Uppgifter från 2003

IVT greenline D/E16 med R407C
0/35 dvs 0° in och 35° ut 16,2kW

0/35 16,2kW COP 4,2
5/35 18,4kW COP 4,7

0/50 15,5kW COP 3,2
5/50 17,7kW COP 3,5

Inte din storlek eller årsmodell, men i alla fall en fingervisning om hur mycket den varmare brine ger.

Varför jag frågade om de kört ett helt år, är att jag blev överaskad av de "dåliga" COP som redovisades. Ifrågasätter absolut inte de ni påstår.

T.ex. Daikins L/V kan då lätt "slå ut" många av bergpumparna i payoff-tävling, om VPGR:s uppgift COP 2,8 stämmer.

Om den stämmer ja, jag gissar (utan att veta) att dessa värden är jämförbara med de årsmedelverkningsgradssiffror som Themia, Nibe m.fl redovisar i sina kalkyler. Dessa siffror pekar på en årsmedelverkningsgrad på ca 3.6-3.8...

Men som sagt var, det är bara en gissning från min sida, dessutom starkt beroende på var i landet man bor, ännu mer avgörande när det gäller luft/vatten-värmepumpar än när det gäller vätska/vatten-värmepumpar. I skåne kan det mycket väl gå att komma upp i 2.8 med en modern luft/vatten-värmepump.

Citat från: Rickard skrivet 01 juni 2006, 15:17:58

En årsmedel-COP på mer än 3.0 är inte så vanlig trots att man har ett väl installerat och intrimmat system, de värden som tillverkarna anger i sina kalkyler anser jag vara tämligen ouppnåeliga, enligt de signaler jag fått ifrån mina kunder som köpt både elmätare och värmemätare (som mäter uteffekten) så ligger en normal värmepumpsinstallation med mark eller bergvärme i området 2.8 - 3.2 i de flesta fallen, med luft/vattenvärmepump ca 2.2-2.6 i COP.

Angivna värden är årsmedel-COP, betänk då att det är cirkulationspumpar och den "dåliga" COP som värmepumparna har vid tappvarmvattentillverkning är det som drar ned årsmedel-COP från vad som vore rimligt om värmepumpen fick arbeta med enbart rumsuppvärmning och om alla cirkulationspumpar stod still den tid som uppvärmning inte behövdes.

Har dina kunder kört den utrustningen ett helt år, så att årsmedel-COP kan bedömas?

NEj, de har i när jag talat med dem inte kört ett helt år, men det var det jag menade när jag skrev "de signaler jag fått". COP har inte ens under höst/vinter nått upp så högt man kan förvänta sig, och då har jag ändå frågat om de har termostater som stryper o.s.v. - det har visat sig att de gjort så gott det går med den kunskap de inhämtat i forumet och ställt in det mesta för optimal verkningsgrad.
Att öka gradminuterna för att minimera antalet start och stopp påverkar nog mindre än vad du tror, skulle tro att det rör sig om mindre än ett par procents försämring på COP - om ens någon. Anledningen till den slutsatsen från min sida är enkel, med större värde på gradminuter/hysteres får värmepumpen i början av driftscykeln arbeta med lägre framledningstemp, och i slutet med högre - jag tror dessa två faktum tar ut varandra rent COP-mässigt. Det som kan försämra verkningsgraden skulle nog i så fall vara att man i slutet av driftscykeln får lite kallare brine än vad man skulle ha fått om man kört med liten hysteres eller ett lågt värde på gradminuterna.
Den sämre verkningsgraden i början av varje driftscykel (innan alla tryck/temperaturer blivit optimala) borde dock kompensera för sämre COP som fås p.g.a. lägre inkommande brinetemp vid långa driftscykler.
Helt oventenskalpligt, men i alla fall en förklaring till min ståndpunkt i denna fråga.

På tal om Warmitek så borde deras maskiner, om de hade samma komponenter/uppbyggnad som t.ex. thermia IVT eller Nibe ge en klart bättre årsmedel-COp än de tidigare nämna. Detta tack vare att den arbetar med bara halv? effekt när mer inte behövs, det ger både en varmare brinetemp och en lägre framledningstemp vilket i båda fallen ger en vesäntlig förbättring av COP.
Nu har det visat sig (i de värden man kan läsa in sig på, ej testad... synd) att den inte har bättre verkningsgrad en "de storas" maskiner, lite konstigt och enligt mitt tyckande en indikation att det finns en inte oäven utvecklingspotential av Warmiteks koncept.

Ja, på sommaren har vi dåligt COP på våra maskiner.

Höst och vår borde vi däremot ha bra COP, och den perioden är väl merparten av perioden för värmedrift.

Många av oss förstör nog möjligheten att få bästa prestanda, genom att t.ex. höja gradminutrarna för att minska start stopp. Med det vill jag inte påstå att den totala driftkostnaden ökar, men rimligtvis minskar COP-faktorn.

Vi kanske använder termostater/shunt för att få bästa komfort, eller låter bli att rengöra silar och kontrollera växlingsventilen täthet osv.

Hur din maskin fungerar vet jag inte, men ser att du har volymförstorare (bra bra) och antar/hoppas att du kör med flytande kondensering. Vad som tar ner COP lite, är ju den extra cirkpumpen.

Kliver den andra kompressorn på när den första inte orkar...eller hur funkar den?

En årsmedel-COP på mer än 3.0 är inte så vanlig trots att man har ett väl installerat och intrimmat system, de värden som tillverkarna anger i sina kalkyler anser jag vara tämligen ouppnåeliga, enligt de signaler jag fått ifrån mina kunder som köpt både elmätare och värmemätare (som mäter uteffekten) så ligger en normal värmepumpsinstallation med mark eller bergvärme i området 2.8 - 3.2 i de flesta fallen, med luft/vattenvärmepump ca 2.2-2.6 i COP.

Angivna värden är årsmedel-COP, betänk då att det är cirkulationspumpar och den "dåliga" COP som värmepumparna har vid tappvarmvattentillverkning är det som drar ned årsmedel-COP från vad som vore rimligt om värmepumpen fick arbeta med enbart rumsuppvärmning och om alla cirkulationspumpar stod still den tid som uppvärmning inte behövdes.

Har dina kunder kört den utrustningen ett helt år, så att årsmedel-COP kan bedömas?

En årsmedel-COP på mer än 3.0 är inte så vanlig trots att man har ett väl installerat och intrimmat system, de värden som tillverkarna anger i sina kalkyler anser jag vara tämligen ouppnåeliga, enligt de signaler jag fått ifrån mina kunder som köpt både elmätare och värmemätare (som mäter uteffekten) så ligger en normal värmepumpsinstallation med mark eller bergvärme i området 2.8 - 3.2 i de flesta fallen, med luft/vattenvärmepump ca 2.2-2.6 i COP.

Angivna värden är årsmedel-COP, betänk då att det är cirkulationspumpar och den "dåliga" COP som värmepumparna har vid tappvarmvattentillverkning är det som drar ned årsmedel-COP från vad som vore rimligt om värmepumpen fick arbeta med enbart rumsuppvärmning och om alla cirkulationspumpar stod still den tid som uppvärmning inte behövdes.

Tack för infon, drjukebox. Den bekräftar ungefär vad jag trodde om hur knepigt det är. Jag har installerat VP nu i vår men har svårt att jämföra med tidigare förbrukning eftersom vi bara har bott i huset ett knappt år och tidigare ägare hade ett underdimensionerat direktelsystem (17°C i vintras om man inte eldade i spisen, några element var trasiga och några helt enkelt bortmonterade). Det jag skulle vilja jämföra med är inte hur det var, utan snarare hur det hade blivit om jag istället hade rustat upp elradiatorsystemet. Inte för att det påverkar något nu när jag redan har tagit investeringen, utan bara för att få en känsla av att jag sakta men säkert börjar tjäna ihop den ohyggligt höga investeringskostnaden... Jag är nöjd om jag kan se den som intjänad på 15 år, allt under 10 förefaller helt orealistiskt!

Det man "sparar" på en drifttimme är skillnaden mellan tillförd el-effekt och avgiven värme-effekt dvs. 9,0-2,5=6,5

Just det, var lite slarvig där, ska uppdatera mitt inlägg så att det inte förvillar någon. Besparingen jag först skrev är ju så orimlig att jag själv borde reagerat!

Vad man ska eftersträva är varm KB-in och kall VB-ut, för att få bästa möjliga COP.

Det är en fördel att kunna logga med PC, för att där se de verkliga drifttemperaturerna. Utan hjälpmedel är t.ex. en läckande växlingsventil svår att upptäcka.

Jo, så verkningsgraden i sig är ju inte den viktigaste parametern eftersom man vet vilka andra värden som ska optimeras och dessa dessutom har en mer direkt koppling till något som går att förändra.

Om syftet är att räkna ut verkningsgraden (och kanske försöka optimera) så förstår jag att man måste mäta effektförbrukningen och ha god koll på hur mycket värme-effekt som produceras. För min egen del känns det inte så intressant eftersom det uppenbarligen kräver loggning av diverse temperaturer. Däremot är jag intresserad av att ungefärligt veta hur mycket jag sparar med min värmepump. Skulle då en elmätare överhuvudtaget vara av nytta? Jag kan ju då se hur mycket energi jag förbrukar, men jag har ju ingen uppfattning om hur mycket värme jag har producerat. I och för sig så visar ju de kurvor som jag själv bifogade att just Thermian är ganska flack i uteffekt, så man kunde ju gå in och läsa av ett värde ungefär där man tror sig ligga i genomsnitt och sedan få ett förhållande mellan tillförd och (antagen) producerad värme. Då ställer jag mig frågan om detta kommer att bli en bättre uppskattning, eftersom jag ändå har gått in i en empirisk kurva, än om jag helt enkelt tar tillverkarens angivna COP vid något förhållande som verkar realistiskt och sedan helt enkelt tittar på antalet driftstimmar. Jag tror att jag helt enkelt kommer att ta en uppskattning av COP på ca 3.5 och en uppskattning av uteffekten på 9.0 kW och använda för att beräkna min besparing. Verkar detta rimligt? För varje driftstimme har jag alltså sparat 9-(9/3.5) =  6.4 kWh (TWS 10). Eller varför inte säga 6 kWh per driftstimme så att jag inte är överoptimistisk? Men om jag ska börja optimera så får jag naturligtvis ta mig an problemet mer seriöst - frågan är bara om en elmätare hjälper mig då eller om jag måste ha full koll på alla relevanta temperaturer också?

Är KB-in 6°, så gissar jag att din pump har ~6,5 kW uteffekt.

Men även framledningstemperatur har väl betydelse, eller hur ska jag tolka följande diagram som låg ute på en annan tråd och som sägs gälla vid brine 0 grader (delta?) och delta 5?

Eftersom effekten är beroende av uttemperaturen måste man väl ta upp en kalibreringskurva för olika framledningstemperaturer? Knepigt? Är inte en uppskattning av effekten trots allt det bästa?

Jag har en dipomat 6:a och funderar på hur exakt effekt man kan räkna att den avger?

Jag kan utläsa hemma att under tex april månad har VP gått 237 h. Har förbrukat 366 kWh.
Snabb matematisk övning ger att det motsvarar 1,54 kW/h. Vilket skulle ge 6/1,54 = 3,89
Kör på Diplomats kurva 35 och har väl legat på ungefär +6/7° på brine in.

Hur stor avvikelse tror ni att mina 3,89 i verkningsgrad slår på min uträkning. Uträkningen ställer krav att pumpen ligger exakt på 6 kW
Jag har för mig att offertkalkylerna visade 3,78 i verkningsgrad över hela året.