Ämne: Hur räknar man ut borrdjup?

[Andreas71]

Hej,

Under tiden med arbetet att ta in mina offerter visar det sig att nästan alla firmor (7 av ligger på 160-170 meters djup för en 8 kW´s pump. Den 8:e firman offererande också en 8 kWs pump men hade bara tänkt sig att borra 120 meter. Enligt denna firma så göra alla andra i branschen fel när de borrar 40-50 meter extra bara för att vara på den säkra sidan. Så nu är frågan hur räknar man ut hur djupt man ska borra? Vem har egentligen rätt?? Finns det någon fin matematisk formel eller fint fysikaliskt resonemang på hur man räknar. (Har full förståelse för att om man exempelvis kommer fram till att man ska borra 143 meter säger att man borrar 150 meter.)

Alltså jag är inte så intresserad av att veta att Nibe/IVT/CTC etc kommer fram till dessa siffror, utan hur de kommer fram till detta?

Vet inte om det egentligen har någon betydelse, men ändå så kom 7 av 8 offerter från de stora drakarna och den 8:e var ett mindre svenskt företag.

/ Andreas

[Matt 18:18]

Hej Andreas! hÃ¥ller själv pÃ¥ att luska i detta ämne,  , Men enligt medlemmarna i forumet sÃ¥ pÃ¥stÃ¥r de att allt hänger pÃ¥,  hur väl ditt hus är  isolerat. tydligen sÃ¥ hinner inte en kort borra stabilisera sig mot ett dragit kallt hus. Därför marginalerna pÃ¥ den säkra sidan. Men det ultimata i frÃ¥gan, mÃ¥ste vara ett väl isolerat hus + liten borra och en liten energisnÃ¥l pump.

[svenske kocken]

Läs det här så fårn ni veta lite om för grunda hål http://epubl.ltu.se/1402-1617/2005/070/LTU-EX-05070-SE.pdf

[Carl N]

De flesta räknar på att brine in ska vara minst 0 ºC och då bör 160 meter räcka för en 8 kW VP. Sen finns det firmor som räknar på -2 grader på brine in.

Problemen med det sistnämnda fallet är flera, databladet på värmepumparna anger uteffekt och COP vid 0 grader på brine, COP är sämre och uteffekten är lägre vid -2 vilket innebär att VP:ns prestanda blir sämre med för klent borrhål.

Ett annat problem är att om borrhålet är för klent finns risk för permafrost i borrhålet då det inte hinner återhämta sig på sommarhalvåret. Då finns det även risk för att slangarna i borrhålet kläms ihop, det finns ett exjobb om detta här:

http://epubl.ltu.se/1402-1617/2005/070/LTU-EX-05070-SE.pdf

[Lexus]

Hej,

Under tiden med arbetet att ta in mina offerter visar det sig att nästan alla firmor (7 av  ligger pÃ¥ 160-170 meters djup för en 8 kW´s pump. Den 8:e firman offererande ocksÃ¥ en 8 kWs pump men hade bara tänkt sig att borra 120 meter. Enligt denna firma sÃ¥ göra alla andra i branschen fel när de borrar 40-50 meter extra bara för att vara pÃ¥ den säkra sidan. SÃ¥ nu är frÃ¥gan hur räknar man ut hur djupt man ska borra? Vem har egentligen rätt?? Finns det nÃ¥gon fin matematisk formel eller fint fysikaliskt resonemang pÃ¥ hur man räknar. (Har full förstÃ¥else för att om man exempelvis kommer fram till att man ska borra 143 meter säger att man borrar 150 meter.)

Alltså jag är inte så intresserad av att veta att Nibe/IVT/CTC etc kommer fram till dessa siffror, utan hur de kommer fram till detta?

Vet inte om det egentligen har någon betydelse, men ändå så kom 7 av 8 offerter från de stora drakarna och den 8:e var ett mindre svenskt företag.

/ Andreas

Hej Andreas

Är ingen expert på borror, men vill dela med mig av mina tankar.

Det spelar ingen roll vad du använder för storlek på pump, när du hämtar energi från borran. Det är den energi du hämtar som avgör hur djup borra du ska ha.

Du har angett 39 000 kWh förbrukning, och jag antar att ca: 32 000 är för värme/varmvatten.

Med en 7:a får du kanske använda eltillskott. Den energin blir då inte belastad borrhålet. En större pump kanske klarar även de kallaste dagarna, och kräver då djupare borrhål.

Nu har du direktverkande el, så en investering i nya radiatorer blir nödvändig. Köp radiatorer som ger 60-70w/m², som då medför att du får låg framledningstemp. Ett lågtempsystem tar mer energi från borrhålet med mindre tillförd energi dvs. högre COP.

Stor pump med låg framledningstemp = djupare borrhål.

Gissar att en 8:a med 170 meter i S-holm blir perfekt.

[Carl N]

Det spelar ingen roll vad du använder för storlek på pump, när du hämtar energi från borran. Det är den energi du hämtar som avgör hur djup borra du ska ha.

Du har angett 39 000 kWh förbrukning, och jag antar att ca: 32 000 är för värme/varmvatten.

Normalt är energiteckningsgraden uppåt 95% och med medel-COP på ca 3,3 så kommer du hämta ca 32000x(1-1/3,3)x0,95=21000 kWh ur borran.

Om jag jämför med min förbrukning så hämtar jag ca 12 000 kWh ur ett 120 meters borrhål, fast jag bor några mil längre norrut. 120 meter till ditt hus är dock alldeles för lite, du kommer troligen få problem i framtiden med så lite borrdjup. Men 210 meter behöver du kanske inte... 

[BryggareBob]

Hej,

Under tiden med arbetet att ta in mina offerter visar det sig att nästan alla firmor (7 av ligger på 160-170 meters djup för en 8 kW´s pump. Den 8:e firman offererande också en 8 kWs pump men hade bara tänkt sig att borra 120 meter. Enligt denna firma så göra alla andra i branschen fel när de borrar 40-50 meter extra bara för att vara på den säkra sidan. Så nu är frågan hur räknar man ut hur djupt man ska borra? Vem har egentligen rätt?? Finns det någon fin matematisk formel eller fint fysikaliskt resonemang på hur man räknar. (Har full förståelse för att om man exempelvis kommer fram till att man ska borra 143 meter säger att man borrar 150 meter.)

Alltså jag är inte så intresserad av att veta att Nibe/IVT/CTC etc kommer fram till dessa siffror, utan hur de kommer fram till detta?

Vet inte om det egentligen har någon betydelse, men ändå så kom 7 av 8 offerter från de stora drakarna och den 8:e var ett mindre svenskt företag.

/ Andreas

Ett intressant sätt att göra ett överslag har dykt upp tidigare här på forumet:

Driveffekt pÃ¥ pump x kW  (t.ex 2 kW)
COP y (t.ex 4 vid O grader brine in)
Uteffekt på pump x*y (t.ex. 8 kW)
Berget ger z W/m (t.ex. 37 W/m)

Då behövs ett aktivt djup som ska ge "gratisenergin" x*y-x (i exemplet 8-2=6 kW).
(x*y-x)/z=162 meter.

Inga marginaler i den här kalkylen alltså men den kanske kan vara till någon hjälp?
Inga garantier pÃ¥ att kalkylen är riktig heller för den delen 

M.v.h.

/B.B.

[Andreas71]

Ja det här var inte så lätt som jag hade trott att ta reda på hur man räknar ut vilket djup som är det rätta ...
Satt och ringde runt till ett antal firmor för att kolla hur de räknade rätt på djupet. Svaret var alltid din energiförbrukning utan HH-el. Vänta ska bara knappa in det i programmet - Jo vi skulle borra 146 låt oss säga 160 meter för att var på den säkra sidan. Mao ingen vet hur man räknar ut borrdjupet annat än att man matar in förbrukning i programmet (nu något elak men ni förstår säkert vad jag menar ...). Imorgon får det bli så att jag tar och ringer till de stora drakarna och kollar hur man (de i det här fallet) gör. Återkommer här med vad jag kommit fram till eller inte kommit framtill?!

Han som ska helkonvertera vårt hus (jo vi har accepterat offerten men inte börjat ännu) säger om du räknar med 20 meter borrhål per kW får man ett bra överslag. I mitt fall med en 8kW's pump är ett väl tilltaget hål 160 meter. Vi kommer att borra 170 meter ...

Vidare kan man väl konstatera att 120 meter var lite väl i underkant av vad man ska borra, åtminstone om man ska tro på det som skrivits här. När jag pratade med han som "bara" ville borra 120 meter sa han att han mycket väl kan tänka sig att borra 160 om jag så önskade, men det skulle inte behövas map det effektuttag/behov som vi har. Tror kanske inte på det ...

/ Andreas

[Andreas71]

Det var inte helt lätt att få tag på den där formeln ... dels var det företagshemligheter om hur de faktiskt räknade och dels var det en hel del variabler att ta hänsyn till.

Vad man kan konstatera är att borrdjupet kan variera rätt ordentligt, har nu inga direkta siffror på vad borrdjupen skulle bli i dessa två extrem fall. Huset förbrukar ungefär 30000kWh el idag för uppvärming och varmvatten.
Fall 1:
I 11 av årets 12 månader är det +17 ºC - ingen nämnvärd energiförbrukning för att värma huset,
De 12:e mÃ¥naden blir jättekall -25  ºC - nu däremot mÃ¥ste borrhÃ¥let förse huset med all den energin som behövs för att klara av att fÃ¥ ett drägligt klimat inomhus. BorrhÃ¥let mÃ¥ste ha en snabb tillförsel av energi och det mÃ¥ste borras rätt djupt för att fÃ¥ tag pÃ¥ all energi.
Fall 2:
Det är en jämn temperatur alla årets 12 månader på +10 ºC. Nu kommer energiförbrukningen att vara konstant och värmetillförseln till borrhålet behöver inte vara alls lika snabb som i Fall 1 ovan. Detta ger att borrhålet inte behöver vara så djupt.

Nu kan man väl säga att inget av dessa två fall existerar och att det där med borrhålsdjup rätt komplicerat om man nu vill förstå alla komponenter som ingår.

Det ända jag egentligen kom fram till var att man ska alltid borra sÃ¥ mycket som möjligt, för det är lättare att lägga till saker (pooler, värmegolv etc) om man borrat "för mycket" än det är att ta bort  nÃ¥got som man har nu.

/ Andreas

[utopiazz]

Det var inte helt lätt att få tag på den där formeln ... dels var det företagshemligheter om hur de faktiskt räknade och dels var det en hel del variabler att ta hänsyn till.

Undrar om "formeln" är sÃ¥ komplicerad egentligen 

Hur många variabler är det egentligen?
Energiförbrukning (eg uttag ur brunnen)
Typ av bergart (har olika värmeledningsförmåga)
Breddgrad (olika grundtemperaturer i berget)
Temperaturkurva för orten

Säker några variabler till men inte så många

/Johan

[Rickard]

Har gjort två olika kalkyler i mitt program från Nibe bara för att klargöra skillnaden i borrdjup, kostader och payofftid baserat på de uppgifter ni ser i nedanstående data.

Den billigare kalkylen baseras på granit som bergart och den dyrare på kalksten.

[Rickard]

Kan väl tillägga att nedanstående kalkyler var gjorda med -1 grad som inkommande KB, har nu gjort en med granit och +1 grad som önskad min KB, det visar sig att kalkylen blir sämre (längre payofftid) än den med det kortare borrhålet och den lägre inkommande tempen på KB.

[Rickard]

Om ni undrar över beräkningsunderlaget för bergvärme och vilka parametrar man skall beakta sÃ¥ kan jag bifoga lite hemligstämplat material 

[Andreas71]

Det var inte helt lätt att få tag på den där formeln ... dels var det företagshemligheter om hur de faktiskt räknade och dels var det en hel del variabler att ta hänsyn till.

Undrar om "formeln" är sÃ¥ komplicerad egentligen 

Hur många variabler är det egentligen?
Energiförbrukning (eg uttag ur brunnen)
Typ av bergart (har olika värmeledningsförmåga)
Breddgrad (olika grundtemperaturer i berget)
Temperaturkurva för orten

Säker några variabler till men inte så många

/Johan

Du har säkert rätt map på antalet variabler, men jag gav inte upp efter första försöket - så här i efterhand så skulle jag kanske ha gjort det. Ty både CTC och IVT var rätt knapphändiga med informationen. I det första fallet var det Nibe som tillhandahöll infot, visserligen inte så mycket men ändå.

Det verkar som om man får lita på att de som offererar "räknar rätt". Samt att jag som uppgiftslämnare lämnar korrekta uppgifter ...

/ Andreas

[Andreas71]

Om ni undrar över beräkningsunderlaget för bergvärme och vilka parametrar man skall beakta sÃ¥ kan jag bifoga lite hemligstämplat material 

Jaha du Rickard - och var hittar en vanlig dödlig ett sånt där intresant program ...

/ Andreas