Ämne: Hjälp bedöma dimensionering av pump och slanglängd!

[Lexus]

Om du på övervåningen har golvvärme eller radiatorer, med ett eller tvårörssystem har ingen betydelse. Radiatorer i sig är ingen orsak till shunt.

Det är golvvärmen nere som bestämmer vilken framledningstemperar du behöver. Utifrån det så bestämmer man radiatorernas antal/storlek/typ efter behovet för resp. rum.

Exempel:
Du har totalt 4,4 kW effektbehov vid DUT på nedervåningen, och totalt 3 kW effektbehov på övre våningen. Om golvvärme avger 4,4 kW vid fram/retur 37/32 så skall radiatorerna dimensioneras för 3 kW vid samma temperatur.

Radiatorer i ettrörsystem får radiator nr: 2 delvis returvatten från radiator 1. Det medför att två rum med samma värmebehov behöver större radiatorer alt. annan typ i rum nr: 2.

Hustillverkaren och rörkrökaren tycker nog du är jobbig. De är vana att skruva upp cirkulationspumpen och sätter värmekurvan högre än behovet, samt monterar aktiva termostater på golvvärme/radiatorer. Husägaren har komfort och allt är frid och fröjd.

Mitt råd:

Försök anpassa radiatorernas antal och storlek till det behov du har. Skaffa kunskap från rörmokaren hur du justerar flöde. Skaffa en ir-mätare. Justera anläggningen första vintern.

När du har fått det att fungera, kan du ansluta aktiva termostater på radiatorerna...om du anser att det behövs.

Värmepumpens rumsgivare i centrum på nedre våningen.
 

Eksjöhus?   

[Rickard]

Att dimensionera radiatorerna på övervåningen till samma effekt som golvvärmen anser jag vara lite överkurs, det räcker gott om de ger ca 65% av den effekt som golvvärmen ger vid en given fram/retur-temp.

Försök få dem att dra 2-rörssystem, det är lättare att trimma in flödet i ett tvårörs, varje radiator i ett ettrörs-system måste dimensioneras upp med ca 7% i förhållande till den första i slingan. Kostnaden blir nog densamma.

Köp inga termostater alls, på det spar du tusentals kronor, förbered med elrör i väggarna om det skulle behövas, men köp inga termostater - utom en rumsgivare till din värmepump.

Jag blir sÃ¥ less pÃ¥ installatörernas "gammaldags" sätt att dimensionera och utrusta moderna system. 

Koholmen, känner du dig osäker kan du ringa mig för en personlig konsultation (gratis), du hittar mina telefonnummer om du söker.

[Lexus]

Exempel:
Du har totalt 4,4 kW effektbehov vid DUT på nedervåningen, och totalt 3 kW effektbehov på övre våningen. Om golvvärme avger 4,4 kW vid fram/retur 37/32 så skall radiatorerna dimensioneras för 3 kW vid samma temperatur.


Försök anpassa radiatorernas antal och storlek till det behov du har.

Rickard...ska kohagen dimensionera för 65% av mitt råd? Ska kohagen ha 1,95 kW radiatoreffekt på övervåningen när behovet är 3 kW?

Ska radiatorerna ha högre temperaturer? Vad menar du?

[Rickard]

Om golvvärmen ger 50 W/m2 golvyta vid 40/35 så räcker det om radiatorerna ger ca 32.5W/m2 vid samma temperaturer, rent schablonmässigt i varje fall, jag har inte sett hur stora ytorna är nere respektive uppe, så jag har inte räknat på totaleffekten som behövs.
Du kan därför mycket väl ha rätt. (Det var inte specifikt ditt inlägg jag kommenterade)
Det är rätt vanligt att man skriver att radiatorerna skall ge ut SAMMA effekt/m2 golvyta, men enligt min erfarenhet behövs det inte då markplanet värmer övervåningen...

[Lexus]

När jag skriver 3 kW uppe och 4,4 kW nere, så tycker jag det är uppenbart att så är fallet.

3 kW av 4,4 kW är 68%.

[Rickard]

Kan så vara, folk skriver ofta 2-planshus även om det är ett 1 1/2-plans med mindre boendeyta uppe, då jag inte vet hur det är i detta fall ville jag bara förtydliga att effekten inte är ett absolut värde om bostadsytan inte skulle vara lika stor uppe som nere.

[Lexus]

Absolut.....och jag har hänvisat till att kohagen ska titta på hustillverkarens beräkning av värmeförlust. Där borde alla värden om transmission och ventilationsförluster vara givna per våning och rum.

Kohagen kommer att diskutera med rörmokaren och hustillverkaren, med kunskaper som han har hämtat här. Lite svårt att skilja på dina och mina rekommendationer, när du skriver ett inlägg under mitt....där man kan tolka din rekommendation som 65% av min.

Kohagen har alla möjligheter att samla kunskap och få tips om hans installation. Förstår också hans situation, när han har sina diskussioner med rörmokare och hustillverkare. Svårt att argumentera när kunskaperna inte räcker till. Därför är det viktigt att de råd han får här, är samstämmiga.

När man bygger nytt så är väl tanken att man ska bo där i 40-50 år. Man får leva med en felaktig installation väääääldigt länge. Att köpa rörmokarens/hustillverkarens felaktiga installation, får husägaren betala under lång tid.

[Rickard]

Du har helt rätt, det tråkiga är som sagt att installatörerna många gånger inte verkar förstå hur uppvärmningssystemet fungerar och hur de bör bygga för att få en både bra och effektiv anläggning.
Att det dessutom blir billigare om man gör "rätt" gör inte det hela sämre.

Jag skulle bara sätta en golvvärmefördelare paralellt med tvårörskretsen till övervåningen, flödesmätare på alla golvvärmeslingor, inga termostater på golvvärme eller radiatorer, däremot bra möjligheter att strypa in flödet individuellt till både slingor och radiatorer.
Eventuellt förbereda för att kunna sätta in en "Push" om det visar sig att den i värmepumpen inbyggda inte räcker till, likaså kan man förbereda med "tomrör" i väggarna så att man kan komplettera med rumstermostater i särskilt utsatta rum, t.ex. i rum med stora fönsterytor i sydläge.

Min erfarenhet är dock att de allra flesta inte behöver några rumstermostater om de använder sig av en centralt placerad innegivare till värmepumpen, eventuellt kan man behöva göra mindre manuella ändringar i regleringen efter årstidsväxlingarna, men sedan man väl lärt sig det fungerar systemet minst lika bra (och effektivare) än om man har rumstermostater som stryper eller stänger flödet.

[Koholmen]

Hej igen!

Nu har det gÃ¥tt nÃ¥gra veckor sedan sist, semestrar har gjort att inte särskilt mycket hänt, mer än att vi borrat för bergvärme för 3000 kr i mellanskillnad mot grävkostnaden. 

Har precis fått kontakt med de som gjort vår radiatorritning då de varit på semester tills nu. Rörmokaren har precis börjat arbeta med avloppen, så snart är det dags för radiatorerna. För att förtydliga några saker som frågats efter tidigare kan jag säga att det är ett 2-planshus (inte 1½) men med lite större boyta nere eftersom vi har en liten del i ett plan. Uppe 85m2, nere 103m2. Det är ett Trivselhus.

Frågade de som gjort radiatorritningen om man kunde dimensionera upp radiatorerna för att få lägre framledningstemp, men han verkade tveksam då de jobbar efter olika standard och den lägsta standardtempen är 55/45 grader. Ska prata mer med honom idag igen. Osäker på hur mycket vi ska stå på oss, han menar att det är ju bara enstaka dagar under året som det kommer att bli den tempen, men ju mer man kan sänka framledningetempen desto närmare golvvärmetempen kommer den ju rimligen att ligga hela tiden. En sak till vi kom på som vi inte vet hur stor betydelse det har i den här diskussionen är att vi har med en acc.tank för att pumpen ska ha en större mängd vatten att arbeta med. Påverkar det hur mycket pumpen belastas av olika temperaturer uppe o nere? Vi kommer nog stå kvar med 1-rörsystem eftersom vi bara har 2 radiatorer på varje slinga och det är bara i vårt sovrum som vi egentligen bryr oss om storleken på radiatorn och den är först på en slinga.

Har tyvärr inte fått några siffror på just någonting, fast vi verkligen försökt... som sagt, fel tid att få tag på rätt personer...
Era råd är toppen!

[Koholmen]

Oj, oj, nu har jag fått lite siffror....

Det är olika företag som dimensionerat golvvärmen nere och radiatorerna uppe, vilket förstås inte gör det lättare! Radiatorerna uppe är dimensionerade för totalt 3,5kW vid 20 grader med framledningstemp 55/45. ( Obs att badrummet på ca 10 m2 inte är medräknat då vi har elslinga där, alltså totalt ca 75 m2) Nedervåningen är dimensionerad för 5,7 kW vid 21 grader och 46 graders framledningstemp. Finns det något enkelt sätt att beräkna om vilken effekt man får ut av samma radiatorer vid ex. 18 grader o 46 grader framledningstemp? Tänker oss att det bara är skönt att ha svalare temp uppe där man mest sover, därav 18 grader.

Tacksam för era goda råd!

[Lexus]

46/39-18  2,8 kW

Du måste ner till 13° i rumstemp, för att de ska ge 3,5 kW.

46 grader till golvvärmen? Det verkar högt.

[Koholmen]

Det låter lite väl svalt i sovrummet.... å andra sidan blir ju 3,5 kW för 75m2 86% av effekten för nedervåningen, 5,6 kW för 103 m2, om man räknar per m2. Dessutom har vi betydligt mycket mindre fönster uppe än nere. Om man ska utgå från er rekommendation på ca 65% av behovet nere kanske man kommer lite närmare....

Jag hajade också till när jag såg beräkningen på 46 grader. Utifrån vad ni sagt tidigare låter det högt, men det står så. Det är väl vid DUT som i sig inte kommer behövas mer än enstaka dag per år antar jag.

[Lexus]

Jag tycker du ska ta dina papper och vända dig till någon kunnig, för ett utlåtande. (om du inte vill skanna och lägga ut det här)

Angående acc.tanken (volymförstorare), så är den endast till fördel.....om den ansluts rätt.

Det finns en alternativ anslutning som de kanske har tänk, och det är att ansluta alla fyra utgångar på tanken. Antar att det är IVT:s 110 liter arbetstank som är aktuell.

Med alla fyra anslutningarna har de tänkt att ansluta ytterligare en cirkulationspump, termostater, shuntar osv. Illa!

Jag tycker hela din installation verkar konstig. Det är mycket bättre att lösa det nu, än att vänta till dess att allt är på plats.

[Koholmen]

Har idag träffat vår rörmokare som ska göra själva installationen och som också jobbar med installationer av IVT´s värmepumpar. Han har lovat se över radiatorerna uppe, men trodde med tanke på att det i beräkningen av radiatorerna inte är räknat med någon värme från nedervåningen (golvvärmen) och vårt FTX-system att det inte skulle behövas högre framledningstmperatur till radiatorerna än till golvvärmen som de är dimensionerade nu. Låter toppen tycker vi! Fö trodde han att 46 grader max framledningstemp. till golvvärmen var ganska normalt i vår del av landet (Mellansverige). Har dock fortfarande svårt att förstå hur det fungerar. Är framledningstemp inte den temp som går i slingorna i golvet? Då blir väl parkettgolvet grillat, eller? En annan sak som vi har svårt att rikigt förstå är hur en shunt fungerar, samt hur rumstermostater fungerar till skillnad från om man har en central innegivare. Om jag förstår det hela rätt gör en innegivare att pumpen justerar sin framledningstemperatur beroende på temperatursvängningar, medan en rumstermostat inte påverkar framledningstemperaturen utan bara stryper flödet i det aktuella rummet. Är det rätt förstått? Då förstår jag i sådana fall fördelarna för pumpen med central innegivare. Finns det någon som kan förklara vad en shunt gör? Sänker den på något sätt temperaturen till en del av vattnet, eller hur gör den för att åstadkomma olika temperaturer till olika system? På ritningen framgår att vi ska ha en shunt till golvvärmen, men tror inte att det ska vara 4 olika slingor som Lexus föreslog i senaste inlägget. Antar också att vi kommer få rumstermostater, men om man desutom har en central innegivare, kan man då lämna tertmostaterna helt öppna, eller ska man avstå från att sätta upp dem?

Många funderingar kvarstår, men vi kommer i alla fall sakta men säkert framåt....

[Lexus]

Ja det är en fördel om termostaterna är fullt öppna..eller ligger kvar hos säljaren.

En centralt monterad rumsgivare ansluten till värmepumpen är bäst. Du har förstått det hela korrekt.

Om de ska montera radiatorer typ 21:or, kan de i alla fall ta 22:or istället. De ger i alla fall några watt mer, och bygger endast några centimeter. (vägg - utsida radiator)

Termopanel 55/45 rum 20

4 st 21:or 600 x 1300 = 3,4 kW
4 st 22:or 600 x 1300 = 4,3 kW

(ungefär samma effektvinst på andra fabrikat)

Parkettgolv får 27° på golvytan vid ca: 33°-37° på framledning beroende på tjocklek, underlag, slingavstånd osv.

Shunt stryper flödet vid en viss temperatur på värmebäraren eller vid en viss rumstemperatur, beroende på typ.

46° i vår del av landet? Det låter konstigt. Om man utgår från DUT, så kanske du har -22°. Tittar man på en värmekurva, så ser man att 46° vid -22° ger ca: 40° vid -10° och ca: 34° vid nollan. Får inte in det i min hjärna.

Naturligtvis kan det vara långt cc-mått mellan slingor osv. men.....