Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar - Märkesspecifikt => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Värmepumpar och installationsfrågor. => IVT => Ämnet startat av: rigumuse skrivet 28 december 2009, 22:07:10
-
Har jaft uppe den här frågan men aldrig fått svar fullt ut. Jag bör ha en volymförstorare för min knappa volym som medför många starter och ojämn värme. Det billigaste alernativet verkar vara att köpa en beg vv beredare och koppla in. Problemet med vv beredare är att du oftast bara har 2 utgångar då man tvingas koppla tanken i serie precis som mina andra element är kopplade. Det löser säkert dom flesta problemen jag har. Som jag fattat det får man då ingen cirkulation i systemet då vå producerar vv. Hur mycket kommer detta att påverka. Kommer innetemeraturen hinna sjunka osv? Andra alternativet är väl då att koppla in en tank med separat cp så man alltid har flöde men då måste man hitta en tank med mer utgångar.
-
Hej
Bosch i DK har en tank der hedder BBT 120 med fire studser den er ok men kræver en cirkulationspumpe til huset
Bosch nr. i DK er7 747 029 201
MVH
PL Teknik
-
Som jag fattat det får man då ingen cirkulation i systemet då vå producerar vv. Hur mycket kommer detta att påverka. Kommer innetemeraturen hinna sjunka osv?
Det där spelar normalt ingen roll, oavsett om värmebäraren snurrar i radiatorerna eller inte under VV-laddning så får du inte ut någon ny värme i radiatorerna under tiden. Skillnaden blir att du får en extra CP som snurrar och drar ström om du ska ha 2 st.
-
Beredartanken från min gamla vp kan du få gratis om du vill. Finns i Hälsingland. Den är på 160 liter, dock oisolerad fnv, men det går att lösa med lite rockwool och hönsnät. En 120 l volymtank från IVT går på c 4000 kr.
-
Det var vänligt men hälsingland ligger en bit bort för mig.
Då kanske jag kan nöja mig med en vvb med endast 2 utgångar som volymförstorare. Vad finns det för risker att välja en för stor tank? Blir systemet segt? Jag har nånstans 50-70 liter i mitt system och dom säger väl att man ska ha 20l/kw så i mitt fall 9kw x 20 = 180l. Då bör en 100l vvb räcka till eller ska jag ta en på 150 l i säkerhets skull?
-
Storleken på mitt hus påminner om ditt förutom större golvvärme yta, vet inte vart du bor dock. Jag har i princip samma vp som dig med en 120 liters tank och har tex vid -12 grader ute en normal driftstid på 55 -60 min och vila runt 20-25 min.
Mitt system är kopplat som bypass med dubbla T-rör och en extern CP, tanken kopplad i serie med framledning mellan vp och bypass. En liten nackdel med detta är tex då vp gjort en värme laddning och direkt gör vv så hinner GT3 ibland sjunka under startvärdet pga att inget värmevatten kan tas från volymtanken då vv produceras. Blir bara cirkulation i radiatorslingan via bypass när vv produceras och då sjunker ju GT3 snabbt vid kyla. Detta sker dock endast vid kallare än -7 för mig. Ibland når GT3 startvärdet 2-3 minuter efter vv laddningen är klar och då blir det ny start efter 15 min. Om det är störande så kan man ju optimera detta något via ökad VB kopplingsdiff , jag har fnv 6 grader i diff.
Om man istället gör bypassen i volymtanken (4 rörs anslutning) så borde man slippa detta fenomen och få en jämnare driftsfrekvens. Det var så jag ville ha det, men min IVT leverantör sa att han hade bättre erfarenheter av bypass via T-rör så det blev hans förslag. Jag är nöjd med min lösning även om det blir en lång ping-pong effekt mellan vv och värme produktion vid stort vv uttag vid kallare än -7. Det reducerar ju i och för sig antalet starter ytterligare något.
Man kan ju köra med volymtank utan extern CP och bypass om interna CP klarar att ge tillräckligt flöde, bör ju bli rätt lika symtom vid vv produktion jämfört ovan. Utan cirkulation så kan det ju hända att GT3 inte sjunker beroende på vart den är placerad, men den sjunker ju garanterat när cirkulation återupptas efter vv produktion och då kan det bli en start av värmeproduktion efter 15 min beroende på om GT3 hinner nå under startvärdet innan det varma vattnet från volymtanken hinner ge effekt på VB retur.
-
Föregående inlägg skall samtliga GT3 bytas mot GT1 !! Sorry
-
Tack så mycket för din erfarenheter. Mycket bra att veta vad som kommer hända med dom olika alternativen. Var först väldigt förvirrande innan jag såg ditt andra inlägg om att du menade gt1. Tål att tänkas på vilket alternativ man ska välja. Man kanske kan leva med sjunkande värme just under vv produktionen. Är det bara på antal starter du märker det här eller märker du även att det hinner bli kallare i huset? Lite ping-pong i VP kan man väl leva med så länge värmen i huset förblir den samma.
-
Jag märker inte några fluktuationer i innetemperaturen. Golvvärmen har ju bra tröghet, däremot hinner en del radiatorer i källaren svalna något, men det påverkar inte temp. Vi är 5 i huset och om tex 3 st duschar efter varandra så kan det resultera i 2-2,5 timmars kontinuerlig drift jämfört med drygt en timme vid -12 grader utan någon vv laddning.
Min IVT leverantör nämnde att vid bypass via tank (4 rör) kan man tappa något i framledningstemp, om det stämmer eller inte kanske någon annan kan kommentera.
-
Jag kommer heller inte märka av nåt där jag har golvvärme däe det alltid räcker till med värme bara det klarar sig i källaren men det gör det alltså hemma hos dig. Någon försämrad FL temp vill ja ju inte ha om det stämmer. Låter ändå som man kan nöja sig med en volymförstorare i serie.
Ska inte blanda in så mycket annat i diskussionen men ang din golvvärme. Vad har du för styrning till den? Jag har en minischunt som jag för tillfället stryper ner med en vanligt vred till ett element för att inte få för varmt uppe. Lite sämre alt för att få jämn temp men innan hade jag en elektrisk styrning som med hjälp av termostat i vardagsrummet släppe på värme när det behövdes. Med detta alternativet fick jag jämn värme inne med mycket knäppningar när den skickade ut laddningar med varmt vatten in i det kalla + att jag hade ett missljud i minischunten när ventilen stängde resp öppnade.
-
Jag har Wirsbo, Push 24 tror jag den heter. Det sitter en bypass i den med en vanlig radiatortermostat som begränsar max temp till golvet, radiatorn i garaget ligger i serie via enrör. Har även en separat Push 12 till badrummet. Mao en helt vrickad lösning huvuddunk men det var förre ägaren som byggde det så. Kommer troligen att göra om allt till sommaren, idag sitter det ju totalt 4 st CP i mitt värmesystem. Har rumsgivare och individuella styrdon för varje rum. Varit lite problem styrdonen då de pajar med tiden och fastnar, naturligtvis i stängt läge. Fast det är bra i äldsta grabbens rum, blir mycket värme från hans X-Box 360 + 40" LCD TV och då stryps golvvärmen.
VP har innegivare i hallen uppe, skall även sätta en innegivare i källaren för att köra lite grundvärme där till sommaren.
I källaren ligger alla radiatorer i en och samma enrörsslinga. Skall brytas upp i sommar så gillestugan samt lekrum lägges över i nytt 2 rör samt nya lågtemp radiatorer. Resten får ligga kvar i enrör.
-
Det låter ju helt rätt att byra till låg temp i källaren. Det är ju en del jobb förstås. Harockså en enda enrörslinga i källaren...riktigt dumt.
-
När förre ägaren bytte till bergvärme så hade han 3 enrörs slingor för hela huset. Eftersom bergvärmen ersatte olje eldning så räckte givetvis inte framledningstempen pga högtemp radiatorer vid sträng kyla. Han hade mellan 6 och 8000 kWh per år i enbart tillskott för att klara köldknäppar innan han satte in golvvärme 98.
-
Det får helt enkelt bli så att om jag hittar en vvb billigt så blir det i serie annars får jag väl köpa en med fler utgångar och sätta in. Tack för svaren!
-
Hej rigumuse och alla andra..ursäkta att jag lånar tråden lite men ämnet passade så bra. a:gl
Är själv på jakt efter en arbetstank/volymförstorare men har det delikata problemet att alla tankarna jag hittar är för stora i förhållande till tillgängligt utrymme.
Behöver en tank med 4 inkopplingar med maxmåtten (cm) 50x50x80 (ink. isolering).....och efter att den é på plats får man gå ut ur pannrummet bara man ska byta åsikt ;)
Tips någon?
-
Jag rekommenderar IVT's 120 l volymtank i så fall, vet inta vad övriga tillverkare har. Den är 51 cm i diameter och runt 90 i höjd samt har 4 anslutningar. Kostar runt 4000 kr.
-
Me lite konsistensfett och mycket vilja skulle man kunna få in en sån också, men jag måste placera den "liggande". Går det att köra den så, eller hamnar alla anslutningar fel då så att det påverkar funktionen/cirkulationen av vattnet i tanken??
-
Om du tänker köra bypass (4 rör) via tanken så funkar det inte då skiktningen måste funka. I serie med 2 rörs anslutning borde det funka, men det stora problemet när du lägger den är att du inte kan avlufta den. Du får ju garanterat en massa luft i tanken som inte går att få bort. Långa flexibla slangar och avluftning stående och sen lägga omkull tanken funkar kanske, men den väger ju kanske 170 kg när den är full. Bästa är nog att hitta en annan tank...
-
Om jag sätter in en volymförstorare med 4 utgångar så det blir en arbetstank. Kan man då strypa nåt element utan större påverkan?
-
Jag tycker inte om onödiga cirkpumpar dom tar el och ska underhållas.
Det ska va nåt extremt om man ska märka av vv produktion i huset, det är så värmetrögt!
En volymtank som första radiator funkar bra, efter pumpstopp fortsätter tanken att leverera ut varmt vatten så det blir färre starter.
-
Du tror att det ska funka bra att köpa en begagnad vv beredare och koppla i serie som första element på mitt enrörssystem då? Alla vv beredare fungerar väl så att den tar vv uppe och kommer tillbaka i botten eller är det nåt jag bör kolla om jag köper en vv beredare?
-
Ska du köpa ny så köp acktank, anslutningarna kan va lite klen på en vvb. Men har du en beg vvb så måste den spolas ur toknoga, det kan va massor med skit i dom.
Särskilt riskfyllt om man har haft "eget" vatten.
En anslutning i botten o en i toppen... även om båda fysiskt sitter i toppen.
-
Ok, bra att du nämnde att man skulle spola ur den. Hadde jag säkert inte gjort annars.
-
Har fixat en beg vv beredare nu och satt den på plats. nu ska den bara kopplas in också. Ska man sätta givaren för FL efter tanken? Kommer koppla in vv beraedaren som ett första element.
-
Det funkar både och, men torde bli mest rättvisande om den sitter efter tanken.
Jag vet om några som styr med givaren i pumpen och det funkar helt ok.
-
Den ska väl ändå kopplas in mot hela slingan, och inte bara mot första elementet?
-
Kopplas in SOM första radiator...
-
Hur stor volymtank kan man ha utan att det blir problem och nackdelar? Kanske är en fråga i stil med hur långt är ett snöre? ;D
Jag tänker om man hittar en billig acktank eller liknande som man kan koppla in. Finns väl så små som 350 liter? Snålgenen protesterar mot 4-5000 för en volymtank.
Kommer dock att testa utan tank först, installatören sa att vi kan sätta dubbla ballofixventiler så är det bara att slänga på en tank senare om man vill ha, utan att tömma systemet.
-
350 är för mycket påstår jag... 100 liter gör rejäl skillnad!
-
100 l vvb inkopplad nu i helgen. Tyvärr märker jag ingen skillnad när det gäller värmen inne. Få väl ge det någon dag till och se om jag märker nåt. Däremot blir det ju längre drifttider. Alltid nåt. Men jag trodde verkligen volymtank skulle hjälpa...
-
Trodde kanske för mycket på underverk med volymförstorare men tycker inte att det blev nån större skillnad med värmen. Drifttiden har ökat men också det betydligt mindre än vad jag trodde. Min VP värmde upp 5°C returvatten innan volymförstoraren på 100l på ca 15 min och sjönk sedan med ca 15 min igen vilket gav väldigt många starter. Nu blir tiderna ca 25 min istället vid ungefär samma utetemp. En liten förbättring men visst känns det som man borde kunna få längre drifttider än så? Tror fortfarande att jag skulle få jämnare och bättre värme i min källare med längre drifttider då tempen skulle hålla sig mer jämn. Kanske var 100l för lite men jag borde minst ha 175 l totalt nu. Några tips på förbättringar?
-
Du får inte varmare med en ack.. däremot mindre antal starter...
Hur är den kopplad..
-
Innan hann min vp sjunka mer är dom inställda 5C innan vp startade igen pga att vp är inställd på att den inte får starta oftare än var 15e minut. Vp sjönk alltså då med 7-9 c istället vilket gjorda att elementen hann kylas av. Med längre driftider och jämnare värme trodde jag på en liten höjning på rumstempen.
Volymförstoraren är kopplad som ett första element med enbart två anslutningar. Det är en beg vvb som vi vänt upp och ned för att få anslutningarna uppåt. Det varma går in i toppen och tas till elementen i botten. Enligt IVT så skulle det vara så för att det skulle blandas.
-
Om det varma går in i botten får man skiktning vid pumpstopp, svalt vatten som passerat radiatorerna och värmepumpen. Det är tyngre än det varma vatten som finns i acken efter driften. Det gör att det kalla vattnet lägger sig på botten och acken kör ut lika varmt vatten som vid vpdriften alldeles innan, detta i flera minuter..
När vp startar blandas vattnet åter i acken, så att framledningen sakta stiger.
Det skiljer nog inte så mycket på dessa två sätt ungefär som Expressen och Aftonbladet. Men jag skulle valt Aftonbladet >:D
-
Hade det varit bättre att låtit vv gå in i botten och ut till radiatorerna från toppen. Hade det blandats då?
-
Det är nog ingen jätteskillnad
-
Temperaturen ökade inte av sig självt med installation av volymförstorare men förhoppningsvis så kan jag ställa ner diff mellan på och av lite och ök värmekurvan lite så jag får bra värme. Innan volymförstoraren spelade det ingen roll hur högt jag ställde värmekurvan för när det väl hade värmts upp så sjönk det lika snabbt igen. Så nån förbättring kanske man kan se.
-
Min leverantör (Thermia iofs, men tänkte att det kunde vara relevant i ämnet ändå) sålde in kopplingen nedan på mig. Sa att han provat seriekoppling och fyrrörs arbetstankskoppling men att detta var den bästa varianten.
-
Min leverantör (Thermia iofs, men tänkte att det kunde vara relevant i ämnet ändå) sålde in kopplingen nedan på mig. Sa att han provat seriekoppling och fyrrörs arbetstankskoppling men att detta var den bästa varianten.
Nja, den bästa lösningen är det inte......snarare den sämsta av de tre alternativen.
Arbetstankslösningen enligt din bild, kan belasta trevägsventilen så att den läcker ut varmvatten på värmesystemet. Den läcker även ut varmt vatten till värmesystemet när trevägaren växlar mellan varmvatten och värme d.v.s. knäpptankseffekten uteblir. Ännu en nackdel är förbrukningen på den extra cirkpumpen. Fördelen är att du kan ha aktiva termostater på radiatorer och golvvärme.
Samma nackdelar och fördelar gäller fyrarörsansluten arbetstank, förutom att den även fungerar som knäpptank, och belastar inte trevägsventilen.
Ansluts tanken som volymförstorare, så funkar den som knäpptank samt ger längre gångtider/stopptider. En 100 liters volymförstorare har inga nackdelar på en Thermia.
-
Lexus:
Förstår inte precis ditt resonemang, tacksam om du kan förklara. Så här tänker jag:
Extra cirkpumpskostnad: Absolut finns denna, denna är dock A-klassad så den kostar mig ungefär 60 kronor per år i elförbrukning.
Knäpptanksfunktion: I min värld så borde det vara så att när VPn börjar göra värme till radiatorkretsen så blandas det in i det svalare vattnet som kommer från arbetstanken, därmed borde temperaturökningen dämpas = mindre knäpp!? Dessutom har man ju det faktum att det inte under stoppet blivit så kallt i radiatorrören eftersom "värmebufferten" i arbetstanken fortsatt cirkulera?
Belasta trevägsventilen: Antar att detta är ett annat ord för växelventilen, som ju sitter på returen i värmepumpen? Hur menar du att den belastas? Så att den går sönder i förtid?
Nu kanske det här blir lite mycket Thermiasnack för IVT-forat, men tacksam om du kan utveckla dina tankar. Kul att lära sig från er som kan mycket!
-
I min värld så borde det vara så att
I din värld Sc:,h ..........hmm....var bor du?
I min värld är det oftast inget problem med knäppningar när pumpen startar för komfortvärme. Problemet är när växlingsventilen växlar från vv-laddning till värmedrift. Genom att du uppger att den externa endast förbrukar energi för 60 kr/år.....blir man naturligtvis nyfiken på ditt elpris och flöde. Antar att du kör den externa cirkpumpen med högre hastighet än den interna.
När du kör den externa cirkpumpen på hög hastighet, så får du undertryck i de rör som kommer från värmepumpen. Det sker speciellt under varmvattenladdningarna, då du även får en ejektorverkan av t-rören d.v.s. ytterligare undertryck på vp-sidan som kan skapa läckage på trevägaren även då det är motorn och inte fjädern som justerar käglan/slidens position.
I en 100 liters tank finns det mellan högsta/lägsta temp (räknat på 10° diff) endast 1,2 kWh som buffert. Låt säga att ditt hus har ett effektbehov för komfortvärme om 5 kW och en varmvattenladdningen fortgår i 15 minuter, så har bufferten tömts och lite till. Finns dessutom golvvärme i träbjälklag, så var så säker på att det kommer att knäppa när växlingsventilen lägger om till värmedrift. Och detta sker helt onödigt, genom att alla fyra anslutningarna inte nyttjas på tanken.
-
Lexus skrev: I din värld ..........hmm....var bor du?
- I Stockholm. Försökte väl uttrycka att jag inte anser mig kunna det här fullt ut men ändå ville komma med påståenden, i syfte att få bra svar. Och bra svar får jag ju nu från dig. Jag lär mig!
Lexus skrev: du uppger att den externa endast förbrukar energi för 60 kr/år.....blir man naturligtvis nyfiken på ditt elpris och flöde. Antar att du kör den externa cirkpumpen med högre hastighet än den interna.
- Räknade 5 watt i 24*365 timmar. Blir 43 kWh. Och nej, jag kör den externa cirkulationspumpen på lägsta flöde. Men eftersom jag har en Optimum så ändras ju hastigheten med deltat. Idéen är väl att när vpn vill ha ut mycket flöde på radiatorkretsen så ska den externa cp:n bromsa detta, vilket gör att en del av det varma framledningsvattnet "backar ner" i arbetstanken och blandas med svalare vatten.
Lexus skrev: När du kör den externa cirkpumpen på hög hastighet, så får du undertryck i de rör som kommer från värmepumpen.
- Detta borde väl då påverka vp:ns vb-cirkpump (som ju sitter på framledningen) snarare än växelventilen (som ju sitter på returledningen). Då blir jag förstås oroad om det kan skada cirkulationspumpen...?
Lexus skrev: I en 100 liters tank finns det mellan högsta/lägsta temp (räknat på 10° diff) endast 1,2 kWh som buffert. Låt säga att ditt hus har ett effektbehov för komfortvärme om 5 kW och en varmvattenladdningen fortgår i 15 minuter, så har bufferten tömts och lite till.
- Där har du säkert rätt, har inte räknat på detta i förväg vilket jag kanske skulle ha gjort. Men oavsett att bufferten är "slut" när värmeproduktionen ska slå till igen så har det ju funkat som en buffert, vilket borde innebära att den genomsnittliga temperaturen i radiatorkretsen i slutet av stopperioden är högre än om tanken inte hade funnits? Vilket borde ge mindre knäpp. Men visst jag förstår att en seriekopplad tank på framledningen eller en fyrrörstank ger mer anti-knäpp-effekt. Enligt min röris ger dock mitt upplägg en bra kompromiss - viss knäppeffekt och hyfsad snabbhet att få ut värmen vid tillslag.
Som sagt, jag lär mig mycket av den här diskussionen. Kul att kunna stöta och blöta sina tankar med erfaret folk!
-
Jag trodde innan jag satte in min volymförstorare att jag hade för dåligt flöde i min källare och satte in en extra cp på den slingan. Det var antagligen inte fallet för jag märkte ingen skillnad. CP sitter dock kvar där med högsta läget inställt. Jag förstår att den är onödig på det viset att den drar ström men bör jag koppla bort den igen för att inte slita på övriga delar tror ni?
Jag laddar min volymförstorare i toppen och tar ut värmen i botten. Hur lång tid tror ni det tar innan radiatorerna får ut det varma vattnet vid en värmeladdning? Är det först när allt vatten blandats i tanken så tar det väl säkert en kvart innan jag får ut det varmaste vattnet?
I mitt läge blev det också en kompromiss iom att jag bara hade 2 anslutningar. Kanske är lite trög men hade det kommit ut fortare om vp hade hade laddat i botten?
-
Och nej, jag kör den externa cirkulationspumpen på lägsta flöde. Men eftersom jag har en Optimum så ändras ju hastigheten med deltat. Idéen är väl att när vpn vill ha ut mycket flöde på radiatorkretsen så ska den externa cp:n bromsa detta, vilket gör att en del av det varma framledningsvattnet "backar ner" i arbetstanken och blandas med svalare vatten.
Hej!
Detta inte så optimalt. När det är kallt ute så går VP:n oavbrutet långa stunder vilket gör att arbetstanken blir "fulladdad" och då blandas det uppvärmda vattnet från arbetstanken med returvattnet från radiatorerna till VB-retur. VP:n värmer helt enkelt vatten som inte värmer huset utan går tillbaka till VP:n vilket sänker verkningsgraden och kan dessutom leda till onödiga driftstopp på "hög retur".
Man bör ha ett lite högre flöde på externa CP:n när man kopplar på detta sätt, men då kommer tanken bara buffra lite kallare returvatten så det bästa är att köra åtminstone framledningsvattnet genom tanken om den har fler anslutningar.
-
Hej Carl och Lexus, jag tror jag ska ta och jacka upp farten på den externa CPn lite grann då. Carl, några frågor om dina kommentarer:
VP:n värmer helt enkelt vatten som inte värmer huset utan går tillbaka till VP:n vilket sänker verkningsgraden och kan dessutom leda till onödiga driftstopp på "hög retur".
1. All värme måste väl ändå värma huset till slut? Både VPn och tanken står ju i källaren som är uppvärmd. Och eftersom den externa CPn går kontinuerligt kommer väl den värme som finns i tanken när VPn bryter ändå komma ut i huset under stoppet?
2. Verkningsgraden påverkas väl bara av VB-delta i VPn? Förstår att det är viktigt att varmvattenflödet in i tanken inte är så kraftigt att det förstör skiktningen. Men så länge som VPn kan få returvatten från botten av tanken och radiatorreturen som är tillräckligt kallt att Optimumregleringen kan hålla VB-delta till 8 grader så ska väl VPns verkningsgrad inte påverkas?
/L
-
1. Om VP:n går kontinuerligt så kommer värmen som skickas in i tanken så småningom ut bakvägen istället.
2. Verkningsgraden bstäms i högsta grad av kondenseringstemp, ju högre temp ju sämre verkningsgrad. Så matar man VP:n med redan uppvärmt vatten så försämras verkningsgraden.
-
Jag trodde innan jag satte in min volymförstorare att jag hade för dåligt flöde i min källare och satte in en extra cp på den slingan. Det var antagligen inte fallet för jag märkte ingen skillnad. CP sitter dock kvar där med högsta läget inställt. Jag förstår att den är onödig på det viset att den drar ström men bör jag koppla bort den igen för att inte slita på övriga delar tror ni?
Jag laddar min volymförstorare i toppen och tar ut värmen i botten. Hur lång tid tror ni det tar innan radiatorerna får ut det varma vattnet vid en värmeladdning? Är det först när allt vatten blandats i tanken så tar det väl säkert en kvart innan jag får ut det varmaste vattnet?
I mitt läge blev det också en kompromiss iom att jag bara hade 2 anslutningar. Kanske är lite trög men hade det kommit ut fortare om vp hade hade laddat i botten?
Hej!
Jag skickade nyss iväg ett citat men det försvann tydligen. Eftersom jag också skall montera en volymförstyorare har jag kollat runt på forumet och hittade då en tråd med en instrukrion från Nibe som beskriver vilka funktioner man uppnår beroende på hur tanken kopplas in.
Hälsningar
sansun
-
Sista exemplet ok, men alla med en hel hoper extra cirkpumpar tycker JAG inte om.
Vill man minska antalet starter tycker jag dock man ska koppla "tvärtom"
-
Bertil:
Eftersom du har stor erfarenhet och kunskap skulle det vara intressant att höra en utveckling om varför du inte tycker om extra cirkulationspumpar? Är det för att de drar extra energi eller är det för att du tycker att systemet blir sämre rent funktionellt?
Själv tycker jag att det ska bli mycket spännande att se hur mitt system (se några inlägg uppåt) presterar när allting är färdigt, låter som att Lexus och Carl N inte tycker om det vilket ju känns lite oroande. Samtidigt har jag stort förtroende för min installatör och han har gjort väldigt många installationer och testat olika varianter av kopplingar. Han säger att detta är bästa lösningen han stött på och har egen arbetstank kopplad så.
-
Tycker inte om för det är nästan alltid "onödigt" i en villa, dessutom kostar i inköp drift och underhåll.
Onödiga/ineffektiva cirkpumpar och dito elmotorer i Sverige tar nog ström som en reaktor ungefär >:D Det mesta dock i stora byggnader.
-
Bertil:
Eftersom du har stor erfarenhet och kunskap skulle det vara intressant att höra en utveckling om varför du inte tycker om extra cirkulationspumpar? Är det för att de drar extra energi eller är det för att du tycker att systemet blir sämre rent funktionellt?
Själv tycker jag att det ska bli mycket spännande att se hur mitt system (se några inlägg uppåt) presterar när allting är färdigt, låter som att Lexus och Carl N inte tycker om det vilket ju känns lite oroande. Samtidigt har jag stort förtroende för min installatör och han har gjort väldigt många installationer och testat olika varianter av kopplingar. Han säger att detta är bästa lösningen han stött på och har egen arbetstank kopplad så.
Din installatör borde kunna redovisa sin teori, varför den kopplingen är bättre än en standard arbetstankanslutning d.v.s. med fyra anslutningar.
Jag påstår att det finns inget negativt med fyrarörskopplingen, förutom driftkostnad för cirkpumpen.
Volymtankskoppling har heller inget som kan orsaka problem.
Rädsla för att värmen inte når fram tillräckligt snabbt, är helt obefogad.
-
Din installatör borde kunna redovisa sin teori, varför den kopplingen är bättre än en standard arbetstankanslutning d.v.s. med fyra anslutningar.
Jag påstår att det finns inget negativt med fyrarörskopplingen, förutom driftkostnad för cirkpumpen.
Volymtankskoppling har heller inget som kan orsaka problem.
Rädsla för att värmen inte når fram tillräckligt snabbt, är helt obefogad.
Hej Lexus, jag ska be min installatör om att redogöra varför han vill koppla som han gjort. Ska även se till att koppla Logger-temperatursensorer på varenda liten rörstump, så ska jag starta en ny tråd om några veckor med lite kurvor och diskutera vidare. Tack för dina synpunkter så länge.
-
Jag trodde innan jag satte in min volymförstorare att jag hade för dåligt flöde i min källare och satte in en extra cp på den slingan. Det var antagligen inte fallet för jag märkte ingen skillnad. CP sitter dock kvar där med högsta läget inställt. Jag förstår att den är onödig på det viset att den drar ström men bör jag koppla bort den igen för att inte slita på övriga delar tror ni?
Jag laddar min volymförstorare i toppen och tar ut värmen i botten. Hur lång tid tror ni det tar innan radiatorerna får ut det varma vattnet vid en värmeladdning? Är det först när allt vatten blandats i tanken så tar det väl säkert en kvart innan jag får ut det varmaste vattnet?
I mitt läge blev det också en kompromiss iom att jag bara hade 2 anslutningar. Kanske är lite trög men hade det kommit ut fortare om vp hade hade laddat i botten?
Det är vettigt att du kopplar bort den externa cirkulationspumpen, då den förmodligen jobbar mot stängd ventil när värmepumpen gör varmvatten. Du kan låta cirkpumpen sitta kvar efter det att du brutit strömmen.
Har du en 200 liters volymtank, så tar det teoretiskt ca: 10 minuter innan tanken börjar skicka ut varmare vatten på systemet. Kopplar du omvänt i tanken, så utnyttjas inte volymen d.v.s. skiktningen uteblir.
-
Jag uppfattar dig som att min koppling till tanken är ok?
Ang min cp så har jag en by pass så cp tar lite vatten från returen nar vp producerar vv. By passen är strypt så jag tror inte det rör sig om så mycket men det var bara för att cp inte skulle gå mot "stopp".
Det som jag dock upplever är att vid vv prod att cp vänder på flödet i alla fall från min ovanvåning. Vet inte om detta är ett problem?
Om jag nu endast koppla ur strömmen ur cp och låta den sitta kvar försämrar den flödet nåt då om man jämför med att man tar bort den?
-
Trodde kanske för mycket på underverk med volymförstorare men tycker inte att det blev nån större skillnad med värmen. Drifttiden har ökat men också det betydligt mindre än vad jag trodde. Min VP värmde upp 5°C returvatten innan volymförstoraren på 100l på ca 15 min och sjönk sedan med ca 15 min igen vilket gav väldigt många starter. Nu blir tiderna ca 25 min istället vid ungefär samma utetemp. En liten förbättring men visst känns det som man borde kunna få längre drifttider än så? Tror fortfarande att jag skulle få jämnare och bättre värme i min källare med längre drifttider då tempen skulle hålla sig mer jämn. Kanske var 100l för lite men jag borde minst ha 175 l totalt nu. Några tips på förbättringar?
Hej rigumuse!
Här nedan är en konversation med råd åt scrik, som jag gav honom i en annan tråd. Alla vi med ettrörssystem har troligtvis ungefärliga samma problem i början. Jag har laborerat ganska mycket med mitt system sedan jag kopplade in min 150 lit volymförstorare förra vintern. Då du också har ett 1-rörssystem så kan därför också vara i behov av det här rådet. Titta också i min tråd från förra året. http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php#1
Hej srick!
Jag vet inte hur man gör dessa inställningar på din pump, men jag har ställt in min så att den inte skjuter över och under börvärdet för mycket. Dvs om pumpen frågar efter 45 ºC så skjuter den över och under endast med 5 ºC istället för t.ex 8 ºC. På så vis får du en mycket lugnare och jämnare temp på framledningen. Kanske kan du eventuell då också sänka framlednings kurvan ett snäpp. Problemet med 1-rörssystem är att de inte tål för långa avsvalningsfaser, och det avhjälper du på det här viset. Det fungerar ungefär som om man har en pistol som är förberedd med en kula i loppet, istället för att man först tvingas att göra en mantelrörelse för att mata fram kulan innan man skjuter. Jag hoppas att inte min liknelsen inte är för krånglig , men jag har svårt att förklara det på annat vis.
Mvh//Jarlen
Hej Jarlen
Jo man kan ändra en parameter som på IVT-språk heter "Kopplingsdifferens för Värmebärare" om jag inte minns fel. Det är så klart också en lösning men har inte velat sänka den med tanke på att då antalet starter ökar.. Men det kanske inte är hela världen. Det är ju lätt att prova!
Synar för övrigt din tråd nu.. mycket information samlat där, samla till en bok? Wink
-
Jag har läst din tråd förr där det står mycket bra om ettrörssystem och har redan testat att minska koppling diffen till 4 C. Kan inte minska mycket mer än så tror jag inte. Har snart inte mycket fler alternativ att testa så jag tar gärna emot mer tips vad man kan göra med sitt 1-rörsystem.
Jag har ju dom traditionella 1 rörs problemen med högt delta (11C) och 1 lång slinga. Dom här problemen ligger väl här på forumet lite var stans med hur man bäst löser det med fläktkonvektorer, försöka dela den långa slingan till 2 slingor osv.
Vad har du för delta jarlen? och har du löst det på nåt bra sätt?
-
Såg nånstans att du inte hade mer än 5C DT. Jag har ju betydligt mer och får antagligen då tänka till lite innan jag byter till större element eller sätter in fläktkonvektorer. Jag förmodar att DT skulle öka ännu mer med en fläktkonvektor insallerad på en av befintliga slingor.
-
Om jag nu endast koppla ur strömmen ur cp och låta den sitta kvar försämrar den flödet nåt då om man jämför med att man tar bort den?
Oj.....nja det vet jag inte. Om den gör det, gissar jag att det är ytterst lite.
Bypassen ska blockeras, när cirkulationspumpen stängs.
-
Såg nånstans att du inte hade mer än 5C DT. Jag har ju betydligt mer och får antagligen då tänka till lite innan jag byter till större element eller sätter in fläktkonvektorer. Jag förmodar att DT skulle öka ännu mer med en fläktkonvektor insallerad på en av befintliga slingor varför deltaT ökar något.
DeltaT över värmepumpen förändras inte eller mycket lite, när du ökar effektuttaget. Med mycket lite menar jag att kompressorn blir effektivare (mer effekt) när framledningstempen sjunker. Framledningstempen sjunker när fler radiatorer/konvektorer ansluts.
Genom att deltaT mäts före och efter kompressorn, så är det just kompressorn (och elpatron) som bestämmer storleken på deltaT när flödet är konstant.
-
Men då gäller det att jag får ner FL tempen en del. För tillfället har jag för kallt i min källare och behöver komplettera med åtminstone en fläktkonvektor. Den har jag tänkt ska göra att det blir lite varmare men jag vet ju inte om den kommer göra så mycket att jag kan sänka FL tempen.
-
Framledningstempen sjunker om du hänger fast en eller två fläktkonvektorer i källaren. Kom ihåg att strypa flödet (med >7° deltaT över konvektorn) för den effekt du vill att de ska leverera. (överväg fetare raddar istället)
När det blir varmare i källaren, så blir det även varmare på övre plan....som i sin tur inte behöver lika hög framledning.
-
Vad har du för delta jarlen? och har du löst det på nåt bra sätt?
Hej rigumuse!
Jag har varit nere och läste av mitt DT och det var fn. på ca 6 ºC direkt efter en värmeperiod då gradminuterna räknat upp till -8. Som jag skriver i min tråd så är inte DT allenarådande vid 1-rörs system,eftersom man hela tiden får en utspädning av värmen på radiator vattnet vartefter som det passerar radiatorerna. Som jag ser det, så är det allra viktigaste att försöka hålla en något högre jämn temperatur på det cirkulerande vattnet, än vad man behöver ha vid 2-rörs system. På så vis behöver pumpen inte trycka fram en onödigt hög temperatur på vattnet, vilket är av ondo eftersom vad som då sker, är att de framförvarande radiatorerna själ det mesta av värmen i radiatorvattnet innan det hinner kommer fram till det de efterliggande i slingan. Min bedömning är att det här förfarandet inte kostar nämnvärt mycket mer, eftersom den initiala cirkulationen sker med ett ganska högt cop. p.gr.a. att det är så pass låga temperaturer det rör sig om. Man kan jämföra ett 1 och2 rörs system med ett par löparbanor där en 1-rör är en hinderbana och 2-rörs med ett linjelopp. Effekten når i ett 2-rörs systemet radiatorerna med kort varsel emedan 1-rörs systemet förbrukar kinetisk energi vid varje radiator. Det här måste man om möjligt kompensera för, om man vill ha ett väl fungerande system. I traditionella 1-rörs system med oljevärme så dimensionerade man upp radiatorerna vartefter de låg i slingan, men det är inte lika effektivt i ett lågtemperatur system. Det är bättre att dimensionera upp samtliga radiatorer och strypa in dem efteråt, efter behov. Jag kan nämna att jag har under innevarande höst/vinter säsong lyckats underskrida fjolårets siffror betydligt, trots de mycket lägre ute temperaturerna i år. Själv så har jag snart kommit till vägs ände med min intrimning. Jag har nu påbörjat att införskaffa kompakta dubbelradiatorer med dubbla konvektorplåtar istället för mina gamla enkla.
med hur man bäst löser det med fläktkonvektorer, försöka dela den långa slingan till 2 slingor osv.
Beträffande fläktkonvektor, så bör du också av den anledningen ha bra snurr på vattnet om den ska få någon effekt. Jag har cirkulationspumpen på högsta läget och struntar i mitt dt på värmebäraren. Min fläktkonvektor ligger mitt på en slinga med sju raddar på vardera sida. Den trycker ur sig ca 25-30 ºC kontinuerligt.
-
Framledningstempen sjunker om du hänger fast en eller två fläktkonvektorer i källaren. Kom ihåg att strypa flödet (med >7° deltaT över konvektorn) för den effekt du vill att de ska leverera. (överväg fetare raddar istället)
När det blir varmare i källaren, så blir det även varmare på övre plan....som i sin tur inte behöver lika hög framledning.
OM jag ska kunna stryoa konvektorn behöver jag alltså sätta dit en kran för att kunna strypa den?Om jag stryper konvektorn blir det inte då sämre flöde till resten av slingan?
Ang varmare på överplan har jag inget problem med snarare åt andra hållet. Jag har golvvärme där som jag får strypa till hälften för att inte få bastuvärme där.
-
Beträffande fläktkonvektor, så bör du också av den anledningen ha bra snurr på vattnet om den ska få någon effekt. Jag har cirkulationspumpen på högsta läget och struntar i mitt dt på värmebäraren. Min fläktkonvektor ligger mitt på en slinga med sju raddar på vardera sida. Den trycker ur sig ca 25-30 ºC kontinuerligt.
[/quote]
Först ang jämn temp på 1 rör så har jag som sagt ställt ner till och från slag så det håller ganska jämn värme.
Hos mig blir DT bättre desto högre cp är inställd på så jag försöker också ha bra fart. Att du har så lite DT måste bero på att din konvektor värmer det mesta och dina raddar inte ger av sig så mycket värme. Annars förstår jag inte hur du bara kan ha 5C DT på en så lång 1 rörsslinga?
-
Har inte läst allt :-[ men varför inte dra nytt om du ska installera nåt mera i källaren. Men det är effektkrävande och dyrt att värma källare. Viss fuktproblematik får man ha i åtanke..
En vanlig radiatorventil med förinställning fixar flödet...
tex en sån här ventil, men dom flesta har detta...
http://www.heatingportal.danfoss.se/PCMPDF/V2-10_RA2000_Ventil.pdf
-
Jag förmodar att du menar att jag ska dra en separat slinga för min konvektor. Det kanske är det bästa. Någon här på forumet så att jag då kanske var tvungen att strypa in övriga slingor för att inte kortsluta. Det var det som gjorde mig osäker.
Ang ventilen så står det att det är till 2 rörsystem...funkar det även för mig med 1 rörssystem?
-
Jag förmodar att du menar att jag ska dra en separat slinga för min konvektor. Det kanske är det bästa. Någon här på forumet så att jag då kanske var tvungen att strypa in övriga slingor för att inte kortsluta. Det var det som gjorde mig osäker.
Ang ventilen så står det att det är till 2 rörsystem...funkar det även för mig med 1 rörssystem?
Jag var nog otydlig, genom att jag skriver som att det är helt naturligt att dra nytt och inte jacka in en fläktkonvektor i ett ettrörssystem. Jag skriver också att du ska fundera på bättre (fetare) radiatorer istället, utan att tala om varför. Inte bra alls.
Att jacka in en fläktkonvektor på ett ettrörsystem, gör att alla radiatorer efter fläktkonvektorn samtidigt tappar större delen av sin effekt. Fläktkonvektorn ansluts med fördel till nytt tvårörsystem.
Fläktkonvektorer är bra, genom att de är relativt billiga i förhållande till värmeavgivning. Mindre bra för att de är svåra att reglera mot en värmepump. Ofta regleras de genom att fläkten stannar, när ytterligare temphöjning inte är önskvärd. Den typen av reglering passar inte tillsammans med värmepump, om inte flödet över konvektorn samtidigt stoppas.
Bertil visade på en radiatorventil som fungerar utmärkt för flödesjustering och temperaturreglering, då ventilen kompletteras med en termostat. Fläkten ska då gå dygnet runt.
Alternativet som jag tycket är det bästa, är att byta radiatorer till de med högre värmeavgivning. Ett dyrt och inte så lätt uppgift, på grund av anslutningarnas avstånd till vägg oftast inte passar fetare raddar.
Flödet över fläktkonvektorn ska vara konvektorns värmeavgivning delat i deltaT och vattnets värmekapacitet d.v.s. 0,05 l/s för 1,5 kW som då kräver en förinställning 5 vid 10 kPa på Bertils Danfossventil RA-N 15 eller 20. Förinställning 4 vid 20 kPa:s tryckfall. Kan med fördel strypas för högt deltaT (>10°) om rätt effekt ändå kan utvinnas från konvektorn.
-
Finns det ingen risk åt andra hållet att jag kommer ha för dåligt flöde genom konvektorn? Är det alltid att man behöver strypa?
-
Finns det ingen risk åt andra hållet att jag kommer ha för dåligt flöde genom konvektorn? Är det alltid att man behöver strypa?
Helt beroende på rördimensioner, anslutningar, ventiler, pumpeffekt, kortslutningar o.s.v.....så visst finns en risk.
-
Jag får helt enkelt bjuda in på fest till alla på forumet så alla får ta en titt och sen får vi rösta vad som är bäst ;D
-
ang fläktkonvektorn så har jag köpt en modell som är på hela tiden. Det ända man styr är 3 fläktlägen och det gör man manuellt.
-
Att dela en lång 1 rörssling till två mindre...är det en bra idé? Det måste väl göra att jag får ut mer värme inte minst på dom sista radiatorerna och deltat bör också sjunka. Men det kanske finns nackdelar också?
-
Efter att ah installrat en volymförstorare så slår vp larm om högt värmebärardelta. Detta är inte så konstigt då VB givaren gt8 sitter i vp och inte efter tanken. När vp producerar 50C vatten så får den tillbaka kallt vatten (30C) i ca 15 min innan volymförstoraren har värmts upp och då slår vp larm. Larmet försvinner sedan när tanken är uppvärmd.
Hur löser jag detta? Skulle vilja flytta gt8 givaren till efter volymförstoraren men den läser ju också av varmvattnet till vvb.
-
Hej Rigimuse!
Detta är väldigt intressant, jag har nämligen EXAKT samma problem som du. Vet inte om du sett min tråd http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=30298.0;all (http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=30298.0;all)?
De tips jag kan ge dig är att oavsett om du kopplar
VP stigare -> acktank botten -> acktank topp -> framledning eller
VP stigare -> acktank topp-> acktank botten ->
framledning ger ingen skillnad. Installatören provade även att koppla
VP stigare -> acktank topp -> acktank topp -> framledning utan dykrör men det var katastrofalt för driften. VP drog mycket mer ström pga att fler starter krävdes. Svårt att säga om larmen avhjälptes för det var mycket kallare då och det är framförallt då det är över -5 ºC jag har mina larm.
Jag är väldigt skeptisk till att det kan vara just tanken ensam som är problemet.. far min har en 500L som arbetstank och har inga problem... iofs slipper det uppvärmda vattnet springa igenom hela radiatorsystemet för att nå fram till returen men att smyga igenom 500L borde inte gå snabbt heller.. Eventuellt är det en kombination av flödeströghet OCH acktanken men det är svårt att säga.
Väldigt intressant (för min del) att du har samma problem, men tro inte att jag är glad för det ;)
-
Hej srick och rigimuse!!
Eftersom ni bägge har samma typ av Bosch pumpar så kan det kanske vara så att dessa har en styrning som inte riktigt fungerar ihop med en volymförstorare på framledningen. Jag har inga belägg för detta påstående, men de skulle kunna vara på det sättet. Jag har därför ett radikalt förslag, att ni försöker med att montera volymtanken på returen istället. Det fanns vissa som framförde den lösningen i min tråd förra året. Dom utvecklade även sitt resonemang kring varför. Läs igenom min tråd igen. Det kanske är lösningen för er.
Mvh//Jarlen
-
GT8 och GT9 ska vara monterade så att de mäter deltaT över kondensorn.
Om deltaT blir högt, beror det på att flödet är lågt. Att det finns en volymförstorare i systemet är i sig inget som automatiskt ger högt deltaT.
Finns det avluftning på framledning mellan värmepump och tank?
-
Hej Jarlen och Lexus!
@Jarlen: Det är ju en tanke så klart, osäker på hur sugen installatören är att börja kröka om en massa rör bara... även om jag fortfarande håller inne en del av betalningen tills detta är löst.
@Lexus: För min del finns avluftning mellan tank och VP, installatören avluftade den sist. Jag kan göra ett nytt försök där så klart. Vad tror du om kombinationen tank+klena/tunna rör som borde ge dåligt flöde?
-
GT8 och GT9 ska vara monterade så att de mäter deltaT över kondensorn.
Om deltaT blir högt, beror det på att flödet är lågt. Att det finns en volymförstorare i systemet är i sig inget som automatiskt ger högt deltaT.
Finns det avluftning på framledning mellan värmepump och tank?
Det måste väl ändå påverka deltat vid start av värmeproduktion när man har en volymtank.
-
Deltat blir ju mindre när vp kört en stund och då försvinner larmet
-
Det är där jag tror att kombinationen av ack-tank och dåligt flöde, typ klena rör, påverkar. Hade jag haft entumsrör i stamledningen hade det nog inte varit lika illa. Nu måste vattnet först passera tanken och sedan ett radiatorsystem och då uppstår ju den situation du beskriver - att framledningstempen är så mycket högre än returvattnet som fortfarande är riktigt avkylt och inte hunnit värmas upp av något framledningsvatten.
-
Nej, det är effekten från kondensorn som bestämmer deltaT.
Exempel:
Effekten från kondensorn/kompressorn är 7 kW och flödet är 0,25 l/s, så blir deltaT mellan GT8 och GT9 6,7°.
Bifogar en loggbild från Bosch LW/M 9 kW med 200 liters volymtank. Linjen för GT9 gömmer sig bakom GT1, varför deltaT mellan GT8 och GT9 får istället beräknas mellan GT8 och GT1.
Man kan se att det finns en volymtank i systemet, genom att framledningen GT8 inte stiger nämnvärt den första kvarten.
-
Hej igen srick och rigimuse!!
Här kommer ett par inlägg i min tråd förra året från Sfinx och Rolan
Sfinx
Med en framledningstemp 10 grader över börvärdet kör du din VP med sämre COP än tidigare. Det kan förklara din ökade energiförbrukning.
Du använder nu volymforstoraren på varma sidan vilket jag menar är fel eftersom du då höjer VP drifttemp med sämre COP som följd.
Det är inte tanken som skall vara varmast. Det är radiatorerna.
Kör mot börvärdet och sätt volymtanken på returledningen istället.
Roland
Vattnet i tanken får samma temperatur som returvattnet från slingan. Poängen med tanken är inte att vattnet skall vara varmt utan att det skall vara en större volym som gör radiatorsystemet "trögare". Och det blir det även med tanken på retursidan.
Mvh//Jarlen
-
OK. Det är det dåliga flödet som gör att deltat blir högt. Vad är det som gör att flödet är så dåligt? Cirkulationspumpen står på läge 3.
Försämrar volymförstoraren flödet? Min är inkopplad som ett första element.
När VP larmar. Finns det några risker med det. Alltså händet det nåt speciellt i pumpen eller fortsätter den att gå som vanligt? Kan den stängas av eller liknande?
-
Om tempdiff melan GT8 och GT9 blir för stor så är det nått som stryper flödet, typ klena rör eller nått liknande. Kolla även skräpfiltret.
-
Hej igen srick och rigimuse!!
Här kommer ett par inlägg i min tråd förra året från Sfinx och Rolan
Sfinx
Med en framledningstemp 10 grader över börvärdet kör du din VP med sämre COP än tidigare. Det kan förklara din ökade energiförbrukning.
Du använder nu volymforstoraren på varma sidan vilket jag menar är fel eftersom du då höjer VP drifttemp med sämre COP som följd.
Det är inte tanken som skall vara varmast. Det är radiatorerna.
Kör mot börvärdet och sätt volymtanken på returledningen istället.
Roland
Vattnet i tanken får samma temperatur som returvattnet från slingan. Poängen med tanken är inte att vattnet skall vara varmt utan att det skall vara en större volym som gör radiatorsystemet "trögare". Och det blir det även med tanken på retursidan.
Mvh//Jarlen
förstår inte riktigt varför det skulle behövas högre drifttemp om man har den på FL. Problemet med flödet försvinner väl heller inte om man sätter den på returen istället?
-
Om tempdiff melan GT8 och GT9 blir för stor så är det nått som stryper flödet, typ klena rör eller nått liknande. Kolla även skräpfiltret.
[/quote
Hur är det med termostatventiler och strypta element? Hur mycket påverkar det flödet i en 1-rörsslinga?
-
OK. Det är det dåliga flödet som gör att deltat blir högt. Vad är det som gör att flödet är så dåligt? Cirkulationspumpen står på läge 3.
Jag tror att vad som skiljer mitt system ifrån era är att jag har mycket grova rör i min huvudslinga (34mm) som gör att jag har lättare att få fram värmen till raddarna med volymförstoraren på framledningen. Kanske är det i era system en för stor volym för pumpen att trycka fram om man har klenare rör. Ju klenare rör desto större tryckförluster. Dessa tryckförluster skulle ni undvika med volymförstoraren på returen.
//Jarlen
-
Om tempdiff mellan GT8 och GT9 blir för stor så är det nått som stryper flödet, typ klena rör eller nått liknande. Kolla även skräpfiltret.
Hur är det med termostatventiler och strypta element? Hur mycket påverkar det flödet i en 1-rörsslinga?
1-rörslinga brukar ha större flödesmotstånd än 2-rörs, men termostater stryper aldrig flödet helt, men de stryper väl lite grand.
-
@Rigimuse: Min tank är också installerad som en första radiator, i serie mao. Nej, larmet är bara informerande, den stoppar inte driften. Sen är jag osäker på om det kan påverka något i förlängningen, större slitage eller så..?
@Jarlen: (ingen kritik, försöker bara förstå..) Men det kommer ändå dröja lika lång tid tills returtemperaturen blir varmare och diffen blir mindre, Bosch/IVT-pumparna styr ju enligt returtemperaturen så gör det egentligen någon skillnad om tanken monteras på returen? Är avundsjuk på dina grova stamrör ;)
@Carl N: Skräpfilter tyvärr kollat. Första gången jag gjorde det hittade jag faktiskt en liten sten... ???....möjligheten finns ju att det ligger fler såna i radiatorslingan. Eller att rören bara är för tunna helt enkelt..
Jag har endast en radiator avstängd och det är den i sovrummet, alla andra är fullt öppna.
-
Får väl ta och rensa filtret, öppna alla termostater och kolla. Om inte det hjälper blir det väl till att byta till returen istället.
-
Får väl ta och rensa filtret, öppna alla termostater och kolla. Om inte det hjälper blir det väl till att byta till returen istället.
Sätter du tanken på returen, blir du besviken. Du kommer att märka att det inte blir någon skillnad.
Montera istället tanken som arbetstank d.v.s. med en extra cirkulationspump. Kostar några hundringar extra per år, men tillåter termostater samt ger högre flöde utan att påverka värmepumpens drift.
-
Börjar mer och mer ana att det är din idé som är lösningen Lexus... har för mig att nån mer tipsat om detta, eller om det var du då med.
Kommer skiktningen fungera eller påverkar det något? Vad jag menar är att utnyttjar man 100L + radiatorsystem då eller bara 100L tank?
-
@Jarlen: (ingen kritik, försöker bara förstå..) Men det kommer ändå dröja lika lång tid tills returtemperaturen blir varmare och diffen blir mindre, Bosch/IVT-pumparna styr ju enligt returtemperaturen så gör det egentligen någon skillnad om tanken monteras på returen? Är avundsjuk på dina grova stamrör Wink
Med ett lågt tryck på framledningen så orkar pumpen inte trycka upp allt det varma vattnet i raddarna utan en allt för stor del varmt vatten passerar genom bypasten med larm som följd. Därför vore det i ert fall bättre att inte ha volymförstoraren på framledningen utan sätta den på returen, eftersom volymförstoraren sänker det initiala trycket på framledningen. I en närmare eftertanke så strider den nuvarande placeringen mot lagarna för ett 1-rörssystem där man dimensionerar upp raddarna vartefter i systemet. Med tanken i början av slingan så har man ju i praktiken den största radiatorn i början av systemet.
-
Där är faktiskt en intressant tanke med största radiatorn..
Fast åtminstone har jag ingen bypass över min stigare/retur. Och om för stor del av vattnet gick igenom radiatorernas bypass borde väl returtemperaturen vara hög, inte låg som den är nu?
-
Börjar mer och mer ana att det är din idé som är lösningen Lexus... har för mig att nån mer tipsat om detta, eller om det var du då med.
Kommer skiktningen fungera eller påverkar det något? Vad jag menar är att utnyttjar man 100L + radiatorsystem då eller bara 100L tank?
Angående skiktning vet jag inte. Man kan i alla fall se att GT1 är oförändrar säkert 15 minuter efter att kompressorn stannat.
Bilden i tidigare inlägg visar en Bosch LW/M 7 kW samt en Nibe UKV200 kopplad som arbetstank. Bifogar tillhörande loggbild.
-
Intressant..
Har man då interna CP på lägsta hastighet och externa på högsta borde man få maximalt utnyttjande av allt radiatorvatten?
-
@Jarlen: Min volymtank avger ju ingen effekt och det är ju effekten man räknar efter när man dimensionerar radiatorer. Måste nog hålla med srick om att så vore fallet att allt vatten gick genom bypassen så skulle ju deltat bli mindre. Dessutom skulle inte hela elementen bli varma som dom ia lla fall i mitt fall blir.
-
Ja, att koppla den som en arbetstank var ju tanken från början men jag hade en vvb på plats redan som jag kopplade in och den har ju inte fler anslutningar. Så om jag ska ha en arbetstank blir det en ny investering.
-
Hur har du allt kopplat nu Rigimuse? Acktank i serie efter VVB?
-
Fast åtminstone har jag ingen bypass över min stigare/retur. Och om för stor del av vattnet gick igenom radiatorernas bypass borde väl returtemperaturen vara hög, inte låg som den är nu?
Jag menar den bypast som finns vid varje radiator. Antingen finns den i radiatorkopplet eller så är den anordnad på annat vis. Men det finns alltid en bypast vid radiatorn i ett 1-rörssystem. Har man för dåligt flöde så orkar inte pumpen med att trycka upp flödet i radiatorn, utan en onödigt stor del passerar utan att nå radiatorn. Systemet bygger i och sig på att en del av flödet ska passera radiator och nå nästa radiator osv. Men flödet i radiatorn ska inte regleras genom flödet fram, utan med att man stryper på radiatorreturen. Flödet fram bör därför alltid ha ett relativt högt tryck för att säkerställa att man kan uppnå önskat flöde i radiatorn. Med andra ord. Har man ett för lågt initialt tryck, så pajar man hela funktionen i systemet.
@Jarlen: Min volymtank avger ju ingen effekt och det är ju effekten man räknar efter när man dimensionerar radiatorer. Måste nog hålla med srick om att så vore fallet att allt vatten gick genom bypassen så skulle ju deltat bli mindre. Dessutom skulle inte hela elementen bli varma som dom ia lla fall i mitt fall blir.
Har man för lågt flöde blir i och för sig radiatorerna varma men avger inte den värme som behövs. Effektuttaget blir mindre vid ett lågt flöde.
-
Nu är jag på dig igen Jarlen... men jag förstår inte riktigt. Om effektuttaget blir mindre borde temperaturen på radiator retur ändå vara högre?
-
Hur har du allt kopplat nu Rigimuse? Acktank i serie efter VVB?
Jag har allt kopplat men jag använder alltså en gammal vvb på 100l som volymtank.
Om du nån gång löser det här problemet så får du lova att höra av dig
-
Nu är jag på dig igen Jarlen... men jag förstår inte riktigt. Om effektuttaget blir mindre borde temperaturen på radiator retur ändå vara högre?
Jag vänder på "kuttingen" och säger; Om du vill ha ett bättre effektuttag så bör returen i ett 1-rörssystem vara ganska hög. Annars transporterar du värme förlusterna vartefter du kommer i systemet. Om du har en stor differens mellan fram och retur vid radiatorn d,v.s. låg temp på returen så har du för lågt flöde. Du kan förmodligen om du får upp flödet, då också ställa ner värmekurvan och få ett bättre cop.
-
@Jarlen: Det sista är jag med på, det är ju samma sak som att ha högt flöde på CP => stor diff och vice versa. Inte kollat vad jag har för diff över radiatorerna tyvärr, det är väl kännbart med handen men det är nog inte så värst mycket mer.
@Rigimuse: Detsamma :)
-
Några fler funderingar ang flödet nu när det ändå är full aktivitet här:
Om man skulle köra igång en extra cp på den slingan som verkar trögast, kan det förbättra flödet? Eller begränsas flödet så pass mycket av rördimensionen så det inte går att få ut mer flöde?
Den slingan som är trögast hos mig, om man tar bort en radiator och delar den slingan på 2 med en ny slinga på sista delen, ökar flödet då när slingorna blir kortare?
-
Ja det är faktiskt intressant, skulle den enkla vägen ut vara att montera en till CP externt, alt. byta ut den interna mot en kraftigare?
-
Om det är en gammal VVB så kan den vara full av klägg om den inte spolats ur före användandet?
-
Får kolla filtrer som sagt. Annars får man väl spola slingan om det fastnat klägg nånstans.
-
Om man skulle köra igång en extra cp på den slingan som verkar trögast, kan det förbättra flödet? Eller begränsas flödet så pass mycket av rördimensionen så det inte går att få ut mer flöde?
Jag är inte riktigt säker att det totala flödet ökar, men däremot trycket och det är det som man vill öka så att radiatorerna får ett högre flöde. Framförallt de som ligger sist i slingan. Men det kan eventuellt bli missljud av ett allt för högt tryck i långa trånga rör. Normalt är att man i ett radiatorsystem har grövre rör i början och dimensionerar ner dem vartefter man kommer i systemet för att undvika tryckfall. På så sätt undviker man också missljud.
Den slingan som är trögast hos mig, om man tar bort en radiator och delar den slingan på 2 med en ny slinga på sista delen, ökar flödet då när slingorna blir kortare?
Inte flödet men tryckfallet så att de sista radiatorerna får ett högre flöde.
-
Den slingan som är trögast hos mig, om man tar bort en radiator och delar den slingan på 2 med en ny slinga på sista delen, ökar flödet då när slingorna blir kortare?
Inte flödet men tryckfallet så att de sista radiatorerna får ett högre flöde.
[/quote]
Om dom sista elementen får högre flöde borde inte det totala flödet öka då med med?
Om man har 2 korta slingor istället för 1 lång så bör man ju få ut mer värme.
-
Om det är en gammal VVB så kan den vara full av klägg om den inte spolats ur före användandet?
Rensade filtret igår...tyckte inte det var så mycket skit i filtret men som du säger så kanske det var lite klägg där. Efter rensningen verkade det bli bättre. Tyvärr hade jag larm imorse igen så risken finns väl att det sitter klägg i filtret idag igen.
-
Om man har 2 korta slingor istället för 1 lång så bör man ju få ut mer värme.
Ja
-
Har funderingar på att byta alla insatser till termostaterna i källaren för att se om det är nån som hindrar flödet men det kanske inte är relevant?
Kärvar nån insats så springer väl bara vattnet förbi i bypassen så det kanske inte påverkar så mycket. Är det värt ett försök tycker ni?
-
Kanske ställer samma fråga igen men vill försöka förstå flöde och delta.
Styrs deltat på VP endast av flödet och inget av hur mycket värme som försvinner från första till sista radiatorn?
Om det är flödet som styr så skulle jag vilja öka det Jag har 2 slingor idag. skulle jag ha bättre flöde till VP om det skulle vara 3 slingor istället till samma antal radiatorer?
-
Men det kan eventuellt bli missljud av ett allt för högt tryck i långa trånga rör. Normalt är att man i ett radiatorsystem har grövre rör i början och dimensionerar ner dem vartefter man kommer i systemet för att undvika tryckfall. På så sätt undviker man också missljud.
Jag har redan nu missljud i radiatorerna nu när jag kör cp på högsta läget. Speciellt i sista radiatorn på min långa slinga som du säger.
-
Hej igen srick och rigimuse!!
Här kommer ett par inlägg i min tråd förra året från Sfinx och Rolan
Sfinx
Med en framledningstemp 10 grader över börvärdet kör du din VP med sämre COP än tidigare. Det kan förklara din ökade energiförbrukning.
Du använder nu volymforstoraren på varma sidan vilket jag menar är fel eftersom du då höjer VP drifttemp med sämre COP som följd.
Det är inte tanken som skall vara varmast. Det är radiatorerna.
Kör mot börvärdet och sätt volymtanken på returledningen istället.
Roland
Vattnet i tanken får samma temperatur som returvattnet från slingan. Poängen med tanken är inte att vattnet skall vara varmt utan att det skall vara en större volym som gör radiatorsystemet "trögare". Och det blir det även med tanken på retursidan.
Mvh//Jarlen
Ang att sätta vvb som ett första element vilket jag har gjort. Hann ju göra detta inna jarlen tipsade om att sätta den på returen istället. Hur mycket förlorar jag på detta egentligen . Är det värt att göra om och koppla den på returen istället?
-
Det du möjligen förlorar är ett aningen större värmeläckage till rummet tanken sitter i. Däremot förlorar du möjligheten att eliminera knäppningar om du sätter tanken på returen.
Dessutom måste du flytta tempgivaren för framledningen så att den sitter efter tanken om du vill ha maximal effekt på gångtider/antal starter.
Jag förstår inte riktigt Sfinx påstående att man höjer VP'ns drifttemp med en tank på framledningen. Tempen styrs ju av värmekurvan...
-
Det du möjligen förlorar är ett aningen större värmeläckage till rummet tanken sitter i. Däremot förlorar du möjligheten att eliminera knäppningar om du sätter tanken på returen.
Dessutom måste du flytta tempgivaren för framledningen så att den sitter efter tanken om du vill ha maximal effekt på gångtider/antal starter.
Jag förstår inte riktigt Sfinx påstående att man höjer VP'ns drifttemp med en tank på framledningen. Tempen styrs ju av värmekurvan...
Jag provade ett tag med framledningsgivaren efter knäpptanken mest pga förvärmningslingan. Men jag tycker det funkar bäst med givaren före annars förtsätter gradminuterna öka till 100 (som är max) samt att jag fick ställa gradminuter till kompressorstart på minsta värde. Inbillade mej även att när spetsen skulle gå in kommer den ligga i länge innan tempen ökar så den kopplas ur igen. Nu funkar ju ivts reglering annorlunda så det kanske är bättre på en sån. Anledningen till att jag flyttade den från början var att jag trodde det skulle bli kallt inne vid vv tappning men det märks inget av det så den får sitta före knäpptanken Thumbsup
-
det som jag har nu, tank på FL gör ju att °C till tanken är 4°C varmare än vad det är efter tanken vilket gör att man får 4°C kallare vatten till elementen. Detta gäller dock bara vid värmeproduktion för när pumpen stannar är ju retur och FL samma. Dessutom blir det ju alltid en fördröjning innan det varma vattnet kommer till radiatorerna.
Min tanke är ju också att tanken inte minskar flödet mer om den siiter i början?
ang givaren så spelar det ingen roll för mig för min vp styrs efter returtemp.
-
Varför är vattnet 4 grader kallare efter tanken? Är den oisolerad?
Jag har tanken på framledningen och givaren efter tanken.
Smurfen: Bosch/IVT reglerar framledningstempen kring börvärdet med en bestämd hysteres - Inget gradminuttjafs... Det som händer om givaren sitter efter tanken är helt enkelt att det tar längre tid innan VP'n kommer upp i framledningens stopptemperatur = längre gångtid. När sedan VP'n stannar så tar det lite längre tid innan framledningen sjunker igen till starttempen eftersom det finns varmvatten lagrat i tanken = längre stopptid.
-
Min bosch styr temp gångtiderna efter returledningen. När returen blir en viss grad går vp igång, när den blir en viss grad stänger den av
-
Min sitter på framledningen... Finns det nån reglerteknisk för/nackdel med ena eller andra stället? Rent spontant känns det som att det inte borde spela nån roll, förutom att man måste justera värmekurvan up/ner motsv. delta-T...
-
Varför är vattnet 4 grader kallare efter tanken? Är den oisolerad?
Jag har tanken på framledningen och givaren efter tanken.
Smurfen: Bosch/IVT reglerar framledningstempen kring börvärdet med en bestämd hysteres - Inget gradminuttjafs... Det som händer om givaren sitter efter tanken är helt enkelt att det tar längre tid innan VP'n kommer upp i framledningens stopptemperatur = längre gångtid. När sedan VP'n stannar så tar det lite längre tid innan framledningen sjunker igen till starttempen eftersom det finns varmvatten lagrat i tanken = längre stopptid.
Jag instämmer i purjos resonemang. Jag har kopplat på det viset och anser att man får längre gångtider eftersom man då har en större mängd uppvärmt vatten som avger värme under en längre tid.
-
Varför är vattnet 4 grader kallare efter tanken? Är den oisolerad?
Jag har tanken på framledningen och givaren efter tanken.
Smurfen: Bosch/IVT reglerar framledningstempen kring börvärdet med en bestämd hysteres - Inget gradminuttjafs... Det som händer om givaren sitter efter tanken är helt enkelt att det tar längre tid innan VP'n kommer upp i framledningens stopptemperatur = längre gångtid. När sedan VP'n stannar så tar det lite längre tid innan framledningen sjunker igen till starttempen eftersom det finns varmvatten lagrat i tanken = längre stopptid.
Jag instämmer i purjos resonemang. Jag har kopplat på det viset och anser att man får längre gångtider eftersom man då har en större mängd uppvärmt vatten som avger värme under en längre tid.
Spelar verkligen givarpositionerna och volymtankens placering på retur/fram någon roll för detta? En större aktiv vattenvolym ger längre gångtider och stopptider, punkt slut eller?
-
Varför är vattnet 4 grader kallare efter tanken? Är den oisolerad?
Jag har tanken på framledningen och givaren efter tanken.
Smurfen: Bosch/IVT reglerar framledningstempen kring börvärdet med en bestämd hysteres - Inget gradminuttjafs... Det som händer om givaren sitter efter tanken är helt enkelt att det tar längre tid innan VP'n kommer upp i framledningens stopptemperatur = längre gångtid. När sedan VP'n stannar så tar det lite längre tid innan framledningen sjunker igen till starttempen eftersom det finns varmvatten lagrat i tanken = längre stopptid.
Jag instämmer i purjos resonemang. Jag har kopplat på det viset och anser att man får längre gångtider eftersom man då har en större mängd uppvärmt vatten som avger värme under en längre tid.
Spelar verkligen givarpositionerna och volymtankens placering på retur/fram någon roll för detta? En större aktiv vattenvolym ger längre gångtider och stopptider, punkt slut eller?
Nej, sitter givaren före tanken så stannar VP'n i princip lika tidigt som utan tank. Iallafall i mitt system.
-
[/quote]
Nej, sitter givaren före tanken så stannar VP'n i princip lika tidigt som utan tank. Iallafall i mitt system.
[/quote]
Man måste ju naturligtvis justera gradminuterna (på nibe) bosch lär väl ha någon liknande inställning i pumpen beroende på vart givaren Sitter. rätt justerat lär det inte skillja mycket. Styr inte bosch på returen då lär de väl inte spela nån roll men du hade väl en luft vatten med nån shunt inblandad då kan det bli annat.
-
Nej, sitter givaren före tanken så stannar VP'n i princip lika tidigt som utan tank. Iallafall i mitt system.
Man måste ju naturligtvis justera gradminuterna (på nibe) bosch lär väl ha någon liknande inställning i pumpen beroende på vart givaren Sitter. rätt justerat lär det inte skillja mycket. Styr inte bosch på returen då lär de väl inte spela nån roll men du hade väl en luft vatten med nån shunt inblandad då kan det bli annat.
Min bosch styr på framledningen och utan nån gradminuts-princip. Det spelar stor roll om givaren sitter före eller efter tanken. Shunten kan vi ignorera, den används bara för att blanda in vatten från elpannan när elpatronen går in och spetsar. I normalfallet startar och stoppar VP'n runt börvärdet med en hysteres på ca +/- 5 grader (lite beroende på ett antal faktorer).
Men, som du är inne på - Nibe'n med sin gradminutreglering är säkert känsligare på att det tar längre tid att få upp värmen på framledningen om givaren sitter efter tanken.