Ämne: Volym/kW (linjärt beroende/varierande volym på arbetstank)

[patrikn]

Hejsan,
jag vill föra tillbaka denna intressanta tråd till ursprungsfrågan med att ställa två andra frågor.

Är behovet av volymförstorare linjärt mot VP storlek? Som jag ser det, nu talar vi om intuitiva känslor utan beräkningar, så har ju de flesta hus med radiatorsystem ett relativt litet vattensystem i elementen, dvs det ökar inte markant med storleken på huset.

Totalvolym=arbetstank+rör+radiatorer+ev. mantel


Hur stor del utgör en arbetstank på säg 200 liter i ett helt system? Stort och litet.

Dvs kan man räkna med 20-40 liter/kW även för större pannor?

Jag undrar också hur mycket behovet av volym varierar med årstiderna? Som jag tänker behövs det en större volym på vår/höst för att hålla ner antalet starter. Jag vill dessutom köra en liten golvvärme i två badrum och en tvättstuga året runt (vilket svarar mot max 4-5 kW).

Hur blir det med två tankar som kan kopplas i serie eller parallellt när det blir varmare ute, liknande det system som värmepatronerna använder i en panna, 3, 6 eller 3+6 kW.

Man skulle mao kunna som exempel ha en 500 och en 300 liters tank vilket kan ge 300, 500 och 800 liters arbetstank beroende på hur de kopplas för att kunna anpassas mot yttertemperatur och om radiatrorslingan är inkopplad eller ej.

I mitt specifika fall gäller 240 m2 timmerhus i Norrland, 25 m2 golvvärme på bjälklag, lågvärmeradiatorer samt ev. en fläktradiator, Thermia 16.

Jag grunnar just nu på antingen 500 eller 750 liter eftersom jag vill kunna köra golvvärmen året runt utan att få en massa start och stopp på VPn. Då skulle radiatorerna kunna vara 'stängda' sommartid.

Mvh Patrik

[Carl N]

Det var inga lätta frågor men jag får väl försöka...

Antalet start/stopp, tror jag, på följande faktorer:
VP:ns effekt, värmesystemets vattenvolym, värmesystemets uteffekt, matrisen för ev golvvärme (trä/betong) samt givetvis inställningarna på VP:n.

Att bara säga si eller så många liter/kW VP är en förenkling.

Att tillfälligt koppla in en arbetstank på sommaren endast för golvvärmen verkar vara en smart idé men att ha flera olika tankar för de olika årstiderna tror jag är lite overkill, en 500 liters borde vara helt OK.

[patrikn]

För att utveckla det hela lite till...

Det borde vara en hel del faktorer som spelar in om man vill göra en riktigt bra modell, det som intuitivt poppar upp är som sagt:

VP:ns effekt (speciellt förhållandet till husets energibehov)
Värmesystemets vattenvolym
Värmesystemets uteffekt och typ (golvvärme, fläktradiatorer eller vanliga element är olika snabba)
Matrisen för ev golvvärme dvs trä/betong (olika snabba och olika stora värmemagasin)
Inställningarna på VP:n (här håller jag på att lära mig mer)

samt

Kvoten för värmesystemet/arbetstankens volym (speciellt om man vill köra lite golvvärme året runt)
Kvoten för golvvärme/radiatorer/fläktkonvektorer
Husets storlek och ytterväggsarea
Matrisen för huset (energitröghet - timmer, betong, lösvirke samt vindtäthet)
Ute/innegivare
Klimatzon, max/min per dag och per år (I norrland kan det tex vara riktigt nattkallt och dagvarmt på våren)


Det var länge sedan jag läste värmelära och reglerteori men det borde gå att göra en modell där man petar in ett lagomt antal parametrar och sedan får ett förslag på lämplig arbetstank.

Som de flesta påpekar så väger man ju gångtider och antal start/stopp mot inomhusklimat (tröghet) men enligt förra tråden så vittnar ju många på att tom 500 liter som arbetstank för en relativt liten VP fungerade bra utan några direkta försämringar.

Kan man på detta sätt förlänga livslängden så är ju mycket vunnet, dessutom inbillar jag mig att man mest hör start och stopp av pumpen. Ett konstant ljud 'vänjer' man sig med betydligt lättare, jmf med ventilationsfläktar som man märker då de tystnar.


Kanske skulle man kunna göra en gallup med de som har arbetstank som kan användas för en statistisk lathund.


Mvh Patrik (som fortsätter att klura på lösningar utan TS :-)