Ämne: Börjar kompressorn bli sliten?

[rgx107]

Jag gjorde liknande mätningar för ett år sedan, och fick liknande resultat. Både effekt och COP är lägre än databladet för kompressorerna. Båda låg under spec och det skilde lite mellan dem också, men COP var ungefär samma. Det fattas ungefär 1 kW på 5 kW nominell effekt. Ineffekten är också lägre än nominellt, de går inte för fullt helt enkelt.

Min teori är att tillverkaren medvetet ställt expansionsventilen snålt för att ha större marginaler, och kanske för att få ut mer hetgaser eftersom de värmer varmvattnet i mitt system. Jag tror inte på mätfel varken i mitt eller Rolands fall. Jag har både kortare mätningar och långa körningar (många timmar för att utesluta att effekten sparas i tanken) som bekräftar resultatet.

Hoppas någon kan lösa mysteriet. Jag väntar i fåtöljen.

Angående asynkronmaskiner så har de ofta ett typvarvtal på 2850 rpm, dvs vid nominell effekt. Utan belastning är varvtalet 3000 rpm. Ju högre belastning desto högre eftersläpning, ganska linjärt. Det påverkas inte så mycket av spänningen. Det som istället händer när spänningen sjunker är att strömmen ökar (!), och för hög ström tar kål på en maskin snabbt. Däremot isoleringen brukar ha stora marginaler så för hög spänning är sällan ett problem.

[Roland]

Det kanske är som med bilar där det är omöjligt att komma ner till den bränsleförbrukning som anges. Hur man än kör hamnar man 20-25% över angiven förbrukning.

Vad gäller överhettningen så vet jag inte riktigt hur den definieras när köldmediet har glide. De data jag har från senaste försöket är KBin 1,3, KBut -2,1, efter expansionsventil alldeles före inloppet till förångaren -4,6 till -5,1, suggas 0,4 - 1,6. De två sistnämnda temperaturerna pendlar mellan angivna värden. Det som förvånar är att suggastemperaturen kan gå över KBin trots att suggasledningen är isolerad. Jag har inte kalibrerat suggasgivaren men givarna verkar inte avvika mer än några tiondels grader från sant värde. 


 

[hebbe_s]

Apropå bilar kom att tänka på en Italiensk arbetsmaskin jag köpte fabriksny 2008.
Jag tog ut en man som hade jobbat på SMP (dotterbolag till SP), han mätte upp 89 db(A) istället för de angivna 74 db(A) i förarhytten. Bränsletanken mätte jag själv upp till 125 liter när bottenpluggen lossades, tanken gick att utnyttja till 110-115 l, angiven volym var 160 liter.
Tvisten avgjordes i LRF Reklamationsråd, maskinsäljaren eller maskintillverkaren behövde inte vidta några åtgärder i dessa fall!

[karlmb]

Suggasen måste vara varmare än kb-in,  det är ju det som är överhettningen.
Dvs det kokar och ångan blir lite varmare än just förångningstempen.
Vilken förångningstemp man ska räkna med vid glide har jag glömt. .

[Roland]

Suggasen bör rimligen vara några grader kallare än KBin, varför den inte är det vet jag inte. Men överhettningen definieras som temperaturskillnaden mellan gasen och köldmediets kokpunkt vid aktuellt tryck. Köldbäraren finns inte med i den beräkningen. Det jag är osäker på är hur överhettningen definieras när köldmediet har glide, rimligen bör det vara jämfört med daggpunkten vid aktuellt tryck.

[nyfikna]

Det kanske är som med bilar där det är omöjligt att komma ner till den bränsleförbrukning som anges. Hur man än kör hamnar man 20-25% över angiven förbrukning.

Vad gäller överhettningen så vet jag inte riktigt hur den definieras när köldmediet har glide. De data jag har från senaste försöket är KBin 1,3, KBut -2,1, efter expansionsventil alldeles före inloppet till förångaren -4,6 till -5,1, suggas 0,4 - 1,6. De två sistnämnda temperaturerna pendlar mellan angivna värden. Det som förvånar är att suggastemperaturen kan gå över KBin trots att suggasledningen är isolerad. Jag har inte kalibrerat suggasgivaren men givarna verkar inte avvika mer än några tiondels grader från sant värde.

Har du ngn data på vad du tar ut ur berget, kbin-ut verkar var 3,4C, vad är flödet och går det att räkna ut effektuttaget? (Vill bara jämföra med mina egna data som Lexus räknade ut i en annan tråd och har beräkningen ngt värde?)

[Roland]

Jag har data från en lite kyligare period då pumpen hade gått nästan kontinuerligt ett antal dagar. Pumpens effekt var 4,94 kW och den drog 1,4 kW exkl. cirkulationspumpar vilket betyder att värmeuttaget från berget var 3,54 kW. KBin var 0,4 grader och KBut - 2,6 grader. Köldbärarflödet blir 0,28 L/s.

Då deltaT var 3,4 grader (KBin 1,3 och KBut -2,1) gav pumpen 5,16 kW och drog 1,36 kW vilket ger 3,8 kW från berget. Flödet blir 0,27 L/s. Förmodligen samma flöde som ovan med tanke på osäkerheten i ingångsvärdena.

Det kanske verkar konstigt att lägre köldbärartemperatur är kopplad till ett lägre värmeuttag från berget men i fallet deltaT = 3,4 grader hade pumpen stått still delar av dygnet. Pumpen höll alltså när den gick på att tömma närområdet i berget på värme så kombinationen köldbärartemperatur och uttagen effekt säger då inte så mycket om borrhålets förmåga att leverera värme på sikt.   

[karlmb]

Suggasen bör rimligen vara några grader kallare än KBin, varför den inte är det vet jag inte. Men överhettningen definieras som temperaturskillnaden mellan gasen och köldmediets kokpunkt vid aktuellt tryck. Köldbäraren finns inte med i den beräkningen. Det jag är osäker på är hur överhettningen definieras när köldmediet har glide, rimligen bör det vara jämfört med daggpunkten vid aktuellt tryck.

Jomen visst.  Tänkte kb-ut. ..
Överhettning är suggastemp -kokpunkten. Eftersom kokpunkten är några grader lägre än kb-ut så kan du minska kb-ut 2-3 grader och på så sätt uppskatta öh.

[nyfikna]

Jag har data från en lite kyligare period då pumpen hade gått nästan kontinuerligt ett antal dagar. Pumpens effekt var 4,94 kW och den drog 1,4 kW exkl. cirkulationspumpar vilket betyder att värmeuttaget från berget var 3,54 kW. KBin var 0,4 grader och KBut - 2,6 grader. Köldbärarflödet blir 0,28 L/s.

Då deltaT var 3,4 grader (KBin 1,3 och KBut -2,1) gav pumpen 5,16 kW och drog 1,36 kW vilket ger 3,8 kW från berget. Flödet blir 0,27 L/s. Förmodligen samma flöde som ovan med tanke på osäkerheten i ingångsvärdena.

Det kanske verkar konstigt att lägre köldbärartemperatur är kopplad till ett lägre värmeuttag från berget men i fallet deltaT = 3,4 grader hade pumpen stått still delar av dygnet. Pumpen höll alltså när den gick på att tömma närområdet i berget på värme så kombinationen köldbärartemperatur och uttagen effekt säger då inte så mycket om borrhålets förmåga att leverera värme på sikt.

Ursäkta jag frågar dej igen, men du verkar ju ha örnkoll på detaljerna. 

Jag har tagit mitt deltaT när min pump gått flera timmar, det stabiliseras efter 3-5 timmar och kb in blir ganska stabilt efter non stopp körning några dagar, då blir ett jämviktstillstånd som bara ändrar sig 0,1-0,2C beroende på ute temperaturen.

Sedan tror jag du räknat ut flödet bakvägen till 0.28, jag ser i ett gammalt datablad för C5 att köldbärarpumpen ger just 0.28, men du hade bytt till en nyare LLowara el ngt liknande namn. Egentligen undrar jag ju då om en Wilo pump som anges ha 0.25 i nominellt flöde har det eller är flödet högre pga av lågt tryckfall, kanske då med 0,5m eller mindre, som jag såg i ett datablad det kanske kunde vara, men jag vet inte. Dvs går det att använda 0,25l/s vilket då skulle ge uttag ett på ca 2,7kW, lägger man sedan på det pumpen drar rakt av blir det t.ex 1,2+2,7=3,9kW. har jag förstått det rätt så?
(Pumpbeteckning Wilo RS25/70R)

Eller är det bättre att försöka mäta temperaturen och få tiden det tar för ett varv?

Vad skall detta leda till kan man fråga sig?  Det är nog för att försöka fatta om min pump mår bra samt att jag vill/skall byta till en 6 eller 8kw pump, jag ju förstått att effekten även beror på vilken framledning man använder, nu kan man säga jag kör med ca 0/35C.

[Roland]

Det fungerar inte riktigt så. Vad köldbärarpumpen ger beror på tryckfallet i systemet den arbetar mot. Arbetar den mot ett djupt borrhål blir flödet lägre. Det går inte att säga något generellt utan man får räkna bakvägen eller försöka bestämma tiden för köldbäraren att snurra ett varv.

Det viktiga vid byte till större pump är att fundera över om borrhålet är tillräckligt djup och om vattenvolymen i radiatorsystemet är tillräcklig så att det inte blir för många starter. 

[rgx107]

Det är märkligt tyst från kylteknikerna i den här tråden, och det kan såklart finnas flera förklaringar till det men de brukar reagera på direkta felaktigheter. Ingen reaktion alls hittills.

Jag kanske ska tillägga att om teorin om väldigt försiktigt ställda expansionsventiler stämmer i mitt fall så klandrar jag inte installatören, de visste att systemet var överdimensionerat och hade t o m försökt förklara detta för kunden, som dock insisterade. Jag har även funderat på om man i något läge kan ha bytt köldmedium men det finns inget som tyder på det, dessutom stämmer inte avvikelsen för lämpliga medier. Propan t.ex. skulle gett lägre effekt ändå.

Det är värre för Roland som har en för liten pump, å andra sidan är avvikelsen liten. Några procent får man nog räkna med att individerna skiljer sig åt, jag kan bara jämföra med bilindustrin och där är avvikelser på motorer (effekt) upp till fem procent normalt. En bilmotor och en kompressor är i grunden ganska lika.

Det hade varit kul med en kommentar från någon i branschen, om vad man anser vara normala avvikelser och om det är möjligt att vissa installatörer ställer expansionsventilen lite mer försiktigt än andra. Eller om man alltid låter den vara som den är från fabrik (vid nyinstallation är ju kylkretsen oftast fylld och inställd redan).

[karlmb]

Jag kan inte tänka mig att det är brukligt att ställa expansinsventilen efter installation?
Den ska vara injusterad på fabrik.

[Roland]

Jag undrar om expansionsventilen på min pump är försiktigt inställd. När köldbärartemperaturerna in/ut var 1,3/-2,1 pendlade köldmedietemperaturen vid inloppet till förångaren mellan -4,5 och -5,2. Det är inte så många graders skillnad mellan KBut och köldmedietemperaturen. Jag vet inte vad som är rimlig pendling på köldmedietemperaturen. 

Det sitter en kolvkompressor i min pump. Jag tycker att cylinderdiameter och slaglängd bör vara vad tillverkaren har tänkt sig med små marginaler. Sen är det frågan om ventilläckage börjar spela in efter 50 000 drifttimmar. Mot det talar att jag upplever att den inte har blivit sämre. Hetgastemperaturen vid liknande driftförhållanden har såvitt jag kan bedöma varit densamma sedan pumpen var ny. Hetgastemperaturen ska öka om ventilerna börjar läcka. 

Jag har ju tidigare skrivit om att min pump blev lite underdimensionerad därför att den tilläggsisolerade oljepannan den ersatte hade högre verkningsgrad än vad jag hade räknat med. Frågan är om det inte är så att jag gissade oljepannans verkningsgrad rätt bra och att det i stället är värmepumpen som är lite klenare än vad den borde vara. 

[karlmb]

Visst kan det tänkas att expventilen inte är optimalt ställd, de har väl måndagar på Ivt-fabrikken också. .