på om inte alla dessa parametrar spelar en betydelse. Olika betydelse vid olika temperaturer. En optimering av klass innebär att man borde finjustera alla parametrarna. För att göra det måste man noga kartlägga hur pumpen uppför sig vid olika temperaturer.
Hur känns detta resonemang?
Du har nog rätt till en del.
Min filosofi är denna:
VP-gradmin ska normalt styra när pumpen startar och stoppar
TS-gradmin ska ställas så att TS endast kopplas in då VB-f inte orkar komma upp i börvärde.
VP diffVP använder jag, vid svinkyla, för att undvika att temperaturen i VB blir så låg att det tar för lång tid, då pumpen startat, att komma upp i VB-bör så att TS-gradmin tickar ut och TS startar i onödan.
Diff VP-TS används vid sån extremkyla att temperaturen på VB-f sjunker trots att pumpen är igång för att starta TS innan TS-gradmin tickat ut.
VP intervall använder jag vid 0-gradigt ute för att det inte ska bli för många start/stopp.
Andra kanske har andra ideér?
-
Jag har frågat nibe vad som är optimalt, man dom svarar bara att starterna har ingen betydelse för livslängden. inget snack om att någor blir knas om man har för mycke eller för lite gradminuter
Min installatör, jag litar på honom, säger att mer än 2 starter i timmen bör man inte ha. Att de säger något annat på NIBE får man ta med en nypa salt, de lever ju på att sälja pumpar, samt reservdelar till dessa.
-
Hmmm nu börjar ni fördjupa er.
Stora fastigheter har oftast adaptiv styr/regler, det har jag efrelyst även i villaaplikationer, men troligtvis kommer det fram såna.
Risken man tar är att ett sånt projekt går över styr. Det vill gärna bli lite komplext ;)
I en villa duger det vi har rätt bra, men bara om det kompetteras med en rumsgivare!!!!!
Varför? jo för att utegivaren känner inte av blåst väderomslag solinstrålning egna aktiviteter inomhus som ger värme mm mm mm.
VP diffVP
Diff VP-TS
Har ni förstått vad som händer om ni låter pumpen reglera med dessa variabler!!??
Stå vid pumpen och kolla vid drift när ärvärdet når installda maxvärden för dessa vad händer då?? någon ;)
Just det då får man inte värmebalans, det ger onödiga temp variationer.
Man ska låta gradminuterna räknas ned till noll inget annat...
VP intervall kan däremot användas om man har liten vattenvolym, då fungerar ju gradminutstyren!!! därmed erhålles värmebalans...
Rippe du kan va helt lugn du har bra volym inga problem alls med din styr ;)
Vi kanske ska köpa på oss en proffsstyr/regler
Sen kan vi hjälpas åt med driften, dom som inte har rätta intresset kan jag "köra".
Men skäll inte om ni tycker det blir kallt ;D ;D
-
Nu ska jag erkänna att det aldrig har hänt mig att VB diff VP eller Diff VP-TS uppnåtts, så jag vet tyvärr inte vad som händer? Det enda tillfället det skulle kunna hända mig, är om pumpen måste köra mycket varmvatten vid svinkyla.
-
Nu ska jag erkänna att det aldrig har hänt mig att VB diff VP eller Diff VP-TS uppnåtts
Om den "når" VB diff VP vid drift, då nollas alla kvarvarande gradminuter och pumpen stannar....
Vid VP stopp kan det motsatta ske, om ärvärdet blir så lågt att diffen nås då poppar det direkt upp minusgradminuter till det värde du har som startvärde (-80 från fabrik) då startar pumpen direkt!!!
Reglerar pumpen med detta värde uppnås därmed ej värmebalans i huset....
Särskilt om man har liten vattenvolym kan man behöva höja det där värdet (vattnet i rad. kallnar väldigt snabbt) men rumstempen ändras inte så nån "tidig" start behövs inte!!
Samma när pumpen startar den når snabbt upp i hög temp (pga liten vattenvolym) så då stannar den för snabbt.
Jag har flera exempel där man inte fått upp värmen pga av detta, men när jag pillat lite blev det jättebra ;)
OBS att Thermia hade bara 7 graders tempdiff som standard när jag köpte min pump, på NIBE är det ju hela 13 grader så det brukar funka på en NIBE!!!
Värre dock med Thermiamesd sina 7 grader ( jag tror dom höjt lite nu!!)
Med den skillnaden i fabriksinställning förstår du också att det inte är nån (natur)-lag som bestämmer fabriksvärdena
Ang styren och ev tankekraft bakom fabriksinställningarna.
Dom värden som den levereras med är helt enkelt valda utifrån att det ska fungera (hjälpligt) i dom flesta fastigheter.
Dock har NIBE en liten lurig grej, det är max framledning som är lågt ställd (för golvvärmedrift) undrar om dom inte fått bekosta dyrt parkettbyte nångång :o :o
-
Först detta: Jag är inte alls orolig. Om det skulle forsa 8 kubik vatten i sekunden inne i pannrummet, då skulle jag var orolig. Att tuna en värmepump är inget man ska oroa sig för. Det är bara spännande!
En infallsvinkel som fler av er använder är huruvida man får svängningar i inomhustemperaturen på grund av att reglersystemet i värmepunpen svänger. Och visst är det en viktig aspekt, det handlar ju om komfort. Men kom igen! Vi är ju i första hand teknikorienterade och då måste ju systemets väl och ve sättas i första rummet! Ett hus uppvärmningssystem måste ju betraktas som ett väldigt trögt reglersystem. Det behövs ganska våldsamma ingrepp för att inomhustemperaturen skall ändras i hela huset.
Exempelvis: Öppna ytterdörren på vid gavel när det är minus 13 ute. Starta ett stoppur och gå och ställ dig vid en centralt placerad termometer. Hur lång tid tror ni det dröjjer innan tamperaturen sjunkit en grad (förutsättningen för testet är naturligtvis att man inte har en rumsgivare inkopplad). Det tar bra lång tid!
Annat exempel: Slå av värmen helt. Hur lång tid tar det innan du fått en märkbar ändring av inomhustemperaturen? Just det. Lång tid.
Slutsats: Regleringen kan svänga åt h-vete för mycket utan att du märker det i inomhustemperaturen. Min bedömning är att man inte ska använda inomhustemperaturens svängningar som mätvärde. Detta måste hanteras framför displayen på värmepumpen.
Jag är inte beredd att komma med några handfasta tips på hur en optimering utifrån "alla parametrar principen" skulle kunna gå till. Nej nu kommer jag istället nogsamt kolla av hur systemet uppför sig vid olika temperaturer. Vad startar och bryter pumpen på? Vilka gångtider har man och hur många starter har man vid olika temperaturer. Med lite tur kommer jag sedan att inse att det genom vissa justeringar (tror inte de blir dramatiska) kommer få till en så jämn och fin reglering som möjligt samtidigt som jag behåller lämpliga antal start/stopp av pumpen.
Men det hela kanske slutar med att jag gör som flera andra, drar VP intervall till noll och trycker in -200 gradminuter för VP-gradmin. Men jag känner mig idag inte övertygad om att detta skulle bli speciellt bra!
Rippe kommer nu att gå över i en mer långsiktig loggnings-fas. Men jag fortsätter gärna debatten!
-
en ovesentlig komenter bara.
stopptiden är det nog ingen som dragit ned till 0, vim ökar den också!
Jag kör med 30min
-
Här finns väl inga oväsentliga kommentarer....eh...jo kanske föresten. Men inte DIN Car Man. Det finns säkert de som dragit VP-intervall till noll. Men oavsett vilket så var det enbart tänkt som ett exempel på en "dramatisk" ändring. Och det är just en sådan som jag inte känner mig mogen för.
Däremot kan man ju fundera på hur du kommit fram till att öka både VP-gradmin och VP-intervall? Var det bara i syfte att minska antal start/stopp på pumpen?
-
Här finns väl inga oväsentliga kommentarer....eh...jo kanske föresten. Men inte DIN Car Man. Det finns säkert de som dragit VP-intervall till noll. Men oavsett vilket så var det enbart tänkt som ett exempel på en "dramatisk" ändring. Och det är just en sådan som jag inte känner mig mogen för.
Däremot kan man ju fundera på hur du kommit fram till att öka både VP-gradmin och VP-intervall? Var det bara i syfte att minska antal start/stopp på pumpen?
mycke för att minska start o stopp. eftersom jag inte maxat antalet gradminuter som min anläggning klarar så ökade jag lite på vp-intervall, då hinner pump en vila & hålet återladdas lte. det gör altså inget om mina gradminuter sticker iväg yttligare, bara för att invänta stop tiden. min anläggning jobbar inte med stopp tiden i normala fall, men gissar att den komar att andvända den när det blir -15 grader eller så & då går pumpen länge, så en lite längre paus kan inte skada. I övrigt så håller jag mig mer till ett rimligt medelvärde när det gäller dom övriga inställningarna, då jag fått förmig att det gynnar mitt COP
-
" rimligt medelvärde" är fortfarande långt ifrån standard inställningar.
min pump klara inte av min anläggning med standard inställningarna, den stoppa på för hög diff, vilkat lärre till en fördubbling av starterna.
Lär mer om nina värden här:
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=8;action=display;threadid=881
-
Tjena Rippe, Jag har samma pump som dej..har kört i 3 mån nu bor kring Umeå och de funkar bra i pannrummet.
Jag kör nu på -230 grmin
TS min -700
VB dif VP 23gr
VP intervall 40 min
kurva 6
ingen inne givare ..men ska sätta in en
Tempen pendlar ca 1 gr 22-23
Det har vart -17 gr här men inget EL tillskott behövs vid den tempen.
Skruva på..ändra lite ..vänta o se 1-2 dygn
Polaris
-
med polaris inställningar tycker jag vi börjar närma oss ytterligheter (om än fortfarande långt i från).
Låt oss teorisera lite kring dessa:
Med VP-gradmin på -230 blir det ganska stora pendlingar i VF-f ärvärde vid varm temperatur. När det är varmare ute kan man ju fundera på om det verkligen är nödvändigt att låta pumpen stå still en timme (eller vad det nu blir) och sedan få jobba flera timmar (eller vad det nu blir) för att hämta hem en svängning.
I fallet kall väderlek kommer VF-f ärvärde att svänga rejält också. Med 40 min VP-intervall lär det gå ordentligt med gradminuter innan starten kommer om det är minus 30 ute. Med VB diff VP på 20 så lär ju inte den vilja hjälpa till i första taget. Och tillslut kommer el-tillskottet! Och det är här som jag misstänker att när systemet väl gått ner sig en bra bit i gradminuterna kommer den få svårigheter att hämta upp sig "på vanligt sätt". Istället kommer alla tre effektstegen på tillskottet att ramla in. Sedan ligger de i ända till pumpen stannar (här kan jag ha fel, jag är osäker på om systemet släpper av inkopplade steg vart efter gradminuterna återhämtar sig eller om den måste få av pumpen innan den släpper??). Konsekvensen av detta borde vara: Visst gick el-tillskottet i sent, men när det väl gick i så blev det DYRT!
Min teori bygger på en så tajt reglering som möjligt. För stora svängningar i en on/off reglering har aldrig varit till någon fördel, i alla fall inte vad jag känner till!
Men som sagt, detta är teorier än så länge. Jag ska kartlägga mer.......och lyssna på era andras argument.....
-
Om den "når" VB diff VP vid drift, då nollas alla kvarvarande gradminuter och pumpen stannar....
Vid VP stopp kan det motsatta ske, om ärvärdet blir så lågt att diffen nås då poppar det direkt upp minusgradminuter till det värde du har som startvärde (-80 från fabrik) då startar pumpen direkt!!!
Tackar för ditt svar Bertil.
Fast jag är inte så orolig för att VB-f når börvärdet + 13 grader med mina 90 på VP-gradmin, det händer nog bara dem som har 200 eller mer på VP-gradmin eller har en kraftigt överdimensionerad pump. ;)
Och om VB-f når börvärdet - 13 så sätts då gradmin underskottet till -90? är nog ingen katastrof heller, en obalans uppstår men rumsgivaren kan nog kompensera för den.
Men om temperaturen i värmesystemet svänger mer än +-13 grader på någon timme så tror jag det frestar på rör och element, de är normalt byggda för en jämn framledningstemperatur. :-\
-
Jag håller med Rippe. Jag har en Nibe Fighter 1215-8,5 och har också frågat Nibe om antalet starter. Jag får också svaret att starterna är av mindre betydelse för livslängden så länge man håller sig under 3 starter per timme, vilket ju Nibe tar hand om genom att ha en begränsning till att pumpen inte får starta mer än var 20:e minut.
Jag är också orolig för att det finns annat i pumpen som kan gå sönder om man enbart optimerar för att få ner antalet starter.
Visst lever Nibe på att sälja pumpar, men de har ju också en försäkring på 10 år.
Kan de som i detta forum argumenterar för att till varje pris få ner starterna garantera att inget annat går sönder i pumpen istället pga att man har tokoptimerat ner antalet starter? Risken finns ju då att man kanske inte får ersättning från Nibe om man har gjort inställningar som Nibe inte rekommenderar. Kör man med standardinställningar har man åtminstone garanterat ersättning i 10 år.
-
Kan de som i detta forum argumenterar för att till varje pris få ner starterna garantera att inget annat går sönder i pumpen istället pga att man har tokoptimerat ner antalet starter?
Dane gästs fråga är berättigad. Jag skulle dock vilja utvidga frågeställningen enligt följande:
Sambandet mellan få starter och stora svängningar i systemet är klockrent. Ju mer sällan som pumpen startar desto mer låter man systemet svänga (gäller speciellt vid väder lek när det inte är tok-kallt, då pumpen inte kan gå hela tiden). Jag skulle vilja veta om någon kommit fram till någon annan fördel med stora svängningar än att man får få start/stopp på pumpen?
-
Håll i hästarna här!
Det är välkänt faktum att många start/stopp sliter på pumpen. Men tillverkaren kan väl inte påstå detta och samtidigt förse sina pumpar med grundinställningar som orsakar många start/stopp.
Sen är det som Bertil skriver, grundinställningarna är gjorda för att funka hjälpligt i de flesta hus, installatören ska sen trimma in pumpen så det passar huset. Men många installatörer har varken tid eller kunskap till detta.
Sen ska man väl inte heller sträva efter stora temperaturvariationer i systemet.
-
Mina hästar kommer ingenstans, de sitter väl fastsatta under huven på min bil!
Att MÅNGA start/stopp sliter på pumparna är självklart, det har ingen ifrågasatt. Dock man här ifrågasätta vad som egentligen anses vara många? Vissa här säger att Nibe sagt under 3 per timme (dvs 72 per dygn) medans andra har fastnat på att allt över 20 per dygn skulle vara skadligt. 3 per timme kan man ju tycka är lite väl dramatiskt så många blir det ju inte ens med grundinställningarna. Men 20 per dygn, vart kommer den uppgiften ifrån?
Kvarstår gör frågan: Vilka andra fördelar än minskat antal start/stopp kan man förvänta sig om man låter systemet svänga mer? Jag kan inte komma på några så jag skulle behöva ha lite hjälp!
-
Kvarstår gör frågan: Vilka andra fördelar än minskat antal start/stopp kan man förvänta sig om man låter systemet svänga mer? Jag kan inte komma på några så jag skulle behöva ha lite hjälp!
Måste göra dig besviken.... det finns inga ;)
Nackdelar då... jo tempsvängningar i dåligt isolerade hus som ger sämre rumsklimat ... kallras från (dåliga) fönster när rad. kallnar vid vp stopp ( iofs mycket större problem vid golvvärme)
Har man liten vattenvolym i rad kretsen får man "onödigt" stora tempsstegringar pga långa driftcykler.
Ang starter finns här kunskapen, men jag minns som vanligt inte detaljerna, men om starterna är för många säg 20 i timman då går det riktigt illa, olja följer med köldmedia, då blir det snabbt haveri!!!
Ang antal starter..... så vistt det slite helt klart... ingen säger hur mycket.
Men jämför med en taxi där det är få kallstarter, batteri byter dom nästan ett varje år, men motorn håller huuuuur länge som helst.
Farsgubben hade ansvar för vp anläggning med 3 värmepumpar (Octopus) dom skrotades efter mera än 20 års drift häromåret.
Dom var prioriterade pump 1 startade alltid först sen gick 2án in osså 3án om den behövdes.
Kompressorbyte skedde på 2 och 3 för många år sen efter ca 15 år. droppen var när 2 o 3 återigen började tappa spänsten då var det ingen idé pga av att köldmediepåfyllning var det stopp för. Att byta till nytt käldmedia var ingen vits, pumparna men framförallt styren var ju föråldrade!!!
Vad med kompressorn på ettan då????
Jo den hade en start varje vinter sen gick den kontinuerligt i ca 5 månader utan ett enda stopp!!!!!
Han är helt säker att den kompressorn inte är utbytt, den funkade ända till sista dagen!!!!
Vet inte om du nöjer dig med det här, tyvärr vet jag inte av några långtidsstudier. Dom som finns är det nog rödstämpel på, precis som sagts ingen direkt vits för nån i branschen att släppa ut sånt.
Tillverkarna och installatörerna skulle ju dränkas i just såna här undringar som du själv har av alla VP ägare. Vem i branschem skulle det gynna.
Läs dom glättiga broschyrerna där får du ju veta att det bara är att sätta köpa en värmepump, sen kan du glömma allt kring den det sköter ju installatören åt dig, eller hur ;) ;) slappan ring honom för inställningar han kan ju och har dessutom både tid och intressa av det ;D ;D
Men hör av dig hit så får vi veta hur det går ;)
-
Angående att Nibe tillåter 2 starter/tim. så när jag fårga så sa kilen lite luddigt i andra änden på luten. Vi tillåter 3 starter/time, för det är ju det de bilr med stopp tiden på 20min så då ska det nog vara så. eller nåt i den stilen. iala fall intent rakt svar med en logisk förklaring.
reagera över ennanan sak. den där dif tempen på 13 grader sitter inte sär för att hjälpa systemet, den sabbar hela regleringen & kan leda till många starter & tidigt tillslag av el, så den ska du inte vara rädd för att ändra på
säg att pumpen står still i -60 gradminuter & startar, när vi kommit till -40 gradminuter så stoppar den för förhög diff. Nu står den still i 20 min då kanske vi är på -90gradminuter & så kan den hålla på tills el vi är på -300 då går elpatronen in.
detta tyder på att det är något fel i systemet, inte fel på pumpen.
Ville bara visa att man måste ställa in pumpen efter just ditt system.
-
Men 20 per dygn, vart kommer den uppgiften ifrån?
Kan va jag som är den skyldige :-[
Om man antar att den ursprungliga rekommendationen om värmepumpar som kunde stå för ca 50% av effektbehovet till viss del berodde på att man inte vill att de skulle starta/stoppa så ofta så kan man anta att det finns en viss skadlighet - om detta är de flesta överens.
Om man sen antar att det finns ytterst få hus där rumstempen hinner sänka mer än ca 0.5 grader/timme vid VP-stopp så behövs det helt enkelt inte mer än ca 20 starter/dygn, inte ens under den tid på året när driften är som sämst lämpad för en värmepump = litet värmebehov.
En värmepump med låg uteffekt i ett stort hus kommer som Bertil tidigare vidtalade i princip att starta på hösten och värma huset delvis med hjälp av eltillskott - den kommer att få få starter, hög COP samt lång livslängd.
Om man istället vill att värmepumpen skall kunna värma huset mer eller mindre utan hjälp av elpatronerna får man "betala" med högre installationskostnad, fler start/stopp, högre framledningstemp - lägre COP. Men färre tillskottstimmar.
Min teori är att man genom att minimera antalet starter på en "väldimensionerad" värmepump kan räkna med ännu längre livslängd än på en "klent" dimensionerad värmepump - trots att den mindre värmepumpen arbetar med lägre tryck och rimligtvis har färre starter.
Hur då?
Jo, genom att minimera antalet starter så får man inte så många starter att det menligt påverkar livslängden, drifttimmarna blir betydligt färre i och med att värmepumpen är dimensionerad för att klara hela, eller nära på hela värmebehovet.
Angående tempsvängningarna i systemet...
Vi tänker oss ett hus som har 5 kW värmebehov, med en 5 kW värmepump skulle då värmepumpen gå kontinuerligt och hålla en framledningstemp som höll t.ex. 35 grader, COP skulle då ligga på ca 4.5 gg tillförd effekt.
Nu tänker vi oss istället en 7 kW värmepump i samma hus, den skulle stå still ca 30% av tiden, låt oss anta att den står i 20 minuter och går i drygt en timma varje gång den startar.
Det skulle innebära att tempen efter 20 minuer ligger på ca 25 grader i radiatorsystemet, och efter en dryg timmas drift på ca 40 grader.
Snitt-tempen skulle dock vara 35 grader - eftersom detta är vad huset kräver för att hålla önskad temp.
Eftersom COP är tämligen linjär kommer även COP att vara den samma som om man hade haft en mindre pump som gått kontinuerligt.
Summa summarum...
Jag anser inte att man tjänar något på att sätta in en för klen pump, det är husets värmebehov som styr COP - inte värmepumpens uteffekt eller framledningstemp vid ett viss (litet) värmebehov.
Att det skulle vara skadligt med långa gångtider är inte möjligt - i så fall skulle väl branschen avråda från 50%-dimensionerings-principen?
/Rickard
-
Jag gillar ju att dra allt till yterligheterna när det gäler att bevisa något, så varför inte göre en något orimlig jämförelse.
en normalt diminsionerad värmepump, måste ha lite eltilskott dom kallaste dagerna, är pumpen rätt justerad så går den 24h/dygn + el ,när det blir ännukallare.
efter x antal år kommer kompressorn att rasa, det är väll alla överens om.
Om vi nu hade köpt 2 likadana värmepumpar & endast advänt den ena, den andra står oandvänd. när kompressorna rasar i den pump vi andvänt så lär kompressorn i den andra pumpen vara hel. eller hur.
varför, jo för den har färre drifts timmar ;D
altså måste det vara bättre att ha en för stor pump som inte behöver loka många driftstimmar för att hålla huset varmt.
Man detta leder till fler starter, & är ju inte heller bra, denn anläggning kanska har 3-5 starter när det är så kalt så att en normal anläggning inte har nån start (24h/dygn)
_____________________
ska jag ta fram cyckeln i snö slasken?
-
CarMan, det var inga ytterligheter, jag har en sådan VP ;D ;D
men ska du hoja så dubba däcken ;)
-
CarMan, det var inga ytterligheter, jag har en sådan VP ;D ;D
men ska du hoja så dubba däcken ;)
det var det där första jag mena med ytterligheter, att jämföra en väl advänd pump men den oandvänd, för du har väll ingen oandvänd pump liggande?
-
CarMan
Den rackarn har köpt en vp med 2 kompressorer, orättvist här sitter vi med våra ;)
-
Ska bli intressant att se hur Warmiteks pumpar fungerar under en mängd av år, jag skulle nästan tro att de bägge kompressorerna får ungefär samma livsläng i år räknat.
Dock kommer 1:an att slitas ut p.g.a. de många driftstimmarna - och 2:an av de många starterna, p.g.a. att de startar mot ett redan trycksatt system samt det faktum att de alltid tvingas arbeta mot högre tryck/temp än 1:ans kompressor normalt gör.
-
Och nu glider vi visst från ämnet......MEN för att återgå:
Svaret på min fråga då:
Vilka andra fördelar än minskat antal start/stopp kan man förvänta sig om man låter systemet svänga mer?
Jo, det är ju ganska tydligt att focus enbart verkar ligga på att få pumpen att starta/stoppa så lite som möjligt. Jag kan inte se att någon har någon reglerteknisk fördel med att styra ut en on/off-reglering (som detta är) i stora svängningar. Och det beror förståss på att det inte finns några! Däremot finns det självklart nackdelar: Vare sig huset, värmekretsen eller värmepump med kringutrustning mår bra av för stora svängningar. Det inser var och en. Dock är detta betydligt svårare "att ta på" än kompressorns livslängd. De som inte är övertygade om värmepumpens fördel brukar ju lyfta fram "och så brukar ju kompressorn rasa efter 10 år" som sitt andra argument mot värmepump (det första brukar vara att det tar så lång tid innan man tjänat in den höga investeringskostnaden). Så med dessa neggo-besked i baken kastar vi värmepumpare in i en hysterisk "anti-start-stopp-reglerings-onani", kanske helt i onödan. Idag vet vi att en 15 år gammal kompressor rasade. Men vet vi hur länge en kompressor av 2004 års modell håller? Nej, vi kan bara teorisera.
Skulle man nu dra detta till sin spets så borde man ge sig på kyl och frusens reglering också. Hur fan ska det gå för dessa kompressorer, de slår ju av och på lite nu och då. Hur ofta är detta. Och två nya kyl/frys kostar ju inte allt för mycket mindre än en värmepump!
NEJ, en tajt och fin reglering och inte allt för stor fixering vid start/stopp-tider. Det är melodin det!
Eller vad säger ni!
-
säg att pumpen står still i -60 gradminuter & startar, när vi kommit till -40 gradminuter så stoppar den för förhög diff. Nu står den still i 20 min då kanske vi är på -90gradminuter & så kan den hålla på tills el vi är på -300 då går elpatronen in.
detta tyder på att det är något fel i systemet, inte fel på pumpen.
Ville bara visa att man måste ställa in pumpen efter just ditt system.
Hmmm....
Men om pumpen stoppar på grund av VB diff VP så nollas väl gradminuterna, och de där 20 minutrarna är väl tiden mellan starterna, pumpen måste väl gå en bra stund innan den kommer upp i VB bör + 13 grader?
Men jag håller med om att om VB diff VP startar eller stoppar pumpen så är det något fel, så stora variationer i radiatorsystemet ska man normalt inte ha. Framför allt om VB-f når VB bör + 13 grader så är något riktigt på tok.
-
Rörde inte Rickard vid en annan fördel när han nämnde Warmitek pumpen?
Om pumpen står still lite längre (få start o stop) då blir tempen lägre och trycket vid start likaså. Skulle inte det innebära att pumpen startar vid lägre tryck (mindre slitage)? ???
Eller är kompressorhuset trycklöst efter att den ha stannat? ???
Vet ej jag spånar bara...
-
NEJ, en tajt och fin reglering och inte allt för stor fixering vid start/stopp-tider. Det är melodin det!
OK, jag kör vidare med mina 13 starter/dygn - och du tightar till din reglering och kör med 50 starter/dygn (ca 2 starter/timme, eller är det för sällan?), sen hörs vi på tio år få se om det är någon av oss som fått byta kompressor.
Du 182 500 start/stopp - jag 47 500 start/stopp.
Man behöver väl inte vara ett geni för att förstå att sannolikheten är större för att din kompressor slits mer än min. 8) ???
Huruvida övriga systemet far illa av att ha en pendling på 17 grader eller 13 grader låter jag vara osagt, men jag anser det sakna betydelse i detta fall, skillnaderna är allt för små. Skulle man vara rädd för den typen av värmeväxlingar skulle man inte kunna tillverka tappvarmvatten med värmepumpen!
/Rickard
-
Vare sig huset, värmekretsen eller värmepump med kringutrustning mår bra av för stora svängningar
Måste bara kommentera..
Huset känns inte vid några svängningar max 0,5 grader det har man ändå pga övriga regleringens tillkortakommande,det skadar absolut inte huset inte en chans!!!!
Värmekretsen den tål med marginal dessa svängningar, mitt värmesystem har utsatts för enormt mycket större svängningar under dom första 40 åren!!!!!!!!!!!! med vedeldning svängde tempen mellan 20 grader och 100 grader ibland 120 grader ;D det har fyllt 51 år i år och det håller i 50 år till jag lovar ;D trots min grymma behandling med min värmepump.
Värmepumpen dom svängningar som uppstår vid varmvattenproduktion är båda snabbare och större (dem maxkondenserar ju vid varje vv cykel)
Kringutrustnig fattar inte vilken kringutrustning som kan skadas???
Du 182 500 start/stopp - jag 47 500 start/stopp.
Men som Rickard sa vi har ju snart facit tiden går ju fort ;)
-
Nja, temperaturen i elementen har nog aldrig varit uppe i 120 grader, då blev det nog ordentlig bastu i huset. :o
Gamla vedeldade pannor klarade dock stora temperaturförändringar, förhoppningsvis hade de en shunt som jämnade ut temperaturen till elementen lite grand. Gamla expansionskärl (av den sorten som stod på vinden) brukade dock ge upp efter några pannkokningar. (min far var storförbrukare) ;)
Och när jag tänker efter så eldade farsan 1-2 ggr per dag med variationer på elementen från 20 till säkert upp mot 60 grader. Innetempen varierade mellan 18-26 grader. Men moderna system som är anpassade till vattenburen el, det vet i f-n om de är lika robusta. Jag vill då inte testa.
-
Carl N
120 då storm kokade det!!! det kändes i hela huset, snacka om krafter!!!!!
Körde ofta ut 90 grader.
På morron kunde det va svinkallt inne då vill man få upp tempen så snabbt som möjligt ;)
Kan säga att jag hade motoshunt hela tiden, den styrdes från rumsgivaren med reostatvred, fina grejor inget onödigt kut ner i pannrummet.
-
Bifogar utdrag ur min beskrivning om vem jag är i annan tråd:
Yrke: Skiftgående systemtekniker inom pappersindustrin.
Utbildning: 2-årig telereparatörsutbildning + 1 år processautomatiseringsteknik + ett antal internutbildningar i bl.a. kyl och värmeteknik.
I mitt arbete sköter jag drift och underhåll av "fabrikens" samtliga styr/reglerutrustningar, vilket innefattar för att nämna något bl.a. :
Tryck, nivå, temp och flödesgivare, omvandlare och regulatorer.
PC och processdatasystem
Kyla, värme och ventilation.
Min arbetsdag kan bestå i så vitt skilda arbetsuppgifter som:
Rördragning
Svetsning
Drift och underhåll av elutrustningar 0 - 600 volt.
Givarbyten
Felsökning/reparation på kyl/värmeanläggningar samt ventilationsanläggningar.
Förebyggande underhåll/inspektion av diverse anläggningsdelar.
Felsökning och reparation av diverse datasystem, främst processnära datorer samt kommunikationslänkar.
Styr och regler-optimering
Min slutsats är alltså att det är bättre för ett värmesystem som värms med värmepump att arbeta med få start/stopp än med många, tempsvängningarna i huset blir näst intill obefintliga trots detta så det finns ingen anledning att köra med korta driftstider och många starter.
Vem som väljer att lita på mig kan inte jag bestämma, därför anser jag denna tråd vara ett avslutat kapitel för min egen del.
Framtiden får utvisa vem som hade rätt.
/Rickard
-
Jag måste ändå slänga in en aspekt utöver slitage när det gäller antal start/stopp.
Med delar av huset under renovering och med en Thermia D12:a gick pumpen i "taket" vid utetemp under -10 och tillåtet gradminutunderskott ställt på -70. Alldeles för liten volym att jobba mot samt liten elementarea. Börvärdet låg kring 50.
Efter att ha ställt tillåtet gradminutunderskott till -40 slapp pumpen gå i "taket" och klarade av att jobba av underskottet utan eltillsats. Fick dock ca 2 starter/timme i stället för 1.
Rippes idé med en av utetemperaturen styrd "gradminutkurva" låter inte så dumt i det fallet. Mer element är givetvis ännu bättre men ändå... :)
-
Jag måste ändå slänga in en aspekt utöver slitage när det gäller antal start/stopp.
Med delar av huset under renovering och med en Thermia D12:a gick pumpen i "taket" vid utetemp under -10 och tillåtet gradminutunderskott ställt på -70. Alldeles för liten volym att jobba mot samt liten elementarea. Börvärdet låg kring 50.
Efter att ha ställt tillåtet gradminutunderskott till -40 slapp pumpen gå i "taket" och klarade av att jobba av underskottet utan eltillsats. Fick dock ca 2 starter/timme i stället för 1.
Rippes idé med en av utetemperaturen styrd "gradminutkurva" låter inte så dumt i det fallet. Mer element är givetvis ännu bättre men ändå... :)
nu är jag inte med, vadå gå i taket?
om el tilskottet går i för att du ändrat gradminutrarna så beror ju detta på att du ej ändrat gradminutrarna för eltillskottet tilräckligt mycke. ???
-
Nu var jag kanske lite för förenklande. Pressostaten löste ut för högtryck pga för hög temp och pumpen såg jätteledsen ut :'( för att den inte förmådde värma mer fast den har så många kW.
Detta ledde till en negativ spiral som slutligen fick igång tillskottet. Med den lilla volym som fanns sjönk gradminuterna som en sten så fort kompressorn slagit av. Ändå så måste ju kompressorn vila sina 20 minuter osv.
Man kom helt enkelt för långt ut i svängarna...
Eltillskottet är ställt på max, om det nu var -900 eller nåt.
-
Mitt resonemang gäller naturligtvis värmesystem som fullt ut fungerar med den värmepump man installerat.
Ditt system är undantaget som bekräftar varför vissa av styrdatorns parametrar finns till - det går att få det att fungera trots att systemet inte är anpassat för värmepumpsdrift.
Det fungerar inte bra, men tillverkarna behöver inte få massor av reklamationer på halsen, istället får de byta ut en kompressor efter några år - och tjäna ännu mer pengar!
-
JohanH
Nu var jag kanske lite för förenklande. Pressostaten löste ut för högtryck pga för hög temp och pumpen såg jätteledsen ut
Exakt samma har jag stött på hus under tillbyggnad, en Thermia pump.
vi monterade in en gammal VVB som ack, sen gick den lugnt och fint.
Den har dom nytta av även nu när huset är klart, nya system är ju extrema lågvolymsystem.
Acken är bara på 150L, men det är otroligt hur länge den ger effekt efter VP stopp det kan jag rekommendera.
stigen från vp kopplad i botten på vvb, sen ut till radiatorerna via toppen på vvb.
Vid pumpstopp funkar skiktningen perfekt, det kalla vattnet lägger sig i botten.
När vårsolen kan det bli samma sak om man låter tempen regleras med termostatventiler, eller med rumstermostater i varje rum kopplade till golvvärme!!!
Allt stänger tillslut då löser VP på HP pressostaten.
Inge bra som sagt och pumpen tycker nog inte heller det är kul!!
-
ehh.....det blev en ganska omfattande debatt kring det här med svängningar. Men jag tror att lägger ner detta spår och ber att få återkomma med något annat någon annan gång.
Rippe
-
Men nu har jag vaknat till igen. Eftersom jag fortfarande befinner mig inom ramen för mitt huvudämne (grundläggande fakta) fortsätter jag här.
Efter en hel del grubblande bestämde jag mig för att trimma lite för att "känna mig för" en aning. Jag ökade VP-gradmin från 60 till 80 och passade på att öka TS-gradmin från 300 till 400. Allt annat oförändrat (stopptid 20 min, osv, osv).
Efter att ha kört så ett antal dagar med relativt konstant utomhustemperatur (runt noll grader) kan jag konstatera att antal start/stopp sjunkit något. Just nu ligger jag runt 20 starter per dygn. Ju kallare det blir dessto mindra antal starter. Min plan var att ligga kvar här tills jag får prova vid kallare väderlek. Jag är nyfiken på hur den uppför sig med el-tillskottet.
MEN nu kommer frågan: Direkt efter uppstart (typ 27 november) låg KB in i pumpen på +1 och KB ut ur pumpen på -1. Då ställde jag ner farten på KB-pumpen från 3 till 2. Ganska snart ökade KB in till +2. Sedan har jag ganska konstant legat på +2 och -1. MEN igår (alltså nästa två veckor efter uppstart och ca två dagar efter ändringen av VP-grad min) låg värdena på +1 och -2. Temperaturen i borrhållet har sjunkit en grad!.
Kan detta vara en tillfällighet eller finns det ett samband med någonting? Att man kan förvänta sig en sådan utveckling efter ett tags drift. Eller har det att göra med mina små justeringar (låter ju ganska otroligt)?
Jag har sökt på forumet men har inte hittat något inlägg som passar in på detta.
-
Rippe
Borran kyls av ganska kraftigt första månaderna den är i drift. sen sänks tempen lite mera det första året.
Sen har man en marginal sänkning den upphör efter ca 5 år, sen stabiliseras tempen "för all framtid".
Mycket förenklat....
Din temp verkar vara helt ok, du kommer nog att se +-0 in oxå. Men det är helt ok.
-
OK Bertil låter ju bra.
Vad tycker du förresten om mina små justeringar som jag beskrev:
Efter en hel del grubblande bestämde jag mig för att trimma lite för att "känna mig för" en aning. Jag ökade VP-gradmin från 60 till 80 och passade på att öka TS-gradmin från 300 till 400. Allt annat oförändrat (stopptid 20 min, osv, osv).
-
Jorå du kan nog testa med -100 också, men kolla vid drift så den "äter" upp alla gradminuter innan stopp..
Det finns en liten fälla om man har liten vattenvolym.
Kolla meny 10
Klipp ur mont/skötsel
VB diff VP 13 grader
Diff VP-TS 3
Nås 13 graders diff mellan är o börvärdet då stängs pumpen och ev kvarvarende gradminuter nollställs. Då uppnås inte värmebalans.
Meny 1
VB-Fram 47(52) °C
Sen kanske du kan känna en liten tempsänkning ( tex -0,5 grader) innan tillskottet går in men det är väl bara bra för det kostar ju en slant och kan va värt att undvika.
-
OK. Det där med max diff är jag med på sedan tidigare. Men hur kom......
Meny 1
VB-Fram 47(52) °C
...in i bilden?
-
Du starta rena stormen :o ;D ;D
Hmmm bara för att visa vart du ser är o börvärdet på framledningen. På ex. är det ju 5 graders diff.
Men det visste du ju, det är ordning och reda på dig. ;D
-
BERTIL!
Sådan koll har jag faktiskt!
Men tack ändå. Då vet vi.
Återkommer med mer när jag har något matigt.
-
Gäller "VP diff 13°" bara när det är 13° över börvärdet? Vad händer om det är tvärtom 13° under börvärdet?
Tvångsstartas pumpen då???
-
ingo
Helt rätt då poppar gradminuterna direkt upp till startvärdet, osså startar pumpen.
Du kan både starta och stanna vp med rumsgivaren!!!
genom att höja eller sänka börvärdet så når man oftast max difftemp... samma mad tillskottet.
Man kanske tycker att NU börjar det bli svalt vrid upp max en liten stund då har gradminuterna ökats och tillskottet går....
Mmmmmm ytterligare ett argument för rumsgivare ;)
-
Nu forstätter vi denna TUNGA tråd!
Nu har jag kört mina senaste inställningar (ni kommer ihåg: VP-gradmin -80 och TS-gradmin -400, övrigt fabriks) ett tag och kan konstatera följande:
Vid högre temperatur (typ plusgrader ute) har antal start/stopp minskat. Som mest ligger jag runt 20 per dygn. De senaste två dagarna har det varit kallare (runt -10). Då har jag gjort följande observationer:
Pumpen gör väldigt få start och stopp. Ett dygn gick den faktiskt hela dygnet utan att ha slagit av en enda gång.
På två dygn till tillskottet i en timme. Om jag fattat det hela rätt så byter en timme TS räknaren en timme med 6 kw. Men eftersom den (troligen) bara gått i med första steget (2 kw) så betyder det att den haft 2kw steget inkopplat i 3 timmar (2*3 = 6 = 1 timme på räknaren).
Detta är mindre tillskott än vad jag hade förra gången det var kallare.
Jag kan dock konstatera att jag inte tycker det är samma "stuns" i värmen som det var när jag körde med fabriksinställningarna på TS-gradmin. Skulle gissa på 0,5 grader lägre inomhustemperatur jämfört med tidigare.
Detta faktum gör mig lite förvånad. Dels för att mina justeringar får betraktas som små och dels för att jag än så länge inte kört i -30 graders utomhustemperatur (vad händer då?).
Påminnelse: Kurva 9 som tidigare och ingen inomhusgivare.
Råd, tips, observationer?
-
Jag kan dock konstatera att jag inte tycker det är samma "stuns" i värmen som det var när jag körde med fabriksinställningarna på TS-gradmin. Skulle gissa på 0,5 grader lägre inomhustemperatur jämfört med tidigare.
Höjer man gradminuterna innan tillskottet får gå i då sänks tempen en aaaning, men det är bara innan det tillåts starta. Blir det kallare då funkar det som förrut, fördröjning kommar ju bara innan tillskottet tillsåts starta första gången. sjunker tempen ytterligare ute då jobbar tillksottet upp till det (ändrade) inställda värdet.
Att det blir svalare kan ju bero på annat också tex vind....
-
Eller kurvlutningen.
-
Tack Grabbar
Viisst finns det en möjlighet att vinden kan ha spelat en roll i detta drama. Det var faktiskt ganska blåsigt de aktuella dygnen.
Att det skulle vara fel kurvlutning tror jag däremot inte alls. Jag provade en gång med att gå ner till 8:ans lutning. Men det märktes direkt (dygnet efter) att systemet inte hängde med när temperaturen sjönk. VB-f börvärdet blev för lågt och temperaturen i huset sjönk under det önskade. Nej kurva 9 känns bättre.
Eftersom pumpen "varvade ur", dvs gick oavbrutet utan stopp känns ändå inställningarna rimliga. Jag fick max ur pumpen och tillskottet hjälpte till lite när det blev för jobbigt.
Jag bestämmer mig för att skylla på vindfaktorn och låter det hela vara som det är tills jag fått prova kallare väder under längre tid (när nu det kan bli, temperaturen i Sundsvall åker ju tamej f-n som en jo-jo).
God Jul säger jag redan trots att jag med största säkerhet ändå kommer gå in på detta forum igen innan julafton tagit sitt slut (helt otroligt vad värmepumpens inställningar kan beröra en människa igentligen......)
-
........jo just det: Det jag menade med kurvlutningen är att jag tidigare tyckt att kurva 9 fungerat väldigt bra tidigare vid kallare väderlek. När det blivit kallare har systemet "svarat" upp på ett bra sätt, det gk´jorde det inte med jkurva 8 och kurva 10 tror jag blir för aggressiv.
God Jul igen.....
-
Nytt År och nya funderingar!
På senaste tiden har det varit stabil och fin inomhustemperatur, även när det varit lite kallare. Förra gångens dipp måste alltså ha berott på vinden.
Jag har dessutom ökat TS-gradmin till 500 så nu åker jag alltså på 80 på VP och 500 på TS.
Nu till frågan: Förra veckan höll jag på att måla inne i pannrummet och fick då förmånen att "bo" tillsammans med värmepumpen i många timmar. Då kunde jag studera hur den jobbade lite noggrannare. Och det var en sak som jag reagerade på. Temperaturen var ca -3 grader och pumpen startade på gradminuter -80. Sedan tuffade den på. Men det var när den stannade som jag reagerade: Det verkade som om den stannade till följd av VP-diff 13 grader (jag har ju inte ändrat den parametern ännu).
I andra inlägg har jag sett att flera av er propagerar för att man även ska öka denna parameter för att den inte ska lägga sig i regleringen. Låter lätt men tyvärr vill jag inte göra en sådan ändring utan att ha bottnat ärendet (som vanligt).
Min teori: Om jag ökar VP-diff till låt säga 19 (eller vad är nu lämpligt?). Då kommer pumpen att gå längre innan den slår av vid en viss väderlek. Men spelar det verkligen någon roll? Vid kallare väder kan jag aldrig tänka mig att han når VP-diff uppåt för stopp? Däremot kanske det kan vara bra att ha VP-diff inte för stort för att säkra att pumpen tvångsstartas OM det någon gång skulle vara så att ärvärdet VB-fram sjunker för mycket?
För att sammanfatta: Kan någon påläst utveckla följerna av en ökning av VP-diff SAMT komma med rekommendationer för just min enhet?
-
Hej!
Själv tycker jag att det skulle kunna vara bra om man kunde använda VB diff VP bara åt ena hållet, när VB-f blir för lågt. Tyvärr så följer den andra effekten med i paketet. >:(
Ökar man VP gradminuter så bör man även öka VB diff VP det hänger som ihop. Vid normal körning bör VP få jobba ostört med sina gradminuter.
Själv har jag ställt VB diff VP på 16 grader efter att ha kollat hur VP bär sig åt vid -18 ute. Vid normal drift så är VB-f ca 10-12 grader under börvärdet då gradminutrarna räknat klart vid denna utetemp.
Min tanke är att om pumpen startar VV-produktion direkt efter att den räknat färdigt gradminutrarna så står vattnet stilla i elementen och kyls av. Om VV-produktionen tar lång tid (frugan duschar ;)) så hinner elementen kylas av ordentligt under tiden. När 3-vägsventilen sen byter till cirkulation på elementen så vill jag att pumpen tvångsstartar.
Mitt tips är att vänta tills det blir kallare ute igen och kolla hur pumpen beter sig då.
-
Om jag uppfattat dig Carl rätt så tycker du att det är huruvida VP STARTAR på VP-diff som är det intressanta? Om den vid kallare väderlek STARTAR på VP-diff i stället för på vanliga gradminuter bör jag ställa upp även VP-diff? Jag tror dock att mina inställningar snarare inbjuder pumpen att starta på min stopp tid (20 min). Jag har fått för mig att det är på den som startar när det är kallare ute eftersom den då kommer ticka förbi min inställning av VP-gradmin på "moderata" 80. Jag har (för mig) att jag alldrig sett VB-fram ärvärde sjunka så mycket som 13 grader under börvärde. Om vi förutsätter att det nu är som jag säger, kan man då slå fast att det inte "gör något" att pumpen stannar på VP-diff när det är lite varmare?
Annars kan man ju resonera så här också: Genom att ställa upp VP-gradminuter får man mindre antal starter. Om man samtidigt behåller VP-diff vid fabriks 13 undviker man FÖR stora svängningar i systemet. Man vet att pumpen inte tillåter att systemet att svänga mer än +/- 13 grader från bör-värdet.
Jag ligger idag på 20 till 23 starter per dygn vid varmare väderlek och (naturligtvis) betydligt färre vid kallare väderlek. Om jag ska minska detta ytterligare måste jag öka VP-gradmin ännu mer än bara 80 som det är nu. Men då lär jag behöva gå på VP-diff också vilket slutar med större svängningar i systemet (=sämre komfort). Frågan är ju mycket man ska jaga få antal starter?
Jag jobbar fortfarande utifrån affärsidén "tajt reglering utan för stora svängningar men ändå med rimligt få start stopp och lite tillskott". Tycker det känns ganska bra så länge man jobbar med en så pass "träig" reglering som detta ändå är (beklämmande att inte kompressorn är varvtalsstyrd, fy fan vad kul man skulle kunna haft då !!).
Fler synpunkter i ämnet VP-diff??
-
Rippe , prova öka VP diff ännu mer ..du kan ställa den på max = 25 i några dar och se vad som händer...då är du säker att det är gradminuterna som styr...prova sen öka antal gradminuter (minska alltså ) tills de börjar svänga i innetemp över dygnet mer än vad du gillar...typ för mej ca 1.5 gr.
Jag kör på - 200 grmin och VP diff 25, pumpen går sådär 15-17 ggr per dygn .
polaris
-
Om vi förutsätter att det nu är som jag säger, kan man då slå fast att det inte "gör något" att pumpen stannar på VP-diff när det är lite varmare?
Kör man så uppnår man inte värmebalans, det blir underskott på värme pga av att kvarvarande gradminuter nollas bort....
Gradminuter bör aldrig styra start o stopp vid normal drift... men kan ligga ganska nära dom temperaturer som uppnås.... tex om man nästan nått starkriteriet och en samtidig dusch gör att rad vattnet svalnar av ändå mera då kan det va bra med omedelbar start av VP...
Håller med er det skulle nog va bättre om man kunde ställa in värdena individuellt, lite mindre diff för tvångsstart, stoppet så högt att det aldrig blir tvångsstopp pga av för hög diff.
-
Om jag uppfattat dig Carl rätt så tycker du att det är huruvida VP STARTAR på VP-diff som är det intressanta? Om den vid kallare väderlek STARTAR på VP-diff i stället för på vanliga gradminuter bör jag ställa upp även VP-diff? Jag tror dock att mina inställningar snarare inbjuder pumpen att starta på min stopp tid (20 min).
Tiden anger mintid mellan starter, vid kall väderlek går pumpen bra mycket längre tid än 20 minuter så denna parameter är egentligen oväsentlig, enda tillfället jag sett timern börja räkna är efter VV-produktion som tar min 10-15 minuter.
Jag har fått för mig att det är på den som startar när det är kallare ute eftersom den då kommer ticka förbi min inställning av VP-gradmin på "moderata" 80. Jag har (för mig) att jag alldrig sett VB-fram ärvärde sjunka så mycket som 13 grader under börvärde. Om vi förutsätter att det nu är som jag säger, kan man då slå fast att det inte "gör något" att pumpen stannar på VP-diff när det är lite varmare?
Har du en rumsgivare så kommer denna kompensera för viss obalans i gradminutrarna fast då missar man poängen med gradminutsreglering. Då kunde du lika gärna haft en IVT eller nått. :P
-
Intressanta synpunkter från alla. Vi är rätt överens på vad man skulle vilja ha. Men nu lever vi i en annan verklighet och då måste vi tyvärr kompromissa.
Så låt oss fördjupa oss i det enskilda fallet en stund. Polaris föreslår samma princip som Rickard tidigare gjort, dvs att man styr ut systemets parametrar så pass mycket att man upplever svängningar i systemet för att sedan backa tillbaka. MEN jag kommer inte ge mig på det! Redan idag svänger inomhus temperaturen något till följd av vind, solinstrålning och hur många barn som springer benen av sig. Den upplevda inomhustemperaturen kan också svänga en aning beroende på hur många armhävningar man gjort alternativt hur många groggar man hällt i sig.
Att späda på dessa svängningar med en avancerad "styr ut din VP" lek skulle göra mig sinnessjuk, jag skulle till slut inte veta om jag var inne eller ute. Nej i stället väljer jag att sakta men säkert jobba med parametrarna tills jag får rimligt få starter i kombination med...bla...bla (ja ni vet).
Vi har alltså kommit fram till att jag borde öka VP-diff en aning för att motverka att pumpen stannar på denna begränsning och det därigenom inte uppnås värmebalans. Men med hur mycket? Eftersom jag bara tar ett par steg i taget känns det ju som bara ett par grader skulle vara lämpligt. 15 i stället för 13? Eller kanske 16. Man kanske till och med skulle busa till det ordentligt och suga i med -100 på VP-gradmin och sedan 16 grader på VP-diff.
Några som vill ge sin syn på ovanstående justeringars storlek eller ska vi köra den gamla klassiska principen, TESTA OCH SE VAD SOM HÄNDER. Problemet med det är bara att man nästa måste bo med VP för att faktiskt kunna vara med pricip vi stopp respektive start. Jävligt jobbigt när man har hundra miljoner andra saker som måste hända samtidigt. Det räcker med att man nyser en gång så missade man stoppet. JAHA och hur gick det där till funderar man? Stoppade den på VP-diff eller på att gradminuterna faktiskt käkades upp? Ja inte f-n vet du eftersom VB-fram ÄRvärde sjunker direkt efter stoppet och gradminuterna är ju noll oavsett hur stoppet gick till.
Så give me your tips! Ett par grader kanske bara?
-
Innan du ändrar gradminuterna kan du väl ställa VP-diff på 20 grader, då ser du hur många start/stopp din VP ger utan inblandning av "säkerhetsfunktionen" VP-diff.
Sedan kan du ändra på gradminuterna åt vilket håll du vill för att se vad som händer med antalet starter temperaturkomforten.
Rippe.
"känner" inte dig så väl så jag vet om du har någon innegivare, men med tanke på följande:
Redan idag svänger inomhus temperaturen något till följd av vind, solinstrålning och hur många barn som springer benen av sig. Den upplevda inomhustemperaturen kan också svänga en aning beroende på hur många armhävningar man gjort alternativt hur många groggar man hällt i sig.
En rumsgivare (om du inte redan har det) skulle lösa dessa problem.
Kämpa på!
-
Låter som en klok idé att flytta bort VP-diff innan andra korrigeringar görs. Men jag måste ställa en kontrollfråga:
Det finns inga "risker" med att ha VP-diff så pass hög som 20? Att man exempelvis då låter VP-ärvärde "spåra ur" för mycket från ärvärdet? Är inte tanken att denna parameter ändå ska kunna vara med i regleringen. Eller är den bara en säkerhetsfunktion? Jag har nästan fått för mig att den träiga regleringen kräver många olika parametrar inkopplade för att fungera väl i alla olika temperatursintervaller.
Sedan om inomhusgivare: Jag har ingen sådan och jag vill köra och utvärdera ett bra tag innan jag sätter in en sådan. Jag misstänker nämligen att jag skulle kunna få några nackdelar med en sådan också i mitt hus. Jag beskriver här kort varför. I mitt sutteräng hus skulle inomhusgivarens mest naturliga plats vara cantralt placerad på övervåningen. Då skulle den ta hand om svängningar till följd av solinstrålning och vind. Dock skulle då nedervåningen bli lidande. Om det är 5 grader varm och mycket sol skulle VP drar ner värmen vilket skulle få till följd att källaren skulle bli för kall. Enda sättet att komma runt detta är att ha två givare och två shuntgrupper men det har man ju inte. Men det är ändå möjligt att fördelarna med en inomhusgivare skulle överta nackdelarna. Men efter drygt en månads drift bara är jag inte beredd att ta det beslutet ännu.
-
Är inte tanken att denna parameter ändå ska kunna vara med i regleringen. Eller är den bara en säkerhetsfunktion
Den ska inte vara med i normal reglering..
Det räcker att du tar ned en fotölj i pannrummet kollar efter vp start ända tills den stannar då ser du vilken tempdiff pumpen bygger upp. det viktiga är att inte bör och är värdet närmar sig det fabriksinställda värdet för tempdiff.. 13 grader.
Är värdet och börvärdet ser du i samma meny .. meny 1 första raden... men det visste du väl :-[
kollar du det en gång o tempdiffen är tex 8 grader då har du inget behov av att höja detta värde...
Bryter den på tempdiffen när alla minusminuter nästan är borta då räcker det att höja ett par grader....
Efter en ändring bör man kolla igen....
Ökar man minusminuterna för start till tex -100 då måste man kolla det här igen....
Lycka till med din VP
-
OK,grabbar jag fattar galoppen. Jag blev mest kär i Bertils metod. Den ligger bäst i linje med min filosofi "försiktigt fram vi vandrar". Att ha VP-diff ändå ute på 20 känns ju lite vanskligt om man är så försiktig som jag. Tänk om VPn börjar gå iväg av sig själv och kanske till och med går upp i sängkammaren?
He,He (gillar inte smilies).
Jag testar och pillar vidare.......
-
Ja, gör som Bertil sa.
Höj vp dif till 20 eller nått & kola sen hur stor diffen är när pumpen stannar, lägg på en grad & detta värde ska du ha på din pump.
Angående innegivare så ska du ha en sån, även i ditt hus.
det du gör är att ställa ned känsligheten lite, då kommer du få en lite för varm övervåning när solen tittar fram & undevåningen blir inte för kall.
Testa att köra med standard inställningar & blr det för kalt i källaren så minskar du känsligheten.
Du har mer massiva matrial i källaren så den lär inte vara lika snabb i svängningarna , du kommer nog inte känna att innegivaren minskar tempen lite.
innegivaren jobbar inte mot en exak tempratur, den ökar o minskar bara ditt börvärde.
-
OK, bra argument för innegivare. Och visst lär det hamna i en sådan vart det lider. Men just nu tycker faktiskt att det skulle vara roligast att först köra ett tag utan och sedan komplettera med en innegivare. Det blir liksom något att se fram emot. Perverst? Tja, kanske.
Nu till ämnet VP-diff: Igår kväll tillbringade jag mycket tid med VP. Men istället för en fotölj som Bertil föreslog så sprang jag in/ut, in/ut i pannrummet ett antal gånger.
Igår kväll var det -1 grad. VP stannade när VB FRAM-ÄR var ca 5-6 grader över VB FRAM-BÖR. Jag kollade detta säkert 4 gånger! Det var ju för fan inte ens i närheten av de 13 som jag såg en (eller var det till och med två gånger?) för några dagar sedan! Visst var det kanske ett par grader varmare ute då. Men kan det ha varit skillnaden??
Hur som helst tog jag mod till mig och körde up VP-gradmin från 80 till 100. Och då tog jag och ökade VP-diff från standard 13 till 15. Lite mysiga justeringar.
Någon som har en teori om varför jag sett ovan nämnda skillnader i fenomen. Vad kan ha gjort att VP stoppade på hög VP-diff den där kvällen förra veckan? Hög aktivitet inne så att returtempen steg snabbt? Något varmare utomhus? Kanske räcker? Vad vet jag.....
Fortsättning lär följa............
-
Någon som har en teori om varför jag sett ovan nämnda skillnader i fenomen. Vad kan ha gjort att VP stoppade på hög VP-diff den där kvällen förra veckan? Hög aktivitet inne så att returtempen steg snabbt? Något varmare utomhus? Kanske räcker? Vad vet jag.....
Har du termostater som stryper så kan det resultera i just detta fenomen.
Har du golvvärme som stänger "på rumsgivare" så sker samma sak.
Detta gäller då främst om ovanligt mycket värme tillförs av annan typ än från uppvärmnings-systemet, t.ex. tv, människor, datorer, sol eller liknande.
-
NEJ
Fulla spjäll på alla termostater (de är helt urkopplade kan man säga).
Inga golvvärme med det du anger. Fullt ös på allt.
Det var hög aktivitet den dagen. Men ändå inte extremt.
Kan man få liknande fenomen i samband med att VP ger sig på varmvatten och det precis vid övergången mellan VV och Värme sker något?
-
Ja det kan det, tempen stiger kanska kraftigt vid växling från vv till rv - än en gång, att höja värdet VP-diff är inte farligt - i extremfallet kan det resultera i att HT-pressostaten löser ut, men gör den det så skulle detta ske förr eller senare ändå under normal drift vid kallt väder.
VP-diff är ett värde som finns för att de kunder som "klagar" på ojämn radiatortemp och knäppningar i ledningarna skall kunna hjälpas. Om installatören har en kund som inte godkänner stora tempsvängningar i systemet, och/eller besväras av knäppningar i rör/radiatorer så kan värmepumpen reglera på difftemp istället. (Ungeför som IVT löst sin reglering)
Reglering på gradminuterna är dock en reglertekniskt mycket mer exakt reglerprincip än reglering på difftemp.
SKROTA VP-diff!!! (eller ställ detta värde så högt att det inte stör styrningen.)
-
KLOCKRENT svarat Rickard!
Nu förstår jag bakgrunden till denna parameter också.
Ett tag har jag trott att Nibes reglering bygger på att den ska jobba med alla parametrar för att fungera bäst i alla situationer. Men nu börjar jag inse att de lagt in alla parametrar för att kunna hantera alla ytterligheter och kompensera för oaktiva användare.
Det som förvånar mig lite är att de i installationsmanualen inte mer noggrannt redogör för tanken bakom varje parameter. Eller räknar de med att alla installatörer går på deras 3 veckor långa parameterkurs i inre mongoliet?
Det är förresten inte någon som kommit över något spännande dokument från NIbes konstruktionsavdelning där de beskriver hur reglerförloppet sker i olika applikationer och hur kombinationen av de olika parametrarna skall användas?
-
..............egentligen kan jag svara på den frågan själv. Naturligtvis har ingen tillgång till sådan dokumentation. Då skulle det inte vara så mycket frågor och egna teorier på detta forum. Så vi kan nog glömma det utan i stället focusera på att själva försöka plocka ut det bästa ur systemet.
Jaha, annars då? Inget annat vi kan snöa in oss i under ämnet "Grundläggande Fakta Nibe 1215-7"?
-
Nibe har en bugg i sitt system :-[ :-[ :-[
Enligt mig i alla fall.
Driftpressostaten bryter vid ca 55 graders framledningstemp, detta sker dock endast när VP:n värmer varmvatten.
Skulle framledningstempen överstiga 55-58 grader när radiatorkretsen värms löser istället HT-pressostaten!
Detta måste återställas genom att man stänger av värmepumpen på strömbrytaren!!!
Vad händer om man inte märker det då... jag vet inte säkert, men jag hoppas och tror att eltillskottet går in och håller värmen - annars kan det fort bli krissituation om man t.ex. skulle vara bortrest ett par dar. (frysrisk)
För vem löser då VP på HT-pressostaten, jo i följande fall är det troligt att det händer.
I villor där ägaren inte fått sin anläggning ordentligt intrimmad utan har för hög kurva inställd i reglerdator. Kunden låter istället termostaterna styra innetempen. (som de alltid gjort förut...)
Problemet här är att en vacker vårdag när solen ligger på, men det är -15 grader ute, så kommer värmepumpen att vilja ha hög framledningstemp, den kör då på värmen så länge som krävs för att få gradminuterna att räkna upp till 0. Skulle termostaterna i samma tid ha strypt så kommer systemtemperaturen snabbt att stiga och kompressorn att lösa ut på högtryck.
Detsamma gäller även för hus där golvvärme värmer huset, i de flesta fall används här on/off-ventiler som styrs av rumsgivare, skulle alla slingor (eller nästan alla) stänga samtidigt så kommer VP-n ganska säkert att lösa ut på HT-pressostaten!!!
Gemensamt för dessa anläggningar som någon gång då och då löser ut på HT-pressostaten är att kurvan är för högt ställd i samband med att man har termostater som styr rumstempen genom att strypa/stoppa flödet.
Kan även hända i villor där radiatorsystemet är för klent, men då kommer man att ha ständigt återkommande problem så fort det blir kallt ute. Detta måste då åtgärdas genom att byta/komplettera radiatorsystemet med större/fler eller annan typ av radiatorer (fläktradiatorer)
Jag fattar inte varför man inte låter driftpressostaten bryta även vid radiatorkretsens värmning - nån här som har ett svar?
/Rickard
-
Inget svar har aldrig förstått varför den ska bryta på returtempen heller... bäst borde det va att den bröt på drifttermosstaten på framledn.
Igår kväll var det -1 grad. VP stannade när VB FRAM-ÄR var ca 5-6 grader över VB FRAM-BÖR.
Bra det tyder på att du har rejäl vattenvolym...
MEN det går inte förklara det du såg annat än med att direkt efter vv produktion då kan diffen va hur stor som helst en kort stund släpper du ut vatten kring 55 grader smatidigt som returenkan va 20 grader och börvärdet så klågt som under 25 grader (på sommaren).
MEN då ska just tempdiff vara spärrat!!!!!! några minuter efter vv produktion.
På Thermia hade dom missat det på min (seriefel) så min pump stannade varje gång efter vv produktion i flera år innan jag själv blev så elak att jag grävde lite djupare (inst sa att så ska det nog va!!!! fy faxx vilken xxxxxx >:( )
Mycke grejor på ett spett brukar vi säga, det stämmer mycket bra på en VP styr. (särskilt som beskrivningen bara skummar på ytan ;) ;) )
Skulle va bra om dom gjorde som IVT skrev en bok på 50 sidor om styren, då skulle nog lite mera komma med.
Men då blir ju vi utan jobb ;) ;D ;D
Några fel till dåligt flöde pga igensatt smutsfilter, paj cirkpump, strypande ventiler mm. Men det var det ju knappast?
-
[TESTA OCH SE VAD SOM HÄNDER. Problemet med det är bara att man nästa måste bo med VP för att faktiskt kunna vara med pricip vi stopp respektive start. Jävligt jobbigt när man har hundra miljoner andra saker som måste hända samtidigt. Det räcker med att man nyser en gång så missade man stoppet. JAHA och hur gick det där till funderar man? Stoppade den på VP-diff eller på att gradminuterna faktiskt käkades upp? Ja inte f-n vet du eftersom VB-fram ÄRvärde sjunker direkt efter stoppet och gradminuterna är ju noll oavsett hur stoppet gick till.
Hej jag med Nibe 2010 SMO har i dess program något som heter "larmlogg 9.6" där kan jag läsa av 10 start och stopp på en gång.
Om ert program har det följ det. ni behöver ej bosätta er vid VP.
Hälsningar
Janne
Effektivisera är det som gäller...
-
Jan
Nja det finns ingen sån på Fighter.
Det är väl musigt nere i VP rummet ;)
-
min lilla VPs utsvävning och brytning på VP-diff måste ha varit någon typ av tillfällighet. Jag har fortsatt att studera den och har än så länge inte ens varit i närheten av dessa 13 graders diff vid stopp (som numera är 15). Så antingen var det något spel i samband med att systemet gick mellan varmvatten och värme eller så var det en kombination av extra värme inne och varmare utomhus än vad det är nu. Men jag ska nog hålla ett öga på detta. För hur det än är, när man låter systemet svänga mer (som vi gör när vi ändrar gradminutinställningarna) så finns det en ökad risk för att vi låter systemet dra iväg till sina ytterligheter.
Det fenomen som Rickard belyser är dock allvarligare. Att få en utlösning (hoppsan!) som resulterar i att man måste återställa på ström-knappen låter allvarligt!
Om vi nu säger att man inte virrat in sig i massa konstigheter som strypta radiatorer och golvvärme med on/off ventiler, kan det ändå finnas risk för att drabbas? Och då speciellt när man som oss låter systemet ta ut svängningarna?
-
Om vi nu säger att man inte virrat in sig i massa konstigheter som strypta radiatorer och golvvärme med on/off ventiler, kan det ändå finnas risk för att drabbas? Och då speciellt när man som oss låter systemet ta ut svängningarna?
Har man ett konstant flöde (inga strypningar) finns INGA risker, avgiven effekt ger ett visst delta t (tempskillnad) liite ändras det dock kanske en grad, vid mycket hög framledningstemp då ger ju vp lite lägre effekt!!!
Vid vv produktion blir delta t litet pga av högt flöde (litet moststånd i vv kretsen), framledningen och returen mycket hög. Returtempen blir högre än tillåten returtemp, men som sagt den funktionen skall vara bortkopplad vid vv produktion och nån minut efter vv produktion för att just undvika VP stopp pga hög retur....
-
Nu är det dax att fortsätta denna fina tråd (som snart kommer bli den kompletta startlitteraturen för nyblivna Fighterförare) med underämnet elförbrukning. Detta faller väl in under rubriken Grundläggande Fakta.
Om man (som vi) vill ha stenkoll på vad sin anläggning egentligen drar kan jag se två alternativ:
1. Sätt en separat elmätare på värmepumpen.
2. Utgå från VPs värden och räkna om detta till kwh.
Alternativ 1 ovan kräver ingen noggrannare analys. Däremot så tänkte jag stämma av alternativ 2 med er.
Så här har jag uppfattat det:
Nibe 1215-7 Fighter drar 1900 W vid en KB temp på 0 grader och en VB fram temp på 35 grader. Vid 0/50 drar den 2200 W. Vidare tillkommer KB cirk-pumpen som drar 170 W och VB cirk-pumpen som drar 75 W.
I systemet loggas ju antal driftstimmar på VP. Med hjälp av detta och ovanstående fakta kan man beräkna förbrukningen. Dock måste man göra ett antagande:
Eftersom förbrukningen varierar med temperaturen borde man kunna anta att den ligger mellan 1900 och 2200 W, dvs 2050W. Sedan tillkommer KB-cirkpumpen. Den går bara när VP går och den drar alltså 170 W. Då kan man lägga till den till ovanstående siffra och får då: Totalt 2220 W. Det som nu saknas (vi väntar med tillskottet) är cirkulationspumpen för värmebäraren. Den går hela tiden (i alla fall när man kör hus värme). Här resonerar jag så här: När jag körde med oljepanna drevs ju den cirkulationspumpen med el och låg därför med i hushållselen och inte i oljeförbrukningen. För att få rättvisande jämförelsetal anser jag att man kan lägga cirkulationspumpen åt sidan även nu och låta den ingå i hushållselen.
Alltså tar man antal timmar VP och tar den siffran gånger 2,22. Då får man antal kwh på VP drift.
Nu är det bara tillskottet kvar: TS slår till i tre steg. Om man inte meckat in 9kw utan kör standard 6 kw så är stegen 2, 4 och 6 kw. Om jag nu fattat det hela korrekt så räknar TS-räknaren hela timmar med 6 kw. Om man kört 3 timmar med bara steg ett 2 kw) så ger det 3*2=6 = 1 timme på räknaren. Kör man däremot 3 timmar på 6 kw så blir det 3 timmar på räknaren. Detta betyder att man kan ta antal timmar på TS räknaren och multiplicera detta värde med 6. Då får man kwh för tillskottet.
Summan av det hela blir då kwh VP + kwh TS och vipps har man förbrukningen för sin anläggning!
På sommaren när man inte kör sin anläggning för uppvärmning utan bara för varmvatten borde detta fungera också. VP värmer varmvattnet och visar således driftstimmar då också. Har man rumsvärmen avslagen kommer cirkulationspumpen för Värmebäraren bara gå när VP går. Men eftersom man lagt in den i hushållselen så gör det inget för beräkningen (mer än att hushållselen blir mindre men det blev den när man körde oljan också, då körde jag cirkulationspumpen bara ibland för att den inte skulle rosta ihop).
Delar ni denna teori?
-
Helt fel är det inte, har för mig att jag kollat min förbrukning, snitt på ett par veckor och att det låg på ca 2200W/drifth.
Har separat elmätare
-
Nibe har en bugg i sitt system :-[ :-[ :-[
Enligt mig i alla fall.
Driftpressostaten bryter vid ca 55 graders framledningstemp, detta sker dock endast när VP:n värmer varmvatten.
Skulle framledningstempen överstiga 55-58 grader när radiatorkretsen värms löser istället HT-pressostaten!
Detta måste återställas genom att man stänger av värmepumpen på strömbrytaren!!!
Vad händer om man inte märker det då... jag vet inte säkert, men jag hoppas och tror att eltillskottet går in och håller värmen - annars kan det fort bli krissituation om man t.ex. skulle vara bortrest ett par dar. (frysrisk)
För vem löser då VP på HT-pressostaten, jo i följande fall är det troligt att det händer.
I villor där ägaren inte fått sin anläggning ordentligt intrimmad utan har för hög kurva inställd i reglerdator. Kunden låter istället termostaterna styra innetempen. (som de alltid gjort förut...)
Problemet här är att en vacker vårdag när solen ligger på, men det är -15 grader ute, så kommer värmepumpen att vilja ha hög framledningstemp, den kör då på värmen så länge som krävs för att få gradminuterna att räkna upp till 0. Skulle termostaterna i samma tid ha strypt så kommer systemtemperaturen snabbt att stiga och kompressorn att lösa ut på högtryck.
Detsamma gäller även för hus där golvvärme värmer huset, i de flesta fall används här on/off-ventiler som styrs av rumsgivare, skulle alla slingor (eller nästan alla) stänga samtidigt så kommer VP-n ganska säkert att lösa ut på HT-pressostaten!!!
Gemensamt för dessa anläggningar som någon gång då och då löser ut på HT-pressostaten är att kurvan är för högt ställd i samband med att man har termostater som styr rumstempen genom att strypa/stoppa flödet.
Kan även hända i villor där radiatorsystemet är för klent, men då kommer man att ha ständigt återkommande problem så fort det blir kallt ute. Detta måste då åtgärdas genom att byta/komplettera radiatorsystemet med större/fler eller annan typ av radiatorer (fläktradiatorer)
Jag fattar inte varför man inte låter driftpressostaten bryta även vid radiatorkretsens värmning - nån här som har ett svar?
/Rickard
Man kan välja att driftpressosten kontrollerar tempen på rad.sidan, gå in i meny VB-r öka/minska tills ett A står i parentesen, då styrs pumpen med automatik (läs driftpressostat).
-
jo skulle pressostaten slå igen kompressorn o du är borta så kanske cirkpumpen har lagt av då skulle kompresson starta o stopp ett otal massa ggr innan du kom hem vilket kanske hade ledt till att kompresson brunnit sama skulle hända om skitfiltret pluggar. fråga fins det inte max ingående vb-temp att ställa på styren eller max utgående fb-temp som bryter driften utan att pumpen löser det finns det iallafall i min styr mvh vvp
-
Man kan välja att driftpressosten kontrollerar tempen på rad.sidan, gå in i meny VB-r öka/minska tills ett A står i parentesen, då styrs pumpen med automatik (läs driftpressostat).
Jag har den på (a), visste dock inte att det var driftpressostaten...
Tack för info.
-
Tillbaka till gradminuterna!
Igår kväll sjönk utomhustemperaturen snabbt från ca –3 till –10.
I morse var det –10 ute men det kan ha varit kallare på natten.
Följande fenomen kunde skönjas: Jag hade fått 2 timmar TS. Dessutom hade pumpen gjort en start under natten. Jag har VP-gradmin på -100 och TS-gradmin på -500.
Här skulle man ju vilja att pumpen gått hela natten och med mindre eller inget TS.
Jag skulle helst inte vilja öka VP-gradmin eftersom jag ligger under 20 starter per dygn vid varmare väderlek och det hela fungerar bra. Frågan är dock om jag ska öka TS-gradmin mer? Rekommendationerna säger ju att TS ska ligga ca 5 gånger mer än VP och det gör det nu.
Två frågor:
1. Beror nattens TS och start på att TS-gradmin stått ”bara” på –500?
2. Vad skulle ni rekommendera att jag ställde TS-gradmin på (utan att behöva ändra VP-gradmin).
-
Vilken framlednings temp har du vid -10 grader?
Vilken framlednings temp klarar din anläggning vid max utan tillskots el? (Tryck på knappen med radiatorn & blixten tills lysdioden med blixten är släckt, höj tilfäligt justerratten tillmax, då går pumpen för fult. kolla vilken framlednings temp pumpen max klarar, den bör ha stabiliserat sig efter 30-60 min)
om du får ett börvärde som överskrider dim max VB-fram så kommer du att få tilskots el oavsett inställning!
det jag skulle göra är att öka TS-gardminutrarna lite till, om du kommer up en morgon & märkar att deet är lite kalt i huset så har du ökat för mycke, men du ska liga så nära denna gräns som möjligt för att få så lite TS som möjligt ( det är ju oftast kallast på natten & om tempraturen då sjunker lite så gör det inte så mycke)
-
Nu har jag inte siffran helt klar för mig i huvudet men jag TROR det stod 47 grader som VB-f börvärde och precis när jag tittade var ärvärdet på VB-f 48 eller någonting sådant. I morse var det -10 grader.
Den andra frågan (max VB-F utan tillskott) har jag inte provat.
Man vill ju att pumpen ska gå hela tiden och göra sitt yttersta utan att koppla in tillskottet och utan att slå av. Men då måste alltså det betyda att han aldrig riktigt lyckas äta upp alla gradminuterna. Då ska han köra upp VB-f till börvärdet och sedan ligga där ganska still för att inte gradminuterna ska fortsätta sjunka och inte heller öka upp (för då får man stopp efter ett tag). Men hur ska man veta vart den gränsen ligger?
Jag känner mig lite vilsen kring detta:
Om jag nu ökar TS till låt säga -700. Vad händer då om detta är för lågt (för mycket)? Pumpen går och går men klarar inte att nå upp till börvärdet på VB-f. Då kommer gradminuterna att fortsätta sjunka. När de kommer ner till -700 slår tillskottet till och efter en stund når VB-f ärvärde upp över börvärdet. Gradminutunderskottet börjar ätas upp. På vägen upp passerar den 700 och tillskottet släpper. Då rasar VB-F ner igen eftersom pumpen inte klarar att dra detta ensam. Och så håller det på. Men det kan ju inte vara så farligt. Om det däremot blir så att tiden blir så lång innan TS slår till att VB-f ligger långt under börvärdet i längre tid. Då blir det kallare inne. Så det gäller alltså att hitta en en nivå på TS som ligger någonstans mitt i mellan. Låter lurigt. Men det enklaste måste vara att prova sig fram.
Om jag nu lyckas hitta en rimlig nivå vid -10, vad händer då vid -20? Ställer man till det för sig med TS-gradmin på för hög (eller låg blir det ju egentligen eftersom det är minustecken).
Skulle behöva ha någon som kan utveckla hela händelseförloppet. Jag känner att jag inte riktigt kan justera ordentligt utan att förstå hur pumpen kommer bete sig vid olika situationer.
-
Hej!
Jag har för mig att eltillskottet inte släpper förrän VB-f nått VB-Fram max eller att gradminutrarna räknat färdigt.
Ett problem med för stort värde på TS-gradmin är att tillskott 2 och 3 (6kW resp 9kW) kopplas in med 100 gradmin mellanrum och detta går ej att ändra. Med för högt TS-gradmin så ökar du risken att elpatron kopplar in eltillsats 2 och 3 "av bara farten". Det kan vara svårare att "hinna" vända upp tempen på VB-f om det är stor tempskillnad på VB-f och VB (bör).
Så mitt svar är att antingen får du leva med situationen eller så kan du minska VP-gradmin en aning, till ex till 80, och hoppas att detta hjälper. Du får fler starter vid 0-gadigt men mindre risk för "onödig" TS-tid.
Hmmm.... nu får väl Rickard spel.... ;)
-
Ligger den och gnager på vad den orkar med så det pekar mot en grad lägre på sikt i huset så ska det väl motsvara att man skickar ut ca tre grader lägre framledning än önskat. Under sådana omständigheter kommer TS att gå in inom fyra timmar (700/3 minuter). Därefter kommer TS att hjälpa upp framledningen som du skriver i kortare intervaller (om nu TS funkar så på denna VP).
Om nu denna VP fungerar ungefär på samma sätt som vår och endast kör antingen värme eller VV:
Om en VV-produktion plötsligt behövs när värmeproduktionen ligger på VP:s max, då kommer gradminuterna att räknas ned till -700 rätt snabbt då den åter kör vanlig värme och plötsligt ligger under med framledningen (kanske 5-7 grader?). Hade du balans innan så handlar det om två timmar, hade du inte balans - ännu snabbare.
Detta torde inte hinna påverka husets temperatur så mycket?
-
Nibes 1215 kopplar in stegen vart efter som inställt värde nås samt med 100 gradminuter till per steg. Sedan släpper den stegen på samma sätt upp, dvs de håller inte fast ända till gradminut=0 utan släpper tidigare.
Att minska VP-gradmin lär ju inte hjälpa. När det är kallt ute kommer starten snarare på min stopptid eftersom systemet ganska snart passerar de inställda 100 under dessa 20 minuterna.
Frågorna kvarstår: Vad händer egentligen när man ligger för långt ut med TS-gradminut. Kommer den ta med sig fler steg i onödan (som Carl N skrev)? Kom igen experter: Skriv en mustig berättelse som beskriver exakt vad som händer när VP vandrar genom gradminuterna på sin väg upp och ner. Alternativt är att jag måste sitta och glo på pumpen en hel natt. Och hur kul är det? Dessutom måste man bläddra i menyerna hela tiden eftersom man inte kan se alla parametrar på en gång (fy fan vad bra det skulle varit om systemet själv loggade alla parametrar så att man kunde analysera vad som händer efter en natt till exempel).
Spontant kan man ju tycka "tryck in 1200 på TS gradmin" men jag tror man biter sig i svansen då. Så enkelt är det inte.
Alltså: Mustigt beskrivning av händelseförloppet vid kallare väderlek samt en handfast rekommendation.
-100 på VP gradmin och ?? på TS-gradminut????
-
Med en värmepumpslogger skulle du se exakt när och hur länge tillskottet gått till...
Om du frågar mig så är det bara att höja gradminuterna för eltillskottet, det enda som kan hända är att du får en eller annan grad kallare i huset innan eltillskottet går in, när det väl händer så kommer regleringen att fungera precis som vanligt - och rätt rumstemp kommer att infinna sig.
Skulle det trots allt gå in ytterligare ett steg vid/efter t.ex. vv-tappning så har det ingen som helst betydelse, då har du ju behov av det!
Även om man har en värmepump så går det inte att trolla, det är faktiskt så enkelt att du får färre timmar med tillskott och färre totalt antal kW eltillskott ju lägre du ställer gradminuterna för eltillskottet.
Som sagt var så är vad som begränsar endast din känslighet för ev. tempsänkning i huset innan eltillskottet går till första gången.
Märk väl att det efter första tillslaget av elpatronen inte skall bli kallare i huset, även om den ligger på -700 gradminuter i flera dygn, det är bara under den tid som gradminuterna räknar ned från -100 (VP-start) till -700 (eltillskott start) som du får kallare i huset. Sen ser eltillskottet till att den genomsnittliga framledningstempen håller sig på börvärde.
Kör så det ryker!
/Rickard
-
Tack Rickard!
Man kanske inte ska snöa in sig så förbenat i detaljerna.
Är 700 lämpligt på TS (100 på VP) även om det "bryter" mot minnesregeln att TS ska ligga på 5 gånger VP?
Slutligen: Kör så det ryker? Nej tack. Tänk er scenariet: Kommer ner till pumpen en mysig fredagskväll med mysgroggen i handen och lugn i blicken. När du kommer in i pannrummet möts du av en kraftig svart rök som väller ut genom luckorna på din nya Nibe Fighter. MARDRÖM!
-
OK, kanske det hettade till lite väl mycket i mitt inlägg, men jag tror du förstår vad jag menar.
Att gå ifrån tumregeln X5 går bra, det är som sagt din känslighet som styr var tillskottet lämpligast skall ligga.
Med en VP som är så klent dimensionerad att man ofta (kanske flera ggr i veckan) passerar VP:ns gräns för att klara uppvärmningen utan eltillskott kan det vara bättre med lite högre (typ -500) gräns för tillslag av eltillskott, detta p.g.a. att du dels får en tempsänkning mellan -100 och -700, men även en temphöjning inne när det blir varmare ute och värmepumpen klarar av att jobba upp grdminutvärdet till 0 enbart med hjälp av kompressorn.
Händer det några ggr / säsong är det inget att oroa sig över.
Som sagt var, ändra och känn hur det känns, det skulle förvåna mig om du hinner börja frysa!
-
angående om det slår i flera steg eller en så tror jag att suman av det hela blir samma KWh.
Mad mer effekt så värms ju vattnet fortare & stegen ligger i kortarre tid
(väntar fortfarande på att det ska bli så kalt så att pumpen går konstant ;D)
-
angående om det slår i flera steg eller en så tror jag att suman av det hela blir samma KWh.
Mad mer effekt så värms ju vattnet fortare & stegen ligger i kortarre tid
Det stämmer nog det där, och som jag märkt på min pump, elpatron kopplas ut när VB-Fram max uppnås.
Rippe, de där 20 minutrarna är tiden mellan starter, normalt begräsar denna tiden inte VP då gångtiden brukar ligga långt över 20 minutrar vid kallt väder, kolla gärna själv i menu 6 då pumpen stoppat. Står där "VP start om X minuter" då räknar timern ner.
Lägre värde på VP-gradmin eller högre på TS-gradmin ger minskad risk för "onödig" TS. Märker du inte av några variationer i temperatur inne så öka gärna TS-gradmin, annars minska VP-gradmin. Alternativ 3 är att leva med situationen som den är...
-
Det viktiga är at justera så att man alltid har 24t/dygn VP drift vid stark kyla. Temp när VP nästan klarar driften utan tillksott kan ändå ge liiite tillksott och något koort VP stopp.
Loggade du drifttimmarna även på VP så du ser stopptiden??
Om jag nu lyckas hitta en rimlig nivå vid -10, vad händer då vid -20? Ställer man till det för sig med TS-gradmin på för hög (eller låg blir det ju egentligen eftersom det är minustecken).
Som Rickard sa ingen fara om man ökar rejält på start av tillskottet. Det är bara "första" start som fördröjs fortsätter kylan så blir det ingen ytteligare fördröjningar.
Angående minusminuter... det betyder mindre än man tror.. jag brukar använda IVT´s styr som exempel men tar ett annat nu...
3 grader fram anses ge 1 grad lägre rumstemperatur, det känner ni nog igen.
fattas det 3 grader på framledningen i ett dygn ( då sjunker tempen teoretiskt ca 1 grad inne) då har man ett gradminutunderskott på 4320 gradminuter!!!!!!!
Här pratar vi om att fördröja starten av tillskottet med tex 100 gradminuter!!!!!!!!!!!1 och som sagt det ackumuleras inte det är bara första start som fördröjs!!!!!!
Som Rickard sa kör så det (nästan) ryker ;) ;)
Sagt av en som kör med -100 för start av VP och -2000 för tillksottet!!!!!!!!!!!!!!!!!! (gammal Thermia)
Inga problem alls!!! ställ det på max bara för att testa, det går bra jag lovar.
-
Många och bra synpunkter.
Måste först reda ut detta:
Rippe, de där 20 minutrarna är tiden mellan starter, normalt begräsar denna tiden inte VP då gångtiden brukar ligga långt över 20 minutrar vid kallt väder, kolla gärna själv i menu 6 då pumpen stoppat. Står där "VP start om X minuter" då räknar timern ner.
Det jag menade var att vid lite kallare väderlek så hinner pumpen räkna förbi det inställda värdet för VP-start under de 20 minutrarna som går vid stopp. När det är varmare hinner 20 minuter först gå och sedan sker start på VP-gradmin. Nu har jag i och för sig inte kollat om så är fallet på min VP med just 100 inställt på VP start. Så vi kan lägga ner detta.
I det enskilda fallet var jag igår laddad till tänderna. Jag ändrade TS till 700 gradmin. Det var minus 10 ute och nu skulle det köras VP på natten!. Klockan 04.35 vaknar jag av att något inte stämmer. Det sköna brummet från VP finns inte där! Den har stannat. VARFÖR. Jag springer in i pannrummet. Allt ser OK ut. Vad har hänt? Varför har den stannat. Har det blivit varmare? Ett tryck på menyknappen och svaret kommer direkt. -5 grader. JAHA! Så var det med det testet.
Men jag har funderat lite mer. Första natten när det gick och blev kallare väldigt snabbt hade jag 2 timmar TS. Men det tror jag kom i samband med väderomslaget. Under hela dagen igår hade pumpen gått hela tiden och ingen TS. Då körde jag på -500 på TS. Nu kör jag med -700 och får avvakta till nästa köldperiod (kanske redan i natt?) innan jag kan utvärdera det hela.
Tack för hjälpen så länge.
-
Sidofråga: Hur får man till citaten så det ser snyggt ut?
-
Sidofråga: Hur får man till citaten så det ser snyggt ut?
det som skrivs mellan (quote) & (/quote) blir i en egen ram.
fast nu har jag byt ut paranteserna för att du skulle kuna se.
gå in påå ditt tidigare inlägg o ändra så ser du att du råkat få med en extra (quote) så att det inte står nån text als där imallan
-
fast nu har jag byt ut paranteserna för att du skulle kuna se.
gå in påå ditt tidigare inlägg
Citatet får jag med men inte vem som skrev det.
-
fast nu har jag byt ut paranteserna för att du skulle kuna se.
gå in påå ditt tidigare inlägg
Citatet får jag med men inte vem som skrev det.
låt alt i övre delen stå kvar, o redigera bara den rena texten om du vil minska ned citat texten
-
Nej men nu j-l.
Så här gör jag: Jag trycker först på symbolen infoga citat. Sedan går jag ner till ett gammalt inlägg och markerar den texten som jag vill kopiera. Sedan trycker jag Ctrl + C för att kopiera. Jag går upp till mitt nya inlägg och ställer markören mellan Quote och Quote. Där trycker jag Ctrl+V och texten som jag kopierat landar in snyggt och fint och blir ett citat. MEN Jag vill ju ha med "Citat från: Ove Törnqvist skrivet idag kl. 12:31:12" eller vad det nu blir. Och det är DET jag inte får till nu.
Har detta med Nibe att göra? Eh nej, men vi är snart klar så StAND BY, snart går vi in i det riktiga ämnet.
-
Om du vil ha flera citat i samma inlägg så får man klippa oklistra lite, men ska du bara citera ett gamalt inlägg så trycker du ju på citat vid deta inlägg.
kola hur texten överst ser ut, när du tryckt på citat. skriv likadant så får du med namnet, tiden för citaten blir svårare, då det inte står i klartext
-
Om du vil ha flera citat i samma inlägg så får man klippa oklistra lite, men ska du bara citera ett gamalt inlägg så trycker du ju på citat vid deta inlägg.
HOPPSAN, så jävla klantigt av mig. Det fanns ju en knapp som hette "svara med citat". Hade jag helt missat. Jag körde på svara och sedan med "infoga citat".
Tackar, tackar.
Nu åter till NIBE:
Jag kan berätta att jag börjat min resa mot en inomhusgivare. Jag tog kontakt med min leverantör som skulle skaka fram en. Nu lär ju det dröja en stund om jag känner han rätt men det brådskar inte så värst. Det är främst när vårsolen börjar göra sig påmind som det hela blir riktigt intressant. Vindproblemet är inte så stort så det kan jag nog leva med ett tag till.
-
SILVER: Svarade du på detta inlägg eller har du skrivit på fel ställe?
-
Svara på ämne ( Re:Grundläggande Fakta Nibe 1215-7 )
-
AHA!
Det var ju ett intressant inlägg. Inte direkt i linje med vad som tas upp på detta forum.
3 starter per timme betyder typ 72 starter per dygn. Är inte det mycket? Och hur kommer man förrsten dit? Med stopptid på 20 minuter betyder ju det att VP bara får gå max en minut för att sedan stoppa. Annrs kommer man ju aldrig upp i så många starter?
-
3 starter per DRIFTSTIMME. antal starter delat med antal timmar kompressorn har gått. 20 min fördröjningen räknas start-start inte stopp-start. Så att om kompressorn har "brummat" i 17 min så är den tillåten att starta igen efter 3 min.
-
SORRY, läste slarvigt. Men trots detta intressant!
Men standardinställningar låg jag på 1,3 starter per driftstimmar. Efter lite justeringar låg jag på 1,04.
Du menar att detta är för LITE starter?
-
Så du menar att det optimala är att pumpen startar ofta och går kort tid, då är den optimal?
Det skulle väl gå att göra sådana ändringar i mitt system men jag förstår inte vitsen. Du får gärna utveckla dina teorier som i mångt och mycket skiljer sig från många andras här på forumet.
-
Den ska nartuligtvis inte starta för ofta och gå för kort tid. Lagom är alltid bäst. Har man gått efter Nibes dimm-program så är det dom värdena som blir när det funkar optimalt i både drift och komfort.
-
Du påstår alltså att antalet start och stopp inte påverkar livslängden?
Om man kan öka driftstiden och stilleståndstiden utan att komforten (märkbart) försämras men starterna halveras, vad har man då ställt till med?
Om man däremot antar att antalet start och stopp inte påverkar livslängden så är det självklart att man får en bättre komfort (mättekniskt) ju tätare intervaller pumpen startar och stoppar.
Att rekommendera någon att minska drifts och stilleståndstiderna trots att komforten är god anser jag vara direkt felaktigt.
Rätta mig om jag har fel.
-
Mellanskillnaden på kb bör ligga på 3 grader "optimalt"
Mellanskillnaden på vb bör ligga på 5 grader "optimalt"
Vp bör ligga ca 3 starter per driftstimma = starter delat med timmar. Om du är osäker på ditt system ring Nibe och hör efter vilka som är din närmsta Nibe-service station. Ring dom för en genomgång av ditt system.
3 starter/ timme går inte att få 365 dagar om året, men kanska i 10 dagar om man har tur.
som grundinställning har nibe en stopp tid på 20 minuter, du anser att denna skall minskas till 10 minuter eller nått?
-
Ja, då funkar det - förutsatt att den bara går i ca. en minut när den väl startar.
20 minuter är väl tiden mellan starterna om jag inte är fel-informerad.
-
Varför går det inte att få 3 starter per driftstimme.
Eller är det så att jag skriver inte som ni läser ?
om jag skriver ca 3 starter skulle det funka då ?
pumpen startar o går i 10 min
står stil i 20 min
starter igen o går i 10 min
står still 20 min igen
nu har vi samanlagt 60 minuter, det är en timme på min klocka
-
Hej
Jag kan ej låta bli att svara på detta.
De 20 min ingår i den körda tiden. teoretiskt kan Vp starta en Silver 3 ggr / timme.
Driftfall som kan vara beroende på temp ute värmebehov etc.
Praktiskt går den 30 min stoppar står still 15 startar igen och går kanske 10 min, stoppar igen. står still 10 min.
hur många min har nu gått?
hur många starter har vi fått?
OBS! Nu vintertid kan kompr gå kont i upp till 3 timmar isträck med avfrostningar var 50 min.
MVH
Janne
-
Den har då startat två ggr under 65 minuter. ??? :-\
-
Hej
Jag kan ej låta bli att svara på detta.
De 20 min ingår i den körda tiden. teoretiskt kan Vp starta en Silver 3 ggr / timme.
Driftfall som kan vara beroende på temp ute värmebehov etc.
Praktiskt går den 30 min stoppar står still 15 startar igen och går kanske 10 min, stoppar igen. står still 10 min.
hur många min har nu gått?
hur många starter har vi fått?
OBS! Nu vintertid kan kompr gå kont i upp till 3 timmar isträck med avfrostningar var 50 min.
MVH
Janne
Jag har ju inte provat detta på min pump, men ingår verkligen stopp tiden i gång tiden?
det är altså tid mellan start & start dom räknar.
i vilket fall som helst så är det ju extremt få gånger man kan få pumpen att starta 3 ggr/ timmen, specielt om man har en underdiminsionerad pump.
den kallare perioden på året har man ju långa gångtider även om man har 60 gradminuter, så att optimera för 3 starter kräver jäte pumpen hugo.
-
hej
Nibe luft/vaatten VP fungera så att inställbart " tid mellan starter 20-60 min mellan starter. default 20 min och är min inställning.
tid mellan avfrostn inst 10-90 min. default 50 min och är min inställning.
Min tid avfrostn 1 min, max 7 min.
Stopp avfrostn vid -3 förångngivaren. Obs ej ute temp.
Detta är program styrningen från Nibe.
janne
-
hej
Nibe luft/vaatten VP fungera så att inställbart " tid mellan starter 20-60 min mellan starter. default 20 min och är min inställning.
tid mellan avfrostn inst 10-90 min. default 50 min och är min inställning.
Min tid avfrostn 1 min, max 7 min.
Stopp avfrostn vid -3 förångngivaren. Obs ej ute temp.
Detta är program styrningen från Nibe.
janne
Jag har ingen koll på luft/vatten.
ämnet handlar om en markvärmepump (Nibe 1215-7)
-
för att räkna ut antal starter per drifttimma bläddrar du fram vp-starter och vp-tid. Sen räknar vi starter delat på tid och får ut antal starter /drifttimma. tex komp startar och går i 20 min stannar. gradminuter sjunker i 10 min komp startar och går i 20 min. stannar 10 min och startar. där har det gått 1 timme men bara 40 driftminuter och eftersom den har startat igen så är vi uppe i 3 starter/drifttimme.
Alla med ??
ok, jag kanske läste slarvigt. trode du prata om bara timmar.
Man det är fortfarand et snitt vi pratar om! alltså kommer vi ha avikeler åt båda hållen beroende på utetemp.
du har sagt tidigare att du anser att en värmepump bara ska klara 80% av uppvärmningsbehovet. en sån anläggning kommer att ligga många dagar med drift 24/dygn.
Har vi dimensionerat för 100 eller 110% så får vi mer starter/drifts timme.
hur får du ihopp det?
(jag ska kolla hur jag ligger till men starter/ drift timme)
-
jag har 1,9 starter/ driftstime.
kör med 150 gradminuter
-
hej
Teoretiskt stämmer din uträkn.
Praktiskt? Svar nej..
1.Sommar går den 10 min står still 1,5 timme går 10 min.
2.Vår/höst över 0 gr går den oftast 10- stopp 20 går 15-stopp 20 etc. kan bli 5 tim gång och 20 starter.
3.kallare igen går den längre perioder. stopp kanske ibland 8-10 min. start igen. styrs av VV och värmebehov.
4.Vintertid kan den gå 3 tim i sträck. stopp 10 min start går 2 tim etc. gåntid 20-24 tim /dygn.
5.Riktigt kallt Luft/vatten stoppar den under natten när det är kallt under -7 gr. startar igen under dagen.
Gångtid 10 tim/starter 4 st.
6.Kallast Endast El värmer VV och Värme.
Detta är vad Luft/vatten VP gör under året.
3000-5000 tim ca 1000-2000 starter/ år.
Janne
-
Ja presis, bar beskrivet.
Jag fatter inte vitsen mad att optimera starter efter ett årsmedel.
Kan nån förklara fördelen fär en fattig bilmekaniker.
-
Denna uträkning är svår om man har en ny installerad pump. Men årsvis går det bra.
enligt nibes dimm program bör gå vp i ca 3.500-4.500 tim/år. och täcker ca 80 % av värmebehovet. och ligga på 3 starter/timme som då blir 12.000 starter per år. man räknar med att en kompressor pallar med ca 150.000 starter vilket betyder en livslängd på ca 12.5 år.
har man inte sparat så mycket pengar då så man kan betala en ny komp, och skratta åt det så är det inte vp´s fel. Om jag inte minns fel så kan man installera ett mjukstartsrelä och käna 60.000 starter extra.
OK, man spar kompressorn när man har mjukstart relä. det sa dom inte till mig när jag fråga :(
om nu kompressorn håller i 150 000 starter så för står jag inte varför man vill att den ska starta ofta, måste vara bättre med färre starter som vi förespråkar här ???
-
visst men en kompressor likt en bilmotor slits även utav hård och tuff körning samt gångtid (mil). så frågan är om det är någon som kan svara på vilken komp, lägger av först. en rallykörd eller en gubbkörd bil
-
Min VP kommer att hålla i 38 år med dessa "fakta" som beräkningsunderlag.
Att den dessutom aldrig behöver arbeta med högre framledningstemp än 43 grader (förutom när den gör varmvatten) borde lägga till ytterligare tid till livslängden.
Kanske 45-50 år kan vara rimligt. :o :o :o ???
Hallå.
Kan vi inte försöka sansa debatten lite nu, att färre starter i en anläggning är bättre än fler finns det än så länge ingen som protesterat mot, jag tycker att vi kan vara eniga om detta.
Att hög framledningstemp under stora delar av driftstiden är en nackdel tycker jag också att vi kan vara eniga om är en nackdel.
Att man skall eftersträva så stor energi och effekttäckning som möjligt med så få starter som möjligt, med en framledningstemp som helst inte överstiger 50 grader under drift är därför en logisk slutsats.
Apropå rally körd eller gubbkörd.
Enligt mitt sätt att se det så är en rallykörd VP en som tvingats starta onödigt ofta p.g.a. Nibes grundinställningar.
En gubbkörd är en som optimerats efter husets/radiatorsystemets och ägarnas förutsättningar,. Något som Nibes tekniker/de som installerar aldrig eller sällan tar sig tid till.
-
vi lägger ner det här nu. ( men jag ger mig inte ) ;D
-
I så fall får vi plocka bort mycket...
Att ta bort inlägg mitt i en tråd krånglar bara till det ännu mer. Då kommer ju svar och kommentarer på det inlägget att verka helt korkade.
Skall jag plocka bort allt som inkommit efter silvers inträde eller???
Själv anser jag att det kan vara ganska klargörande att alla inlägg ligger kvar.
Men jag vet inte ???
-
I så fall får vi plocka bort mycket...
Att ta bort inlägg mitt i en tråd krånglar bara till det ännu mer. Då kommer ju svar och kommentarer på det inlägget att verka helt korkade.
Skall jag plocka bort allt som inkommit efter silvers inträde eller???
Själv anser jag att det kan vara ganska klargörande att alla inlägg ligger kvar.
Men jag vet inte ???
Låt alla inlägg ligga kvar!, sind att vi glidit från ämnet i denna tråd
-
Eftersom det var jag som en gång i tiden startade denna fina tråd förbehåller jag mig rätten att stämma lite i bäcken här:
Syftet med ett forum av denna typ är dels att man själv ska få svar/tips och råd på sina frågor OCH dels att andra får möjlighet att ta del av vad som skrivs. Min tråd "Grundläggande..." har jag sett som en heltäckande tråd som just ska avhandla de grundläggande sakerna med en Nibe Fighter 1215. Kommer det in en ny VP person här så ska denne kunna läsa denna tråd och därigenom få en rimlig bild över de teorier som finns kring den aktuella pumpen.
SILVERs inlägg tycker jag är välkommen. Om det nu stämmer som han säger att han representerar Nibe Service så är det ett utmärkt tillfälle för alla forumets läsare att få ta del av Nibes "röst" kontra de teorier som dominerar på forumet. DOCK kan man då inte som SILVER har gjort, ta bort inlägg!!! Visst kan man ta bort ett inlägg om det var det sista skrivna i en tråd. Men att ta bort mitt i en tråd? ICKE! Jag blev riktigt förbannad när jag kollade igenom detta och det såg ut som om bland annat jag debatterade med mig själv.
När det så gäller sakfrågan kring START/STOPP och liknande så är det tydligt att det finns en motsägelsefullhet mellan SILVERS och exempelvis Rickard. Tyvärr kan jag tycka att SILVER kommit bort sig en aning. Detta KAN troligen förklaras med att han inte är helt insatt i systemets uppbyggnad och en värmepumps väl och ve. Och som servicetekniker behöver han kanske inte riktigt vara det heller. Men det skulle vara intressant om SILVER gjorde ett besök hos konstruktionsavdelningen på det företag han jobbade. De kan säkert utveckla lite mer ingående hur de tänkt när det kontruerade systemet med alla inställningarna. Jag skulle också gissa att de har ganska väl dokumenterade tester på en VPs livslängd. Antal starter kontra driftstid, osv. Efter ett sådant besök tror jag debatten skulle få rätt nivå. Nu är det mest pajkastning.
Många av forumets läsare tror jag kan förknippa sig med teorin att få starter är bra för livslängden. Det enklaste exempelt är just inom bilsidan. Och de jämförelser som SILVER drog till med är inte relevanta. Ett betydligt bättre exempel är detta:
Stadskördbil kontra Landsväg:
Linda 19 år har en Volvo 850 som hon fått av sin pappa. Med den kör hon runt i stan mest hela dagarna. Hon hälsar på vänner och går i affärer och besöker IT-klubbar. Hennes bil startar ca 25 gånger per dygn och går sammanlagt 5 mil per dygn.
Hennes storebror Janne har en likadan 850. Men Janne pendlar med den. Han gör 2 starter per dygn. Dock går den nästan 10 mil per dygn.
Om vi leker med tanken att bägge bilarna används 220 dagar per år: På 10 år har Lindas Volvo gått 11000 mil. Jannes har gått 22000 mil. När 10 år gått. Vilken av bilarna tror ni har haft mest fel? Om nu inte Janne haft otur så kan jag rent statistiskt säga OCH med erfarenhet från min bransch slå fast att Lindas bil haft BETYDLIGT mer fel OCH dessutom är motorn i hennes bil kraftigt förkortad i sin livslängd. Varför? Jo Lindas bil har startat 55000 gånger medans Jannes bara 4400.
Om nu Nibe har som officiell teori att 3 starter per driftstimma är "rätt" så skulle i alla fall jag vilja veta hur man kommit fram till detta? Det verkar ju nämligen inte logiskt i mina öron. Dels för att detta värde svänger radikalt över året och dels för att det knappast säger någonting annat än att regleringen svänger tillräckligt snabbt för att få minimala störningar i inomhustemperaturen. Från början var jag själv inne på att en så tajt reglering som möjligt är bäst. Men efter att ha funderat några månader så har jag reviderat min hållning. Jag vill numera istället ha en reglering med så få starter som möjligt utan att för den skull få sämre komfort inne. OCH vad är det för fel med det?
Så kom igen! Låt oss få ta del av en vettig och korrekt debatt.
-
Jag brukar tjata om en anläggning ,med en 25 kw IVT pump... Där fanns i ca 20 år 3 st Optimus bergvärmepumpar, dom var kopplade så att ettan gick in först sen 2 osså 3án.
Det gjorda att ettan gick nästan kontinuerligt helt utan stopp i ca 5 månader!!!!!!! varje vinter, medans 3á gick bara vid lite kyligare väder.
Enligt muntliga uppgifter jag har fått så byttes det kompressor på 2 och 3án efter drygt 10 år. när nästan 20 år gått var dom ur drift igen, det beslutades om ett utbyte. Men det intressanta var att ettan den fungerade fortfarande. Den stackarn måste haft enormt mycket mera timmar än 3á. Kan väl va slumpen iofs ;)
25 kw pumpen som finns nu kan gå i flera veckor utan stopp, intressant att se hur länge den kommer att hålla!!!
-
Jag tror det finns statistik som säger att en kompressor havererar i genomsnitt efter X antal drifttimmar.
Och sen finns statistik som säger att en kompressor havererar i genomsnitt efter 3X starter.
Och den som inte kan något om statistik tror då omedelbart att 3 starter per timme är optimalt, då borde det vara hugget som stucket av vilken orsak som kompressorn havererar.
Men som Bertil skriver så är inte drifttimmar och antal starter oberoende av varandra när det gäller livslängden på en kompressor. En kompressor som startar ofta har också mindre drifttimmar medan en kompressor med få starter har fler drifttimmar, så såna slutsatser kan ej dras av statistik. Man måste helt enkelt titta på enskilda fall och dra slutsatser av detta.
-
Jag tror det finns statistik som säger att en kompressor havererar i genomsnitt efter X antal drifttimmar.
Och sen finns statistik som säger att en kompressor havererar i genomsnitt efter 3X starter.
Och den som inte kan något om statistik tror då omedelbart att 3 starter per timme är optimalt, då borde det vara hugget som stucket av vilken orsak som kompressorn havererar.
Men som Bertil skriver så är inte drifttimmar och antal starter oberoende av varandra när det gäller livslängden på en kompressor. En kompressor som startar ofta har också mindre drifttimmar medan en kompressor med få starter har fler drifttimmar, så såna slutsatser kan ej dras av statistik. Man måste helt enkelt titta på enskilda fall och dra slutsatser av detta.
Ja om man fick tag på den statestiken så kunde man ju justera in gradminutrarna så att man teoretiskt skulle hamna på haveri för båda parametrarna samtidigt.
-
Har för mig att antalet är ca 150.000 starter.
Drifttid ingen aning.....
-
Nu du Silver,nu har du sparkat på getingboet.. ;D
-
Ja om man fick tag på den statestiken så kunde man ju justera in gradminutrarna så att man teoretiskt skulle hamna på haveri för båda parametrarna samtidigt.
Man kan ju tycka det, men om det nu är så att en kompressor håller ca 50 000 drifttimmar i genomsnitt så kanske det snarare beror på att normalinställningarna på pumpen ger ca 3 starter per drifttimme snarare än att 50 000 drifttimmar skulle vara optimalt. Den kanske lika gärna håller 100 000 drifttimmar med 1,5 start per drifttimme?
Fast som nån skrev, efter 20 år så kanske vi vill byta ut gamla bettan mot en ny modern VP. ;)
-
Jag kan ju ta och blotta mina värden för december och januari så har vi något att debattera om:
December (31 dagar): 537 starter (17,3 per dygn i snitt), 512 tim VP drift (16,5 per dygn) och totalt 16 timmar tillskott.
Januari (31 dagar): 478 starter (15,4 per dygn i snitt), 536 tim VP drift (17,3 per dygn) och totalt 2 timmar tillskott
Svårt att säga exakt vad temperaturen varit i snitt. Den snitt temperaturen som jag loggat (en gång per dygn) säger -1,4 i december och -0,6 i januari. Men det är ju lite missvisande eftersom det svängt både hit och dit. Men kanske fungerar det som ett riktvärde. Mina inställningar har ändrats lite eftersom men generellt kan man säga att större delen av januari varit med högre värde på VP gradmin (100) medans jag i december körde med 60 först och sedan 80. Tillskottet har jag också ökat steg för steg och ligger nu på 700.
Vad kan man nu dra för slutsatser av detta? Rimligt antal starter? Jovars. Däremot kanske antalet driftstimmar är lite höga?? Nu är det ju grymt svårt att sia om vad detta kan bli på årsbasis eftersom jag inte har en aning om hur VP går på sommaren utan värme till elementen.
Några som vill ge sig på och analysera/kommentera?
-
Enligt vissa är vp i drift mellan 3500-4500 tim/år. Vad tror ni om det ?
-
Jag kan ju ta och blotta mina värden för december och januari så har vi något att debattera om:
December (31 dagar): 537 starter (17,3 per dygn i snitt), 512 tim VP drift (16,5 per dygn) och totalt 16 timmar tillskott.
Januari (31 dagar): 478 starter (15,4 per dygn i snitt), 536 tim VP drift (17,3 per dygn) och totalt 2 timmar tillskott
Svårt att säga exakt vad temperaturen varit i snitt. Den snitt temperaturen som jag loggat (en gång per dygn) säger -1,4 i december och -0,6 i januari. Men det är ju lite missvisande eftersom det svängt både hit och dit. Men kanske fungerar det som ett riktvärde. Mina inställningar har ändrats lite eftersom men generellt kan man säga att större delen av januari varit med högre värde på VP gradmin (100) medans jag i december körde med 60 först och sedan 80. Tillskottet har jag också ökat steg för steg och ligger nu på 700.
Vad kan man nu dra för slutsatser av detta? Rimligt antal starter? Jovars. Däremot kanske antalet driftstimmar är lite höga?? Nu är det ju grymt svårt att sia om vad detta kan bli på årsbasis eftersom jag inte har en aning om hur VP går på sommaren utan värme till elementen.
Några som vill ge sig på och analysera/kommentera?
Jag hämtar mina denomsnits tempraturer från en lokal väderstation. borde ge tämligen rätt visa siffror
-
Hej
Första året körde jag 6700 timar av åretets 8760. Onormalt mycket enl NIBE.
Normalt ca 3000h. Min Kära mor har IVT 10 kW. Hennes statestik slutade på 3700.
Äldre mäniskor gör normalt av med mer värme men minder VV än familj. som Vi med 3 barn.
3 tonåringar vill dusha mycket och länge. Upp till 10-15 min. Jag dusch max 5 min.
MVH
Janne
-
Att ta tempen från en väderstation kan vara en bra idé.
När det sedan gäller antal driftstimmar blir man inte klokare. Hur mycket går en VP på sommaren i en "normal" familj? 6 timmar per dygn? Det skulle i så fall bli ca 180 timmar per månad. Om vi då säger 500 per månad under okt-april (i snitt) så blir det 500*6= 3000. Sedan har vi 6 månader med 180 som bli 1080. Summa allt som allt 4080 timmar. Men då ser det inte så farligt ut jämfört med Silvers "basvärden" på 3500-4500 h per år. Men då har jag också ganska fritt fantiserat ihop 4080. Blir ju spännande och se vad verkligheten säger.
Men det är alltså ingen som vill döma ut mina värden mer radikalt av typen "Det var ju F-N vad långa gångtider du har!". Tråkigt i så fall. Då har vi ju inget att debattera om.....Just nu i alla fall.
-
Hej, Rippe!
Jag tror du optimerat din VP så långt det går.
Sen tror jag att du har en lite för klen pump, TS-tid tyder på detta. Denna milda vinter har du dock sluppit undan med 18 timmar tillskott men blir det -20 ute i ett par veckor så kommer TS-räknaren att börja ticka på ordentligt. Jag har bara en någorlunda billig lösning på detta, tilläggsisolera på vinden om det är möjligt.
Själv har jag 4 timmar TS totalt sen i november, jag funderar dock på att lägga på ett lager isolering till uppe på vinden.
-
Hej Carl
Angående TS-tiden så fick jag de flesta timmarna dagarna före jul (då var jag tyvärr inte hemma). Då var det kallt där jag bor och dessutom hade jag ännu inte tunat upp TS-gradmin ordentligt. Men visst är det som du säger. En 8,5 hade kanske inte varit helt fel. Men och andra sidan verkar det som om klimatet generellt blivit varmare. Så i det långa loppet kanske min 7:a blir lagom.
-
FRAMLEDNINGSTEMPERATUR.
Det förekommer i relativt stor omfattning här på forumet diskussioner om framledningstemperaturen. Så vi kanske ska ta och bottna det ämnet. Jag kör som bekant på kurva 9. Vid 3 plus har jag 37 i VBFbör och vid -10 47 grader i VBFbör (ungefär så). Drar man ut den linjen finner man att jag vid -20 har 54,7 i VBFbör.
Då VBF max är ställd på 55 grader uppkommer frågan. Vad händer om det är minus 30 grader ute? Rent teoretiskt skulle jag behöva ha en VBF på 62,4 grader då!!
Skulle vara intressant för både mig och kanske andra om någon duktig(are) kunde utveckla detta lite noggrannare. Vad skulle hända vid, låt säga -30? OM det skulle bli så kallt är det bra att vara mentalt förberedd......
-
För det första, jag förutsätter att din värmepump inte på egen hand kan producera så hög framledningstemp, detta innebär att det vid en viss (kanske vid 45-50 grader) temperatur kommer att börja gå in eltillskott. Nedanstående avser då att din VP + eltillskott är aktiverat.
Kompressorn kommer att stanna på hög returtemp, eller lösa ut på MS/HP, Detta beroende på hur du ställt in styrningen av max returtemp i meny 3.
Ställer du den (meny 3) på xx(A) så stannar den på driftpressostaten istället för på max returtemp, detta är i normalfallet bättre eftersom det ger värmepumpen möjlighet att fortsätta producera värme så länge Nibes tekniker ansett att det är förvarbart ur "mekanisk" synvinkel. (det skadar inte kompressorn)
De kan nog arbeta med högre temp än 55 grader, förutsatt att du har skaplig deltaT mellan fram och returledning, kanske ca 58 grader, det framgår inte någonstans, men det kan vara så pass hög temp som 60 grader eftersom Nibe i sina äldre manualer uppger max framledningstemp till just 60 grader. Skulle dock tro att detta förutsätter en deltaT på varma sidan om 10 grader eller mer.
Om du kör den med max returtemp xx (xx) grader i meny 3 så kommer din värmepump att stoppa för "hög returtemp" när VB-r = det värde du angett här.
Detta innebär att du inte tillåter värmepumpen att arbeta med sin högsta möjliga framledningstemp (det tillfälle när driftpressostaten skulle ha löst) Alternativt (om du ställer max returtemp i meny 3 för högt) att den löser ut på HT-pressostaten.
Inget av de två alternativen är något önskavärt scenario, i båda fallen kommer din värmepump att bli en ren elpanna, har du dessutom begränsat eltillskottet till 6 kW (eller mindre) så är det högst osäkert om den kommer att kunna värma huset med eltillskottet (du har ju en VP som ger 7 kW vid 55 graders framledningstemp, det kan inte 6 kW elpatron ersätta...)
Vad göra?
Om du har en rumsgivare monterad kan du t.ex. köra en cupevärmare eller en elradiator, gärna av fläktmodell, som höjer tempen i det rum (och angränsande) som rumsgivaren sitter i. Detta medför att du får "övertemp" och rumsgivaren kommer att kompensera reglerdatorns framräknade börvärde för VB-f nedåt, med tillräckligt mycket övertemp kommer då värmepumpen inte att överskrida max "möjliga" framledningstemp.
Man kan även dra ned ratten direkt på VP:n så att börvärdet inte blir så högt att VP:n löser ut, du kommer då att få lite kallt i huset, men det går ju kompensera med annan värmekälla så som tidigare nämnts eller med braskamin, värmeljus eller liknande.
Kör igång alla datorer och lampor, koka köttsoppa eller liknande som går att du tillför värme med hushållsmaskiner. Varför inte passa på att byta sängkläder, kör tvätt/torktumlare, de värmer bra!
Blev det klarare, eller bara mer krångligt.
-
Rickard! Som vanligt klara besked.
Dock kan man slå fast följande: Min VP skulle inte klara att värma huset utan sänkning av inomhustemperaturen vid -30 ute. Följdfrågan blir då: Vad skulle man ha gjort för att anläggningen skulle ha klarat -30 på egen hand (med TS)?
Större radiatorer och större VP. Javisst. Men något annat?
-
Det går inte trolla, byt ut en av dina radiatorer (centralt placerad) till en fläktkonvektor med rejäl uteffekt, de kostar ca 3-4000 kr.
Eller komplettera med en annan värmekälla, t.ex. braskamin eller elektriskt fläktelement.
-
Ja, då är det bara skratta sig lycklig för att man har en öppen spis med Keddy insats i. Den kan i alla fall ge ett rejält tillskott för nedervåningen......och sedan får man lita på ozonskiktet och andra faktorer som gör att det generellt blir varmare.......
-
Pumpen orkar inte komma upp i 55° när det är kallt ute. Min pump orkar leverera 50° fram kontinuerligt vid -2° men bara 49° vid -8°.
Isoleramera...
-
Det går inte trolla, byt ut en av dina radiatorer (centralt placerad) till en fläktkonvektor med rejäl uteffekt, de kostar ca 3-4000 kr.
Eller komplettera med en annan värmekälla, t.ex. braskamin eller elektriskt fläktelement.
Elpatronen kan kopplas så den ger 9 kW :,v(
-
Helt perfekt att spetsa med nåt annat än vp vid svinkyla då riskerar du inte för hög temp i värmekretsen.
Du nämnde själv att du maxbegränsat framledningstempen till 55 då kommer ju kompressorn alltid att gå 24 t elpatronen går in o stängs av när 55 nås...
Hur hög temp orkar enbart vp ge??? om den kommer upp i säg 45 grader vid kont. drift med tex 5 graders delta t då kan du säkert tillåta 60 grader på framledningen utan att det blir för varmt. tempskillanden mellan stig o retur ökar ju när elpatronen går!! därför kan man tillåta högre framledningstemp!!!
Men om vp själv når 55 grader fram utan tillksott då kan du i princip inte använda tillskottet.
Men som rickard sa alla NIBE papper anger max framledning från VP till 60 grader!! så har man järnkoll vid kyla kan man nog ta ut en hel del mera än man tror!!
Om det sen kyls av ytterligare inne då eldar man i kaminen det är den optimala lösningen.. varför?? jo det ökar ju inte drifttemperaturen på radiatorkretsen ( annat än marginellt och då indirekt genom att rumstempen höjs)
Bra att du funderar kring detta du kan ju få under -30 kanske inte den här vintern ;)
Du kan ju testa när det är varmt ute.... då vet du ju.... höj kurvorna enormt... låt vp gå och tillskottet.... då kommer tillskottet att slå av vid uppnådda 55 fram (dim maxbegränsning). höj det sen kolla vad som händer!!!
Det ska inte skada nåt eftersom det finns tex skydd vid höga resp låga tryck...
Sen vill vi veta ;) vilken maxtemp fram som du når....
Jag når ju bara 42 med min VP max 48 med vp och elpatronen så den här typen av test klarar jag inte av..
Kanske nån annan har stressat fram stopp på VP?
-
Sen vill vi veta ;) vilken maxtemp fram som du når....
Jag når ju bara 42 med min VP max 48 med vp och elpatronen så den här typen av test klarar jag inte av..
Kanske nån annan har stressat fram stopp på VP?
Bra tips men jag tror jag ligger lite lågt med det där testet ett tag. Säkert ingen fara men just nu känner jag inte för att ge mig in i några sådana övningar. Men när det gått ett tag kanske man blir mer sugen.......
Det skulle dock vara intressant att veta hur vanligt det är att folk inte tycker att sin VP räcker till, dvs att man någon gång (kanske tidigare vintrar) råkat ut för att VP bottnat på max VB fram. Med oljepanna kunde man ju brassa på till 80 grader om man kände för det så någon som konvertererat till VP borde väl ha råkat ut för en "besvikelse"....
-
Det skulle dock vara intressant att veta hur vanligt det är att folk inte tycker att sin VP räcker till, dvs att man någon gång (kanske tidigare vintrar) råkat ut för att VP bottnat på max VB fram.
Blir det så här då är det radiatorena som är för klena.
Helt riktigt som du säger oljeeldning är utpräglad högtempanläggning, i tex fjärrvärme kan man köra 140 grader utan problem i en villa 80 normalt och högre om det behövs.
Men med en VP bör man ha lågtempradiatorer, vid svinkyla bör man inte ha behov av högre framledning än 55 grader. Det finns andra pumpar nu som ger högre temp MEN verkningsgraden minskar krafigt när vp jobbar med hög temp...
MEN man har ju dom radiatorer man har... ofast funkar det med rel. högtemp men är det riktigt klena så att man behöver 80 grader fram vid kyla då bör man inte skaffa VP.
Men tyvärr säljs det VP även i såna anläggningar, tyvärr säger jag för det ger branschen dåligt remomé.
Men his dig kommer det att funka... kör du ut 55 vid -30 då fattas det ca 7 grader på framledningen. då minskar rumstempen ca 2 grader ( ca 1 grad inne/ 3 grader på framledningen), det fixar du ju stänklätt med kaminen ;D simma lugnt 8)
Men har du nån strypning som du kan ta bort då kan du sänka kurvan och klara ändå kallare väder utan att det blir svalt inne!!!
-
Men har du nån strypning som du kan ta bort då kan du sänka kurvan och klara ändå kallare väder utan att det blir svalt inne!!!
Det här med strypningar kan vi spinna vidare på! Jag tycker jag har bottnat det. Alla termostater står på max (jag har till och med skruvat av dem och säkrat att "piggen" kommit ut ordentligt). I badrummet satt det en manuell strypning av handukstorken (vattenburen alltså). Den var ungarna och skruvade på varvid jag tog bort möjligheten för skruvning. Det enda som jag tycker kan vara kvar är i garaget (varmgarage inne i huset). DÄR har jag faktiskt stypt det feta jätteelementet som sitter där eftersom jag inte velat haft mer än ca 10-12 grader där. Denna strypning hänger kvar sedan oljetiden. MEN nu är det VP! DÅ KOMMER FRÅGAN: Är det bättre att släppa på denna också max för att få maximal cirkulation och sedan "leva med" att man får 20 grader i garaget??? HA, där har vi ju för f-n en riktigt bra fråga! Kom jag på precis nu. Så låt höra!
-
Men har du nån strypning som du kan ta bort då kan du sänka kurvan och klara ändå kallare väder utan att det blir svalt inne!!!
Det här med strypningar kan vi spinna vidare på! Jag tycker jag har bottnat det. Alla termostater står på max (jag har till och med skruvat av dem och säkrat att "piggen" kommit ut ordentligt). I badrummet satt det en manuell strypning av handukstorken (vattenburen alltså). Den var ungarna och skruvade på varvid jag tog bort möjligheten för skruvning. Det enda som jag tycker kan vara kvar är i garaget (varmgarage inne i huset). DÄR har jag faktiskt stypt det feta jätteelementet som sitter där eftersom jag inte velat haft mer än ca 10-12 grader där. Denna strypning hänger kvar sedan oljetiden. MEN nu är det VP! DÅ KOMMER FRÅGAN: Är det bättre att släppa på denna också max för att få maximal cirkulation och sedan "leva med" att man får 20 grader i garaget??? HA, där har vi ju för f-n en riktigt bra fråga! Kom jag på precis nu. Så låt höra!
Nja, effekt är effekt, om du kör ut den i garaget så tappar du den i husets boningsdel, visst, du lär få lägre temp in på returen, men huset behöver samma framledningstemp för att bli varmt ändå. Eftersom du får lägre framledningstemp när du ökar effektuttaget i garaget så kommer värmepumpen att tvingas arbeta mer för att värma ditt radiatorsystem.
-
Så din slutsats är alltså att jag ska fortsätta strypa i garaget! Uppfattade jag dig rätt där Rickard?
-
Rätt uppfattat!
-
Tänkte väcka liv i denna "bas-tråd" igen genom att reda ut en liten grundläggande fundering till.
Jag är ju ruggigt sugen på att veta hur mycket kräm anläggningen drar över ett år. Tyvärr har jag själv bara knappt 3 hela månader att titta tillbaka på. Dessa kan ge en viss indikation på vad anläggningen drar vintertid. Men för att kunna teorisera på helårsbasis behöver jag veta hur det brukar gå på den tiden av året när man inte kör ut någon värme i huset utan bara värmer varmvattnet.
Har vi någon med en Nibe 7:a som kört en sommar och som vet hur mycket stret som gick åt per dag, vecka eller månad när bara varmvatten värmdes? 2 vuxna och 2 barn (ej tonåringar) i hushållet för att få jämförelsetal i samma "härad"??
-
Enbart vv produktion?? nja max 10 kwh/dygn gissar jag, ja el alltså....
-
Vi är 3 pers i hushållet, vi behöver 5,5 kWh/dygn till VV i snitt! (mätt över nästan 2 år)
-
Kanske jag kan svara på vad som gäller för min VP.
På 24h går min VP nästan 3ggr i snitt för att värma VV. Elförbrukningen för min VP är under varje VV cykel 2kWh vilket skulle ge knappt 6kWh/dygn. Min VP är lite större än din och min VVB är större så du får ta jämförelsen med en nypa salt.
Sen spelar ju VV vanor en stor roll i förbrukningen.
/Johan
-
Mellan 6 och 10 kwh per dygn. Det räcker som uppgift för att kunna gissa lite om framtidens förbrukning.
Klart Slut
-
Men som Bertil skriver så är inte drifttimmar och antal starter oberoende av varandra när det gäller livslängden på en kompressor. En kompressor som startar ofta har också mindre drifttimmar medan en kompressor med få starter har fler drifttimmar, så såna slutsatser kan ej dras av statistik. Man måste helt enkelt titta på enskilda fall och dra slutsatser av detta.
Det här kan väl ändå inte stämma? ??? För husets energibehov är ju det samma, alltså borde driftstimmar också bli samma. Påståendet ovan hävdar ju att COP försämras vid längre driftstid per start. Sc:,h
-
Men som Bertil skriver så är inte drifttimmar och antal starter oberoende av varandra när det gäller livslängden på en kompressor. En kompressor som startar ofta har också mindre drifttimmar medan en kompressor med få starter har fler drifttimmar, så såna slutsatser kan ej dras av statistik. Man måste helt enkelt titta på enskilda fall och dra slutsatser av detta.
Det här kan väl ändå inte stämma? ??? För husets energibehov är ju det samma, alltså borde driftstimmar också bli samma. Påståendet ovan hävdar ju att COP försämras vid längre driftstid per start. Sc:,h
Nja, jag menar över kompressorns totala livslängd, en kompressor som startar ofta har kortare livslängd = färre drifttimmar totalt.
-
Ah, då förstår jag. :D
Tack för klargörandet.
-
Ett litet tillägg i debatten...
En större värmepump än den dimensionerade, väl injusterad för att ge långa gång/stilleståndstider får inte fler starter och stopp än vad en normaldimesnionerad värmepump får, den får däremot längre livslängd då drifttimmarna blir färre.
Något lägre verkningsgrad p.g.a. de högre framledningstemperaturerna som den bygger upp vid drift, men längre livslängd och större energi/effekt-täckning. :P
Den årliga besparingen trots den sämre COP:n , men tack vare den högre effekt/energitäckningsgraden blir ungefär densamma.
Men livslängden ökar!
-
Hej Rickard . Jag frörstår inte riktigt hur det hängerihop med något lägreverkningsgrad med en större pump. Hur mycket högre temp blir det innan den stoppar som du har trimat in. Skilnad på typ en 5a kontra en 7a som går med låglast kring nollan på ute tempen , eller som i ditt fall graderna strax före vp stopp före du började tima och efter trimmningen? Undrar en som har beslutsångest /Mso
-
Hmmm, ett helt riktigt svar kan jag nog inte ge dig, men tänk så här.
Om en 7 kW värmepump kan driva upp systemtempen till , som i mitt fall, ca 43 grader på framledningen innan radiatorerna gör av med den tillförda effekten så kommer en 5 kW VP att kunna driva upp tempen till ca 39-40 grader istället. Med lika lång kollektor i båda fallen får du både en lägre temp på KB och en högre framledningstemp med den större VP:n vilket påverkar COP negativt.
Vid låglast påverkas inte kollektortempen lika mycket och radiatorsystemet hinner aldrig nå sitt maxvärde med den värmepump som körs, i mitt fall stannar den vid låglast med ca 39-40 graders fraledningstemp.
Men som sagt var, vet man med sig att man har ett radiatorsystem som klarar av att göra av med den av värmepumpen tillförda effekten vid temperaturer under 50 grader på framledningen tycker jag inte att man skall välja en mindre pump, då förlorar man både i energi/effekttäckning och livslängd, i alla fall teoretiskt. Sen kan man ju ha otur och få ett måndagsex. och då hjälper ju ingenting!
-
Hej igen. Trimma med gradminuter? Undrar? om jag kör med std inställningen(60 om jag minns rätt) och som i ditt fall flera 10 gradminuter. Vad har du och vad hadde du för temperatur hysteres före trimmningen. Skulle bara vara roligt att veta eftersom jag inte kommer att få testa förän om ett par månader. mvh/mso
-
Jag kan ju blåtta mina siffror. kör ed en 8,5:a men en 7:a skulle varit mer rätt i detta hus.
när min pump startar vid -10 grader ute så har vb-fram landat på 25 grader
när pumpen gått 5 min få har jag vb-fram på 30 grader
efter 10 min vb-fram 35 grader
15 min 38 grader
20 min 40 grader
25 min 42 grader
30 min 43 grader
35 min 43 grader
40 min 44 grader
pumpen jobbar altså väldigt lång stund med vatten som är ungefär 40 grader en 7kw pump hade fått jobbat längre stund för att komma upp i 40 grader & den jobbar då längre stund med något kallare vatten, fast den får o andra siden jobba längre stund för att värma huset.
min pump står ju still ganska länge mellan varven & detta gör att borra hämtar sig mellan varven. jag har +4 gradet in efter 5 min gång & + 3 grader efter 10 min, för att slutligen landa på +2 grader där den stannar efter 15 min gång.
undrar om inte cop är hyvsat lika eftersom att borran får vila mer?
-
Tack carman. Är det raka rör eller har du någon acc/mso
-
Tack carman. Är det raka rör eller har du någon acc/mso
raka rör en så länge, man har funderat på en ack, för att få ned framledningstempen.
frågan r om jag könar in acken inom rimlig tid?
-
Som nån funderat på i forumet är väl att ta en gammal 300 liters beredare som ser snygg ut som acc. Ingen investering då bara jobb /mso
-
min pump står ju still ganska länge mellan varven & detta gör att borra hämtar sig mellan varven. jag har +4 gradet in efter 5 min gång & + 3 grader efter 10 min, för att slutligen landa på +2 grader där den stannar efter 15 min gång.
Det här ser jag också, det är mycket gynnsamt med stopptid på vp.
Nu när min pump gått 3-4 dagar kontinuerligt har jag haft en temp under +1 in, hela tiden.
Om det är "bara" -10 har jag aldrig kallare in än +2 och då som minitemperatur. första 10 minuterna i en driftcykel är tempen kring 3 grader det är väl bergets temp just nu.
Så jag ser en fördel för COP med en stor pump pga detta... men har man små radiatorytor och dessutom liten vattenvolym då kommer COP försämras en del pga av högre temp fram än om pumpen vore mindre.
Men det löser man stänklätt med en ack om volymen är liten...
Carman har en jättepump ;) men din temperaturer fram är dock jättbra mycket pga av stor volym i dina utmärkta radiatorer. Mycket sämre om du haft blånya!!! dom ÄR inte lämpade för vp drift. Jag fattar inte att nån tillverkare fixar högvolymsradiatorer lämpade för vp drift. Dom skulle sälja som tusan om nu nån fattar vitsen.
Min pump ökar framledningen 4 grader på 33 minuter... max temp nås efter mer än 2 timmars drift, det sker bara vid riktig svinkyla... så med stor volym har man både låg framledningstemperatur och bra snitttemp från borran trots (för) stor värmepump!!!
Har man liten volym och relativt hög temp fram kan en ack förbättra detta rejält. Men bara om man har en stor pump, för vid kontinuerlig drift värms ju även acken till samma temp och då blir det som utan ack!! (tempen alltså)
-
För att inte denna fina och fullständigt heltäckande tråd ska somna in och hamna långt ner i forumdatorns innersta dammvrå slänger jag in en liten brasklapp:
Valet av kurva spelar mindre roll när man kör med inomhusgivare!
Jag har kört med kurva 9 mest hela tiden. Problemet med den är att det blir något för varmt inne när det är kallt ute (typ -10 eller kallare). Men sänkte jag till kurva 8 blev det istället för kallt vid varmare väderlek. Med hjälp av finjusteringen försökte jag pilla till detta. Men det blev aldrig riktigt bra.
Men sedan jag skaffade min inomhusgivare går det ju så HIMLA fint med kurva 9. Först och främst tar den hand om yttre faktorer som sol och vind (just vindprovet har jag inte gjort ännu eftersom det inte blåst så mycket sedan givaren installerades men solinstålningen justerar den så där fantastiskt bra).
MEn så tar den alltså även hand om den finjustering och "brytning" av kurvan som jag saknat. När det biter på ute blir det ca 1 grad varmare inne än önskvärt. Och då kompenserar den ner börvärdet. GALANT! Visserligen hoppar börvärdet upp igen när tempen inne sjunkigt till inställt värde. Och det är väl där jag kan störa mig en aning på att det måste in en HEL grad för att den ska reagera. Borde ha räckt med 0,25 grader eller åtminstone 0,5! Väldigt onödigt stenåldervist! Hur som helst så känns temperaturen inne numera ännu jämnare än tidigare. Så jag kan bara hålla med er övriga INOMHUSGIVARFETISCHISTER att det är KLOCKRENT (bortsett från TRÄ styrningen men den kan vi ju skita i eftersom vi ändå inte kan ändra den).
studs *hehe* *hehe* *hehe* studs
-
Är det vanlig Innegivare med bimetall så har man en acceleration motstånd som gör att diff mellan till/från blir mindre. Det kan man ändra värde genom att koppla ett motstånd till parallellt med det befintliga.
Testa det
/Janne
-
Janne Energi
Rumsgivaren kompenserar ev avvikelse genom att paralellförlytta värmekurvan....
Den startar och stoppar aldrig värmepumpen...
-
Inte ens nära, vad jag vet finns inga värmepumpar med bimetalltermostat förutom möjligtvis Bonus, den saknar dock reglerdator.
-
Jag refererar till Rippe. ( han säger 1 gr diff, men villha 0,25 grader)
Varför har ni då 1 graders diff med termostaten. Om det bygger på motstånd som hos mig är det kontinuerlig avläsning och då är det ingen diff.
Jag har läst er manual och såg att ert program begränsar ändringen med mer eller mindre +-1 grad inne. Diffen i ert program borde vara mer flytande.
Men jag har även en ingång som slår till ändring av av framledningstemp. Till den kan man koppla en en TS som är bimetall. Så kan i ha gjort?
Hur mycket man vill förändra värdet från ens kurva ändrar man i programet med värde +(-). det blir då förändring exv om jag väljer +5grader. kurvan höjs med 5 grader, eller -5 grader tvärt om. Hur har ni er TS?
Vill ni att jag skall lusläsa er manual nerladdad från "nibe.se". Det kan jag göra säg bara till så kan jag råda er mer.
.
Ok er Manual och TS är här:
http://www.nibe.se/vvs/produkter/mvp/F1210d.asp
JANNE
-
Problemet är inte termostaten inte kan hantera 0,25grader utan det är reglerdatorn.
Termostaten hanterar små differenser med glans men reglerdatorn kompenserar inte börvärdet förräns innetempen stigit/sjunkit 1grad.
/Johan
-
Problemet är inte termostaten inte kan hantera 0,25grader utan det är reglerdatorn.
Termostaten hanterar små differenser med glans men reglerdatorn kompenserar inte börvärdet förräns innetempen stigit/sjunkit 1grad.
/Johan
Då är jag tillbaka till min bimetall TS med ingång till SMO som har den funktion att direkt ändra kurvan vid förändring av min termostat. ( efter inprogramerat värde).
OBS: vi kan nog lura er dator också med liknande funktion. genom att koppla in motstånd parallellt med er framlednings givare så att den ökar framledn temp när en Termostat (bimetall) sluter.
Ref manual SMO:
Genom att sluta en rumstermostat (bimetall) eller ett kopplings ur kan man tilfälligt eller periodsvis höja eller sänka framledningstemp och därmed rumstemperaturen. Då den yttre kontakten är sluten (potentialfri kontakt)ändras beräknad framledningstemp med det antal grader som inställs (mellan -25 och +25 oC)[/i]
Så fungerar mitt program. alltså ingen fördröjning. Allt enl eget behov.
Rickard:
"Ibland är den äldre tekniken bättre än den nyare". bimetall >TS< finns i modernt styrsystem med modern styrning.
/JANNE
-
Har lekt lite hemma och kopplat ihop en 1115 styrning till min värmepump.
Utegivaren har jag manipulerat med ett motstånd så att han tror att det är +5 grader ute (kan vara vad som helst). Framledningsgivaren är dragen och sitter i sovrummet.
Därefter har jag ställt in kurva och förskutning så att börvärdet är ständigt på 23 grader.
Har sedan trixat med gradminuterna (-15) så att det lirar fint utan att det hinner bli kallt inne.
Resultat:
Otroligt jämn värme innomhus, funkar klockrent. :D :D :D :D :D
Hur tror ni att detta skulle funka på en bergvärmepump ? Någon som vill prova ?
-
Problemet är inte termostaten inte kan hantera 0,25grader utan det är reglerdatorn.
Termostaten hanterar små differenser med glans men reglerdatorn kompenserar inte börvärdet förräns innetempen stigit/sjunkit 1grad.
/Johan
Då är jag tillbaka till min bimetall TS med ingång till SMO som har den funktion att direkt ändra kurvan vid förändring av min termostat. ( efter inprogramerat värde).
OBS: vi kan nog lura er dator också med linande funktion. genom att koppla in motstånd parallelt med er framlednings givare så att den ökar framledn temp när en Termostat (bimetall) sluter.
Ref manual SMO:
Genom att sluta en rumstermostat (bimetall) eller ett kopplings ur kan man tilfälligt eller periodsvis höja eller sänka framledningstemp och därmed rumstemperaturen. Då den yttre kontakten är sluten (potentialfri kontakt)ändras beräknad framledningstemp med det antal grader som inställs (mellan -25 och +25 oC)[/i]
Så fungerar mitt program. alltså ingen fördröjning. Allt enl eget behov.
Richard:
"Ibland är den äldre tekniken bättre än den nyare". bimetall >TS< finns i modern styrsystem med modern styrning.
/JANNE
men blir det rätt?
det är ju börvärdet vi vill ändra & inte framledningstempen?
fasr gradminutrarna räknar ju diffen där imallan så det kanske funkar? frågan är om man inte då får strul men VB diff VP ???
-
Har lekt lite hemma och kopplat ihop en 1115 styrning till min värmepump.
Utegivaren har jag manipulerat med ett motstånd så att han tror att det är +5 grader ute (kan vara vad som helst). Framledningsgivaren är dragen och sitter i sovrummet.
Därefter har jag ställt in kurva och förskutning så att börvärdet är ständigt på 23 grader.
Har sedan trixat med gradminuterna (-15) så att det lirar fint utan att det hinner bli kallt inne.
Resultat:
Otroligt jämn värme innomhus, funkar klockrent. :D :D :D :D :D
Hur tror ni att detta skulle funka på en bergvärmepump ? Någon som vill prova ?
genom att du fixat men utegivaren så trixar du till börvärdet, vilket blir en mer riktig styrning.
-
För att inte denna fina och fullständigt heltäckande tråd ska somna in och hamna långt ner i forumdatorns innersta dammvrå slänger jag in en liten brasklapp:
Valet av kurva spelar mindre roll när man kör med inomhusgivare!
Jag har kört med kurva 9 mest hela tiden. Problemet med den är att det blir något för varmt inne när det är kallt ute (typ -10 eller kallare). Men sänkte jag till kurva 8 blev det istället för kallt vid varmare väderlek. Med hjälp av finjusteringen försökte jag pilla till detta. Men det blev aldrig riktigt bra.
Men sedan jag skaffade min inomhusgivare går det ju så HIMLA fint med kurva 9. Först och främst tar den hand om yttre faktorer som sol och vind (just vindprovet har jag inte gjort ännu eftersom det inte blåst så mycket sedan givaren installerades men solinstålningen justerar den så där fantastiskt bra).
MEn så tar den alltså även hand om den finjustering och "brytning" av kurvan som jag saknat. När det biter på ute blir det ca 1 grad varmare inne än önskvärt. Och då kompenserar den ner börvärdet. GALANT! Visserligen hoppar börvärdet upp igen när tempen inne sjunkigt till inställt värde. Och det är väl där jag kan störa mig en aning på att det måste in en HEL grad för att den ska reagera. Borde ha räckt med 0,25 grader eller åtminstone 0,5! Väldigt onödigt stenåldervist! Hur som helst så känns temperaturen inne numera ännu jämnare än tidigare. Så jag kan bara hålla med er övriga INOMHUSGIVARFETISCHISTER att det är KLOCKRENT (bortsett från TRÄ styrningen men den kan vi ju skita i eftersom vi ändå inte kan ändra den).
studs *hehe* *hehe* *hehe* studs
får man för varmt vid kallt väder är det som du säger att man har för hög kurva.
lätaste sätet at hitta rätt med finjusteringen är att finjustera vid kalt väder när inomhustempen är lagom, då sänker man kurvan & vrider upp finjusteringan så at man fortfarande har samma börvärde.
-
Har lekt lite hemma och kopplat ihop en 1115 styrning till min värmepump.
Utegivaren har jag manipulerat med ett motstånd så att han tror att det är +5 grader ute (kan vara vad som helst). Framledningsgivaren är dragen och sitter i sovrummet.
Därefter har jag ställt in kurva och förskutning så att börvärdet är ständigt på 23 grader.
Har sedan trixat med gradminuterna (-15) så att det lirar fint utan att det hinner bli kallt inne.
Resultat:
Otroligt jämn värme innomhus, funkar klockrent. :D :D :D :D :D
Hur tror ni att detta skulle funka på en bergvärmepump ? Någon som vill prova ?
genom att du fixat men utegivaren så trixar du till börvärdet, vilket blir en mer riktig styrning.
Vp har ett ständigt värde på utegivaren samt att börvärdet blir önskad innetemp. vp nöjd när vb fram (innegivare) når sitt mål. Och med en låg gradminut slipper man att tempen ökar inne en längre tid för att räkna ner gradmin.
-
Har lekt lite hemma och kopplat ihop en 1115 styrning till min värmepump.
Utegivaren har jag manipulerat med ett motstånd så att han tror att det är +5 grader ute (kan vara vad som helst). Framledningsgivaren är dragen och sitter i sovrummet.
Därefter har jag ställt in kurva och förskutning så att börvärdet är ständigt på 23 grader.
Har sedan trixat med gradminuterna (-15) så att det lirar fint utan att det hinner bli kallt inne.
Resultat:
Otroligt jämn värme innomhus, funkar klockrent. :D :D :D :D :D
Hur tror ni att detta skulle funka på en bergvärmepump ? Någon som vill prova ?
genom att du fixat men utegivaren så trixar du till börvärdet, vilket blir en mer riktig styrning.
Vp har ett ständigt värde på utegivaren samt att börvärdet blir önskad innetemp. vp nöjd när vb fram (innegivare) når sitt mål. Och med en låg gradminut slipper man att tempen ökar inne en längre tid för att räkna ner gradmin.
fattar jag rätt om deta system funkar så här.
pumpen startar när inegivaren registrerat att inomhus tempen sjunkit.
pumpen stannar när innegivaren registrerat att inertempen uppnåts.
om det är så så tror jag inte att det är optimalt att driva en vp på detta sätt, specielt inte för dom som har golvvärme i plattan.
-
Silver
Kan man inte åstadkomma samma sak genom att helt enkelt strunta i utomhusgivaren? Om du ändå ersätter utomhusgivaren med ett fast motstånd så fylkler den ingen funktion längre.
Då kommer den enda temp som pumpen känner till vara inomhustempen. Och börvärdet borde ju du justeras i enlighet med den tempen.
/Johan
-
Silver
Kan man inte åstadkomma samma sak genom att helt enkelt strunta i utomhusgivaren? Om du ändå ersätter utomhusgivaren med ett fast motstånd så fylkler den ingen funktion längre.
Då kommer den enda temp som pumpen känner till vara inomhustempen. Och börvärdet borde ju du justeras i enlighet med den tempen.
/Johan
JAg tror att tempraturen hinner svänga för mycke om man bara reglerar på inomhus tempen. trögheten i huset & specielt vid golvvärme i platan gör att men vid en fallande tempratur måste börja produsera värme innan inomhustempraturen sjunkit.
-
I ärlighetens namn skall jag erkänna att jag personligen tror att en enkel bimetalltermostat skulle kunna fungera fullt tillfredställande vad gäller att stoppa och starta värmepumpen, i alla fall i radiatorbaserade uppvärmningssystem.
Att bonus har så på sina pumpar visar ju på att det är möjligt, jag har inte hört några ägare av Bonus värmepumpar klaga på ojämn inomhustemp.
Känner dock ingen som kör dem mot golvvärmesystem.
En till/frånslagsfördröjning på 15-20 minuter kan dock vara en fördel för att undvika onödig starter vid t.ex. öppnande av ytterdörr...
-
får man för varmt vid kallt väder är det som du säger att man har för hög kurva.
lätaste sätet at hitta rätt med finjusteringen är att finjustera vid kalt väder när inomhustempen är lagom, då sänker man kurvan & vrider upp finjusteringan så at man fortfarande har samma börvärde.
OJ, OJ, du ska veta vad jag trixat med detta. Och i SAMTLIGA fall har jag fått det hela att blivit riktigt bra UTOM vid någon speciell kombination av temperatur, fuktighet och vind. Det har varit helt omöjligt att fått det hela perfekt utan inomhusgivare. Med inomhusgivare har det hela blivit så bra som jag någonsin haft det tidigare MEN fortfarande inte perfekt. DÄRFÖR att systemet är för grovt. I min "teknik-värld" ska en reglerdator ta in ett temperaturvärde via en analog ingång. Temperaturgivaren är då ett temperaturberoende motstånd som ger olika strömvärden in beroende på temperaturen. I "normala" fall fixar den billigaste jävla skit industrisystemet att tackla mA som ger en temperatursignal med decimal. Men här har man (precis som i fallet brödrost) gjort en styrdator som inte klarar mer än en hel grads noggrannhet. Och säkerligen inte ens med några mätbara kostnadsbesparingar som följd. "Kunden Agda 92 år eller Svenne Svensson 45 år som inte sett en tångamperemeter på vykort ens behöver inte mer noggrannhet och därför "orkar" vi inte ha bättre noggranhet". huvuddunk
MEn det är så bra som man kan få det med rådande teknisk nivå på utrustningen!
Man kan ju jämföra med min tidigare reglering (av oljepannan). Det var en liten nätt styrdator som skötte shuntregleringen. Inomhusgivare och utomhusgivaren. Sambandet mellan utomhusgivaren och övriga styrparametrar hade stora likheter med det som sitter i VP-styr, om än annu mera grövre. Inomhusgivaren däremot var riktigt ointelligent men ändå KLART användbar. Den "takade" helt enkelt framledningstemperaturen. När tempen inne nådde inställt värde drog systemet ner shunten tills allt hamnade under inomhustempen med någon tiondel. Så när solen matade på ordentligt kunde faktiskt pannan shunta ner till noll trots att det var -10 ute. DET sparade OLJA kan jag lova. När det sedan började svalna inne reagerade systemet blixtsnabbt och matade på med framledningetemperatur. Och här har vi ju en våldsam skillnad mellan de olika uppvärmningssystemen. Med olja kunde man SMACKA till och blåsa ut 75 grader på nolltid. I VP fallet går allt mycket segare eftersom man inte har det "krutet" att jobba med. Men det där fixar man ju med större radiatorer osv.....bla, bla ....för den som orkar. Men det där kan ni ju redan.
-
Satt precis och funderade på vilken otroligt fin tråd detta är. Att den dessutom leder statistiken över största ämnet (flest antal svar) och ligger i toppen över de flesta lästa ämnena indikerar ju att det verkligen är en höjdare. Jag vill starkt rekommendera nytillkomna att ta del av denna långa men intressanta tråd. Och genom detta inlägg kan ju fler upptäcka den.
-
Satt precis och funderade på vilken otroligt fin tråd detta är. Att den dessutom leder statistiken över största ämnet (flest antal svar) och ligger i toppen över de flesta lästa ämnena indikerar ju att det verkligen är en höjdare. Jag vill starkt rekommendera nytillkomna att ta del av denna långa men intressanta tråd. Och genom detta inlägg kan ju fler upptäcka den.
Fast det tar nog en timme eller så att läsa genom den. ;)
-
För ett år sedan, den 29 november 2004 skrev jag det första inlägget i denna mastodonttråd, detta mästerverk över den Grundläggande Faktan om Nibe 1215-7 som dessutom kryddats med rikligt tomsvammel och rejäla avstickare.
Idag, ett år senare är det dags att summera hur året gick och samtidigt låta er alla ta del av dessa värden för observation eller kommentarer.
Totalt har huset slukat i sig 12.265 kwh.
VP har startat 4.232 gånger
VP har gått i 3.342 timmar
TS har varit i 63 timmar
Jag har antagit att varje drifttimme innebär 2,22 kw. Vidare vet vi att varje timme TS betyder 6 kw. Med dessa ingångsvärden får man 7.419 kwh VP och 378 kwh TS vilket tillsammans blir: 7.797 kwh.
Dessa 7.797 kwh ska jämföras med min lägsta oljeförbrukningsnotering som var 3,2 kubik olja.
Jag är nöjd!
-
del av Rippe´s första inlägg
Jag är en nybliven värmepumpsanvändare. Systemet har varit igång sedan lördags 26 nov 2004.
Jag är oerhört intresserad och kommer bottna allt som har med värmepumpen att göra. Dock behöver jag få några grundläggande definitioner verifierade av någon riktigt duktig person:
Hmmm du höll vad du lovade ;) Du körde med oss knUp --/ men det var *hehe*
Resultatet är strålande 8) du har tagit examen och även överkursen b00k här kommer betyget :,v( bara MVG hela vägen :o
32.000:- reducerat till under 8.000:- /år studs studs studs
Jag säger grattis *roflmao* *roflmao*
-
Tackar och bugar!
Tackar och bugar!
Tackar och bugar!
Tackar och bugar!
Tackar och bugar!
Tackar och bugar!
I love you all!!
Men än är inte fighten över. Likt en SSG-man och hans eldhandvapen kommer jag och min VP att kampera ihop under många år till. Vi kommer säkert genomgå både det ena och det andra. Men likt SSG-mannen är jag inte ensam. Jag har stöd, jag har hjälp och jag har vänner.........PÅ:
VÄRMEPUMPSFORUM.COM
Låt VP år nummer 2 Börja!!
-
Rippe, ursäkta om jag kom och förstörde den fina avslutningen på din tråd. Men jag skall ge dig en chans att ännu avsluta med svar på mina frågor.
Först 100 gratulationer till energibesparingen under år 1. studs
Sen en liten jämförelse. Min 1210-7 startades för exakt 1 år sedan och följande värden står att avläsas.
Total energiförbrukning(hela hushållet): 6910 kWh
VP starter: 4984 st
VP timmar: 1944 h
TS timmar: 17 h
Nu undrar jag om antalet starter jämfört med driftstiden är för många?
Vad kör du med för strategiska inställningar på pumpen för tillfället?
Vp gradmin, TS gradmin, Vp diff VP etc....
/Mosse
-
Fantastisk tråd detta. Jag tog Rippe på orden och läste igenom detta nu ikväll.
Rippe har ju tidigare tröstat mig runt dimensioneringen. Jag ser att även om jag bor i varmare klimat ligger jag ungefärligen på dina siffror. Så vi får väl se om ett år när det är min tur att fira 1-årsdag. GRATTIS förresten, well done!
Fast det tar nog en timme eller så att läsa genom den. ;)
Nupp, det tog 2 timmar och då läste jag snabbt. Här kommer höjdpunkterna från denna tråd:
- När Rippes pump var på väg mot sängkammaren...
- När Carman gav Rippe en lektion runt att infoga citat
- När Rippe vaknade 04.35 på natten och det mysiga ljudet inte fanns kvar
- När Rickard blev uppretad av SILVER
- samt ett otroooligt engagemang hos samtliga aktiva i denna tråd
Några frågor på innehållet - jag blev inte helt klok här.
1. När tillsatsen väl startar, när kopplas insatsen bort.
2. När kopplas läge 2 i TS in, och på vilket sätt kopplas TS (1 och 2) bort
3. Hur räknas tillsatstimmarna på en 1230-8. Är det timmar baserade på 6 kW?
-
Rippe, ursäkta om jag kom och förstörde den fina avslutningen på din tråd. Men jag skall ge dig en chans att ännu avsluta med svar på mina frågor.
Först 100 gratulationer till energibesparingen under år 1. studs
Sen en liten jämförelse. Min 1210-7 startades för exakt 1 år sedan och följande värden står att avläsas.
Total energiförbrukning(hela hushållet): 6910 kWh
VP starter: 4984 st
VP timmar: 1944 h
TS timmar: 17 h
Nu undrar jag om antalet starter jämfört med driftstiden är för många?
Vad kör du med för strategiska inställningar på pumpen för tillfället?
Vp gradmin, TS gradmin, Vp diff VP etc....
/Mosse
Först vill jag klargöra att jag på intet sätt såg ovanstående inlägg som slutet på tråden. Snarare som startskottet för en nya era med nytt år.
Dina värden såg ju imponerande ut, du gör alltså av med ungerfär hälften jämfört med mig. Hur kan det komma sig? Bor du i ett för istid isolerad kylväska på 13 kvadratmeter stationerad på mallorca?
Däremot ser det ju onekligen lite mycket ut på startfronten. Ungefär 2,5 starter per driftstimme. Men och andra sidan har du inte anmärkningsvärt många starter per realtidsår (fiiint ord). Det mesta pekar på att din pump är betydligt större än min (i förhållande till värmeobjektet). Och du borde kunna styra ut VP-gradmin en aning, dock med risk för att då får för hög framledningstemp i slutet på cykeln.
Jag kör idag VPgradmin 100. Jag har varit uppe och vänt på 120 men tyckte mig då få lite rubbningar i inomhus tempen så jag har backat en aning.
TS gradmin 400 (detta förklarar jag i nästa inlägg som svar på Ekke)
VPdiff original....har jag för mig, jag är inte hemma nu så jag kan inte kolla men vad jag kommer ihåg så har jag inte ändrat något där eller om jag gjort det ytterst lite. Denna gräns har aldrig varit i någon fara.
-
Några frågor på innehållet - jag blev inte helt klok här.
1. När tillsatsen väl startar, när kopplas insatsen bort.
2. När kopplas läge 2 i TS in, och på vilket sätt kopplas TS (1 och 2) bort
3. Hur räknas tillsatstimmarna på en 1230-8. Är det timmar baserade på 6 kW?
Jovars, det har utspelat sig en del intressanta händelser inom raden för tråden. SILVER saknar jag lite, vart har han tagit vägen? Han var en bra motpol till ganska många andra och gjorde att det blev bra spänst i debatten.
Då ska vi se om jag kan svara på dina frågor:
1 och 2. Detta var faktiskt en intressant upptäkt som gjorde mig väldigt besviken på systemet. Låt oss anta att vi kör med 100 på VPgradmin och 700 på TSgradmin (så hade jag ett tag). VP startar på -100 i gradminutunderskott. Pumpen klarar inte att nå upp till önskat börvärde och gradminuterna fortsätter att falla. När underskottet blir -800 (dvs 700 under 100) kommer TS första steg att gå i. De andra två stegen kopplas sedan in med ytterligare 100 extra underskott per steg (skulle här bli -900 och -1000). Det tråkiga med styrningen kommer nu när systemet ska arbeta sig uppåt. Systemet vill nämligen beta av lika mycket som krävdes för start innan det kopplar bort varje steg (invecklad förklaring).
Om steg 3 åkt på så kommer den inte att släppa förrän vid -300, steg 2 släpper vid -200 och steg 1 släpper alltså inte förrän vid -100. Man hade kunnat tycka att systemet borde släppa TS vid samma gränsvärde som det slog till, detta för att optimalt köra på VP drift dygnet runt och använda TS som komplement. Men nu fungerar det alltså så att TS åker med lång väg upp med troligt stopp på VP som följd. DESSUTOM blir det irriterande lång väg upp med TS.
Jag har därför gjort följande. På vårsidan när solen värmer mycket på kalla dagar och det är kallt på natten, då har jag helt enkelt slagit av TS. Tappet på natten fixas på dagen. Men nu på förvintern när solen knappt får komma fram har jag TS påslagen men dragit ner (upp) TSgradmin till -400. Då kommer TS gå i fortare men och andra sidan blir det mindre sväng och kortare tider. Detta har jag inte testat så mycket ännu. Så detta är fortfarande under viss utredning kan man säga.
OBS: Inte säkert att det är lika upplägg på 1230 (även om jag inte tror de ändrat något)
3: Faktiskt ingen aning hur det är på 1230, men det borde stå i manualen.
-
Dina värden såg ju imponerande ut, du gör alltså av med ungerfär hälften jämfört med mig. Hur kan det komma sig? Bor du i ett för istid isolerad kylväska på 13 kvadratmeter stationerad på mallorca?
Jag visste att denna kommentar skulle dyka upp, därför satte jag ut värdena. ;D ;D ;D
Vårt hus är nybyggt. Vi flyttade in i somras men har haft på värmen sen december ifjol, dvs brukselen har varit låg(nästan obefintlig) under första halvåret.
Pumpen borde nog vara rätt dimensionerad för vårt 600m3 (165m2) hus...
Nu är jag inte inom räckhåll till pumpen så att jag kan läsa av gradminutinställningarna, men jag skall kolla när jag återvänder till min borg. Jag skall försöka stretcha lite på gradminutgränsen för att se var jag landar innan innetempen börjar fluktuera.
Men jag undrar lite vad som är bättre, hög framledningstemp eller högt antal starter..?? Sc:,h
Framledningstempen torde just idag ligga på 30-32grader vid -8 grader utetemp.
/Mosse
-
Jag visste att denna kommentar skulle dyka upp, därför satte jag ut värdena. ;D ;D ;D
Men jag undrar lite vad som är bättre, hög framledningstemp eller högt antal starter..?? Sc:,h
Framledningstempen torde just idag ligga på 30-32grader vid -8 grader utetemp.
/Mosse
LYMMEL!
32 grader fram vid -8! Det är ju ingenting. Vad har du vid +5, minusgrader på framledningen?
Problemet är ju att systemet drar mer ju högre framledning den ska producera. Så om man kan hålla systemet kring de lägre temperaturerna så är ju det bra. Samtidigt vill man inte ha så många starter. Så därför får det bli en kompromiss, du lär få prova dig fram och se vad som känns bra. Men jag skulle tro att du inte behöver pilla så mycket.
-
Har uppskattat(via pålitliga erfarenhetskällor) att totala energiförbrukningen kommer att ligga kring 10000-11000kWh/år. Sen får jag väl se hur stor andel av detta som skänks åt pumpen(har 3-fas mätare på pumpen).
Det svåra är att kunna uppskatta husets totala värmeförbrukning för att kunna få ett svar på återbetalningstiden av anläggningen....
Jo, man vill ju ha så låg framledningstemp som möjligt för att få ett bra COP värde. Jag glömde väl säga att jag har golvvärme i huset, därav den låga framledningstempen! Huset är ju även byggt enligt de nya byggkraven på isolering vilket också torde inverka på vissa andra faktorer gällande värme ;)
Jag skall ta mig tid nu att lite vrida och trycka på styrkortets knappar och rattar för att få ned antalet starter.
/Mosse
-
Har uppskattat(via pålitliga erfarenhetskällor) att totala energiförbrukningen kommer att ligga kring 10000-11000kWh/år. Sen får jag väl se hur stor andel av detta som skänks åt pumpen(har 3-fas mätare på pumpen).
Det svåra är att kunna uppskatta husets totala värmeförbrukning för att kunna få ett svar på återbetalningstiden av anläggningen....
Jo, man vill ju ha så låg framledningstemp som möjligt för att få ett bra COP värde. Jag glömde väl säga att jag har golvvärme i huset, därav den låga framledningstempen! Huset är ju även byggt enligt de nya byggkraven på isolering vilket också torde inverka på vissa andra faktorer gällande värme ;)
Jag skall ta mig tid nu att lite vrida och trycka på styrkortets knappar och rattar för att få ned antalet starter.
/Mosse
OK, då förstår jag. Lycka till och glöm inte ordspråket: "En väl trimmad värmepump ger inte bara en inre tillfredställelse utan bildar även den grund varpå hela boendet vilar"
-
Fyller på lite på er NIBE sträng...
Synd att tillskottet går så "länge". En fastighets värmetröghet är mycket stor, därför är det inte optimalt.
tex -700 gradminurer är inte alls så mycket som man tror.
Det skulle va bättre om den jobbade upp till max-500. Ett sånt underskott ska inte ens märkas i huset!
3 grader på framledningen sägs göra ca 1 grad på rumstempen.
3 grader i ett helt dygn gör ett underskott på 4320 gradminuter.
Tex en IVT VP kan ge ett sånt överskott utan att pumpen ens stannar. Underskottet kan dock inte bli så stort eftersom tillskottet startas med lite snävare marginal. På vår 25 kw tillåts dock 1,5 grads diff mot börvärdet utan att elen startas. det ger 2160 grdm på ett dygn.
detta förutsätter dock att ute o inne temp inte ändar sig. tack vare rumsgivaren funkar det ändå bra.
På min Thermia har jag -100 och -1500 ( -60 och -600 är standard), det funkar perfekt precis som du säger med kalla nätter o varmt på dan. Även toppar med vv produktion kan göra att minusminuterna ökar. Jag kör så hela året, om det nån gång känns svalt kan man alltid höja lite på rumsgivaren.
Men det fina är att Thermia valt en variabel till för sitt tillskott. Min jobbar aldrig upp sig mera än till ca - 1200 med tillskottet. Det är enormt bra då har ju alltid kompressorn massor med gradminuter att jobba med vid svinkyla.
Det funkar så att så fort tillskottet höjt är värdet 3 grader över börvärdet då slår elpatronen av! oavsett hur mycket gradminuter som återstår.
Det förklarades inte i mina papper, så jag förstod aldrig vad som hände... Men i skriften om nyare Diplomat står det beskrivet.
Det sparar en hel del ström, speciellt på våren när vi norr kan ha nedåt -35 på natten och stekande sol på dagen med dagsmeja!
Nån kanske tror att om det snabbt slår om och blir tö med en massa minusminuter kvar blir det inte bastu då? Jag svarar nej då behövs dom här minuterna, för att kylan slår in nåt enormt, ända upp till ett dygn efter väderomslag.
Jag har inte tittat på NIBE´s nya styr om dom har nåt liknande!?
Tyvärr är det så på NIBE att om man ökar till max minusminuter för tillskottet, kan tempen överpendla när den når -100 har tillskottet höjt börvärdet så mycket att +-0 grdm nås efter en stund. Då stoppar kompressorn, trots att det finns behov av både kompressor OCH elpatron.
-
Bertil: Det du beskriver med att TS slår av när ärvärdet kommit upp ett visst antal grader över börvärdet var ju klart smart.
Detta är väl egentligen det jag tycker sämst om med Niben, att TS-styret känns så "underutvecklat".
-
Nibe och Thermia som i i fråga om styrdatorn får betraktas som enäggstvillingar.
Men tyvärr i den här frågan var Thermia klart mera vakan. Iofs är det väl bara en mjukvarufråga.... Ni borde terra dom, lär er av Thermia säg det.
För jag måste säga att det är inte bra om elpatronen går för "länge" det är risk för överpendling då. Särskilt som jag ställt in fördröjningen på elpatronen, min har dessutom bara ett steg 6kw, elpatronen skulle helt säkert höja tempen så mycket att värmebalans nås så att även kompressorn stoppas. det vore inte kul >:(
På en del maskiner kan man ju uppgradera styren, men jag har inte hört tal om nåt sånt vare sig på Thermia eller NIBE.
Jag har iofs frågat på Thermia jag ville ev komma åt möjligheten att knäcka värmekurvan kring +-0 ute. Men fick ett mumlande svar att då måste jag byta "hela" styrdatorn. Den nya har helt annat utseende på hela displayen.
Så jag frågade inte ens vad det kostade.
Är det nån som bytt (till en uppgraderad version) ev pga haveri tex åska.
Vad kostar det???
CTC bytte ut för uppgradering för några år sen. Men jag vet inte om det var på alla maskiner vet inte heller varför!?
-
På en del maskiner kan man ju uppgradera styren, men jag har inte hört tal om nåt sånt vare sig på Thermia eller NIBE.
Vore ju ruggit fränt om man mha en bärbar dator och en sladd kunde uppgradera mjukvaran med nya versioner som man kunde ladda ner från internet. Men det har jag inte ens hört talas om att det skulle gå.
-
Ja men hallå *vinkar* Vakna, Rippe...
Givetvis är detta möjligt med dagens mjukvaror till alla möjliga prylar i hemmet.
Men hur kul är det? Ska Nibe börja skicka ut säkerhetspatchar på nätet kanske?
Mjukvaran till en VP är nog inget man vill byta titt som tätt.
Inte roligt när tempen drar nedåt 15 gr inne under vintern då man får "memory fault" när man ska jacka upp VP's BIOS så att säga. Nä huga, ska självaste Bill Gates teknik in i pannrummet, jag bävar :D
Nä, låt oss slippa de traditionella PC/Windows problemen på våra VP:s.
På nåt sätt känns det bra att pannrummet i princip bara består av hårdvara - tillbaka till grottmänniskan liksom *hehe*
(Ja, jag VET att det finns en del mjukvara också).
-
Oj osså kanske Bill säger att man har fel produktnyckel... ;)
-
Ja men hallå *vinkar* Vakna, Rippe...
Givetvis är detta möjligt med dagens mjukvaror till alla möjliga prylar i hemmet.
Men hur kul är det? Ska Nibe börja skicka ut säkerhetspatchar på nätet kanske?
Mjukvaran till en VP är nog inget man vill byta titt som tätt.
Inte roligt när tempen drar nedåt 15 gr inne under vintern då man får "memory fault" när man ska jacka upp VP's BIOS så att säga. Nä huga, ska självaste Bill Gates teknik in i pannrummet, jag bävar :D
Nä, låt oss slippa de traditionella PC/Windows problemen på våra VP:s.
På nåt sätt känns det bra att pannrummet i princip bara består av hårdvara - tillbaka till grottmänniskan liksom *hehe*
(Ja, jag VET att det finns en del mjukvara också).
Ehhhhh, nä! Jag var lite väl fri i sinnet. Sorry och förlåt, du har ju helt rätt..............